Delredovisning avseende Regionala kompetensplattformar Dnr N2012/6275/RT Tillväxtverkets uppdrag Att under perioden 2013-2016 bedriva insatser för minst 60 000 000 kronor som förstärker och vidareutvecklar de regionala kompetensplattformarna som viktiga verktyg för att säkra kompetensförsörjningen till näringsliv och offentlig sektor i hela landet på kort och lång sikt. 1 (16)
Uppdrag att förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna, dnr 1.2.2-2013-000007 Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschef Anna Bünger I handläggningen har enhetschef Åsa Bjelkeby och programansvarig Monika Kväl deltagit. Den senare föredragande av ärendet. Stockholm 2015-03-10 Anna Bünger Avdelningschef Monika Kväl Föredragande
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund till uppdraget... 1 1.2 Syfte och mål... 1 1.3 Metod... 1 1.4 Tillväxtverkets reflektioner... 1 2 Genomförande...3 2.1 Beviljade projekt...3 2.1.1 Presentation av beviljade projekt 2014-2015...3 2.2 Övriga aktiviteter... 4 2.2.1 Kunskapsunderlag... 4 2.2.2 Förvaltning av matchningsindikatorer framtagna inom Reglab... 6 2.2.3 Arrangemang... 6 2.2.4 Kommande aktiviteter... 7
1 Inledning Diskussioner om regionalt kompetensförsörjningsarbete bör ta utgångspunkt i de skillnader som råder regionalt Såväl dess skilda förutsättningar som hur dessa utmaningar kopplas till kompetensförsörjningsfrågan specifikt. Trots en relativt hög arbetslöshet upplever arbetsgivare brist på lämplig arbetskraft. I Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2014 uppger företagen att tillgången till lämplig arbetskraft är det näst största tillväxthindret. Det finns relativt stora skillnader mellan länen när det gäller andel företag som upplever att tillgången till lämplig arbetskraft är ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Denna andel varierar från 17 procent i Uppsala, Dalarna och Södermanland till 32 procent i Halland, Västmanland och Västernorrland. 1.1 Bakgrund till uppdraget Regeringen gav 201o aktörer med regionalt utvecklingsansvar i uppdrag att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. De regionala kompetensplattformarna har under perioden 2010-2012 etablerats i samtliga län. Länen har kommit olika långt i arbetet och har, helt i enlighet med uppdraget, olika inriktning på sina plattformar, beroende på förutsättningar och prioriteringar. Tillväxtverket fick i uppdrag av regeringen att under perioden 2013-2016 bedriva insatser för minst 60 000 000 kronor som förstärker och vidareutvecklar de regionala kompetensplattformarna som viktiga verktyg för att säkra kompetensförsörjningen till näringsliv och offentlig sektor i hela landet på kort och lång sikt. 1.2 Syfte och mål Syftet med myndighetens uppdrag är att genom finansiering förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna som viktiga verktyg för att säkra kompetensförsörjningen till näringsliv och offentlig sektor i hela landet på kort och lång sikt. Målet är att de som finansieras främst ska ha följande inriktning: Utveckling av metoder och arbetsformer Skapa en bred förankring av och deltagande i arbetet hos relevanta aktörer på lokal, regional och nationell nivå Utveckla integrationsperspektivet i kompetensförsörjningsarbetet Utveckla jämställdhetsperspektivet i kompetensförsörjningsarbetet Utveckla innovativa sätt att säkra kompetensförsörjningen till företag och offentlig sektor på kort och lång sikt. att förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna 1.3 Metod I enlighet med uppdraget har myndigheten fördelat projektmedel genom ansökningsförfarande, vidare har kunskapsunderlag inom kompetensförsörjningsområdet tagits fram och spridits till regionala och nationella aktörer. Myndigheten har arrangerat och deltagit i mötesplatser för att bidra till lärande och erfarenhetsutbyte. 1.4 Tillväxtverkets reflektioner Globalisering och digitalisering är två, delvis sammanhängande, starka drivkrafter i samhällsutvecklingen, som påverkar och omformulerar villkoren för näringslivet. Alltsedan det pågående skiftet från industrisamhället till kunskapssamhället tog sin början, har kunskap och kompetens blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. Kompetensförsörjningssystemet påverkar i hög grad näringslivets konkurrenskraft samtidigt som det är satt under stark press av snabba omvärldsförändringar. Den snabba omställningen ställer högre krav på flexibilitet och samordning på både systemnivå och operativ nivå. Tillväxtverket tror att en del av utmaningarna inom kompetensförsörjningsområdet kräver nya grepp med kompetens från flera sektorer. En mer sammanhållen nationell process kring frågorna kan möjliggöra utveckling av innovativa sätt att ta sig an kompetensförsörjningen. Regeringens satsning att förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna är förhållandevis liten men oerhört betydelsefull för att analysera, utveckla och strukturera de aktörer, system och processer som ska säkerställa näringslivets och det offentligas 1 (16)
kompetensförsörjningsbehov. Det finns en betydande skillnad mellan regionernas möjligheter att bygga upp nya regionala strukturer genom kompetensplattformsuppdraget. Kompetensplattformarna som begrepp har väldigt olika betydelse i regionerna och det pågår fortfarande ett arbete med att definiera och förankra plattformarnas uppdrag. I regel utgår det regionala arbetet med kompetensförsörjning ifrån de prioriteringar som görs i regionala utvecklingsstrategier. Uppdraget ses inte som en isolerad uppgift utan något som är integrerat i flera politikområden och det löpande arbetet, varför nya strukturer sällan har byggts upp som ett direkt resultat av uppdraget. När så har skett har det ofta varit sammanhängande med andra organisatoriska förändringar i regionerna. Det regionala plattformsuppdraget har sammantaget bidragit till ett mer systematiskt helhetsgrepp om kompetensfrågan och samverkan över organisationsgränser. Flertalet regioner uppger att uppdraget bidragit till en ökad förmåga att ta ett systematiskt helhetsgrepp om kompetensfrågan genom förstärkt samverkan mellan olika aktörer som regionförbund, kommuner, länsstyrelse, Arbetsförmedling, etc. Uppdraget har medfört en tydligare roll för den regionala nivån att verka inom kompetensförsörjningsområdet där framtagandet av analyser kring regionernas kompetensbehov på kort och längre sikt utgör viktiga underlag. 1 De projekt som beviljats finansiering inom uppdraget kan delas in i tre olika projekttyper, där den första är projekt som valt att förstärka och vidareutveckla kompetensplattformens strukturer och processer. Den andra typen är projekt som adresserar direkta sakfrågor, så som exempelvis validering och vägledning, och den tredje och mest förekommande är en kombination av struktur/process och sakfrågor. I projekthanteringen upplever Tillväxtverket en tröghet i utbetalningstakten för beviljade projekt. Utöver de anledningar som projektägarna själva anger kan mångfalden av aktörer och insatser försvåra projektdrivna insatser även om insatsernas ses som centrala. Det finns även en osäkerhet huruvida plattformsuppdraget ska bidra till att skapa en funktion för att vara just en plattform som tar ett helikopterperspektiv för samordnande av regionalt kompetensarbete eller huruvida målet är att vara ett forum för nya former av projektbaserade insatser. Det finns en förväntan på kompetensplattformarna att vara samordnande men även att operativt arbeta med kompetensförsörjningsfrågor vilket kan vara svårt att förena med det mandat regionala utvecklingsaktörer har inom området. 1 Ramböll (2015) Regionalt kompetensförsörjningsarbete, Systembild, utmaningar och möjligheter februari 2015 2 (16)
2 Genomförande Detta är den tredje delrapporteringen av Tillväxtverkets uppdrag att förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna som viktiga verktyg för att säkra kompetensförsörjningen till näringslivet och offentlig sektor i hela landet på kort och lång sikt. Denna delredovisning avser att beskriva myndighetens arbete mellan perioden mars 2013 och februari 2015 samt att ge en kort beskrivning av det kommande arbetet. 2.1 Beviljade projekt Under 2013 beslutade Tillväxtverket, i första ansökningsomgången, att bevilja projektmedel med ca 28,6 mkr till 12 projekt som syftar till att förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna. I tidigare delredovisning (mars 2014) presenterade Tillväxtverket en övergripande bild av vilka olika typer av projekt som beviljats medel samt beskrev i korthet exempel på insatser inom respektive inriktning i regeringsuppdraget. Under 2014 och den inledande delen av 2015 har Tillväxtverket beviljat ytterligare nio projektansökningar till ett belopp om 12,3 mkr. Det innebär att myndigheten inom uppdraget har beviljat 21 projektansökningar till ett totalbelopp om ca 40,9 mkr i 18 län. 2 Projektstockens beviljade årsbudget för 2014 uppgick till ca 13,3 mkr och av dessa har myndigheten betalt ut ca 5,1 mkr i projektmedel. Några av anledningarna till den låga utbetalningstakten uppges av projektägare bland annat bero på att förankringarsbetet har tagit längre tid än vad som planerats, att tillsättning av personal inom projektet har försenats samt att verksamheten har drivits i samverkan med andra aktörer som tagit kostnaderna. Även övergången till regioner har i vissa fall fått konsekvenser för projektarbetet då andra frågor tvingats prioriteras. 2.1.1 Presentation av beviljade projekt 2014-2015 Nedan lämnas en kort presentation av de nio projekt som beviljats finansiering, och som ej presenterats i Tillväxtverkets tidigare delrapporteringar till Näringsdepartementet. AKTÖR PROJEKT BELOPP Länsstyrelsen i Västernorrland Vässa- Vägledning i Samverkan Skola och Arbetsliv 2 962 162 Region Blekinge Utvecklad kompetensförsörjning i Blekinge 1977059 Kvalitativ undersökning om näringslivets rekryterings- och Region Gotland kompetensbehov 150740 Region Halland Kompetensråd i Halland 437 500 Region Skåne Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2025 750000 Regional utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västmanland, Region Östergötland Sörmland, Örebro och Östergötland 1550000 Region Jämtland Härjedalen Kompetensplattformen Jämtland Härjedalen 1 684 500 Regionförbundet Sörmland Attraktiv arbetsgivare vård och omsorg 1502500 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte Västra Götalandsregionen på 2025 1350000 Beslutade medel 12 364 461 Tabell 1 Beslut om projektmedel 2014 och inledande del av 2015 Vässa- Vägledning i samverkan skola och arbetsliv Projektet syftar till att förbättra studie- och yrkesvägledningsprocessen och praktikprocessen så att elevers valkompetens ökar och att lärandet i arbetslivet upplevs värdefullt. Projektet ska bland annat resultera i ett dokumenterat förslag till en regional modell för kvalitetssäkring av studie- och yrkesvägledning samt ett förslag till modell för praktiksamordning med checklistor för kvalitetssäkring av praktik för olika målgrupper. Projektet drivs som ett samverkansprojekt tillsammans med Sundsvalls kommun. 2 För information om beviljade projekt se bilaga 1 samt www.tillvaxtverket.se 3 (16)
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos med sikte på 2025 De tre projekten syftar till att ta fram en ny utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för att fortsätta stärka den regionala dialogen och skapa ytterligare samsyn, samverkan och samhandling bland aktörerna. I den utvecklade prognosen kommer ca 90 stycken utbildningsgrupper att ingå. Det kommer att göras en fördjupad analys av arbetsmarknadsläget för sjuksköterskor och ingenjörer, vilka är två utbildnings- och yrkesgrupper där brist befaras i framtiden. Vidare kommer projekten att se på möjligheten att koppla resultat från ett lärprojekt som handlade om regionala matchningsindikatorer. Målet är att de framtagna prognoserna används som underlag i och påverkar utbildningsplaneringen samt för prioritering av arbetsmarknadsprojekt. Ett ytterligare mål är att samverkan har utvecklats mellan de deltagande regionerna för ökat lärande och erfarenhetsutbyte. Kvalitativ undersökning om näringslivets rekryterings- och kompetensbehov Pilotprojektet har genomförts och avlutats. Syftet var att skapa och testa en modell för kunskapsinhämtning, dialog och ömsesidigt lärande för att få fram djupare kunskap om vad näringslivet behöver för att anställa fler personer. Pilotprojektet resulterade i: en ny dokumenterad modell för att ta fram kvantitativ data och kunskap kring näringslivets kompetensbehov. Modellen ska kunna appliceras på fler företag och branscher än de som testats i projektet. Inom pilotprojektet har även en arena för dialog kring kompetens- och rekryteringsbehov mellan näringsliv och offentliga skapats. Projektet har drivits i samarbete mellan Region Gotland, Arbetsförmedlingen och representanter från näringslivet. Attraktiv arbetsgivare vård och omsorg Projektet syftar till att öka kunskapen och ta fram ett stöd om hur arbetsgivare inom vård och omsorg kan utveckla verksamheten för att bli attraktiv som arbetsgivare. Vidare ska projektet skapa en regional mötesplats för ett fortsatt utvecklingsarbete där arbetsgivarna kan samverka och utbyta erfarenheter. Projektet ska resultera i: en analys som beskriver utvecklingsområden för att öka arbetsgivarnas attraktivitet, en sammanställning över goda exempel på metoder/arbetssätt som andra offentliga arbetsgivare använt för att bygga ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Underlaget ska användas som en grund för ett antal kunskapshöjande aktiviteter där arbetsgivarna själva ska arbeta fram lokala handlingsplaner. Vid projektets slut kommer en länsövergripande överenskommelse om fortsatt regional samordning av utvecklingsinsatser och erfarenhetsutbyte att finnas. Kompetensplattformen Jämtland Härjedalen Projektet kommer att arbeta inom fyra områden; i) Studie & yrkesorientering och arbetsmarknadskunskap, ii) Attityder till högre utbildning, iii) Kompetensförsörjning- det kommunala perspektivet och iv) Utveckla strukturer för ökad matchning det regionala perspektivet. Ambitionen är att det efter avslutat projekt ska ha skapats strukturer och verktyg som stödjer kompetensförsörjningsarbetet. Projektet ska bland annat resultera i; en samlad kunskapsbank i arbetet med studie och yrkesorientering samt arbetsmarknadskunskap, ett underlag som ligger till grund för ett långsiktigt påverkansarbete för att öka övergången till högre utbildning och en gemensam målbild för det gemensamma arbetet med kompetensförsörjning på lokal och regional nivå samt en metod, i samverkan med kommunens inflyttarservice, för att rekrytera rätt kompetens till länets arbetsgivare. 2.2 Övriga aktiviteter Tillväxtverket har efter tidigare delredovisning genomfört flertalet aktiviteter inom programmet, dessa presenteras i korthet nedan. 2.2.1 Kunskapsunderlag Myndigheten har tagit fram tre kunskapsunderlag med koppling till uppdraget att förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna. Regionala tillväxtaktörers roll inom valideringsområdet Tillväxtverket har låtit genomföra en kartläggning av Regionala tillväxtaktörers roll inom valideringsområdet. Syftet var tudelat, det handlade dels om att kartlägga hinder inom valideringsområdet från ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv samt att belysa regionala tillväxtaktörers potentiella roll inom området. 4 (16)
I kartläggningen presenteras fyra förutsättningar för att validering ska bidra till kompetensförsörjning: 1. Det ska finnas ett utbud av valideringsmodeller för branscher och yrkesroller med behov av kompetens 2. Valideringen ska vara tillgänglig för individer som potentiellt sitter på den efterfrågade kompetensen 3. Valideringen ska genomföras med hög kvalitet och 4. Valideringen som system är koherent och effektivt De regionala kompetensplattformarna kan genom sitt uppdrag och aktörsammansättning spelat en särskild viktig roll för det regionala arbetet med validering. Plattformarna, liksom de regionala tillväxtaktörerna i stort, har dock ett relativt svagt mandat då de inte själva äger vare sig valideringsfrågan eller den större kompetensförsörjningsfrågan. Enligt kartläggningen kan plattformarna därför i första hand bidra till valideringsarbetet utifrån en drivande, samordnande, stödjande respektive kunskapshöjande funktion. Kompetensplattformarna i rollen som en drivande funktion syftar bland annat till att: uppmärksamma det regionala kompetensbehovet inom branscher som i dagsläget saknar en branschmodell i syfte att driva på utveckling av nya modeller på nationell nivå driva och uppmärksamma behovet av en ökad samordning mellan branschmodeller och utbildningssystemet Kompetensplattformarna i rollen som samordnande funktion syftar bland annat till att: samordna och hålla kontakten med andra regionala strukturer för kompetensförsörjningsfrågor och fungera som en brygga mellan det regionala valideringsarbetet, kompetensförsörjningsarbetet respektive det regionala tillväxtarbetet i stort. Kompetensplattformarna i rollen som stödjande funktion syftar bland annat till att: stödja utvecklingen av tvärkommunal samverkan inom vuxenutbildningen eller stödja spridning och implementering av nationella och europeiska riktlinjer för validering Kompetensplattformarna i rollen som kompetenshöjande funktion syftar bland annat till att: genomföra informations- och spridningsinsatser för att öka kännedomen om validering inom beställar- och vägledningsfunktioner Det är oklart huruvida kompetensplattformarna fullt ut skulle kunna inta de presenterade rollerna fullt ut. Vissa typer av skulle kunna genomföras inom ramen för det befintliga plattformsuppdraget medan andra aktiviteter förutsätter att plattformarna förstärks ytterligare. Kartläggning av insatser och tillhörande utmaningar för regionalt utvecklingsansvariga Myndigheten har även låtit genomföra en kartläggning av insatser och tillhörande utmaningar för regionalt utvecklingsansvariga. Kartläggningen syftade bland annat till att identifierat pågående eller nyligen avslutade insatser i det regionala kompetensförsörjningsarbetet. I kartläggningen har fokus legat på att identifiera centrala typer av insatser och på att belysa tillhörande utmaningar och möjligheter på aggregerad nivå. Flertalet utmaningsområden är sedan tidigare kända och genomgången har därför bidragit till att ge en uppdaterad bild och en sammanställning av pågående arbete. Utmaningarna på området har i nästa steg brutits ned i åtta breda insatskategorier, vilka inte utger sig för att vara heltäckande, utan syftar till att fånga centrala delar av kompetensförsörjningsarbetet regionalt. De åtta områdena kan delas in i insatser: 1. för att främja intresset för särskilda utbildnings- och yrkesinriktningar 2. riktat till ungas genomströmning i utbildningssystemet 3. för jämställd fördelning mellan män och kvinnor inom särskilda yrkes- och utbildningsgrupper 4. för att stärka kopplingen mellan arbetslivet och utbildningssystemet 5. med fokus på personer med svag ställning på arbetsmarknaden 5 (16)
6. för att utveckla den regionala utbildningsinfrastrukturen 7. för framtagande av regionalt kunskapsunderlag 8. för kompetensutveckling i befintliga företag Överlag uppfattas kompetensförsörjningsfrågan regionalt sett välintegrerad mellan olika ämnesområden, även ifall det till viss del uppfattas finnas en brist på en helhetssyn och styrning över de insatser som sker. Samtidigt uppfattas det som problematiskt att särskilja mellan arbetsmarknads-, utbildnings- och näringspolitik inte minst vad rör mandatsfrågan. Från regional nivå lyfts frågan om ett nationellt samordningsansvar där myndigheterna samverkar för att åstadkomma en gemensam syn och en övergripande strategi, en nationell kompetensplattform. Detta skulle underlätta för regionerna med en väg in för dialog. Kompetensförsörjning i små och medelstora företag Utifrån undersökningen Företagens villkor och verklighet 2014 har myndigheten i publikationen Kompetensförsörjning i små och medelstora företag samlat resultaten med bäring på kompetensförsörjningsfrågan. Av de små och medelstora företagen upplever 23 procent att tillgången till lämplig arbetskraft är ett hinder för företagets utveckling och tillväxt. I de större småföretagen med 10-49 anställda är det dock nästan dubbelt så många, 42 procent, som ser kompetensförsörjningen som ett stort tillväxthinder. Bland de företag som försökt rekrytera personal är det största problemet att hitta sökande med tillräcklig yrkeserfarenhet, tätt följt av att hitta sökande med specifik kompetens eller behörighet. Att hitta sökande som kan tänka sig flytta till orten är ett betydligt mindre problem, men här finns relativt stora regionala skillnader. Tillväxtverkets förhoppning med publikationen är att den kan kasta ytterligare ljus över kompetensförsörjningsområdet utifrån företagens perspektiv. 3 2.2.2 Förvaltning av matchningsindikatorer framtagna inom Reglab Inom ett av Reglabs lärprojekt har matchningsindikatorer som beskriver tillgång och efterfrågan på arbetskraft på regional nivå utarbetats. Det övergripande målet med lärprojektet har varit att utveckla en uppsättning indikatorer som beskriver tillgång och efterfrågan på arbetskraft på regional nivå. Indikatorerna ska belysa dels förutsättningar för matchning, dels den faktiska matchningen. Syftet är att indikatorerna ska bidra till analys och lärande, och kunna användas som underlag för strategiska diskussioner med politiker och andra beslutsfattare. Tillväxtverket har kommit överens med Reglab om att myndigheten ska förvalta matchningsindikatorerna. Vilket innebär att myndigheten åtar sig att genomföra och bekosta uppdatering av indikatorerna. Åtagandet avser uppdatering enligt den struktur som tagits fram inom lärprojektet och utgångspunkten är att upprätthålla uppdateringen i tre år och därefter utvärdera användningen och nyttan av materialet. 4 2.2.3 Arrangemang Tillväxtverket har under 2014 och början av 2015 arrangerat workshop, projektledarträff och en nationell konferens. Tillsamman med Näringsdepartementet, Reglab, Sveriges kommuner och landsting ingår även myndigheten i den så kallade samordningsgruppen som arrangerar de årliga kompetensförsörjningsdagarna. 5 Workshop Inför kompetensförsörjningsdagarna i maj 2014 bjöd samordningsgruppen bestående av Näringsdepartementet, Reglab, Sveriges kommuner och landsting samt Tillväxtverket in ett antal nationella aktörer till en workshop för att diskutera hur de regionala kompetensplattformarna skulle kunna förstärka de nationella organisationernas arbete och vise versa inom kompetensförsörjningsområdet. Workshopen utgick från frågeställningarna: På vilka sätt kan din organisations arbete förbättras och förstärkas genom ökad samverkan med regionala kompetensplattformar? Vad kan ni som nationell aktör bistå med i det regionala kompetensförsörjningsarbetet? 3 Publikationen finns att ladda ner på www.tillvaxtverket.se 4 Reglab har anlitat SCB för att genomföra en förstudie under våren 2015 med syfte att titta på möjliga lösningar för en databas/webblösning för presentation av indikatorerna. 5 Dokumentation från kompetensförsörjningsdagarna återfinns på www.reglab.se 6 (16)
Generellt uppgavs att myndigheterna och nationella organisationer kan bistå med kunskapsöverföring, information, prognoser, samordning och de kan själva ta vara på insatser som görs i projektform på både regional och nationell nivå. Det finns både direkta och indirekta kopplingar mellan de nationella organisationerna och kompetensplattformarna och kontaktytorna ser olika ut. Exempelvis lyfte Skolverket att de arbetar tillsammans med den regionala nivån i studie- och yrkesvägledningsfrågor och myndigheten ser nyttan med samverkan när det gäller exempelvis yrkesvux, och yrkesutbildningssatsningar. 6 Projektledarträff och nationell konferens Den 24 september arrangerade myndigheten en projektledaträff tillsammans med Fil Dr Ragnar Andersson för att diskutera Mainstreaming av integration i tillväxtpolitiken. Projektledarträffen avslutades med en workshop för att fånga upp vilka insatser som drivs inom kompetensförsörjningsarbetet. Efter genomförd projektledarträff fanns ett önskemål om att myndigheten i större grad bör säkerställa att innehållet i träffarna inte överlappar syfte och mål för de årliga kompetensförsörjningsdagarna. Myndigheten kommer i kommande träffar tillgodose detta önskemål. I februari 2015 arrangerade myndigheten även den nationella konferensen Sveriges konkurrenskraft och den strategiska kompetensförsörjningen. Konferensen fokuserade på frågeställningar om hur Sverige kan bli en vinnare i den globala ekonomin och hur kometensförsörjning är en av nyckelfråga för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Konferensen riktade sig till en bredare målgrupp än redan befintliga nätverk inom kompetensförsörjningsområdet Deltagare var regionala kompetensplattformar, regionala/lokala politiker, nationella myndigheter, företagarorganisationer, föreningar, kommuner och länsstyrelser m.fl. En utvärdering av konferensen genomfördes med en svarsfrekvens på 61 %. Större delen av deltagarna, 95 %, anser att konferensen var mycket bra eller bra. De anser även att de fått ny användbar kunskap som de kan använda sig av i sitt dagliga arbete. Att blanda analyser, forskningsresultat, praktiska exempel och med en avslutande paneldebatt visade sig vara ett uppskattat koncept. 2.2.4 Kommande aktiviteter Under våren 2015 kommer myndigheten via en enkätundersökning ytterligare fånga upp hur samverkan och dialog mellan berörda myndigheter och de regionala kompetensplattformarna utvecklas. Enkäten kommer att skickas både till företrädare för de regionala kompetensplattformarna och nationella myndigheter och organisationer inom kompetensförsörjningsområdet. Tillväxtverket kommer även att fortsätta den dialog som påbörjats med några av plattformarna kring eventuellt kommande projektansökningar. Myndigheten kommer att sprida kunskapsunderlag och bidra till erfarenhetsutbyte och lärande genom att bland annat anordna projektledarträffar för de projekt som beviljats finansiering inom uppdraget. Tillväxtverket har för avsikt att utveckla den dialog som påbörjats mellan myndigheten och uppdragsgivaren kring kvarvarande beslutsutrymme inom uppdraget. 6 För deltagande nationella organisationer och dokumentation se bilaga 2 7 (16)
Bilaga 1: AKTÖR PROJEKT BELOPP Länsstyrelsen i Västmanland Vägledning Västmanland 1260000 Länsstyrelsen i Norrbottens län Kompetensplattform Norrbotten 2480899 Länsstyrelsen i Stockholms län Kompetensplattform Sthlm 591000 Länsstyrelsen i Västernorrland Vässa- Vägledning i Samverkan Skola och Arbetsliv 2962162 Region Blekinge Utvecklad kompetensförsörjning i Blekinge 1 977 059 Region Dalarna Dala Valideringscentrum 1250000 Kvalitativ undersökning om näringslivets rekryterings- och 150740 Region Gotland kompetensbehov Region Halland Kompetensråd i Halland 437500 Region Jämtland 1684500 Härjedalen Kompetensplattformen Jämtland Härjedalen Region Kronoberg Kompetensförsörjningsstrategi södra Småland 2 327 577 Region Skåne Kompetensförsörjning Skåne 4500000 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2025 750000 Region Värmland Kompetensplattform Värmland 3 652 700 Region Örebro län Kompetensplattform Region Örebro 2565491 Regional utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västmanland, Region Östergötland Sörmland, Örebro och Östergötland 1550000 Kompetensplattformen Östergötland 2258500 Regionförbundet Sörmland Attraktiv arbetsgivare vård och omsorg 1502500 Regionförbundet Uppsala län Utveckling av Kompetensforum Uppsala län 1971300 Regionförbundet Västerbottens län Modell för branschsamverkan 3270836 Västra Götalandsregionen Förstärkning av Kompetensplattform Västra Götaland 2496614 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2025 1350000 Totalt beslutat belopp 40 989 378 Kvarvarande beslutsutrymme 19 010 622 Tabell 1 Beslut om projektmedel inom uppdraget 8 (16)
Bilaga 2 Deltagande organisationer- Workshop 29 april Följande organisationer var representerade: Arbetsförmedlingen ESF- rådet Folkbildningsrådet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för Yrkeshögskolan SCB Skolverket Tillväxtanalys Universitet och högskolerådet Arrangörer Samordningsgruppen bestående av Reglab/Sveriges kommuner och landsting Tillväxtverket Regeringskansliet (Näringsdepartementet) Arbetsförmedlingens uppdrag att driva ett framåtsyftande/utvecklingsarbete baserat på prognoser samt verka för att förbättra arbetsmarknaden. Hur kan Arbetsförmedlingens prognoser användas mer i arbetet? Oerhört viktigt att avbryta trender som leder till långvarigt utanförskap. Ungdomar som saknar gymnasiekompetens och är en ständigt ökande grupp. Tydliggörande av karriärvägar, vad händer med de som läst olika utbildningar. Bistå med: stor kompetens om arbetsmarknaden, stöd för studie- och yrkesvägledning, informationen finns tillgänglig men hur når man ut. ESF-rådet Idag högre invandring från länder med kort utbildning under lång tid vilket har inneburit en längre väg till arbetsmarknaden för många. Hur gör vi en modern skola som kan fånga upp de mest utsatta grupperna. Vägledningsfrågor har varit alltmer synliga inom ESF. Önskan om att kompetensplattformarna tar ett större ansvar för studie- och yrkesvägledning, validering osv att det blir något riktigt av det och inte bara projekt som blommar upp och dör. Bistå med: kunskapsöverföring och möjlighet att söka projektmedel Folkbildningsrådet utgår från att den samlade folkbildningen - folkhögskolor och studieförbund -slagit fast att man vill ta en tydligare plats i regionala samverkansprocesser kring kompetensplattformarna. Hur detta ska förverkligas är en viktig diskussion att föra- både inom folkbildningen och med regionala företrädare. När den samverkan förstärks måste folkbildningen ges, men också själva ta, en större plats i regionala processer. En styrka är att folkhögskolor och studieförbund har erfarenheter av att använda ett arbetssätt som snabbt kan möta lokala och regionala behov. Folkbildningen har potential att vara en framgångsfaktor för hållbar tillväxt. Bistå med- Folkbildningsrådet är nationellt organ som tar fram samlad kunskap om folkbildning, mycket data som kan vara intressant för kompetensplattformarna, exempelvis om folkbildningsverksamhet med unga arbetslösa, utlandsfödda deltagare och personer med funktionsnedsättning. Folkbildningsrådet kan som sektoransvarig för folkbildningen vara en intermediär för att driva på olika frågor som rör kompetensplattformsarbetet.. Myndigheten för yrkeshögskolan - nationella kvalifikationsramverk, valideringsområdet samt prognos/analys av regionala kompetensbehov. Validering har saknat en egen policy och har inte setts som ett verktyg för att nå andra mål utan blivit något på sidan om. För att validering ska fungera så måste många andra delar fungera yrkesutbildningar, vägledning, matchning osv. Det har varit 2 st hearings under våren med departement och myndigheter utmaningar, vad som behövs göra det finns en tydlig roll för de regionala kompetensplattformarna för att arbeta med det här och knyta ihop system. Elin Landin utredning för ett övergripande system för validering pågår nu och ska avrapporteras i december. Pågår flera intressanta projekt som t.ex. Arbetsförmedlingens synliggöra kompetensen i matchning. Regionala kompetensplattformarna som operativa samordnare, arbetsformer för operativ samverkan på flernivåstyre Bistå med: Kunskapsöverföring, information, samordning, ta vara på insatser som görs i projektform 9 (16)
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Deltar som en av flera nationella aktörer i temagruppen Unga i arbetslivet. Bistå med: -en god kommunikation mellan civilsamhället och myndigheter, alla ska ha ett ungdomsperspektiv, främja, kommuner och regioner. Sprider och tar fram metoder och arbetssätt för att hjälpa ungdomar samt ger stöd till kommuner/regioner i att utveckla ett sektorsövergripande arbete för att stärka ungas rättigheter och ska goda levnadsvillkor för unga. SCB har inom ramen för Reglab arbetat fram ett antal matchningsindikatorer som utgör en uppsättning indikatorer för utbud och efterfrågan av arbetskraft, samt regionala förutsättningar Matchningsindikatorerna har potentialen att utgöra en grundplåt av data för kompetensförsörjningsarbetet. Bistå med: Olika typer av statistiska underlag Skolverket- Ser nytta för kompetensplattformarna och för Skolverket av en närmare samverkan. Finns oändliga öppningar kopplat till Skolverkets verksamhet. Jobbar redan idag mycket tillsammans med den regionala nivån t.ex. med studie- och yrkesvägledningsfrågor och ser nyttan med samverkan när det gäller t.ex. yrkesvux, och alla SVs yrkesutbildningssatsningar, mm. Skolverket har ett nytt uppdrag i sin instruktion att stärka skola-arbetslivsfrågorna och här är den regionala nivån värdefull. Bistå med: att bidra till att stärka kunskapen i skolan med det regionala perspektivet på arbetslivet, studie och yrkesvägledning tillsammans med AF att stärka kunskapen kring arbetslivet i skolan, är bara några exempel. Vi kan med den nationella nivån se samverkan på olika områden. Tillväxtanalys uppgift är att ta fram kunskapsunderlag inom närings- och tillväxtpolitik, vilket inkluderar kunskapsunderlag inom kompetensförsörjning. Tillväxtanalys har även följt arbetet med uppbyggnaden av kompetensplattformarna och tagit fram en rad rapporter på området. Myndigheten har även ett pågående arbete som kan vara intressant för komperensplattformarna av att ta del av, bland annat kommer Tillväxtanalys att; göra en omvärldsspaning i syfte att beskriva om och hur i så fall hur några utvalda länder och/eller regioner har arbetat med hur näringslivet kommunicerar sitt behov av kompetens till utbildningssystemet. Myndigheten kommer under året och i början av nästa år publicera kunskapsunderlag som kan vara till nytta för de regionala kompetensplattformarna. Bistå med: Det Tillväxtanalys kan bistå med är att sprida och presentera de kunskapsunderlag, Myndigheten har följt utvecklingen av de regionala kompetensplattformarna och har för avsikt att även följa dessa framöver Universitet och högskolerådet bedömer utländsk utbildning, arbetar för att motverka diskriminering samt främjar breddad rekrytering inom högskolan. Arbetar för att EU-ländernas utbildningssystem ska bli mer kompatibla. Bistå med: med att vidga synen på arbetskraftsutbudet genom validering av internationell kompetens, erbjuder möjligheter till internationellt samarbete och utbyten inom hela utbildningsområdet. Kan fungera som en länk för de regionala kompetensplattformarna. 10 (16)