Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Krungårdsskolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Blomstermåla fkl/grundskola/fritids Intäkter -2 369 450-2 911 608 122,9% Personalkostnader 18 611 070 19 526 714 104,9% Övriga kostnader 869 983 835 700 96,1% Blomstermåla fkl/grundskola/fritids Summa 17 111 603 17 450 806 102,0% Blomstermåla särskilt stöd Intäkter -50 000-549 434 1098,9% Personalkostnader 1 436 974 2 363 631 164,5% Blomstermåla särskilt stöd Summa 1 386 974 1 814 197 130,8% Blomstermåla övrigt Intäkter -562 241-765 477 136,1% Personalkostnader 3 228 242 3 670 273 113,7% Övriga kostnader 488 022 386 726 79,2% Blomstermåla övrigt Summa 3 154 023 3 291 522 104,4% Särskola Intäkter 0-252 310 0,0% Personalkostnader 3 182 256 3 814 265 119,9% Övriga kostnader 44 655 106 743 239,0% Särskola Summa 3 226 911 3 668 698 113,7% Resultat 24 879 511 26 225 223-1 345 712 2. Måluppfyllelse och kontrollstationer Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Svenska Krungårdskolan Mönsterås kommun Flickor 92% 99% Pojkar 88% 89% Total andel 90% 94% Antal elever 20 124 Andel elever i årskurs 3 vt 2014 som bedöms klara kunskapskraven i Matematik Krungårdskolan Mönsterås kommun Flickor 83% 91% Pojkar 88% 79% Total andel 85% 86% Antal elever 20 125 Sida 1 av 9
Andel elever (%) med godkänt provbetyg per ämnesprov Antal elever Krungård som skrev Ämnesprov - ämne provet Engelska åk 6 - EN 100 34 Matematik åk 6 - MA 100 35 NO-ämnen åk 6 100 35 SO-ämnen åk 6 100 35 Svenska åk 6 - SV 91 32 Svenska åk 6 - SVA - 2 Resultaten i åk 3 är bättre eller nästan lika bra på nationella proven i ma och sv som kommunen däremot är de bedömda kunskapskraven i ämnena sämre än kommungenomsnittet. Här behöver vi titta på hur vi använder våra resurser när det gäller kartläggning och stöd hos eleverna. Insatserna måste komma tidigare än vid nationella proven i åk 3. Nu vet jag att insatser görs tidigt men att arbetet måste utvecklas runt de elever som behöver mer stöd. Med hjälp av specialpedagog sätta in rätt åtgärd hos eleven. Arbetet i klassrummet hos pedagogen måste bli än mer individuellt anpassat, identifiera och fånga upp eleven på den nivå den befinner sig och få eleven att växa. Att väcka lusten att lära. Utnyttja lärarförtätningen mer effektivt, vilket man under ht-14 har blivit bättre på. Sammanfattar jag resultaten så blir bilden komplex. Resultatet av de nationella proven är bättre än de resultat eleverna uppnår i slutet av åk 6. Detta kan bero på att nationella proven och de ämnesområden som de berörde fick mer fokus än de ämnen som inte berördes i t ex SO, detta eftersom Ge var ett ämne där båda klasserna senare hade svårigheter att uppnå höga resultat i. Faktorer som spelade in på dessa klasser var att den ena klassen bytte klassföreståndare i åk fem och pedagogen som tog över hade bara ett år på sig att lära känna elever, bilda sig en uppfattning och sätta betyg. Vilket under omständigheterna gått bra, dock kan man ändå se att klassen hade utvecklats än mer positivt om förväntningarna hos pedagogerna runt klassen haft positiva förväntningar på eleverna. Den andra klassen har många elever med olika svårigheter och har haft en stor utmaning i att nå så långt som de gjort. Värt att notera i sammanhanget är att de flesta elever med svårigheter är väl kända och har haft åtgärder sedan tidigt i skolan. Frågan vi måste ställa oss då är hur vi jobbar med dessa elever. Specialpedagog jobbar i klassrummet mer lå 14/15 jämfört med 13/14 och därmed kan ytterligare individualisering ske i klassrumsundervisningen, samtidigt som arbetet med planering och genomförande av under visningen blir ett naturligt samarbete. Att beforska den egna verksamheten och verkligen särskåda vad undervisningen i klassrummet består av och vad som faktiskt fungerar är jätteviktigt. Att pedagoger jobbar tätare tillsammans i team och hjälper varandra. Lärarförtätning kan vara en väg att gå. Om lovskola och läxhjälp visar sig vara effektiva sätt att påverka betygen i positiv riktning, är det något vi ska dra nytta av. Sida 2 av 9
Inte bara i extra undervisningstillfällen utan också för att studera vad det är i dessa undervisningstillfällen som ger effekt och sedan föra in dem i klassrummet. Läxhjälp och extra insatser får aldrig bli en förutsättning för betyg, men kan vara en ovärderlig hjälp för de elever som behöver extra tillfällen för att förstå och ta till sig undervisning. 3. Betygsredovisning samt resultat av sommarskola: Andel med betygen A-E i resp ämne åk 6 vt2014 Ämne Krungård Mönsterås kommun Bild 92 97% Biologi 92 89% Engelska 81 88% Fysik 94 91% Geografi 75 86% Hem- och konsumentkunskap 97 99% Historia 83 88% Idrott och hälsa 89 94% Kemi 81 87% Modersmål 100 100% Matematik 83 90% Musik 100 96% Religionskunskap 97 94% Samhällskunskap 89 90% Slöjd 94 96% Svenska 79 91% Svenska som andraspråk 50 53% Teknik 97 93% Meritvärdets medelvärde per Kommun: Mönsterås Läsår: 2013-2014 Årskurs: 6 Termin: Vt år 6 Skola Flickor Pojkar Total Krungårdsskolan 160 170 165 Total 191 180 185 Sida 3 av 9
Åk 6 Resultaten/betygen sjönk kraftigt från 212 i meritpoäng 2013 till 165 i meritpoäng 2014, samtidigt som medelvärdet i kommunen var 185 i meritpoäng. Sammanfattar jag resultaten så blir bilden något komplex. Faktorer som spelade in på dessa klasser var att den ena klassen bytte klassföreståndare i åk fem och pedagogen som tog över hade bara ett år på sig att lära känna elever, bilda sig en uppfattning och sätta betyg. Vilket under omständigheterna gått bra, dock kan man ändå se att klassen hade utvecklats än mer positivt om förväntningarna hos pedagogerna runt klassen haft positiva förväntningar på eleverna. Den andra klassen har många elever med olika svårigheter och har haft en stor utmaning i att nå så långt som de gjort. Värt att notera i sammanhanget är att de flesta elever med svårigheter är väl kända och har haft åtgärder sedan tidigt i skolan. Frågan vi måste ställa oss då är hur vi jobbar med dessa elever. Specialpedagog jobbar i klassrummet mer lå 14/15 jämfört med 13/14 och därmed kan ytterligare individualisering ske i klassrumsundervisningen, samtidigt som naturlig arbetet med planering och genomförande av under visningen blir ett naturligt samarbete. Att beforska den egna verksamheten och verkligen särskåda vad undervisningen i klassrummet består av och vad som faktiskt fungerar är jätteviktigt. Att pedagoger jobbar tätare tillsammans i team och hjälper varandra. Lärarförtätning kan vara en väg att gå. En av klasserna hade svårare att uppnå höga resultat i en/ge medan den andra klassen hade det svårare att uppnå höga resultat i ke/ge. Varför geografin var svår att nå höga resultat i båda klasserna är svårt att sätta fingret på, men kan bero på flera orsaker. Klasslärarbytet i åk 5 kan ha haft inverkan, såväl som kravnivå och förväntningar på eleverna. Även i ämnet svenska hade klasserna svårt att nå höga betyg, vilket delvis kan förklaras med att det fanns dokumenterat stora behov i klasserna i ämnets olika förmågor, vilket också syns i resultatet av nationella proven. Det vi kan lära oss av detta är självklart att kontinuitet av pedagoger i klasserna är viktigt för det sammanlagda resultatet, att det är viktigt att jobba än mer individualiserat efter behov i klasserna och att specialpedagog finns med i klassrumssituationen i större utsträckning och att insatta åtgärder utvärderas och förändras i intervaller för att lättare kunna arbeta upp de förmågor eller kunskaper som behövs för att eleverna ska kunna nå så höga resultat som möjligt. Vidare hade läxhjälpen som arrangerades två dagar i veckan á 1 timme per tillfälle, samt lovskola positiv påverkan på resultatet. Om lovskola och läxhjälp visar sig vara effektiva sätt att påverka betygen i positiv riktning, är det något vi ska dra nytta av. Inte bara i extra undervisningstillfällen utan också för att studera vad det är i dessa undervisningstillfällen som ger effekt och sedan föra in dem i klassrummet. Läxhjälp och extra insatser får aldrig bli en förutsättning för betyg. Sida 4 av 9
Fördelning av betyg per ämne Kommun: Mönsterås Skola: Krungårdsskolan Läsår: 2013-2014 Årskurs: 9 Termin: Vt år 9 Ämne Total Andel med betyg A-E Bild 56 98 Biologi 56 84 Engelska 56 100 Fysik 56 80 Geografi 56 91 Hem- och konsumentkunskap 56 95 Historia 56 91 Idrott och hälsa 56 88 Kemi 56 84 Matematik 56 86 Moderna språk inom ramen för språkval 45 100 Musik 56 95 Religionskunskap 56 93 Samhällskunskap 56 93 Slöjd 56 95 Svenska 52 96 Svenska som andraspråk 4 100 Teknik 56 89 Meritvärde Genomsnittligt meritvärde 2013 2014 Krungårdsskolan 212 207 Parkskolan 197 196 Kommunen 202 201 Åk 9 Resultaten/betygen ligger på en konstant nivå med några mindre avvikelser. Målet att ha minst 210 i meritpoäng nåddes inte riktigt. Krungårdsskolan fick 207. Under de senaste åren har eleverna erbjudits lovskola under sportlovet, påsklovet, inledningen av sommarlovet och under höstlovet. Denna möjlighet har slagit väl ut och fler elever har tagit möjligheten att komplettera sina studier. Många elever har tack vare denna möjlighet klarat kunskapskraven i många ämnen. Varje onsdag anordnas även frivillig läxläsning/studiestöd 1 timma efter skoldagens slut. Vid dessa tillfällen deltar inte bara elever som behöver extra tid. Det är lika vanligt med elever som siktar mot A- betyg. Vid dessa tillfällen har det som lägst varit 12 elever och som mest 60 st. För närvarande är det ca hälften av högstadielärarna (10 st) som är tillgängliga vid läxläsningen/studiestödet. Sida 5 av 9
Inom ma/no har det varit svårast att uppnå höga resultat. Vid lärarnas utvärdering och analys pekar man på faktorn personalomsättning som en starkt bidragande orsak till detta. Skolan har försökt anställa och behålla behöriga lärare inom ma/no och för tillfället verkar det vara stabilt. Deltagandet i matte-lyftet har haft en mycket positiv inverkan på undervisningen och förhoppningsvis på framtida resultat. 4. Åtgärder efter brukarundersökningen För Krungårdsskolan visar resultaten att föräldrar (F-3) ger lägre betyg överlag än när eleverna svarar (åk 4-9). Svarsfrekvensen bland föräldrar är förhållandevis låg, 58%. Detta gör att det finns en större osäkerhet och eventuella felmarginaler i den gruppen. Skolan får generellt sett bättre resultat än tidigare, men inom vissa områden nås inte de uppställda BUN-målen. Skolan har lagt störst fokus på frågorna som berör kränkningar, genus och motivation för skolarbetet. Resultaten i föräldraenkäten för fritidshemmen har analyserats tillsammans med dess personal. Utifrån detta sattes mål för verksamheten upp och ett kontinuerligt arbete för att förbättra enkätens resultat påbörjades omgående. Under 2014 har stora förändringar gjorts i Likabehandlingsplanen. Planen har förenklats och en kortversion har tagits fram. Antalet kränkningar har minskat betydligt. En del omfattande förändringar har gjorts i klasser i åk F-6 för att motverka kränkningar och främja studiero och kunskapsinhämtning. Här har skolan tagit hjälp av kommunövergripande specialpedagog samt ny specialpedagog i organisationen. Fritidshemmen har arbetat vidare med målen utifrån resultatet från Brukarenkäten bl a genom att kartlägga alla aktiva åtgärdsprogram i skolan och sedan kompletterat dessa med åtgärder i fritidshemmet. Däremot har åk 7-9 fått en ökad andel korridorsittare, dvs elever som skolkar från lektioner. Skolan har tagit hjälp av kommunövergripande specialpedagog och projektanställd plug-in samordnare för att motverka detta. 5. Verksamheternas kvalitet Skolan strävar hela tiden efter behörighet och legitimation för den undervisande personalen. Under 2014 har vi 80% (16 av 20 lärare) behörighet i åk 7-9. Dessutom är det två lärare som håller på att komplettera sin utbildning för att nå full behörighet. I åk F-6 har vi 90,5% (19 av 21 lärare) behörighet under 2014, där två lärare väntar på examensbevis eller legitimation efter nyligen avslutade och fullföljda studier. Vidare har vi en förstelärare i fritidshem vilket är mycket glädjande och en positiv påverkan på kvalité och utveckling av fritidshemmet. 6. Andra viktiga händelser Sida 6 av 9
Under sommaren 2014 har skolans matsal renoverats och byggts ut. Dessutom har en ny elevcaféteria byggts i anslutning till matsalen. En ny ventilationsanläggning för den här delen av skolan har installerats. Lunch och matsituation har därmed förbättrats avsevärt. Inför ht 2014 delades Krungårdsskolan i två skolenheter. De yngre eleverna i F-6 och Fritidshemmen bildar en skolenhet med Daniel Svensson som rektor. De äldre eleverna i åk 7-9 och särskolan bildar den andra skolenheten med Torbjörn Sandebäck som rektor. 7. Strategidagsmål Strategimål för 2013-2015 är följande: Mönsterås kommun gör en satsning på kollektiv kompetensutveckling för att verksamheten i kommunens skolor ska få en tydlig koppling till forskning och beprövad erfarenhet. Ett samarbete med ett universitet eller en högskola arbetas fram. Satsningen görs gemensamt för kommunen för att nå alla BUN s verksamheter. För att genomföra satsningen görs en analys av olika verksamheters behov och aktuell nivå när det gäller kompetensutveckling. Därefter tas beslut om satsningens inriktning och omfång. I samband med ovanstående utvärderas olika former av arbetstidsavtal och dess inverkan på måluppfyllelse tillsammans med fackliga organisationer. 8. Anmälda kränkningar Åk F-6: 12 inlämnade rapporter, personalen använder även samtalsstöd från Likabehandlingsplanen och har alltid kontakt med vårdnadshavare. Uppföljning sker inom en vecka för att säkerställa att kränkningarna inte fortsatt. Till ht-14 togs en ny blankett fram som gjorde inrapporteringen enklare för pedagogerna, vilket uppskattats av många pedagoger. Genomförda åtgärder kan t ex vara samtalsstöd med kurator, möte med vårdnadshavare för att kunna hjälpa dem att slussa vidare dem till BUP eller till riktat föräldrastöd för att hjälpa och stödja vårdnadshavare i att hålla en konsekvent linje i dialog med skolan. Åk 7-9: 12 inlämnade rapporter, personalen använder samtalsstöd från Likabehandlingsplanen och har alltid kontakt med vårdnadshavare. Uppföljning inom en vecka för att säkerställa att kränkningarna inte fortsatt. 9. Genomförd fortbildning Matematiklyftet i förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasieskolan Jämställdhetsarbetet SKL matematiksatsning PISA 2015 Sida 7 av 9
Ledarskapsutbildning med Linnéuniversitetet Den största fortbildningsinsatsen har varit mattelyftet och här kan vi se en klart förbättrad kunskap i lärargruppen, speciellt kopplat till nya läroplanens kunskapskrav och bedömning av olika förmågor. 10. Barnkulturaktiviteter Arrangemang vt 14 Åk 1 har fått arrangemanget/arrangemangen: teater Folkets hus, dans och rytmik Åk 2 har fått arrangemanget/arrangemangen: teater Folkets hus, bokprat, dans och rytmik, instrumentprovning musikskolan Åk 3 har fått arrangemanget/arrangemangen: Stenåldersdag, bokprat, dans och rytmik Åk 4 har fått arrangemanget/arrangemangen: Medeltidsdag, Teater Om det var krig i norden Åk 5 har fått arrangemanget/arrangemangen: Teater Om det var krig i norden Åk 6 har fått arrangemanget/arrangemangen: Skapande skola Filmskapande, bokprat, Teater Om det var krig i norden Åk 7 har fått arrangemanget/arrangemangen: Freestyle Phanatix Åk 8 har fått arrangemanget/arrangemangen: Freestyle Phanatix Åk 9 har fått arrangemanget/arrangemangen: Freestyle Phanatix + teater Arrangemang ht 14 Åk 1 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, dockteater Åk 2 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern Åk 3 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, dockteater Åk 4 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, musikskolan konsert Åk 5 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, musikskolan konsert Åk 6 har fått arrangemanget/arrangemangen: Tomteorkestern, musikskolan konsert Åk 7 har fått arrangemanget/arrangemangen: Musikalen Grease Åk 8 har fått arrangemanget/arrangemangen: Musikalen Grease Åk 9 har fått arrangemanget/arrangemangen: Musikalen Grease Sida 8 av 9
11. Kommunfullmäktiges mål Attraktionskraft Mönsterås Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Uthållig tillväxt och positiv befolkningsutveckling Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning.nyföretagandet ska öka med 30 procentför mandatperioden. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka igenom att erbjuda attraktiva miljöer samt när det gäller kommunal service och medborgarinflytande Mätningar ska göras via SCB:s Nöjd-Kund-Index. Under 2012-2013 har en tillväxtstrategi arbetats fram och beslutats. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 procent genom ett starkt hälsofrämjande arbete under mandatperioden. Sjuktalen för Krungårdsskolan ligger på 2,95%. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. P g a ändrat resursfördelningssystem med minskad budget under pågående verksamhetsår har Krungårdsskolan inte uppfyllt detta. Mönsterås kommun skall främja förnyelsebar energi och bli en fossilbränslefri kommun till ål' 2030. Den kommunala energianvändningen skall minska med 10 procent från 2009 till 2014 och med ytterligare 15 procent till 2020. Krungårdsskolan är anslutet till fjärrvärmen från Södra Cell, dvs förnyelsebar energi. Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Under mandatperioden skall respektive chef uppdatera samtliga sina närmaste medarbetare på Mönsterås kommuns jämställdhetsprogram. Krungårdsskolan har arbetat aktivt med jämställdhetsprojekt i grundskolan. Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent 2015 Kvalitetsredovisningen är skriven av: Rektorerna Torbjörn Sandebäck och Daniel Svensson Sida 9 av 9