Pigg eller opigg I KNOPPEN? ett åldrandets huvudproblem EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2003 MEDICINSK-ODONTOLOGISKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET
Pigg eller opigg I KNOPPEN? ett åldrandets huvudproblem
Pigg eller opigg i knoppen? ett åldrandets huvudproblem Utgiven av Medicinsk-odontologiska fakulteten, Umeå universitet, 2004 Författare: Gösta Bucht, Katrine Åhlström Riklund, Yngve Gustafson, Christopher Fowler och Berit Lundman Debattledare: Sverker Olofsson Redaktör: Hans Fällman, Bertil Born Fotograf: Mikael Lundgren Ljudupptagning: Christer Blomgren Utskrifter: Ingrid Råberg Layout och tryck: Print & Media, Umeå universitet Projekt nr: 402 045 Första tryckningen ISBN 91-7305-630-8
Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus Boken Du har framför dig beskriver en del av all den forskning som pågår just nu. Forskningens betydelse kan knappast överskattas, men om vi ska behålla den på högsta internationella nivå krävs ekonomiska resurser. Ett bra sätt att stödja forskningen i Umeå är genom Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet. De insamlade medlen fördelas årligen av en sakkunnig kommitté och går direkt till den lokala forskningen. Stiftelsen har stor betydelse för universitetet och bygger på donationer från olika håll. Alla bidrag, oavsett storlek, tas emot med tacksamhet. Inge-Bert Täljedal Rektor Umeå universitet Insamlingsstiftelsen för medicinsk forskning vid Umeå universitet är den äldsta, största och mest kända av insamlingsstiftelserna, grundad 1967 av Umeå universitet. Som givare kan du skänka till den medicinska forskningen rent allmänt eller öronmärka din gåva för forskning om exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, hjärt-lungsjukdomar, cancer eller demens. Skriv i så fall vilket område Du vill skänka till på inbetalningskortet som följer med boken. Förutom till forskning ger stiftelsen också bidrag för rekryteringar av goda forskare till Umeå. Postgiro 95 06 13 0 Bankgiro 950 6130
6
Innehåll Inledning... 9 Gammal och glömsk, är det så?... 11 Minnet ett lagringssystem... 15 Godartad glömska eller demens?... 17 Demens har fl era symtom... 18 Tre demenstyper... 19 Åldersglömskan finns... 20 Kan man se minnet på röntgen?... 22 Utseende eller funktion?... 23 Gammakamera, en funktionell metod... 26 Att utreda demens... 27 Blodfl öde och alzheimer... 31 Kan ett lårbensbrott skapa oreda i huvudet?... 33 Sjukdomen eller pillret?... 35 Ont blir värre på akuten... 36 Syrebrist skapar förvirring... 37 Hjärnan full av stresshormoner... 38 Ett skyddande vårdprogram... 39 En kulturrevolution i vården... 40 Demens på molekylär nivå... 42 Förlusten av nerver... 43 Senila plack... 44 Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom... 48 Det goda åldrandet frisk också efter 85... 54 Den inre styrkan... 55 Gränsöverskridande... 56 När blev du gammal?... 57 Tiden och nuet... 58 Att bli sedd och ihågkommen... 59 7
Frågestund och diskussion... 62 Vikten av att veta... 63 Syre och vitaminer... 65 Urinvägsinfektioner som fallorsak... 66 Minnesträning... 67 Och hur var namnet?... 69 Motion med måtta... 70 När är man för gammal?... 71 Sexualtet hos äldre... 73 Läkemedel som hot... 74 8
Inledning Torgny Stigbrand Ordförande i Medicinsk-odontologiska fakultetens informationsskommitté Professor i immunkemi När man blir opigg i knoppen är det förvisso ett åldrandets huvudproblem. Demenssjukdomarna har, genom en ökande medelålder, blivit ett gissel inte bara för dem som drabbas, utan också för de anhöriga. Även sjukvården märker i allt större utsträckning av de kostnader som är förknippade med vård av patienter med demenssjukdomar. Kostnaderna har uppskattats till ca 35 miljarder kronor per år, och detta utan att räkna de enorma insatser som görs av anhöriga. Mycket har förändrats under det senaste decenniet. Demens betraktas numera som ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar med ett gemensamt inslag av sviktande hjärnfunktion. När äldre människor tidigare blev glömska och förvirrade kunde det kallas senilitet eller åderförkalkning. Då var också orsakerna till denna tilltagande förlust av funktion hos nervcellerna i huvudsak okända, ingen egentlig behandling fanns och vården var inte optimal. Idag är situationen en helt annan. De sjukliga förändringar vid demens som nu kan tydliggöras i hjärnan med flera olika tekniker, visar på flera identifierbara sjukliga förändringar i hjärnan som återspeglar uppkomstmekanismerna vid dessa sjukdomar. I ett längre tidsperspektiv möjliggör kunskap om de molekylära skeendena att nya läkemedel kan tas fram och också utvärderas i sina medicinska effekter. Därigenom blir den nya kunskap som forskningen genererat också ett sätt att i sluträndan förbättra situationen för de som drabbas. Ökad kunskap och även publicitet om demenssjukdomar har även skapat förutsättningar för en förändrad attityd till dessa sjukdomar, och kanske framförallt Alzheimers sjukdom. Genom att anordna denna forskningens dag är det vår avsikt att sprida kunskap både om de bakomliggande mekanismerna vid demenssjukdom, men att även visa upp den mångfasetterade bild av forskningen som bedrivs vid Umeå universitet inom detta område. 9
10