sfi Svenska för invandrare, kurs D Uppföljning av nationellt sfi-prov 22

sfi Svenska för invandrare, kurs D Uppföljning av nationellt sfi-prov 22 Grazyna Bartholdson, Sofia Engman och Ingrid Skeppstedt Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Skolverket 2008

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INNEHÅLL OCH UPPLÄGG... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Utgångspunkt vid provkonstruktionen... 4 1.3 Provets delar och teman... 4 1.4 Provets receptiva delar... 5 1.4.1 Delprov A och C, läsförståelse och ordkunskap... 5 1.4.2 Delprov B, hörförståelse... 7 1.5 Provets produktiva delar...8 1.5.1 Delprov D, skriftlig produktion... 8 1.5.2 Delprov E, muntlig produktion och interaktion... 8 2. INSÄNT MATERIAL... 9 2.1 Beställda prov... 9 2.2 Inskickat material... 9 3. RESULTAT... 9 3.1 Kort om testtagarna i urvalet... 9 3.2 Resultat för provets receptiva delar... 11 3.2.1 Delprov A, B och C, läsförståelse, ordkunskap och hörförståelse... 11 3.3 Resultat för provets produktiva delar... 12 3.3.1 Delprov D, skriftlig produktion... 12 3.3.2 Delprov E, muntlig produktion och interaktion... 13 3.4 Resultat på hela provet... 14 3.4.1 Jämförelse: resultat utbildningsgrupp... 15 3.4.2 Resultat på hela provet utifrån kön och språkgrupp... 16 3.4.3 Uppgifter i prov 22 med högst respektive lägst lösningsfrekvens... 16 3.4.4 Deltagare med lågt resultat... 17 3.4.5 Analys av fyra testtagare... 18 4. ÅSIKTER OM PROVET... 19 4.1 Provets receptiva delar: Delprov A, B och C... 19 4.2 Provets produktiva delar: Delprov D och E... 19 4.3 Övergripande frågor i enkäten... 20 5. SAMMANFATTNING... 21 2

REFERENSER... 23 3

1. Innehåll och upplägg 1.1 Inledning Sfi-prov 22 började distribueras till sfi-anordnarna i april 2007 och användes sedan åtminstone fram till november 2007 då prov 23 blev tillgängligt för beställning. Prov 22, som inte är bundet till en viss tidsperiod utan kan användas närhelst behov föreligger, är sekretessbelagt i tre år (sekretesslagen 4 kap. 3 ) d.v.s. fram t.o.m. 30 juni 2010. Syftet med denna rapport är att ge en återrapportering till de sfi-enheter som använt provet, provkonstruktören och Skolverket, samt att, så långt det är möjligt med hänvisning till sekretessbestämmelser, föra ett resonemang kring provet. I rapporten beskrivs provets uppläggning och de uppgiftstyper som finns representerade. De insända provresultaten kommenteras och jämförs med tidigare provversioner och lärarnas reaktioner finns redovisade i form av en sammanställning. 1.2 Utgångspunkt vid provkonstruktionen Utgångspunkt för provkonstruktionen är de styrdokument som vid provets genomförande reglerade sfi-undervisningen 1. En ny förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare (2006:28) utkom från trycket 15 december 2006 och började gälla fr.o.m. 1 januari 2007. Sfi-provets syfte är att utgöra ett stöd för lärare vid bedömning och betygsättning. Provresultatet ska, tillsammans med andra belägg för den studerandes prestationer som dokumenterats under kursens gång, fungera som underlag för betygsättning. Till grund för provkonstruktionen ligger en syn på språk som meningsskapande verktyg som används på ett varierande sätt i enlighet med krav och förutsättningar i olika sociala sammanhang och situationer. Intentionen är att provuppgifterna ska vara så naturliga som möjligt, d.v.s. att de är utformade så att de ska likna uppgifter som var och en kan ställas inför i sitt dagliga liv, som t.ex. att delta i både informella och formella samtal, att läsa annonser för att söka efter viss information eller att skriva ett brev eller ett meddelande till någon. En utförlig beskrivning av den modell för språkbehärskning som ligger till grund för provkonstruktionen finns i provets lärarhandledning (s. 5 13) 2. 1.3 Provets delar och teman Provet består av fem delprov: Delprov A Tema: Miljö Läsförståelse och ordkunskap Delprov B Hörförståelse, läsförståelse och ordkunskap 1 Förordning om svenskundervisning för invandrare (1994:895) och Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) (SKOLFS 2006:28). 2 Lärarhandledning till prov 22 (Skolverket 2007). 4

Delprov C Tema: Motion och hälsa Läsförståelse och ordkunskap Delprov D Skriftlig produktion Delprov E Muntlig interaktion och produktion 1.4 Provets receptiva delar 1.4.1 Delprov A och C, läsförståelse och ordkunskap I målen för kurs D står att eleven ska kunna läsa, kommentera och samtala kring texter av olika slag, vilket enligt betygskriterierna för betyget Godkänt innebär att eleven förstår och återger innehållet i / / texter av olika slag och att eleven läser och tillgodogör sig olika slags texter, och reflekterar över innehåll och syfte (SKOLFS 2006:28). I delprov A och C integreras texter med varierande tema och innehåll. Uppgifterna är konstruerade för att ge underlag för en bedömning av ordkunskap och förmåga att kunna läsa utifrån olika syften. Exempel på detta kan vara att ta ställning till innehållet i en text, att söka övergripande information eller att hitta detaljinformation i en annons eller en broschyr, att förstå olika påståenden, att förstå ord och uttryck och att tolka tabeller. I prov 22 har fyra olika uppgiftsformat använts: Kortsvar (SAQ: Short Answer Questions), d.v.s. frågor där testtagaren själv formulerar sitt svar. Det kan handla om att hämta information från eller svara på frågor om en text, en tabell eller ett diagram, men också om att fylla i en blankett. Flerval (MCQ: Multiple-Choice Questions), d.v.s. uppgifter där testtagaren väljer mellan ett antal på förhand givna svarsalternativ till varje fråga. Matchning, d.v.s. uppgifter där testtagaren ska para ihop ett antal enheter (ord, fraser, delar av meningar, textsnuttar etc.) med ett givet antal andra enheter (ord, fraser, rubriker, genrer, syften etc.). Ordningsföljd d.v.s. uppgifter där testtagaren ordnar textuell information i logisk följd. 5

Tabell 1: Texttyper, antal uppgifter och uppgiftsformat i delprov A och C (varje uppgift motsvarar ett poäng) Texttyp Uppgift Kortsvar Flerval Matchning Rangordna Tidningsartikel att med hjälp av 5 läsförståelse ta ställning till vilka påståenden som stämmer med texten Jämförande tabell att kunna söka och 3 identifiera relevant information i en jämförande tabell Frågor och svar att förstå och rätt 5 kombinera frågor och svar Informationsskyltar att förstå och 4 kombinera rätt skylt med rätt miljö Ordförståelse att förstå ord och 3 matcha dem med rätt ordförklaring Råd att kunna fylla i de 4 sambandsord som saknas i några råd utifrån givna alternativ Reklam och att förstå vilket syfte 2 instruktion skribenten har med texten Schema att utifrån några 3 personers behov välja rätt tid och aktivitet från ett schema Rubriker att tolka personers 4 önskemål och behov och relatera till rätt rubrik Instruktion att förstå hur några 4 instruktioner hänger ihop textuellt och placera dem i rätt ordning Kallelse att förstå innehållet i 3 en kallelse och svara på frågor om innehållet Summa 9 5 22 4 6

1.4.2 Delprov B, hörförståelse I de övergripande målen för sfi står bl.a. att eleven skall utveckla sin förmåga att / / lyssna och förstå svenska i olika sammanhang och när det gäller bedömningen av elevens kunskaper innefattar det bl.a. förmågan att förstå både detaljer och helheter liksom att uppfatta nyanser i språket. (SKOLFS 2006:28). Delprov B fokuserar främst på hörförståelse. Uppgifterna avser att pröva testtagarens förmåga att förstå innehållet i några uttalanden och i samtal, dels på ett övergripande plan, dels på detaljnivå. Även om syftet är att testa hörförståelsen ingår även en viss läsförståelse i delprov B. Hörförståelse prövas även i delprov E men då interaktivt i samtal, d.v.s. i en situation där testtagaren mer kan påverka situationen. Precis som för övriga uppgifter i provet är hörförståelsen baserad på autentiskt material. Det kan röra sig om högtalarmeddelanden, avsnitt ur radioprogram, intervjuer, samtal etc. En stor del av materialet spelas in direkt för provet och hämtas från t.ex. högtalarutrop i en affär eller ett radioprogram och redigeras sedan av provkonstruktören. Hörförståelsen består av tre uppgifter som kräver olika kompetens av den som lyssnar. En vanlig uppdelning i proven är att: - en uppgift utgår från en monolog t.ex. en skönlitterär eller personlig berättelse, - en uppgift utgår från ett meddelande eller en instruktion, även den monologisk, och - en uppgift utgår från en dialog. På så sätt testas förmågan att förstå såväl envägskommunikation som samtal. Även om uppgifterna är hämtade från verkliga situationer i vardagsliv och arbetsliv, påverkar naturligtvis provsituationen graden av autenticitet. De monologiska uppgifterna som utgår t.ex. från ett nyhetsprogram från radio eller högtalarutrop, blir oftast mer autentiska än de dialogiska uppgifterna. I en naturlig samtalssituation kan lyssnaren i regel be om förtydligande när något är oklart och själva kontexten, t.ex. kroppsspråk, underlättar förståelsen. För att i någon mån kompensera detta redigeras de delar i ursprungsmaterialet där kontext och kroppsspråk har stor betydelse för förståelsen. När radioprogram eller aktörer väljs ut för hörförståelseuppgifter läggs stor vikt vid att röster och eventuella dialekter ska vara lyssnarvänliga för alla. Talet ska dock vara naturligt och inte tillrättalagt. Uppgifterna prövas ut i olika delar av Sverige för att i möjligaste mån undvika att testtagare ska gynnas eller missgynnas beroende på i vilken region man har lärt sig svenska. Uppgiftsformaten för hörförståelsen i delprov B är kortsvar, flerval och matchning. 7

Tabell 2: Texttyper, antal uppgifter och uppgiftsformat i delprov B (varje uppgift motsvarar ett poäng) Texttyp Uppgift Kortsvar Flerval Matchning Intervjusvar att förstå och tolka vad några 10 personer säger om en företeelse i samhället Samtal att utifrån bilder förstå vad 2 3 några personer berättar om Utdrag från att förstå och tolka 5 radioprogram sammanhängande tal, samt att relatera innehållet till rätt rubrik. Summa 2 13 5 1.5 Provets produktiva delar 1.5.1 Delprov D, skriftlig produktion Kursplanens mål för den skriftliga förmågan i kurs D är att kunna uttrycka sig relativt säkert och att kunna kommunicera / / skriftligt i olika situationer i vardags- samhälls- och arbetsliv som är relevanta för eleven. Enligt kriterierna för betyget Godkänt uttrycker sig eleven tydligt och begripligt och med viss variation i sammanhängande / / skrift, och uttrycker därvid personliga synpunkter och åsikter. (SKOLFS 2006:28). Skrivuppgifterna i det nationella provet för sfi prövar testtagarens förmåga att skriva funktionellt och är hämtade från så autentiska skrivsituationer som möjligt i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Prov 22 innehåller en längre skrivuppgift (formellt brev). 1.5.2 Delprov E, muntlig produktion och interaktion Kursplanens mål för muntlig produktion och interaktion är att kunna uttrycka sig relativt säkert och att kunna kommunicera muntligt / / i olika situationer i vardags-, arbets- och samhällsliv som är relevanta för eleven Enligt betygskriterierna innebär detta att den studerande förstår och återger innehåll i tal och texter av olika slag och deltar aktivt i samtal och diskussioner om vardags-, arbets- och samhällsliv. Vidare uttrycker eleven sig tydligt och begripligt och med en viss språklig variation i sammanhängande tal / / och uttrycker därvid personliga synpunkter och åsikter (SKOLFS 2006:28). Uppgifterna i prov 22 består, liksom i tidigare prov, av ett enskilt samtal och ett parsamtal. I det enskilda samtalet får testtagaren utrymme och möjlighet att visa sin förmåga att uttrycka sig självständigt och sammanhängande medan hon/han i parsamtalet också får större möjlighet att visa sin interaktiva förmåga. För att få betyget Godkänt för muntlig produktion och interaktion måste testagaren bli bedömd som godkänd på båda uppgifterna. I den muntliga uppgiften som genomförs enskilt i prov 22 ska testtagaren berätta om och beskriva en person. Här bedöms testtagarens muntliga produktion och alltså inte interaktionen med intervjuaren. I paruppgiften ska testtagaren samtala och diskutera kring vad som är viktigast att tänka på utifrån några givna ämnen. 8

2. Insänt material 2.1 Beställda prov Tabell 3: Beställningar, prov nr 15 22 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20 Nr 21 Nr 22 Antal prov 7 400 7 687 7 385 7 033 8 550 8 324 8 228 9347 Antal beställningar har för prov 15 18 legat på 7 000 7 500 beställningar. Vid uppföljningen av prov 19 noterades en märkbar uppgång av antalet beställningar (8550) för att åter sjunka något vid prov 20 och 21. Prov 22 har beställts i 9347 exemplar av 261 sfi-anordnare (av 290) runt om i landet vilket är det högsta antalet hittills. En av orsakerna till det höga antalet beställda prov är sannolikt att antalet sfi-deltagare på kurs D har ökat markant från 15 101 (2005/2006) till 17 881 (2006/2007). 2.2 Inskickat material Liksom för tidigare prov begärdes in ett visst antal elevprov och inspelade och bedömda elevsamtal för uppföljning och analys. I provmaterialet medföljer också en lärarenkät med en uppmaning att förmedla erfarenheter av och synpunkter på respektive prov till provkonstruktören. Tabell 4: Inskickat material, prov nr 15 22 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20 Nr 21 Nr 22 Antal lärarenkäter 81 108 83 62 69 58 49 57 Antal sfi-anordnare som skickat lärarenkäter 57 70 53 50 50 47 42 44 Antal elevprov 170 188 130 121 158 187 146 159 Antal sfi-anordnare som skickat elevprov 56 64 58 49 54 49 41 44 Antal sfi-anordnare som skickat band 25 25 26 15 22 14 21 16 Antal sfi-anordnare totalt i materialet 61 73 61 55 58 54 45 49 Fr.o.m. prov 19 begärs provresultat in för var femte testtagare. Andelen sfi-anordnare som skickar in efterfrågat material och antalet inskickade lärarenkäter fortsätter att vara lågt trots en liten uppgång för prov 22. Av de 261 anordnare som beställt prov 22 har 44 skickat in elevprov och lärarenkäter. 3. Resultat De resultat som redovisas bygger uteslutande på de 159 elevprov som skickats in till provkonstruktören. Eftersom materialet är begränsat bör resultaten tolkas med stor försiktighet. 3.1 Kort om testtagarna i urvalet Urvalsgruppen på 159 testtagare består av 71 procent kvinnor vilket är högre än i prov 20 och 21 (66 procent) och även högre än andelen kvinnor i hela sfi-utbildningen kurs D (61 procent). Testtagare under 24 år utgör 16 procent av det totala antalet vilket ungefär motsvarar 9

samma andel som på kurs D på riksnivå (17 procent) Medelåldern för testtagaren i urvalet är 32 år och ligger inom samma intervall (31 32) som de senaste proven. Av de 159 testtagarna är 31 procent flyktingar, 5 procent är tillståndssökande och 64 procent tillhör gruppen övriga invandrare. Tabell 5: Modersmål bland det totala antalet sfi-deltagare kurs D och bland testtagare i urvalet för prov 20 22 Modersmål Läsåret 05/06 (kurs D) 3 Prov 20 Läsåret 06/07 (kurs D) 4 Prov 21 Prov 22 Samtliga elever 15 101 187 17881 146 159 därav med modersmål (i procent): Arabiska 16 15 18 13 18 Bosniska, 6 4 6 7 6 kroatiska, serbiska Ryska 6 5 6 5 2 Spanska 6 4 6 5 7 Thailändska 5 6 5 7 4 Engelska 5 3 4 2 1 Persiska 4 6 4 3 3 Kurdiska 4 5 3 5 2 Polska 4 2 5 3 6 Somaliska 3 3 4 3 1 Övriga 41 47 39 45 50 De vanligast förekommande modersmålen bland testtagaren är arabiska (18 procent), spanska (7 procent), bosniska kroatiska serbiska (6 procent) och polska (6 procent). I tabell 5 finns också en jämförelse med avseende på modersmål bland sfi-deltagare inskrivna på kurs D i Skolverkets statistik läsåret 2005/2006 och läsåret 2006/2007. Jämförelsen visar att det finns en god representativitet för de flesta språk i urvalet. Anordnarnas rapportering av bakgrundsinformation om testtagaren i urvalet har återigen försämrats jämfört med föregående prov och andelen saknade uppgifter i bakgrundsformuläret ligger i intervallet mellan 4 procent (ålder) och 12 13 procent (utbildning och antal timmar i sfi). 3 Skolverkets statistik 2005/2006 4 Skolverkets statistik 2006/2007 10

Tabell 6: Sfi-deltagarnas utbildningsbakgrund i Skolverkets statistik 2006/2007 för kurs D jämfört med inskickade data för testtagaren i urvalsgruppen i prov 21 22 Utbildningsbakgrund 0 6 år 7 9 år 10 12 13+ Totalt Studieväg 3 15% 12% 31% 41% 100% (17881) Kurs D läsåret 2006/2007 3 Inskickade elevprov, 12% 6% 41% 41% 100% (146) Prov 21 Inskickade elevprov, Prov 22 2% 14% 37% 47% 100% (159) I urvalet för prov 22 sker en förändring mellan andelen testtagare i grupperna med 0 6 års och 7 9 års skolbakgrund jämfört med prov 21. Vid prov 21 var andelen testtagare med 0 6 års skolbakgrund den högsta medan den vid prov 22 var den lägsta hittills. Andelen testtagare med 10 12 års utbildningsbakgrund ligger något lägre jämfört med prov 21 medan andelen testtagare med mer än 13 års utbildningsbakgrund har ökat. I jämförelse med Skolverkets redovisning av utbildningsbakgrunden för de registrerade sfideltagarna i kurs D (Skolverkets statistik för läsåret 2006/2007) överensstämmer utbildningsbakgrunden bland testtagaren i urvalsgruppen i prov 22 relativt väl för testtagare med 7 9 års skolbakgrund medan andelen testtagare som har mellan 0 6 års skolbakgrund är mycket lägre. Andelen testtagare med 10 12 respektive 13 eller fler års utbildningsbakgrund i urvalsgruppen ligger jämförelsevis betydligt högre. 3.2 Resultat för provets receptiva delar Resultaten för de inskickade elevproven presenteras i diagram, tabeller och text. 3.2.1 Delprov A, B och C, läsförståelse, ordkunskap och hörförståelse Från och med prov 20 gäller ett nytt sätt att väga samman och redovisa resultaten för de receptiva delarna, delprov A, B och C. För att få betyget Godkänt på provet krävs sammanlagt minst 38 poäng av 60 möjliga (63%). Delprov A, B och C omfattar 14 uppgifter med 60 deluppgifter, fördelade på följande sätt: Delprov A: 5 uppgifter och 20 deluppgifter Delprov B: 3 uppgifter och 20 deluppgifter Delprov C: 6 uppgifter och 20 deluppgifter Fördelningen av resultaten för samtliga testtagare (159) för delprov A, B och C framgår av figur 1. 11

Figur 1: Poängfördelning för delprov A, B och C Medelvärdet av testtagarens resultat för delprov A C är 46 poäng vilket ska jämföras med gränsen för betyget Godkänt på 38 poäng (av 60). Eftersom provet i de flesta fall genomförs när läraren bedömer att kursdeltagaren har nått målen för kurs D bör majoriteten av testtagaren nå poängresultat som ligger inom ramen för ett godkänt resultat. Resultatkurvan skiljer sig således från en normalfördelningskurva och har till följd av detta en förväntad högertyngd. Medelvärdet på 46 poäng är mycket högt. En majoritet (81 procent) av testtagaren i urvalet fick minst 38 poäng (av 60) och blev godkända på delarna A C. Detta är dock ett något lägre resultat jämfört med prov 21 då andelen godkända testtagare var 88 procent (det högsta resultatet hittills). 3.3 Resultat för provets produktiva delar 3.3.1 Delprov D, skriftlig produktion Fr.o.m. prov 20 ligger alla skrivuppgifter i delprov D. För att bli godkänd på provet i sin helhet krävs ett godkänt resultat på den skriftliga delen. Den skriftliga delen i prov 22 består av en längre skrivuppgift (formellt brev). 12

Figur 2: Resultat på skrivuppgiften för samtliga testtagare Av de 159 testtagaren var 76 procent godkända på den skriftliga delen av provet. Vad som är noterbart för prov 22 är att det för första gången inte finns något bortfall för skrivuppgiften. Av de 129 testtagaren som var godkända på delarna A C hade ca 89 procent ett godkänt resultat även på den skriftliga delen (se figur 3). Figur 3: Resultat på skrivuppgiften för testtagare som var godkända på A C 3.3.2 Delprov E, muntlig produktion och interaktion Delprov E innehåller två muntliga uppgifter, en enskild uppgift och ett parsamtal. För att bli godkänd på provet i sin helhet krävs ett godkänt resultat på båda uppgifterna. 13

Figur 4: Resultatfördelning för de muntliga uppgifterna (samtliga testtagare) Av de 137 testtagaren med redovisade resultat för den muntliga delen av provet hade 124, d.v.s. 91 procent ett godkänt resultat vilket är lika högt som i föregående prov och ett av de högsta resultaten hittills för de muntliga uppgifterna (prov 5 22). Bortfallet för delprov E är liksom vid tidigare prov stort (ca 14 procent) och ligger på samma nivå som i föregående prov 21 (13 procent) men betydligt lägre än i t.ex. prov 20 (25 procent). En del av bortfallet för den muntliga delen av provet beror troligen på att testtagare som inte godkänts på de övriga delarna av provet, delprov A C och/eller delprov D, ofta inte genomför den muntliga delen. 3.4 Resultat på hela provet Av det totala antalet testtagare i urvalet (159 personer) har 67 procent ett godkänt resultat på hela provet. Figur 5: Andelen godkända och icke godkända på hela provet 14

Av de 148 testtagaren med resultat från samtliga delar av provet är 72 procent godkända, d.v.s. 107 personer. Resultatet för de testtagare som genomfört samtliga delar av provet är ett av de högsta resultaten vid jämförelse av de prov där det finns jämförbara resultat (prov 5 21). Tabell 7: Jämförelse av slutresultat prov nr 15 22 Prov Prov Prov Prov Prov Prov Prov Prov 15 16 17 18 19 20 21 22 0,62 0,75 0,57 0,67 0,66 0,58 0,79 0,72 Godkända på provet Godkända på 0,61 0,74 0,75 0,80 0,72 0,61 0,78 0,75 kursen 5 0,29 0,26 0,29 0,23 0,31 0,21 0,26 0,35 Andel av dessa som fått betyget Väl godkänt på D kursen 4 Andel godkända på provet jämfört med andel testtagare i urvalet som fått betyget Godkänt på kurs D stämmer, liksom för tidigare prov (prov 5 21), väl överens. 3.4.1 Jämförelse: resultat utbildningsgrupp Nedan redovisas i form av en figur distributionen av slutresultat utifrån testtagarens utbildningsbakgrund. Figur 6: Resultat på provet efter utbildningsbakgrund i år Analysen visar att utbildningsbakgrund är en faktor som i hög grad påverkar testtagarens resultat. Gruppen testtagare med en utbildningsbakgrund på 0 6 år var liten, endast 3 personer och 2 av dessa har ett godkänt resultat. Det högsta resultatet har testtagare med 10-12 års 5 Uppgifterna kommer från det inskickade materialet 15

skolbakgrund (76 procent) och det lägsta har testtagare med 7 9 års skolbakgrund (42 procent). 3.4.2 Resultat på hela provet utifrån kön och språkgrupp Kvinnliga testtagare presterade bättre än manliga testtagare (74 respektive 56 procent hade ett godkänt resultat). Slutligen redovisas testtagarens provresultat efter språkgrupp. Figur 7: Slutresultat efter språkgrupp Resultatet återspeglar resultaten i tidigare prov. Testtagare med germanska och romanska språk som modersmål och övriga europeiska språk har bättre resultat än testtagare med ickeeuropeiska språk. 3.4.3 Uppgifter i prov 22 med högst respektive lägst lösningsfrekvens En analys har gjorts av resultatet på uppgiftsnivå för att se vilka deluppgifter som i urvalet har högst respektive lägst lösningsfrekvens. De två deluppgifter som har högst lösningsfrekvens i prov 22 finns i uppgift 2, delprov A (95 respektive 93 procent har rätt svar på deluppgifterna 2A och 2C). I uppgift 2 ska testtagaren hämta information från jämförande tabeller. I båda deluppgifterna ska testtagaren utifrån två tabeller först hitta information från rätt kolumn och rätt rad i respektive tabell och sedan jämföra informationen i dessa. Att dessa två uppgifter har den högsta lösningsfrekvensen är något anmärkningsvärt eftersom lösningen kräver informationssökning i flera steg. En av uppgifterna är dock något olyckligt formulerad och testtagaren har i praktiken endast två möjliga svarsalternativ att välja mellan, vilket innebär att de har 50 procents chans att välja rätt svar. Erfarenheter från tidigare prov har dock visat att uppgifter med utgångspunkt i tabeller och diagram ofta har en hög lösningsfrekvens. Ytterligare två deluppgifter har en lösningsfrekvens på ca 90 procent, nämligen 1:4 och 3C (92 respektive 90 procent). Uppgift 1 utgår från en tidningsartikel och testtagaren ska avgöra 16

om ett antal påståenden stämmer med texten. Lösningen för deluppgift 1:4 finns explicit uttryckt i texten vilket troligen är förklaringen till att så många testtagare har ett rätt svar. I uppgift 3 ska testtagaren para ihop ett antal frågor med ett antal givna svar. Antalet svar är högre än antalet frågor. Texten i delfråga 3C och i det rätta svarsalternativet innehåller ingen explicit ledtråd. Lösningen förutsätter förutom förståelse av innehållet också en viss kunskap eller erfarenhet. Den höga lösningsfrekvensen beror troligen på att innehållet handlar om en mycket vanlig företeelse. De tre deluppgifter som har lägst lösningsfrekvens (53, 57 respektive 59 procent) finns i uppgift 6 som är en hörförståelseuppgift. I uppgiften får testtagaren lyssna på vad några personer säger i en intervju om en företeelse i samhället. Intervjuaren ställer två frågor till varje person (5 personer). Samma frågor ställs till samtliga intervjuade. Varför dessa tre deluppgifter (6D, E och F) verkar ha varit svårare än övriga sju, är svårt att veta. Underlaget för att kunna lösa deluppgifterna, d.v.s. svaren från de intervjuade, kommer från tre olika personer. Svårigheter för testtagaren kan t.ex. vara problem att förstå innehållet, vissa formuleringar eller de intervjuade personernas eventuella dialekt/brytning. 3.4.4 Deltagare med lågt resultat I det inskickade materialet för prov 22 hade 129 testtagare 38 poäng eller mer (av 60 möjliga), d.v.s. ett godkänt resultat för delprov A C. Av de 30 testtagare som inte har nått poänggränsen för godkänt ligger 17 testtagare relativt nära (31 37 poäng), 9 testtagare ligger klart under (21 30 poäng) och 4 ligger anmärkningsvärt långt under (5 13 poäng) gränsen. En analys har gjorts av de inskickade proven för de 13 testtagare som har ett resultat på högst 30 poäng. Syftet med analysen är att få en uppfattning huruvida det låga resultatet beror på att testtagarna inte nått målen för kurs D, d.v.s. har en för låg språklig nivå eller om det kan finnas andra orsaker bakom det låga resultatet. De fyra testtagarna, med allra lägst resultat (5 13 poäng), har ett mycket stort bortfall, d.v.s. har ett stort antal uppgifter/deluppgifter som inte är besvarade. Bortfallet för denna grupp ligger mellan 16 och 43 deluppgifter, medan bortfallet hos de övriga nio testtagarna (som har 21 30 poäng) är mycket lägre; en testtagare har 8 uppgifter som saknar svar medan övriga har ett bortfall på 0 5 deluppgifter. För de fyra testtagare med lägst resultat saknas uppgifter om antal timmar de studerat på sfi medan dessa uppgifter finns angivna för sju av de nio övriga testtagarna. Poängresultatet för gruppen i stort är relativt jämnt fördelat i delproven A-C. Två testtagare verkar dock inte ha genomfört delprov B. Dessa två testtagare finns med bland de fyra med allra lägst resultat. Endast två testtagare har ett godkänt resultat på skrivuppgiften och fem har ett godkänt resultat på den muntliga delen av provet. Om de deluppgifter som för samtliga testtagare har högst lösningsfrekvens är de lättaste och deluppgifter med lägst lösningsfrekvens är de svåraste, borde också gruppen med lågt resultat följa samma mönster. Det skulle alltså innebära att de 13 testtagarena också har en hög lösningsfrekvens på de lättaste deluppgifterna respektive låg lösningsfrekvens på de svåraste. Detta antagande stämmer endast för en av de lättaste deluppgifterna och för två av de svåraste deluppgifterna. Det finns heller inget tydligt mönster beträffande övriga besvarade uppgifter eller för vilka uppgifter som inte är besvarade. 17

Sammanfattning De 13 testtagare med ett resultat på högst 30 poäng på delprov A C har med största sannolikhet inte nått målen för kurs D. De fyra med allra lägst resultat har ett stort bortfall d.v.s. har ett stort antal uppgifter som saknar svar. De övriga har besvarat de flesta deluppgifterna men har en låg lösningsfrekvens. Det finns inget tydligt mönster vilka uppgifter som varit lätta respektive svåra eller för vilka uppgifter som saknar svar. Det är alltså svårt att dra några direkta slutsatser av analysen. 3.4.5 Analys av fyra testtagare Nedan följer en djupare analys av de 4 testtagare som har ett resultat som ligger anmärkningsvärt långt under poänggränsen för ett godkänt resultat på delprov A C (5 13 poäng); här benämnda som testtagare Q, X, Y och Z. Testtagare Q Testtagaren är en uzbekisktalande 31-årig kvinna. Det finns inga uppgifter om hennes skolbakgrund och antal timmar på sfi. Q:s resultat på A C-delarna av provet är 5 poäng och hon har ett bortfall på totalt 45 deluppgifter. I A-delen av provet har Q svarat på 7 av de 20 deluppgifterna. I B-delen av provet finns ett bortfall på 20 deluppgifter vilket tyder på att hon endera inte har genomfört den delen av provet eller också har samtliga deluppgifter varit för svåra. I C-delen av provet har testtagaren 2 rätta svar medan 10 deluppgifter (bl.a. de 7 sista) saknar svar. Q har genomfört skrivdelen och den muntliga delen av provet men resultatet är inte godkänt. Testtagare X Testtagare X är en spansktalande 39-årig kvinna med 9 års skolbakgrund. Uppgifter om hur många timmar X har studerat på sfi saknas. Hennes resultat på delprov A C är 6 poäng och hon har ett bortfall på totalt 28 deluppgifter. I A och C-delen har X besvarat 32 av 40 deluppgifter men endast 6 deluppgifter är rätt besvarade. Inte heller hon verkar ha genomfört B-delen eftersom ingen uppgift är besvarad. X har genomfört både den skriftliga och muntliga delen av provet men resultatet är inte godkänt. Testtagare Y Testtagaren är en somalisktalande 41-årig man med 0 års skolbakgrund. Uppgift om antal timmar på sfi saknas. Hans resultat på delprov A C är 10 poäng och han har ett bortfall på 16 deluppgifter. I A-delen av provet har han 4 rätta svar och för 3 av deluppgifterna saknas svar. I B-delen av provet finns 5 rätta svar och 1 deluppgift saknar svar. I C-delen har Y 1 rätt svar och 12 uppgifter saknar svar. Testtagaren verkar ha försökt besvara uppgifterna i delprov A och B. I delprov C har han besvarat de 10 första uppgifterna men har sedan endera gett upp eller haft tidsbrist eftersom de 10 sista deluppgifterna är obesvarade. Y har genomfört både den skriftliga och muntliga delen av provet och har ett godkänt resultat på den muntliga delen. Testtagare Z Testtagaren är en arabisktalande 60-årig kvinna med 16 års skolbakgrund. Uppgift om antal timmar på sfi saknas. Hennes resultat på A C-delen av provet är 13 poäng och Z har ett bortfall på totalt 23 deluppgifter. I delprov A har hon 5 rätta svar. För 8 av de 20 deluppgifterna saknas svar. I B-delen av provet har hon 6 rätta svar och ett bortfall på 3 deluppgifter. I C-delen av provet har testtagaren 2 rätta svar och för 12 uppgifter saknas svar. Alla deluppgifter i uppgift 10, 11 och 13 saknar svar vilket tyder på att testtagaren har haft en strategi att besvara de uppgifter först som hon ansett vara möjliga att besvara. Bortfallet finns 18

framför allt i delprov A och C d.v.s. i uppgifterna som prövar läsförståelsen. Testtagare Z har genomfört både den skriftliga och muntliga delen av provet men resultatet är inte godkänt. Sammanfattning av analysen Sammanfattningsvis saknas uppgifter om antal genomförda timmar i sfi för samtliga fyra testtagare. För en av testtagarna saknas uppgift om skolbakgrund, två är lågutbildade (0 respektive 9 års skolbakgrund) och en har 16 års skolbakgrund. Åldern varierar från 31-60 år. För samtliga testtagare saknas svar på ett stort antal deluppgifter. En har endast besvarat 15 av de 60 deluppgifterna i delprov A C, bl.a. saknas svar för samtliga uppgifter i delprov B. För ytterligare en testtagare saknas svar i delprov B. Tre av de fyra testtagarna har ett större bortfall i delprov C än i delprov A. En testtagare verkar ha haft en strategi att välja ut de uppgifter hon ansett vara möjliga att besvara men av de 27 deluppgifter som hon besvarat har hon endast rätt svar på 13 deluppgifter. Ingen av testtagarna har bedömts som godkänd på den skriftliga uppgiften. Endast testtagare Y, som har 0 års skolbakgrund, har ett godkänt resultat på den muntliga delen av provet. Det finns inget tydligt mönster för vilka uppgifter testtagarna besvarat rätt eller fel eller för vilka uppgifter som ej besvarats. Att testtagarna överhuvudtaget har genomfört provet kan med tanke på deras låga resultat ifrågasättas. För att kunna dra några ytterligare slutsatser krävs mer information och det är t.ex. olyckligt att det för flera saknas uppgift om antal genomförda timmar på sfi. Inför kommande prov vore det intressant att göra en djupare uppföljning och analys av de testtagare som har ett resultat som ligger anmärkningsvärt långt under gränsen för ett godkänt resultat. För att få fram kompletterande bakgrundsinformation, orsaker till eventuellt stort bortfall för uppgifter i provet, samt information om varför testtagaren genomfört provet, bör kontakt då tas med de utbildningsanordnare som skickat in resultat för dessa testtagare. 4. Åsikter om provet Andelen besvarade och inskickade lärarenkäter fortsätter att minska. Av de 261 sfi-anordnare som beställt prov nummer 22 har endast 17 procent (44 sfi-anordnare) skickat in besvarade lärarenkäter. Åsikterna i sammanställningen grundar sig alltså på ett mycket litet underlag och bör därför tolkas med stor försiktighet. 4.1 Provets receptiva delar: Delprov A, B och C Lärarnas uppfattning om delprov A och C i prov 22 är i stort positiv. Samtliga anser att både provets två teman och innehållet i dessa är relevanta och bra. Två har svarat att innehållet är acceptabelt, övriga att det är relevant och bra. Beträffande svårighetsgraden i delprov A tycker en majoritet att den är lagom, några tycker att den är för låg och lika många att den är för hög. Ungefär samma förhållande gäller för delprov C. Ca 90 procent av lärarna är positiva till B- delen av provet. Några (8 procent) tycker dock att svårighetsgraden är för hög och många kommenterar en av uppgifterna, där de upplever att den som talar gör det snabbt och otydligt. Samma uppgift har kommenterats av andra, men av motsatt anledning, bra med autentiskt tal. 4.2 Provets produktiva delar: Delprov D och E Även skrivuppgiften bedöms som bra (78 procent) eller acceptabel (15 procent). Majoriteten (92 procent) tycker att uppgiften var lagom svår. Samtliga har vid bedömningen haft god eller viss hjälp av lärarhandledningens exempel och kriterier. En stor majoritet tycker också att de haft hjälp av bedömningsprotokollen. Bedömningsexemplen anses av 92 procent av lärarna 19

som rimliga. Några kommenterar att det innebär mycket jobb att fylla i och skicka in protokollen och anser att alla anordnare inte skulle behöva skicka in protokoll. Det borde räcka om ett urval av anordnare skickar in. Både paruppgiften och den enskilda uppgiften i delprov E har enligt lärarna fungerat bra. Några testtagare har dock kommenterat till läraren att den enskilda uppgiften var känsloladdad och alltför personlig. 4.3 Övergripande frågor i enkäten De flesta, 80 procent, anser att provet speglar kursplanens ämnessyn i hög grad och övriga till viss del. 75 procent tycker att de får gott stöd och 25 procent att de får ett visst stöd av provet vid betygssättning. Av dem som svarat på enkäten anser 80 procent att nivån på provet är lagom och 20 procent anser att den är för låg. Det finns också kommentarer om att det är trevligt med färgbilder i provet. 20

5. Sammanfattning Antalet studerande i sfi-utbildningen läsåret 2006/2007 (Skolverkets statistik) var det högsta någonsin (65 222). Av dessa var ca 34 000 nybörjare. Prov 22, som distribuerades i april 2007, har beställts i 9347 exemplar av 261 (av 290) sfi-anordnare runt om i landet och det är också det högsta antalet hittills. Andelen sfi-anordnare som skickar in genomförda prov och antalet inskickade lärarenkäter fortsätter dock att vara lågt. Av de 261 anordnare som beställt prov 22 har 44 skickat in elevprov och lärarenkäter. En av förklaringarna till detta kan eventuellt vara att den stora andelen nybörjare i sfi-utbildningen ännu ej nått målen för kurs D. Antalet förefaller ändå lågt eftersom antalet inskrivna studerande på kurs D läsåret 2006/2007 var 17 881. Antalet inskickade prov för prov 22 är 159. Av dessa är 71 procent kvinnor vilket är en högre andel än antalet kvinnor i hela sfi-utbildningen kurs D (61 procent enligt Skolverkets statistik för läsåret 2006/2007). Utbildningsbakgrunden bland testtagarna i urvalsgruppen i prov 22 jämfört med Skolverkets redovisning överensstämmer relativt väl för testtagare med 7 9 års skolbakgrund medan andelen testtagare som har mellan 0 6 års skolbakgrund är mycket lägre. Andelen testtagare med 10 12 och 13 eller fler års utbildningsbakgrund i urvalsgruppen ligger jämförelsevis betydligt högre. De resultat som har redovisats bygger på de 159 elevprov som skickats in till provkonstruktören. Eftersom materialet är begränsat bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Av de 148 testtagarna med resultat från samtliga delar av provet är 72 procent godkända, d.v.s. 107 personer. Resultatet för de testtagare som genomfört samtliga delar av provet är ett av de högsta resultaten hittills. Det högsta resultatet har testtagare med 10-12 års skolbakgrund, följt av testtagare med mer än 13 års skolbakgrund. Gruppen testtagare med en utbildningsbakgrund på 0 6 år är endast tre personer och två av dessa har ett godkänt resultat. En majoritet (81 procent) av testtagarna i urvalet har ett godkänt resultat på delprov A C (delprov A och C: läsförståelse och ordkunskap, delprov B: hörförståelse). Samtliga testtagare i urvalet har genomfört skrivuppgiften i delprov D, vilket är första gången hittills. Av de 159 testtagarna var 76 procent godkända på den skriftliga delen av provet. Antalet testtagare som genomfört den muntliga delen av provet är 137, vilket innebär ett bortfall på 14 procent. Av testtagarna som genomfört den muntliga delen har 91 procent ett godkänt resultat. Poänggränsen för ett godkänt resultat för delprov A C är 38 poäng. Av de 159 testtagarna i urvalet har 29 inte nått poänggränsen för godkänt. 16 testtagare ligger relativt nära medan 13 testtagare ligger klart under poänggränsen för godkänt. En analys har gjorts av de inskickade proven för dessa 13 testtagare. Syftet med analysen var att få en uppfattning huruvida det låga resultatet beror på att testtagarna inte nått målen för kurs D, d.v.s. har en för låg språklig nivå eller om det kan finns andra orsaker bakom det låga resultatet. Två av dessa testtagare har ett godkänt resultat på den skriftliga delen och fem på den muntliga delen av provet. De fyra med allra lägst resultat har ett stort bortfall d.v.s. har ett stort antal uppgifter som saknar svar. De övriga har besvarat de flesta deluppgifterna men har en låg lösningsfrekvens. Det finns inget tydligt mönster vilka uppgifter som varit lätta respektive svåra eller för vilka uppgifter som saknar svar. Analysen visar att de 13 testtagarna med ett resultat på högst 30 poäng på delprov A C med största sannolikhet inte har nått målen för kurs D. Det nationella provets roll är bl.a. att ge lärare stöd vid betygsättning och att vara ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Tanken 21

är att den studerande ska genomföra provet då han/hon anses ha nått målen för kursen och alltså bör kunna få ett godkänt resultat på provet. I uppföljningen för prov 22 har konstaterats att 13 testtagare har ett resultat på provdelarna A-C som ligger långt under gränsen för betyget Godkänt. Endast två har ett godkänt resultat på den skriftliga delen och fem på den muntliga delen av provet. Det kan starkt ifrågasättas att sfi-deltagare ska få genomföra det nationella provet om de befinner sig på en språklig nivå som ligger långt under målen för kurs D. För testtagaren måste ett mycket lågt resultat kännas nedslående. Om testtagare som inte nått målen för kursen genomför provet påverkas också resultatet och analysen av proven. För att kunna dra riktiga slutsatser om måluppfyllelse och svårighetsgrad på provet är det väsentligt dels att det är rätt målgrupp som genomför provet, dels att provgruppen får in relevant bakgrundsinformation om testtagarna. Inför kommande prov vore det intressant att göra en djupare uppföljning och analys av de testtagare som har ett resultat som ligger anmärkningsvärt långt under gränsen för ett godkänt resultat. För att få fram kompletterande bakgrundsinformation, orsaker till eventuellt stort bortfall för uppgifter i provet, samt information om varför testtagaren genomfört provet, bör kompletterande information inhämtas från de utbildningsanordnare som skickat in resultat för dessa testtagare. I lärarenkäten framkommer att majoriteten av lärarna är positiva till delprov A och C. Samtliga lärare anser att delprovens teman är relevanta och har ett bra innehåll. Beträffande svårighetsgraden i delprov A tycker de flesta att den är lagom, några tycker att den är för låg och lika många att den är för hög. Ungefär samma förhållande gäller för delprov C. Cirka 90 procent av lärarna är positiva till B-delen av provet. Några tycker dock att svårighetsgraden är för hög. Flera kommenterar att en av personerna talar snabbt och otydligt medan andra anser att det är bra med autentiskt tal. Även skrivuppgiften bedöms av de flesta som bra och lagom svår. När det gäller den muntliga delen av provet anser lärarna att både paruppgiften och den enskilda uppgiften har fungerat bra. Samtliga tycker att de vid bedömningen haft hjälp av lärarhandledningens exempel och kriterier. Några har kommenterat att det innebär mycket extra arbete att fylla i och skicka in protokollen och föreslår att endast ett urval av anordnarna ska skicka in ifyllda protokoll. De flesta anser att provet speglar kursplanens ämnessyn och att de får stöd av provet vid betygsättning. 22

Referenser SKOLFS 2004:28 Sekretesslagen (4 kap. 3 ) SKOLFS 2006:28. Förordning om ändring i förordningen om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Skolverket (2007). Lärarhandledning till prov 22 Statens skolverks statistik 2007. Elever och kursdeltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) läsår 2005/2006. Statens skolverks statistik 2008. Elever och kursdeltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) läsår 2006/07. 23