Svenska Kvinnoförbundets valprogram 2015. feminism ger. frihet



Relevanta dokument
Hur står det till med jämställdheten i landet? Jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara Mariehamn

Vi väntar inte. Jämställdhet nu!

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

Jämställdhet i siffror

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÅRDÖ KOMMUN

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Jämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Vänsterpartiet Malmö malmo.vansterpartiet.se Feminism från ord till handling

Minska löneskillnaderna mellan könen.

13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017

Program för ett jämställt Stockholm

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf Kf 22 1

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige

Svenska Kvinnoförbundets. mål för regeringsperioden

Jämställdhetsplan 2010 för

Riktlinjer för inkludering (f.d. jämställdhetsplan)

Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

Jämställdhetsplan för Västerbotten

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhets- och likabehandlingsplan

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för. Valdemarsviks kommun

Ett jämställt Värmland

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

På spaning efter jämställdheten

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige , 95 Rev , 24

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Manifesto for a feminist definition of SRHR

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Barnens Rättigheter Manifest

14 Program för ett jämställt Stockholm Stadsarkivets svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.6/11420/2017

Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

Jämställdhetsplan

Program för ett jämställt Stockholm

Södermalms stadsdelsförvaltning

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

Jämställdhets- och mångfaldsplan för år 2019

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

Vänsterns Receptbok för Jämställdhet

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S)

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Motioner till partidagen 2016

Motion 19. Äldreråden. Partidagen beslöt

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Diskriminering - riktlinje

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Jämställdhets- och mångfaldsplan

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Plan för lika rättigheter & möjligheter

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Verksamhetsplan 2017

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Inledning Ansvarsfördelning Nationella riktlinjer och lagstiftning...

SKL:s kvinnofridssatsning

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING VID INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Jämställdhets- och mångfaldsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Jämställdhetsplan. för anställda Personalavdelningen, Bengt Wirbäck Dnr /08

Ansvarig: Personalchefen

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Jämställdhetsintegrering

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Jämställt föräldraskap

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Transkript:

Svenska Kvinnoförbundets valprogram 2015 feminism ger frihet

ÖPPNA ÖGONEN FÖR ETT FEMINISTISKT SAMHÄLLE Svenska Kvinnoförbundets mål är ett samhälle fritt från våld där kön inte spelar någon roll för en människas möjligheter att förverkliga sig själv. Vi arbetar för ett jämställt och rättvist samhälle där kvinnor och män har fler valmöjligheter än de stereotypa. Därför säger vi ja till fler pappamånader, effektivare åtgärder för att avskaffa könsrelaterat våld och lönejämställdhet mellan könen. För oss handlar liberalfeminism om kampen för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt frihet att forma samhället och sina egna liv. Vi vill bygga ett jämställt samhälle där varje människa är fri att göra sina egna val utan att styras av begränsande och könsbundna normer. Därför sätter vi fokus på lika villkor på arbetsmarknaden, en jämn fördelning av familjeledigheterna och jämställdhet inom utbildningen och småbarnsfostran. Feministiska perspektiv behövs i allt politiskt arbete. Det feministiska förändringsarbetet måste bedrivas genom lagstiftning mot olika former av diskriminering, men också genom struktur- och attitydförändringar. En väl fungerande demokrati förutsätter att makten är jämnt fördelad i samhället. Vår vision är ett samhälle där kvinnor deltar på alla nivåer och inom alla områden av beslutsfattandet. Med oss i riksdagen genomsyrar jämställdhetsperspektivet allt politiskt beslutsfattande. Här kan du läsa om vår syn på ett feministiskt Finland. Rösta på en av Svenska Kvinnoförbundets (SFP) kandidater! Förhandsröstning 8-14.4.2015 Valdag 19.4.2015

Ditt kön ska inte avgöra om du får ett jobb eller vilken lön du har. FEMINISM GER EN SMART EKONOMI Liberalfeminism utgår från ett ekonomiskt oberoende som ger kvinnor frihet att forma sina liv. Nu är det dags att frigöra denna feminism i Finland. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden är ett utmärkt verktyg för att få ekonomin att växa. Vår målsättning är att nästa regering tar kampen för jämställdhet på allvar. En förutsättning för det är att den ekonomiska politiken tillförs ett konsekvent feministiskt perspektiv. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar i fråga om tillgången till arbete, anställnings- och lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det behövs effektivare åtgärder mot diskriminering av kvinnor vid rekrytering och lönesättning. Därtill behövs målinriktade åtgärder för att integrera kvinnor med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. De delar av välfärdssamhället som underlättar för kvinnor att förvärvsarbeta får inte nedmonteras, utan måste så snabbt som möjligt stärkas. Främst handlar det om barnomsorg, faderskapsledighet och äldreomsorg. Det är hög tid att ta itu med de strukturer som upprätthåller löneskillnaden mellan kvinnor och män. Lönediskrimineringen kan inte avskaffas utan de fackliga organisationernas aktiva medverkan. Därför vill vi se en fortsättning på regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas likalönsprogram. Likalönsprogrammet bör innehålla konkreta åtgärder och tidsbundna mål. Dessutom måste det vara bindande för samarbetsparterna. Såväl inom offentlig som privat sektor måste arbetsgivare ta sitt ansvar för

jämställda löner. Det behövs också en ökad lönetransparens för att utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Finland behöver fler nya och konkurrenskraftiga företag. Kvinnor ska ha samma möjligheter som män att driva företag som kan växa, skapa arbetsplatser och generera en inkomst. Vi anser att en av de viktigaste åtgärderna för att öka kvinnors företagande är att förbättra trygghetssystemen för företagare. Därför behövs det bland annat barnomsorg även för de barn vars föräldrar arbetar kvällar, helger och nätter. Vi vill att de kostnader som uppstår för arbetsgivarna till följd av föräldraskap fördelas jämnt mellan arbetsgivarna. Arbetet med att bana väg för fler kvinnor i styrelserum och högre chefspositioner måste bli betydligt mer systematiskt och ambitiöst i Finland. Med mer jämställda ledningar skulle jämställdhetsperspektivet på alla nivåer bli starkare. Vi lyfter fram frågan om könskvoter i börsnoterade bolagsstyrelser som ett alternativ för att öka andelen kvinnor i styrelserna. Kvinnor och män arbetar till stor del inom olika sektorer, på olika nivåer och med olika arbetsuppgifter. Kvinnor är överrepresenterade i låglöneyrken medan män är överrepresenterade i yrken som har höga löner. Den största anledningen till att kvinnor tjänar mindre än män är att flera kvinnodominerade yrkesgrupper idag är felavlönade i förhållande till den utbildning och det ansvar som krävs i yrket. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors utbildningsval på gymnasie- och högskolenivå är fortfarande stora. Vi vill bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden, bland annat genom satsningar för att förändra normativa könsmönster vid Vi vill skapa bättre förutsättningar för att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor.

utbildningsvalen. Pensionerna är en direkt spegling av ett ojämställt arbets- och familjeliv. Jämställda familjeledigheter, löner och arbetsvillkor är avgörande för jämställda pensioner. Den ekonomiska tryggheten för äldre kvinnor måste stärkas. Därför kräver vi att pensionsreformens könskonsekvenser bedöms noggrant och pensionssystemet blir jämställt. Ensamboende ska inte vara en fattigdomsrisk. Antalet singelhushåll i Finland uppgår i dag till över en miljon. Ensamboende bör tas i beaktande när boende, sociala tjänster och vårdtjänster planeras. Vi efterlyser en statlig utredning om de ensamboendes situation i Finland. Den ekonomiska krisen, inbesparingar och stimulansåtgärder påverkar könen olika. Det är viktigt att redan i planeringsskedet analysera effekterna av olika reformer. Alla ekonomisk-politiska åtgärder måste könskonsekvensbedömas, även vårdreformen. I samband med vårdreformen vill vi se mer resurser till sjukvård på jämställda villkor. Även uppnådda jämställdhetspolitiska mål kan raseras. Det är viktigt att aktivt bevaka politiken ur ett jämställdhetsperspektiv. FÖRÄLDRASKAP PÅ LIKA VILLKOR En familj kan se ut på många olika sätt. Det ska inte spela någon roll vilken sexuell läggning du har eller om du är en kvinna eller man som blir förälder. I dag framställs det som att föräldraledighet är en valmöjlighet för män, medan det är en självklarhet för kvinnor. Det här får stora konsekvenser för mäns aktiva föräldraskap och för kvinnors situation på arbetsmarknaden. Vi arbetar för lika rättigheter och möjligheter när det kommer till föräldraskap och familjeliv.

Rättigheter och förmåner förknippade med föräldraskap bör utvidgas till att jämlikt omfatta familjer där föräldrarna är av samma kön. I dag är den öronmärkta föräldraledighetsperioden för papporna betydligt kortare än för mammorna. Dessutom använder kvinnorna merparten av både föräldraledigheten och vårdledigheten. Detta avspeglas i kvinnors löner, karriärutveckling och pensioner, samt att visstidsanställningar är vanligare bland kvinnor. Papporna använder främst den ledighet som är öronmärkt för dem. Vi arbetar för att föräldraledigheten förlängs till 18 månader och delas i tre sex månaders perioder (6+6+6). I modellen har vardera föräldern rätt till en föräldraledighetsperiod på sex månader och en period kan delas så som föräldrarna kommer överens om. Ledigheterna skulle kunna användas tills barnet fyller tre år. Största andelen av de ensamstående vårdnadshavarna i Finland är kvinnor. Det behövs en utredning över de ekonomiska följderna av skilsmässa, speciellt för ensamstående mammor. Det är viktigt med olika ekonomiska styrmedel för att främja jämställdhet kring föräldraskapet. Vi vill bevara den subjektiva rätten till dagvård. Det är en nyckelfaktor i den finländska familjepolitiken och kvinnornas höga sysselsättningsgrad. Universella rättigheter främjar jämlikheten genom att erbjuda lika rättigheter till alla. De minskar effektivt på fattigdomen och de sociala ojämlikheterna mellan barn. Eftersom de finländska barnen börjar skolan senare än i många andra länder är småbarnsfostran av särskild betydelse hos oss. Mångfalden av familjeformer måste tas i beaktande när familjeledigheterna förnyas. Rättsskyddet för barn i regnbågsfamiljer måste förbättras. Förfarandet för erkännande av föräldraskap bör tillämpas på samma sätt för sam- och olikkönade par. Kvinnopar bör utan adoption inom familjen

kunna bekräfta att de är förälder till barn som deras partner föder. Diskrimineringen av regnbågsfamiljer i tillgången till fertilitetsbehandlingar måste ta slut. Vi kräver att assisterad befruktning ges icke-diskriminerande och på lika villkor i hela landet. GENUSMEDVETENHET I DAGVÅRD & SKOLA Ett jämställt utbildningssystem är grunden för barns och ungdomars frihet och lika möjligheter att välja utbildning och yrke utan könsstereotypa begränsningar. Därför vill vi satsa på genuspedagogik i småbarnsfostran och utbildning. Barn och ungdomar behandlas olika utifrån kön och det sker ofta omedvetet. Därför behövs ett strukturerat arbete för att motverka stereotypa könsroller på daghem, förskolor och skolor. Vi vill att både daghem och skolor ska arbeta aktivt med att främja jämställdhet och utmana snäva könsroller. Kurser med jämställdhets- och genusperspektiv bör utgöra en obligatorisk del av utbildningen för lärare och barnträdgårdslärare. Skyldigheten att utarbeta en operativ jämställdhetsplan omfattar för tillfället inte småbarnsfostran. Främjande av jämställdhet i småbarnsfostran kräver planering och engagemang, och en operativ jämställdhetsplan skulle stöda detta nya sätt att arbeta. Genom att utvidga planeringsskyldigheten kan vi stärka vikten av genussensitivitet som en bestående del av småbarnsfostran. Samtidigt får alla utrymme att förverkliga sig själva som individer utan de begränsningar som könsstereotyper skapar. Genusmedveten småbarnspedagogik erbjuder alla barn samma rättigheter och möjligheter.

ETT LIV fritt från VÅLD Frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla ska ha rätt att leva ett liv fritt från våld, oberoende av könsidentitet, sexuell läggning, funktionsförmåga, utseende eller etnicitet. Våld i nära relationer handlar i huvudsak om mäns våld mot kvinnor och är ett omfattande samhällsproblem i Finland. Det krävs både förebyggande arbete och omfattande stödåtgärder till våldsutsatta. Vi anser att staten ska ta det övergripande ansvaret för arbetet mot våld mot kvinnor. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) är det första juridiskt bindande dokumentet på europeisk nivå som syftar till att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, skydda offren samt ställa våldsutövarna inför rätta. Genom att ratificera och implementera Istanbulkonventionen tar Finland sitt ansvar i kampen mot våld mot kvinnor. Det behövs också en realistisk och bindande helhetsplan för hur alla nödvändiga åtgärder förverkligas och tilldelas resurser. Finland måste skapa servicepunkter med låg tröskel som varje kvinna som upplevt våld har obehindrat tillträde till. Tjänsterna ska vara tillgängliga också för kvinnor med funktionshinder. Antalet skyddshemsplatser måste utökas till att motsvara internationella rekommendationer. Det behövs flera hemliga skyddshem och en avgiftsfri 24 h hjälptelefon för offer för våld mot kvinnor och våld i hemmet. Dessutom bör det inrättas ett koordinerande organ för arbetet mot våld som är fungerande och har tillräckliga resurser. Medling är en ytterst problematisk metod för att lösa våld i när- och parrelationer. Det finns en stor risk att medlingssituationen snarare blir en del av våldsdynamiken än en lösning på våldet. Medling av våld i när- och parförhållanden bör förbjudas i lagen om medling vid brott och i vissa tvister. Bland annat FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, CEDAW-kommittén, har uttryckt sitt bekymmer över medlingspraxis, bland annat på grund av risken för att offrens rättsskydd inte tryggas. Vi vill se ökade satsningar på professionella kriscenter för män och andra satsningar där män kan få stöd att förändra ett våldsamt beteendemönster. Vi vill även se att större resurser riktas till behandling och stöd för barn som upplevt våld i familjen. Våld i hemmet måste tas i beaktande vid fastställandet av umgängesrätt och vårdnad om barn. Dessutom måste vi i Finland bli bättre på att känna igen våld mot äldre, att bryta våldet och att ge offren den vård och det stöd de behöver. Sexuella relationer ska bygga på frivillighet och detta ska också vara grunden för sexualbrottslagstiftningen. Lagstiftningen gällande sexualbrott bör förnyas i enlighet med internationella människorättsnormer så att våldtäkt definieras som frånvaro av samtycke. Myndigheterna bör utbildas i att identifiera och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt tvångsäktenskap. Vi arbetar för en kriminalisering av tvångsäktenskap och möjligheten att äktenskap som ingåtts genom tvång ska kunna upphävas, ogiltigförklaras eller upplösas. Stympning av kvinnors könsorgan måste definieras som våld mot kvinnor. Denna brottsbenämning bör införas i strafflagen.

Nätverket av tjänster till kvinnor som utsatts för våld bör utvidgas, göras riksomfattande och ges tillräckliga resurser.

Trafficking måste betraktas som ett samhällsproblem som kräver insatser, prioriteringar och resurser. DAGS FÖR ETT NORDISKT SEXKÖPSFÖRBUD Vi vill förbjuda köp av sex. Finland har förbundit sig att vidta nödvändiga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, människohandel och utnyttjande av kvinnor i prostitution. Vårt mål är att Finland ska gå med i ett gemensamt nordiskt sexköpsförbud. Vi ser prostitution som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. Att köpa sig tillgång till en annan människas kropp handlar om att utnyttja någon som befinner sig i en beroendeställning eller ett maktunderläge. Systemet med prostitution förstärker objektifieringen av kvinnor och deras kroppar i samhället. Den nuvarande lagstiftningen tar inte effektivt itu med efterfrågan på prostitution. Därför arbetar vi för att ett totalförbud mot sexköp införs i Finland. Det behövs ett förbättrat stöd till de som vill lämna prostitutionen. Resurser för exittjänster bör tryggas. Vi vill se satsningar på att förebygga att unga hamnar i prostitution. Det behövs också förebyggande arbete som hindrar unga från att bli sexköpare, speciellt med fokus på pojkar och normer för maskulinitet. Prostitution kan inte behandlas separat från frågan om trafficking, eftersom en central del av människohandeln är kopplad till sexuellt utnyttjande. Människohandel med sexuella förtecken identifieras exceptionellt lite i Finland jämfört med andra länder. Myndigheterna bör utbildas i att identifiera offer för människohandel och i att vägleda offer för människohandel in i hjälpsystemet. Eventuella offer för männis-

kohandel får inte avvisas på grund av att de har tvingats sälja sex i Finland. Utlänningslagen bör ändras så att försäljning av sexuella tjänster inte utgör en avvisningsgrund. Det behövs ett handlingsprogram för förebyggande av människohandel. FÖR EN GLOBAL FEMINISM Det feministiska förändringsarbetet behöver lyftas och sammanlänkas på en global nivå. Världen över påverkar och påverkas kvinnor och män olika mycket av miljö- och klimatförändringar på grund av olika livsval och livsstilar, som ofta är förknippade med stereotypa könsroller och ojämställda förhållanden. Kvinnor bör vara representerade på alla områden och nivåer i beslutsfattandet för en hållbar utveckling. Kvinnor måste vara med och definiera behoven och diskutera lösningar. Forskning om och konsekvenser av klimatförändringar för kvinnor måste prioriteras högre. Jämställdhet är en förutsättning för ökad tillväxt och minskad fattigdom. Därför är det viktigt att allt finskt bistånd har ett jämställdhetsperspektiv. Vi vill att Finland lever upp till målsättningen att ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd och att jämställdheten inom biståndet utvärderas. Minst hälften av biståndspengarna ska gå till världens fattiga flickor och kvinnor. Vi stöder arbetet för att förverkliga FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och efterföljande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Verkställandet av dessa resolutioner måste effektiveras. Det behövs en systematisk implementering av 1325 i det Klimatfrågan är en jämställdhetsfråga både lokalt och globalt.

Vi vill se ett stärkt könsperspektiv i migrationspolitiken. politiska beslutsfattandet på riksnivå. Finland bör ge fortsatt stöd för att stärka kvinnors ställning i utvecklingsländernas politiska processer, konfliktförebyggande och fredsförmedlingsarbete. I internationella sammanhang är Finland känt för jämställdhet och för sina fredsbevarande insatser, speciellt med fokus på kvinnors roll i fredsprocesser. Det är viktigt att även fundera på hur den finländska militärtjänstgöringen och värnpliktssystemet kunde utvecklas i en mer jämställd riktning. Finland har i internationella avtal förbundit sig vid att öka kvinnornas antal i fredsbevarande insatser. För att få fler kvinnor till krishanteringsuppgifter behöver fler kvinnor göra militärtjänst. Vi vill att kallelse till uppbåd skickas till alla kvinnor och män i Finland. Informationen som riktar sig till unga kvinnor som är intresserade av militärtjänstgöring måste bli mer lättillgänglig och motiverande. Vi vill att Finland är ett föregångarland i att skydda kvinnor genom tydliga genussensitiva anvisningar om kvinnors asylskäl. Det är viktigt att vi känner igen att kvinnor söker asyl av olika orsaker, så som förföljelse på grund av sitt kön och på grund av att de krävt sina grundläggande mänskliga rättigheter. Dessutom behövs ytterligare insatser för att avskaffa diskrimineringen av invandrar-, flykting- och minoritetskvinnor. Myndigheterna bör förbättra integration och utbildning av utlandsfödda kvinnor. Jämställdhet mellan könen bör betonas i integrationen av såväl kvinnor som män. Det tar i snitt längre tid för invandrarkvinnor att integreras i det finländska samhället än för invandrarmän. Därför behövs nya arbetssätt att följa upp och genomföra de individuella integrationsplanerna. Det här är speciellt viktigt för unga vuxna som kommer till Finland utan ett grundskolebetyg och för invandrar-

kvinnor som står utanför arbetslivet. För att nå en lyckad integration är lågtröskelverksamhet så som integrationsgrupper och mentorskap viktiga. För oss är det viktigt att säkra invandrares rätt och möjligheter att integreras även på svenska i Finland. MÅNGFALD & VÄLMÅENDE Vi vill säkra tillgång till normkritisk sexualundervisning, tillgängliga och trygga preventivmedel, samt kvinnors rätt till abort. En väl fungerande sex- och samlevnadsundervisning förebygger sexuella trakasserier, sexuellt våld och diskriminering. Tillgången till preventivmedel och rätten till abort är en förutsättning för ett jämställt samhälle. Ett effektivt sätt att minska antalet oönskade graviditeter bland unga är att subventionera preventivmedel. Finland ska höra till de ledande länderna när det gäller att fullfölja sexuella minoriteters och könsminoriteters mänskliga rättigheter. Vi vill se konkreta åtgärder för att främja likabehandling och mänskliga rättigheter för sexuella minoriteter och könsminoriteter. Interkönade barns kroppsliga integritet bör skyddas och de bör få rätt att senare själva definiera sin könstillhörlighet. Finland bör frångå könsbestämmande kirurgiska ingrepp som görs på interkönade barn då det inte finns vägande medicinska orsaker till ingreppen. Vi vill att det görs en utvärdering av interkönade barns behandlingar och att det ges enhetliga, människorättsbaserade riktlinjer. En reform av translagen är något som Finland bör ta itu med genast. De nuva- Det bör vara en grundläggande rättighet att själv kunna bestämma över sin kropp, sin könsidentitet och reproduktion.

Finland behöver större jämlikhet och jämställdhet i hälsa och idrott. rande villkoren för att få sitt juridiska kön bekräftat kränker transpersoners grundläggande mänskliga rättigheter. Finland måste uppfylla transkönades rätt till jämlikhet, fysisk integritet och familjeliv. Kravet på att vara ogift och avsaknad av fortplantningsförmåga måste avskaffas som villkor för fastställandet av könstillhörigheten. Vi kräver självbestämmanderätt över sin egen kropp och könsidentitet för alla. Ett genus- och normkritiskt perspektiv bör integreras i all politik som rör idrott och annan fritidssysselsättning, inklusive budgetering och resursfördelning. Vår målsättning för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnors och mäns samt flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Myndigheterna ska i sin verksamhet främja jämställdhet vid beviljande av förmåner, understöd och stipendier. Principen om jämställdhet bör omfatta också allokeringen av statsunderstöd till idrottsgrenar. Samhället måste investera mera i grenar där majoriteten av utövarna är flickor och kvinnor. Våra förutsättningar för att må bra påverkas till stor del av sociala föreställningar om kön samt av en ojämn fördelning av makt och resurser i samhället. Ett aktivt jämställdhetsarbete skulle innebära en ökad hälsa för både kvinnor och män. Hälsofrämjande och förebyggande insatser ska utgå från den enskilda individen och hens behov.

FEMINISMI VAPAUTTAA Haluamme rakentaa tasa-arvoisen yhteiskunnan, jossa jokainen on vapaa tekemään omia valintojaan ilman, että rajoittavat sukupuolisidonnaiset normit ohjaavat meitä. Meidän on keskityttävä samoihin ehtoihin työmarkkinoilla, perhevapaiden tasaisempaan jakamiseen sekä purkamaan ammattiin opiskelun sukupuolittumista. Kaikilla politiikan alueilla on tilaa feministiselle näkökulmalle. Feministisen muutostyön on tapahduttava säätämällä lakeja erilaista syrjintää vastaan, mutta myös tekemällä työtä Eduskuntavaalit 19.4.2015 Ennakkoäänestys 8. 14.2015 rakenteiden ja asenteiden muuttamiseksi. Hyvin toimiva demokratia edellyttää, että valta on jaettu tasa-arvoisesti yhteiskunnassa. Rakennamme yhteiskuntaa, jossa naiset osallistuvat päätöksentekoon kaikilla tasoilla ja kaikilla yhteiskunta-alueilla. Meidän avullamme eduskunnassa edistetään tasa-arvoa kaikilla politiikan tasoilla ja kaikessa päätöksenteossa. Varmista liberaalifeministisiä ääniä eduskunnassa. Äänestä Svenska Kvinnoförbundetin (RKP) ehdokasta! Svenska Kvinnoförbundetin tavoite on väkivallasta vapaa yhteiskunta, jossa sukupuoli ei rajoita ihmisen mahdollisuuksia toteuttaa itseään. Teemme työtä liberaalifeministisestä näkökulmasta tasa-arvoisemman ja oikeudenmukaisemman yhteiskunnan puolesta, jossa naisilla ja miehillä on enemmän valinnanvapautta. Siksi ajamme pidempiä isyysvapaita, tehokkaampia toimia perhe- ja lähisuhdeväkivallan poistamiseksi ja konkreettisia tekoja sukupuolten välisen palkkaeron kaventamiseksi. Liberaalifeminismi antaa yksilölle vapauden valita koulutuksensa, uransa ja puolisonsa omien henkilökohtaisten kykyjensä ja kiinnostustensa mukaan rajoittavista sukupuolinormeista riippumatta.

FEMINISM GIVES FREEDOM We want to build a society where everyone is free to make their own choices without being restricted by gendered norms. We must put focus on equal conditions of employment, equally shared parental leave and reduced differences in educational choices based on gender. There is room for feminist perspectives in all areas of politics. The feminist work for change must be done through legislation against different forms of discrimination, as well as through actions to change normative Election Day 19 April 2015 Advance voting 8 to 14 April 2015 structures and attitudes. A prerequisite for a well functioning democracy is equally shared power. We are building a society where women participate at all levels and in all areas of decision-making. With us in Parliament, a gender perspective will be included in all areas of political decision-making. Ensure that liberal feminist voices are heard in Parliament! Vote for a candidate from the Women s Organisation of the Swedish People s Party in Finland (RKP). The goal of our liberal feminist politics is to have a society free from violence, where gender does not limit your choices or opportunities. The Women s Organisation of the Swedish People s Party in Finland (RKP) works for gender equality, equal opportunities and a society where women and men have more choices than the stereotypical ones. Therefore we say yes to longer paternity leave, effective actions to eliminate genderbased violence and concrete targets to achieve equal pay. Liberal feminism is about the fight for equal rights and opportunities for both women and men, and the freedom to shape society and one s own life.

www.kvinnoforbundet.fi