LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN KRING BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD (BUS) 2014

Relevanta dokument
Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens författningssamling

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Hälso- och sjukvårdslagen

Socialstyrelsens författningssamling. Socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Riktlinjer för medborgardialog

AVLÖSARSERVICE I HEMMET 9:5 LSS

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Medborgarförslag angående hur fäder registreras vid fastställande

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Riktlinjer för personligt ombud SN-2010/124

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Svensk författningssamling

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Statens skolverks författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Riktlinje för tilläggsbelopp för barn eller elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd

Policy för bedömning i skolan

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Krishantering i Västmanland

Remiss avseende förslag till revidering av Stockholms stads handlingsprogram för arbetet med barnkonventionen

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Länsstyrelsens uppdrag Allmänna råd om Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld, Katarina Edlund

Beslut för grundsärskola

Avgifter i skolan. Informationsblad

Förslag till en ny skollag för kunskap, valfrihet och trygghet Remiss från kommunstyrelsen

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Verksamhet i samverkan

Rättvik Dalarnas bästa ungdomskommun. Ungdomspolitisk strategi

Beslut för grundsärskola

Svar på motion (S) om "alla elevers rätt att lyckas"

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Riktlinjer för bidrag till lokala föreningar och organisationer

Kvaliten på fritidshemmet, hur och för vem mäter vi den? Lena Garberg Högskolan Väst

ELEVHÄLSOPLAN för Storvretaskolan läsåret

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Svar på skrivelse från (S) om jobbtorg

Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014

Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Uppdaterad Råd till rektor RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Ansökan om drift av fristående förskola Åby ängar

Regler Förskola och Fritidshem Haparanda kommun

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN I SAMBAND MED EGENVÅRD.

Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan SKOLVERKET GER FÖRSKOLECHEFEN STÖD

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Sociala insatsgrupper

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.

ANSÖKAN OM GOD MAN/ FÖRVALTARE. enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 11 kap 7. (ansökan från anhörig)

Ansökan om bidrag för studier vid svensk skola i utlandet

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Kommunala självstyrande skolor

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Yttrande angående revidering av Rutin för lex Sarah. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

RUTIN LEX SARAH HÖGANÄS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: AVDELNINGSCHEF UPPDRAGSAVD. ANTAGEN: 27 APRIL 2015

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare KS-2015/141

Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Arbetsplan Jämjö skolområde

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Tillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Anvisningar för arbete med HIV/STIprevention

Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Särskilt stöd i grundskolan

Transkript:

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING Stockholms läns landsting SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN KRING BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD (BUS) 2014 Utdrag ur BUS-överenskommelsen mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län BUS-överenskommelsen omfattar barn under 18 år som är i behov av särskilt stöd från skolan och/eller socialtjänsten samt från hälso- och sjukvården. Barn och unga i behov av särskilt stöd är inte någon enhetlig grupp. Det kan vara barn som är asylsökande eller som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn med sviktande stöd från sina vårdnadshavare eller barn vars familj har drabbats av en tillfällig kris som en skilsmässa eller en allvarlig sjukdom hos en förälder. Ibland sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras. De allra flesta barn i behov av särskilt stöd finns i förskolan och skolan och deras familjer har eller har haft kontakt med mödra- och barnavårdscentralen. En del har även träffat socialtjänsten, BUP, barnläkare, husläkare och habilitering. Flera av barnen behöver särskilda stödinsatser från såväl landstingets verksamheter som från socialtjänsten, förskolan och skolan för att kunna få möjlighet till god utveckling och för att få sin rätt till en likvärdig utbildning tillgodosedd. BUS- överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov och det finns ett antal lagbestämmelser för att möjliggöra detta. Trots att det finns svårigheter och hinder för en väl fungerande samverkan finns det samtidigt en enighet om att samverkan behövs.

Sida 2 (6) Att tillgodose ett barns behov av särskilt stöd innebär utöver de personliga vinsterna för barnet även på sikt en samhällsekonomisk vinst. Stödet kan möjliggöra en god allmän utveckling och det kan också ge barnet möjlighet att slutföra sin utbildning med godkända betyg. Varje huvudman är här skyldig att följa lagstiftningen och att samverka så att inget barn blir utan det stöd som barnet har rätt till. Gemensamma förutsättningar Detta dokument är en lokal överenskommelse om barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i stadsdelsområdena Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Enligt den regionala BUS-överenskommelsen är parterna överens om att arbetet kring barn med särskilda behov ska utgå från FN:s Barnkonvention, att parterna i ett tidigt stadium ska uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd, att en helhetssyn ska praktiseras där barnet ses i sitt sammanhang, att barnet och vårdnadshavaren ska ha inflytande över beslut som rör dem och att insatser ska ges i enlighet med evidens- och kunskapsbaserad praktik. Gällande samverkansöverenskommelser mellan exempelvis skola och socialtjänst ska tillämpas. Samordnad individuell plan (SIP) Samtliga aktörer; socialtjänsten, hälso- och sjukvården liksom förskolan och skolan, kan aktualisera ett arbete med uppställande av SIP. Initiativtagaren håller i SIP-mötet med ordförande och sekreterare. Parterna informerar sina egna verksamheter om SIP och utbildar sig genom webb-utbildningen. www.skl.se/psynk/webbutbildning Kvalitetsindikatorer för samverkan Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som bedrivs enligt LSS ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet. Skollagen (2010:800) kapitel 4 innehåller bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete, inflytande och samråd inom skolan. Rinkeby-Kistas och Spånga-Tenstas lokala samverkansstruktur Samverkansstrukturen består av två olika grupper med fasta gruppmedlemmar, samt av ett forum för individärenden, som sammankallas vid behov. Dessa är: 1. BUS lokal styrgrupp 2. BUS arbetsgrupp 3. BUS individforum Nedan följer en beskrivning av de olika grupperna och deras uppdrag.

Sida 3 (6) BUSSAM (länsnivå) BUSsekretariat 1. BUS lokala styrgrupp IoF Avd. chef/ VO-chef Förskola Avd. chef/ VO-chef Grundskola Grundskolechef BUP LSS/SoL Funk.nedsättn Avd. chef/vochef Habcenter Enhetschef BUMM chef BUS lokala styrgrupp bemannas med chefer från huvudmännens förvaltningar och verksamheter. Respektive chef ansvarar för att förmedla och förankra informationen från styrgruppen i den egna verksamheten och förvaltningen. BUS lokala styrgrupp träffas minst en gång per termin med 1 verksamhetsområdes-/avdelningschef från IoF som ordförande och sammankallande. Styrgruppen ska på sikt aktivt bjuda in de fristående skolorna att ingå i de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns mellan kommunens verksamheter och landstingets verksamheter. De övergripande målen för den lokala styrgruppens arbete är att ge förutsättningar för en framgångsrik samverkan och fungerande samverkansrutiner mellan parterna. Syftet är att använda kompetens och insatser till barn i behov av särskilt stöd på bästa sätt. Den lokala styrgruppen ska ge medarbetare de förutsättningar som krävs för att kunna samarbeta, såsom tid, mandat och kompetensutveckling. BUS lokala styrgrupp arbetar på en övergripande nivå för att säkerställa att barns behov av insatser från huvudmännen tillgodoses. Den har särskilt ansvar för att: barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett så tidigt skede som möjligt barnet eller den unge ska få stöd och skydd utifrån en helhetssyn av barnets situation och med barnet i fokus parterna upprättar en samordnad individuell plan (SIP) vid behov sammanställa relevant statistik, t.ex. antal ärenden i BUS individforum. ge uppdrag till BUS arbetsgrupp att belysa särskilda målgrupper utifrån uppmärksammade behov. 1 Verksamhetsområdeschef Socialtjänst barn och ungdom i Rinkeby-Kista och IoF chef i Spånga-Tensta

Sida 4 (6) det vid verksamheterna finns rutiner för att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får veta om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa för att ge barnet stöd och skydd Styrgruppen ska även verka för att: Identifiera och undanröja hinder för samverkan Utvärdera effekter med utgångspunkt från berörda barn och ungdomar Vara beslutande i olösta ärenden av principiell karaktär mellan huvudmännen. I dessa fall sammankallas vid behov berörda chefer från styrgruppen Teckna överenskommelser mellan huvudmännen 2. BUS arbetsgrupp IoF En från vardera förvaltning som repr alla enheter HAB - BUMM LSS/SoL Funktionsnedsättning Förskola Bibass Förskola / rektor Skola / rektor BUP bitr. centerchef barnläkare BUS arbetsgrupp, med fasta representanter för respektive verksamhet i de båda stadsdelsområdena Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, träffas alla minst en gång per termin. Sammankallande är 2 utsedd. Representanterna ska i sin tur föra informationen från dessa möten vidare i sina respektive nätverk. BUS arbetsgrupp arbetar på uppdrag av BUS lokala styrgrupp. Med fokus på målgruppen utformar BUS arbetsgrupp rutiner för samarbetet mellan huvudmännen. BUS arbetsgrupp ska i övrigt följa upp frågor på uppdrag av BUS lokala styrgrupp. Den lokala styrgruppen ger i uppdrag till BUS arbetsgrupp att under vårterminen 2014 inleda arbetet med att: ta fram rutiner för samverkan mellan olika huvudmän följa upp att det finns en tydlig struktur, beslutsordning och uppföljning som främjar samverkan kring barnet i såväl det ordinarie samarbetet som i BUS individforum ta fram rutiner för hur eventuella brister i samverkan på individnivå ska hanteras (förtydligande av avvikelserapportering). 2 Enhetschef för Barn- och ungdomsenheten i Spånga/Tensta och Enhetschef för Ungdomsenheten i Rinkeby-Kista

Sida 5 (6) 3. BUS individforum samverkansforum för enskilda ärenden I de fall som en samordnad planering för barn i behov av särskilt stöd inte kan nås genom det ordinarie samarbetet mellan parterna, kan parterna aktualisera BUS individforum för enskilda ärenden inom Spånga-Tensta respektive Rinkeby-Kista stadsdelsområde. Då sammankallar 3 utsedd, som ingår i BUS arbetsgrupp, berörda enheters chefer med beslutsmandat och vid behov berörda handläggare. Detta ska ske inom två veckor från det att behovet har uppmärksammats. Vid BUS individforums möten ska protokoll enligt utformad mall föras. Rutiner för avvikelserapportering Om det finns brister i samarbetet mellan huvudmännens handläggare i individärenden hanteras detta i gängse ordning med närmaste arbetsledare. Om frågan inte löses kan BUS individforum sammankallas, enligt ovan. Om frågan är av principiell natur ska frågan vidarebefordras till BUSSAM. Detta ska då ske på särskild avvikelseblankett. Se bilaga. Samtycke När ett enskilt ärende tas upp på tjänstemannanivå där den enskilde ej deltar och då sekretessen hos någon av samverkansparterna behöver brytas, ska skriftligt samtycke inhämtas från den enskilde för det specifika tillfället. Uppföljning av överenskommelsen Uppföljning av överenskommelserna ska ske årligen av BUS lokala styrgrupp. Indikatorer att följa kan vara bl.a. Antal enskilda ärenden i BUS individforum Antal ärenden som inte har kunnat lösas i BUS individforum, utan som har behövt lösas i BUS lokala styrgrupp Antal avvikelserapporter Stockholm 2014-04-10 Olle Johnselius stadsdelsdirektör Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Maria Häggblom stadsdelsdirektör Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 3 Enhetschef för Barn- och ungdomsenheten i Spånga -Tensta Enhetschef för Ungdomsenheten i Rinkeby-Kista

Sida 6 (6) Lee Orberson Grundskolechef Utbildningsförvaltningen Mona Tolf grundskolechef utbildningsförvaltningen Maibritt Giacobini Prima Barn barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen Barbro Lagander verksamhetschef Habilitering och Hälsa Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen Bilagor 1. Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2. Samordnad individuell vårdplan 3. Avvikelseblankett 4. Samverkan mellan resursenheten för barn och ungdom samt förskolor och skolor 5. Barnavårdsanmälan till socialtjänsten Information och anmälansblankett