Miljö- och jaktkonsult 2008 sida 1(1) Egenkontroll vid skjutbanor Allmänt Verksamhetsutövarens egenkontroll innebär en skyldighet att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön, 26 Kap.19 MB. Detta gäller även skjutbanor. Enligt inhämtad juridisk tolkning är en vanlig skjutbana inte skyldig att efterleva bestämmelserna i Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll, SFS 1998:901. Denna förordning gäller för den som bedriver yrkesmässig verksamhet vilket inte en vanlig skjutbana gör. (även om man tar betalt för att täcka vissa kostnader). En något svårtolkad författningstext har emellertid gjort att vissa kommuner anser att även skjutbanor skall efterleva förordningen. Av skriften Kommentar till MB (Nordstedts förlag), som är skriven av några av landets kunnigaste miljöjurister framgår att så inte är fallet. Däremot föreligger en skyldighet enligt första stycket att planera och kontrollera verksamheten. Dokumentation Hur egenkontrollen genomförs skall dokumenteras skriftligen så att verksamheten kan kontrolleras av banansvariga och även redovisas för tillsynsmyndigheten, normalt kommunen. Av dokumentationen skall även framgå vem som har ansvaret för olika delar av verksamheten. Innehållsförteckning Ett förslag på mall för plan på egenkontroll med uppgifter som bör dokumenteras och exempel på text för vissa rubriker bifogas. Även ett verkligt exempel på en plan för en skjutbana dock med fingerade namn bifogas.
Miljö och Jaktkonsult 2008 sida 1(2) Förslag och exempel på text i dokument för egenkontroll Bullerpåverkan Den miljöpåverkan som kan ske på omgivningen härrör sig i huvudsak från skottbuller. Det buller som är dimensionerande i sammanhanget är skytte med kulvapen klass 1, dvs. älgstudsare samt hagelvapen. Ljudnivåberäkningar eller ljudnivåmätningar har inte gjorts mht att skjutbana ligger långt ( x km) från närmaste bebyggelse. Alternativ text: X fastigheter är berörda av skottbuller inom ljudnivåerna xx yy dbai. Fastigheter berörda av skottbuller redovisas i bilaga. Bullermässigt ligger skjutbanan väl inom gällande riktvärden i NV allmänna råd Buller från skjutbanor (NFS 2005:15). Bullerdämpande åtgärder har inte vidtagits då detta inte har ansets nödvändigt mht banans lokalisering och bedömd ljudutbredning. Alternativ text: Bullerdämpande åtgärder har vidtagits vid följande kulbanor älgbana, rådjurs/grisbana, inskjutningsbana. För hagelbanorna bedöms inga åtgärder, som har bullerdämpande effekt kunna utföras mht bedömda kostnader. Utsläpp till luft Skjutning ger upphov till utsläpp av små mängder krutgaser. Härutöver sker utsläpp till luft genom användning av motorfordon. Tillskottet från skjutbanan bedöms dock vara mycket begränsade och bedöms inte påverka luftkvalitén i området. Utsläpp till mark och vatten Skjutverksamheten medför att hagel, plast från förladdningar samt rester från lerduvor tillförs marklagren. Vid skytte används numera endast stålhagel US nr 7,5 9. Inga blyhagel eller hagel av andra tungmetaller nyttjas. Använda hagel bedöms inte medföra någon form av markpåverkan. Tidigare nyttjades blyhagel vid trap - och skeetbana. Forskning har emellertid visat att dessa inte utgör någon miljöfara då haglen kapslas in och inte är lösliga i vatten utom möjligen vid mycket låga ph - värden vilket inte är fallet vid aktuell skjutbana. Plasten från förladdningarna kommer regelbundet att insamlas och hanteras enligt de kommunala bestämmelserna för avfallshantering. Tidigare använda lerduvor bestående av kalkstensmjöl (Ca Mg (CO) med stenkolsbeck som bindemedel har fasats ut eftersom becket innehåller PAH (polycykliska aromatiska kolväten) som till delar är cancerogena. PAH är olösligt vilket gör att tidigare använda lerduvor miljömässigt är av liten eller ringa betydelse.
Miljö och Jaktkonsult 2008 sida 2(2) Fortsättningsvis kommer lerduvor utan PAH tillverkade av cellulosamaterial eller lerduvor baserade på majsstärkelse och kalk att användas. De färger som används i duvorna klassas inte som en miljö- eller hälsofarlig produkt enligt svensk lagstiftning utan används även enligt tillverkaren för märkning av livsmedel. Kulammunitionen uppsamlas i skjutvallarna. Även här har forskning visat att det normalt inte sker någon spridning av blyrester från skjutvallarna. Av säkerhetsskäl siktas kulfånget var 5/10 år. Riskområden och säkerhet Riskområdena för banan vid skjutning är utformade enligt säkerhetsbestämmelser för civilt skytte 2003 (SÄK B Civilt skytte). Utformningen av riskområdena har på plats redovisats för Polismyndigheten samt Statens skytteombud, som har godkänt detta. All skytteverksamhet styrs av säkerhetsbestämmelserna i SÄK B Civilt skytte. Drift - och serviceorganisation Ordföranden i styrelsen är ytterst ansvarig för drift och service vid skjutbanorna. Under honom leds den praktiska verksamheten av ansvariga skjutbanechefer, som med bistånd av skytteinstruktörer/skjutledare svarar för skjutsäkerhet, planering och bokföring av genomförda skjutningar bl.a. antal skjutdagar, antal skjutna skott, förbrukning av ammunition och lerduvor, öppnande och stängande av banorna mm. Bancheferna svarar även för skötsel av banorna vad gäller målmateriel, avspärrningsanordningar, skyltning, städning mm. Ansvar och omfattning av drift och service finns skriftligt dokumenterat i driftinstruktion. Formerna för insamlandet av uppgifter är utformade så att den årliga verksamheten lätt kan följas upp och redovisas för tillsynsmyndigheter.
Miljö och Jaktkonsult 2008 sida 1(4) Plan för genomförande av egenkontroll vid skjutbanor 1. Administrativa uppgifter Skjutbanans namn Verksamhetsutövare/Förening inklusive adress Kontaktperson Namn: Adress: Telefon dagtid: Telefon Kvällstid: Mobil: E postadress: Lokalisering, markägare mm Län: Kommun: Fastighetsbeteckning: Markägare: Beskriv även nuvarande markanvändning i området förutom skyttet om detta är aktuellt exempelvis djurhållning, åker -, skogs-, park/rekreations-, industrimark eller annat. 2. Verksamhetsbeskrivning Kort beskrivning av verksamheten ( typ av skytte, träning, tävlingar, utbildning, jägarskolan mm).
Miljö och Jaktkonsult 2008 sida 2(4) Antal och olika typer av banor: Jaktskyttebanor Älgbana: Rådjurs/grisbana: Skeetbana: Trapbana: Sporting: Gevärs och Pistolbanor Gevärsbana: 300 m 200 m 100 m (eventuellt kombinerad) Gevär/Pistolbana 50 m:, Pistolbana 25 m: Antal skjutna skott per år av olika kalibrar: Jaktskytte Klass 1: Klass 2-3: Klass 4: Övrigt kulskytte(ex. slugs): Hagel: Antal lerduvor: Gevärs och Pistolskytte Gevär i olika kalibrar: Pistoler och revolvrar i olika kalibrar: Skjuttider: Vardagar: Lördag/söndag: Antal skjutdagar/år: Drift och serviceorganisation: (vem är ansvarig för olika verksamheter) Riskområden och säkerhet: 3. Miljöeffekter Buller Har bullermätning eller bullerberäkningar utförts, När, datum och år Eventuella bullerbegränsande åtgärder Avstånd till närmaste hus, eventuellt berörda/störda fastigeter Klagomål
Miljö och Jaktkonsult 2008 sida 3(4) Blyhantering Material i kulfång (grus, sand, spån eller annat) Har kulfånget siktats och i så fall när, påfördes nytt material, hur hanterades ursiktat material Har kulfång eller hagelbana kalkats Har provtagningar genomförts, När: datum och år, Utförd av vem Avfallshantering Hushållsavfall ( slag, mängd, förvaring, hantering, transportör) Farligt avfall (bly, kulfångssand, oljor, kemikalier, färg mm) Mängd, förvaringssätt, hantering, transport Utsläpp till luft Från vapen, Biltrafik, Annat Utsläpp till mark och vatten: Jordarter i området (lera, silt, sand,.morän, torv, berg i dagen) Avstånd till närmaste dike, bäck, sjö: Avstånd till närmaste kommunal ytvattentäckt: Avstånd till närmaste brunn(ar) för drickvatten: (inom ca 1 km) Påverkan från ammunition: Påverkan från lerduvor: 4. Författningar inom miljöområdet för en skjutbana Författning Miljöbalken (MB) SFS 1998:808 Kap.1 Miljöbalkens mål och tillämpningsområde Omfattning Balken gäller för allt som kan skada miljön och människors hälsa
Miljö och Jaktkonsult 2008 sida 4(4) Kap. 2 MB Allmänna hänsynsregler 1 Bevisbörderegeln 2 Kunskapskravet 3 Försiktighetsprincipen 7 Skälighetsregeln Kap 9 MB Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899 1 Vad är miljöfarlig verksamhet När krävs tillstånd och när krävs anmälan Kap.26 MB Tillsyn Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll SFS 1998: 901 Kap. 10 MB Förorenade områden Kap 33 MB Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring Förordningen om miljöskadeförsäkring och sanerings försäkring SFS 1998:1473 Kap. 15 MB Avfall Avfallsförordningen SFS 2001:1063 SFS 1988: 868, SFS: 1988: 1145 SÄIFS 1989:8 1 Vad innebär tillsyn 19 Verksamhetsutövarens kontroll Gäller i första hand den som utövar yrkesmässig verksamhet dvs. normalt inte skjutbanor 1-8. Utgångspunkten är att verksamhetsutövaren är efterbehandlingsansvarig för förorenade områden Alla som bedriver tillstånds eller anmälningspliktig verksamhet skall bidra till försäkringen Anmälningspliktig verksamhet betalar f.n.500 kr 1-2, Definition av avfall Tillstånd för transport av avfall Vad är farligt avfall Bestämmelser om innehav och förvaring av ammunition 5. Kontroller och forskningsrön Med anledning av kravet i 26 kap. 19 andra stycket avser klubben att hålla sig underrättad om nya forskningsrön som gäller verksamheten och som kan påverka miljön. Detta skall ske genom en kontinuerlig uppdatering vilken skall redovisas skriftligt enligt tabell nedan. Rapport Hänvisning Datum/namn Anmärkning
N N Skytteförening 2007-10-30 sida 1(4) Plan för genomförande av egenkontroll enligt 26 kap. 19 Miljöbalken (en bilaga) 1. Administrativa uppgifter Skjutbanans namn Gamla hemvärnsbanan, X - Härad Verksamhetsutövare/Förening N N Skytteförening c/o John Ordförande Fäldtvägen 4 192 76 X - Härad Kontaktperson John Ordförande, Fäldtvägen 4 192 76 X- Härad, Tfn: xxxxxx, Mobil: yyyyyyyy Lokalisering, markägare mm Län: Stockholms län Kommun: Y - Tuna Fastighetsbeteckning: del av Väsby 5: 1 Markägare: Y - Tuna kommun Nuvarande markanvändning utom skytte Skjutbanans lokalisering framgår av anmälan. Marken på banan används även för jordbruksändamål av arrendatorn på Väster gård som brukar marken för i huvudsak slåtter men har även använt del av marken för odlade grödor. 2. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten Skjutbanan används i huvudsak för träning och tävling i gevärsskytte kaliber 6,5 x 55 mm, träning och inskjutning av jaktstudsare upp till kaliber 9,3x57, träning och tävling i korthållsskytte med gevär kaliber.22 lr, pistolskytte med kaliber.22 lr samt visst kpistskytte kaliber 9 mm och pistol kaliber 22x45 under ledning av utbildad instruktör. En fylligare beskrivning framgår av anmälan.
N N Skytteförening 2007-10-30 sida 2(4) Antal banor Bana 1, 300 m för skytte upp till kaliber 6,5 x 55 mm Bana 2, 80 m för inskjutning av jaktvapen upp till klass 1 (dvs. tillåten för älgjakt) i kaliber.308 (7,62 x 51 mm), 30-06 (7,62 x 62 mm), 8x57 mm och 9,3x57 mm Bana 3, 50 m för korthållsskytte gevär i kaliber.22 lr samt pistolskytte kaliber.22 lr och kaliber 22x45 mm Banornas lokalisering i terrängen samt skjutriktningar framgår av anmälan. På bana 1 finns två skjutplatser, en 300 vall med bullerisolerad skjuthall samt en öppen 100 m vall. På målplatsen/kulfånget finns 8 tavelställ för måltavlor. Kulfånget ligger i en sandklädd sluttning som är 3 m hög och 10 m lång. Ovanför kulfånget finns en två m hög kulfångsskärm av betong och trä. I anslutning till kulfånget finns en blindering samt en markörgrav. Skjutplatsen för bana 2 är bullerisolerad och sammanbyggd med skjuthallen på 300 m banan. På målplatsen finns 2 tavelställ för måltavlor. Markörgrav saknas. Skjutplatsen för bana 3 består av en öppen skjuthall utan väggar mht att skyttet endast sker med finkalibriga vapen dvs. kaliber.22 lr. På målplatsen finns 6 tavelställ för måltavlor. Markörgrav saknas. Kulfången för bana 2 och 3 ligger i en sandklädd ås som är 2 m hög och 20 m lång. Högst uppe på åsen finns en 1 m hög kulfångsskärm av betong som är klädd med trä. Materialet i kulfången består av s.k. kulfångssand enligt bestämmelserna i SÄK B Civilt skytte. Det åligger ansvarig skjutledare att kontrollera kulfångens status före skytte. Antal skjutna skott per år Antal skjutna skott/år framgår nedan. 6,5 mm Jaktammunition (6,5 9,3 mm).22 lr (5,6 mm) 22x45 9 mm 1 500 st. 1 500 st 2 000 st. 500 st 500 st Skjuttider och skjutdagar Tisdagar 1100 2000 Torsdagar 1100 2000 Lördagar 0900 1600 Totala antalet skjutdagar är ca 140 st.
N N Skytteförening 2007-10-30 sida 3(4) Drift och serviceorganisation Huvudansvarig för verksamheten under styrelsen är John Ordförande, 08-xxxxxxxxx För tävlingsverksamheten svarar Magnus Tävling, tävlingssekreterare, 070-yyyyyy För skötseln av banor, materiel och säkerhet svarar Martin Säkman 08-zzzzzzz Banchef på samtliga banor, 1-3, är Bengt Bana, 08-xxxxxxxx Verksamheten i stort dokumenteras i ett skjutprogram som finns tillgängligt för medlemmarna samt för allmänheten vid ingången till skjutbanan. Närliggande fastigheter vid Väster Gård och Öster Gård informeras om programmet. Allt skytte på banan dokumenteras av medlemmarna i därför avsedd loggbok som finns tillgänglig i en låda vid ingången till banan. I loggboken skall redovisas namn, medlemsnummer, datum och tid samt antal skjutna skott med olika kalibrar. Då flera skjuter samtidigt skall även skjutledarens namn framgå. Endast fastställd målmateriel får nyttjas. För varje tävling utses en tävlingsledare som svarar för säkerheten vid skyttet och dokumenterar skjuttider, antal skjutna skott med olika kalibrar mm. Riskområde och säkerhet Riskområdets utsträckning framgår av anmälan. Tavlorna i terrängen som markerar farligt område kontrolleras en gång per år genom säkerhetsansvarigs försorg. Genomförd kontroll dokumenteras i loggboken. Inskjutning av jaktvapen på inskjutningsbanan får inte ske samtidigt som korthållsskytte äger rum. Om två eller flera medlemmar skjuter samtidigt på banan skall ansvarig skjutledare utses. Enskild skytt är sin egen skjutledare. 3. Miljöeffekter Buller Bullermätning har genomförts 2007-06-05 vid Väster Gård och Öster Gård. Redovisning och resultatet framgår av bilaga i anmälan. Uppmätt ljudnivå bedöms ligga inom de riktvärden för skott buller som framgår av NFS 2005:15. Bullerbegränsande åtgärder har vidtagits genom montering av ljudabsorberande material i skjuthallen på 300 m banan och i skjuthallen för inskjutning av jaktvapen.
N N Skytteförening 2007-10-30 sida 4(4) Blyhantering mm Sandmaterialet i kulfången kontrolleras årligen så att rätt mängd och kornstorlek innehålls enligt SÄK B Civilt skytte. Kulfången har inte siktats tidigare avseende bly och blyrester från kulor. Från 2008 planeras att sikta ett kulfång årligen och därefter vart 5 år. Utsiktat material kommer att hanteras som farligt avfall och lämnas till deponi. Inga ytterligare åtgärder vidtages i avvaktan på Naturvårdsverkets kommande tillämpningsanvisningar för kulfång och skjutbanor. Avfallshantering Förekommande hushållsavfall omhändertas och tas hem av de medlemmar som orsakat dem. Trävirke i kasserat målmaterial lämnas till återvinning vid kommunens avfallsanläggning. Ingen hantering av farligt avfall förekommer. När det gäller hantering vid siktning av kulfången se blyhantering. Utsläpp till luft Inga åtgärder bedöms nödvändiga. Utsläpp till mark och vatten Inga åtgärder bedöms nödvändiga. En ny skyttebarack planeras som ersättning för den gamla som brunnit ner. Bygglov har erhållits av kommunen. Baracken är utrustad med el men saknar avlopp. 4. Tillämpliga författningar inom miljöområdet för en skjutbana De författningar som kan vara tillämpliga redovisas i bilaga (ej här). Styrelsen har genomgått en kortare utbildning när gäller innehållet. Vid behov kan stöd även erhållas från FSR. 5. Kontroller och forskningsrön Av ekonomiska skäl kan inte skytteföreningen på eget initiativ genomföra större praktiska undersökningar när det gäller miljötillståndet. Med anledning av kravet i 26 kap. 19 andra stycket avser skytteföreningen därför att genom kontinuerlig kunskapsinhämtning av nya forskningsrön och studier hålla sig underrättad om olika verksamheters påverkan på miljön.