Referensgruppsmöte 1 NNE-krav en sammanfattning



Relevanta dokument
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Referensgruppsmöte 2 NNE-krav

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Systematiskt kvalitetsarbete

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Rapport uppdrag. Advisory board

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Denna talesmannapolicy gäller tillsammans med AcadeMedias kommunikationspolicy. I kommuniaktionspolicyn finns följande formulering:

Vi skall skriva uppsats

Lathund, procent med bråk, åk 8

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

Tränarguide del 1. Mattelek.

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Brevutskick till väntande patienter

Presentationsövningar

Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Index vid lastbilstransporter

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

vägtrafiken? Hur mycket bullrar

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Utmaningar för allmännyttiga bostadsföretag. Johan Holmgren, Ekonomi och finans, SABO AB

5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Avgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

En förskola med barnen i centrum

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

QFD. Quality Function Deployment Boris Mrden Tobias Lindström Arefeh Mirzaie Shra Morin Habib David Bizzozero

Särskilt stöd i grundskolan

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Systematiskt kvalitetsarbete

Dialogens innehåll en översikt

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Kapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

Kvalitetsrapport Så här går det

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Konferens Vem bestämmer om arkiv

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

Matematiken har alltid funnits omkring

Skriva B gammalt nationellt prov

Två konstiga klockor

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet?

THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag

Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi

Disclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget

PROTOKOLL Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder

FREDA-farlighetsbedömning

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Sannolikhet och Odds

Hur skapar man formula r

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Hälso- och sjukvårdslagen

EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet

Pemco Energi, Pär Westborg

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Sammanfattning på lättläst svenska

Det goda mötet med media

Trygg på arbetsmarknaden?

Allmänna instruktioner

Transkript:

Referensgruppsmöte 1 NNE-krav en sammanfattning Datum Diarienummer 2014-11-21 10150-214/2014 Referensgruppsmöte 1 NNE-krav en sammanfattning Det här är en sammanfattning av de första tre referensgruppsmöten som genomförts i arbetet med regeringsuppdraget Förslag till energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader. I följande text beskrivs de uppfattningar som deltagarna har i olika frågor. De representerar sina organisationer och här presenterar Boverket deras uppfattningar om bland annat syfte med energikraven och olika val av systemgränser. Resultatet från våra tre möten är att de allra flesta vill i första hand säkerställa byggnadens egenskaper vad gäller energieffektivitet. Först därefter bör någon form av hänsyn tas till vilken energikälla som tillförs. De allra flesta anser att det är önskvärt att energikravet kan följas upp genom mätning. Systemgränserna behöver definieras tydligare till nästa möte för att deltagarna lättare ska kunna uttala sig om dem, men det verkar som att både Nettoenergi och Levererad energi bör kunna användas som utgångspunkt utifrån de önskemål som diskuterats, se tabell 1. Begreppet, teknikneutralt, återstår också att definiera. I tabell 1 syns de önskemål som diskussionen utgick ifrån för att se om de olika systemgränserna kunde tänkas vara möjliga. Inom parentes redovisas hur de olika grupperna prioriterade mellan de olika önskemålen. Även andra synpunkter kom fram under mötena som vi tar med oss till kommande möten där vi kommer diskutera en del av dessa mer i detalj. Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: 0455-35 30 00 Fax: 0455-35 31 00 E-post: registraturen@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

2(7) Tabell 1 Grupperna fick utgå ifrån ett antal önskemål för vad reglerna ska uppfylla och se om detta var möjligt för de olika systemgränserna, framför allt Nettoenergi och Levererad energi. Alla grupperna fick dessutom prioritera vilka önskemål de tyckte var viktigast genom att placera ut 4 prickar vardera, vilket medför att de olika grupperna hade olika antal prickar att fördela. Resultatet för alla tre grupper redovisas i parentes efter varje önskemål. Några valde att sätta en prick över två rutor varför vi räknat dessa som halvor, (BLÅ= Bygg- och fastighetssektorn, RÖD=Energisektorn och GUL=Byggföretag) Önskemål Mätbart (4, 1, 5) Undvika detaljstyrning (3, 1, 0) Enkelhet (4, 2, 1) Långsiktiga framtida energisystem (3, 1, 3) Byggnadsskal (6, 3, 3 1/2) Installationer (4, 0, 2 1/2) Låga CO2-utsläpp (0, 0, 3) Teknikneutralitet (5, 2, 1) Teknikdrivande (1, 1, 2) Låg primärenergi (0, 2, 2) Förnyelsebart (0, 2, 0) Kostnadseffektiva (6, 3, 1) Levererad energi (Bruttoenergi) Nettoenergi (Primärenergi) Grupp Bygg- och fastighetssektorn 3 nov kl 9-12 Deltagare: Per Holm, SABO Catarina Warfvinge SGBC (Swedish Green Building Council) Johan Smeds, Villaägarnas riksförbund Yogesh Kumar, Fastighetsägarna Sverige Hans Dahlin, Hyresgästföreningen Maria Brogren, Sveriges byggindustrier Andreas Hagnell, SKL Anders Rosenkilde, TMF Per Lilliehorn, Byggherrarna Mari-Louise Persson, Boverket Thomas Johansson, Boverket Ingvar Andersson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket

3(7) BBR idag Deltagarna fick först, i grupp om två eller tre, ge feedback på dagens energikrav och enas om två saker som de tycker funkar bra med dagens krav samt två saker de skulle vilja förändra. Flera grupper tog upp att det är bra att kraven är mätbara och att de ger en frihet i hur byggnaden ska utformas. När det gäller förbättringspotential var det flera grupper som tog upp att det inte är bra att man kan bygga olika klimatskal beroende på vilken värmekälla som väljs. Två grupper tog också upp att det vore bra med en tydligare framförhållning så att branschen har kännedom om vilka energikrav som ska gälla längre i förväg. Boverket kommer också att använda sig av de remissvar som kommit in under sommaren på det senaste förslaget till skärpning, varför vi här lämnar de gamla reglerna och försöker tänka mer öppet i den kommande diskussionen. Syfte med energikraven Gruppen enades om att Boverket bör fokusera på byggnadens kvalitet gällande energieffektiv klimatskärm och installationer, snarare än på hur tillförd energi producerats. Dock måste Boverket vara medvetna om vilka energikällor som finns och hur energisystemet i stort ser ut. Gruppen ansåg att Boverket måste skriva regler som man förstår och inte blanda in för många olika parametrar såsom co2- faktorer eller förnyelsebar energi. Reglerna ska styra över det som byggaren har kontroll över. Byggaren kan inte ta ansvar för hur energin produceras utanför byggnaden. Gällande effektbehovet är detta också relevant, men gruppen landade inte i hur det ska tas hänsyn till i energikravet. Ett förslag som kom upp är att sätta krav på byggnadens tröghet. Systemgränser Diskussionen var upplagd kring en matris med ett antal önskemål som vi vill ska vara uppfyllda och olika förslag på systemgränser, se tabell 1. Framför allt hölls diskussionen till två olika systemgränser Nettoenergi och Levererad energi. Bruttoenergi tycks bli svår att mäta, vilket en stor del av gruppen tyckte var viktigt och den har också vissa andra nackdelar. Att enbart styra mot primärenergi ser inte gruppen som ett bra alternativ, men det bör vara möjligt att tillämpa faktorer på både Nettoenergi och Levererad energi, därmed inte sagt att alla i gruppen tycker detta är önskvärt. Önskemålet kostnadseffektiva och sanktioner lades till i matrisen. Sammanfattningsvis landade gruppen i att samtliga önskemål borde kunna uppfyllas med både valet Nettoenergi samt Levererad energi. Gruppen enades om att det är viktigt att reglerna är verifierbara och enkla vilket borde gå att lösa

4(7) med båda systemgränserna. Dock var det inte helt självklart hur mätningen ska ske. Den skulle kanske kunna regleras via energideklarationerna var ett förslag, ett annat var att det inte behöver kunna mätas i varje enskilt fall. Det är också önskvärt att tydliggöra hur man hanterar att mätningen avviker från beräkningen. Begreppet teknikneutralitet lyftes bara så att gruppen fick säga hur de skulle definiera ordet. Deltagarna hade olika tolkningar varför det finns anledning att återkomma till detta begrepp. Grupp Byggföretag 4 nov kl 9-12 Deltagare: Johnny Kellner Veidekke Jonas Gräslund, Skanska Stefan Eklund, Myresjöhus/SmålandsVillan Michael Staffas, Fiskarhedenvillan Kjell-Åke Henriksson, JM Svante Wijk, NCC Mari-Louise Persson, Boverket Thomas Johansson, Boverket Ingvar Andersson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket BBR idag Deltagarna fick först, i grupper om två, ge feedback på dagens energikrav och enas om två saker som de tycker funkar bra med dagens krav samt två saker de skulle vilja förändra. Flera grupper tog upp att det är bra att kraven är mätbara och att de är enkla. Gruppen verkade enig om att brukarbeteendets inverkan på energianvändningen är stor och detta är ett problem eftersom vi inte definierar vad som menas med normalt brukande i dagens regelverk. Syfte med energikraven Sammanfattningsvis verkar gruppen överens om att reglerna måste vara sådana att byggnaden i sig blir bra eftersom byggnaden är tänkt att stå länge medan tekniken för produktion och tillförsel av energi förändras. Detta är också en förutsättning för att kunna bedriva industriellt byggande. Vissa i gruppen menar dock att allt fokus inte ska ligga på krav på själva byggnaden. Det är också viktigt att se på tillförseln. Förnybar energi producerad för byggnaden, men inte på byggnaden, måste vara ok.

5(7) Gruppen ser också som konsekvens i framtiden att färre väljer fjärrvärme när energianvändningen i byggnader minskar. Gruppen var oenig om var gränsen skulle gå för energikällan. Småhusföretagen ville att gränsen ska gå vid byggnaden som idag, någon ställde sig i mitten (vid fastighetsgränsen) med motiveringen att det är svårt att med BBR reglera investeringar i förnybar energi många mil från byggnaden. Övriga i gruppen spridde ut sig mer åt hållet att om man bygger förnybart på annan plats i Sverige/Europa så bör man få tillgodoräkna sig detta också. Dock inte på bekostnad av byggnadens egenskaper. När det gäller effektfrågan anser gruppen att det är en viktig frågeställning, men några av deltagarna menade att det inte bör regleras i byggreglerna. Systemgränser Diskussionen var upplagd kring samma matris som ovan, med ett antal önskemål som Boverket vill ska vara uppfyllda och olika förslag på systemgränser. Framför allt styrdes diskussionen till två olika systemgränser, Nettoenergi och Levererad energi. Gruppen enades kring att det bör vara möjligt att uppfylla samtliga önskemål med båda valen av systemgräns under förutsättning att detaljer sedan väljs på ett bra sätt. Att styra mot låga koldioxidutsläpp eller andra miljöparametrar går med båda systemgränsvalen under förutsättning att man inför någon form av energifaktor var en synpunkt. Gällande teknikneutraliteten hade även denna grupp olika syn på begreppet och någon nämnde också att det aldrig kan bli helt teknikneutralt. Fokus ska inte ligga på att styra mot vissa energislag. Hur påverkas byggherrens byggkostnader? Många i gruppen tror att kostnaderna kommer att öka med hårdare krav, oberoende av val av systemgräns. Dock menade en i gruppen att vissa byggföretag anser att det inte blir dyrare att bygga bättre och ett tips är att Boverket sätter sig ner och kollar deras siffror. Flera i gruppen tror också att om det blir hårdare krav för alla kommer detta att leda till en högre prisnivå för alla samt att en del av byggprodukterna kan komma att bli billigare då dessa blir standardprodukter i sortimentet. Flera i gruppen säger också att det är viktigt att kraven inte blir så höga att det blir för dyrt att bygga med konsekvensen att ingen har råd att köpa. Det kommer också att se olika ut för till exempel BRF:er, äganderätter, småhus och större fastighetsägare med långsiktigt ägande.

6(7) Grupp Energisektorn 4 nov kl 13-16 Deltagare: Erik Thornström, Svensk fjärrvärme Åsa Wahlström, Svensk solenergi Johan Barth, Svenskt geoenergicentrum Henrik Wingfors, Svensk energi Mari-Louise Persson, Boverket Thomas Johansson, Boverket Ingvar Andersson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket BBR idag Deltagarna fick som inledning, i grupp om två, ge feedback på dagens energikrav och enas om två saker som de tycker funkar bra med dagens krav samt två saker de skulle vilja förändra. Båda grupperna tyckte att reglerna idag är enkla. Den ena gruppen tyckte också att mätning har gjort att branschen behövt skärpa sig. Den andra gruppen tyckte att köpt energi är bra ur ett kundperspektiv, att det är lätt att jämföra med det som står på räkningen. På förbättringssidan sa båda grupperna, lite olika uttryckt, att fokus ska ligga på klimatskärmen samt att det inte ska spela någon roll varifrån energin kommer. Dessutom borde sättet att tillgodoräkna sig solenergin på förtydligas samt fördelarna med förnybar energi lyftas fram. Hur sas dock inte. Syfte med energikraven Gruppen var överens om att det primärt ska uppföras byggnader av god kvalitet, sen blir nästa steg att tillföra förnybar energi. Om förnybar energi ska gynnas via byggreglerna behövs två separata krav. Ett som tar hand om byggnadens egenskaper och ett som reglerar energikällan. Dock ser gruppen att det också finns många andra styrmedel som tar hand om vilka energislag som ingår i energimixen och att det är svårt för byggherren att påverka detta. Det ska heller inte spela någon roll var energin produceras för att undvika suboptimeringar, om solenergin produceras bäst i en anläggning utanför byggnaden eller tomtgränsen är det där anläggningen ska byggas, likaså för andra energislag. Effektfrågan är relevant tyckte gruppen, utan att enas om huruvida det ska finnas krav på det eller ej. Miljömässigt kan det vara bättre med högre topplaster och lägre basförbrukning och även tvärtom. Det är viktigt att det finns en flexibilitet när det gäller efterfrågan på effekt, samt att byggnaden kan regleras utifrån effekttoppar. Primärenergifaktorer förs också fram som ett argument i denna debatt.

7(7) Systemgränser Diskussionen var upplagd kring samma matris som ovan, med ett antal önskemål som vi vill ska vara uppfyllda och olika förslag på systemgränser. Framför allt styrdes diskussionen till två olika systemgränser, Nettoenergi och Levererad energi. Gruppen enades om att byggnadens klimatskal och dess installationer är vad som ska regleras. Det är bara detta som är beständigt. Fokus ska vara på ett bra boende. Båda systemgränserna gör det möjligt att tillgodose de olika önskemålen enligt gruppen, efter att reglerat lite mer i detalj. Vidare menade gruppen att effekten viktig och central och att vi bör beakta detta i det fortsatta arbetet. Att kraven möjliggör mätning och verifiering är bra. Sen hur man mäter kan man diskutera.