Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning

G:\Sjö-Luft\0.1 Gemensam\Föreskrifter\D - Sjötrafik\Fartområden\9. Inför externremiss\material ut på remiss\konsekvensutredning TSFS 2009.8.docx Konsekvensutredning 1 (14) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Johan Skogwik Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för sjötrafik och flygplatser Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning Fartområdena C, D och E definieras på olika sätt i fartygssäkerhetsförordningen (SFS 2003:438) och i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning. Detta gör att det är öppet för tolkning vilken utbredning de olika områdena egentligen har under olika delar av året. Verksamhetsutövare som är beroende av fartområdena har vänt sig till Transportstyrelsen och begärt att vissa delar av fartområdena D och E ska få en utökad utbredning. Med stöd av resultatet från vågstudier i dessa områden, anser Transportstyrelsen att en sådan ändring är genomförbar. Transportstyrelsens bedömning är att definitionerna, avseende fartområdenas indelning, i fartygssäkerhetsförordningen (SFS 2003:438) är korrekta. Förordningen är ett införlivande av rådets direktiv 2009/45/EG (passagerardirektivet) där det framgår hur ett fartområde ska fastställas. Med anledning av ovanstående föreslås en ändring av TSFS 2009:8. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen Ett fartområde är ett definierat område till sjöss som anger var ett fartyg får vistas utifrån krav på konstruktion och utrustning. Den nuvarande fartområdesindelning grundar sig på den fartområdesdefinition som återfinns i rådets direktiv 1998/18/EG. Indelningen bygger på tre kriterier avstånd till skyddad plats avstånd till strandlinje (där nödställda kan ta sig iland) våghöjden (sannolikheten att den signifikanta våghöjden överstiger ett visst värde under en viss period). Fartområdena är indelade från A E där A är det område som ligger längst ifrån kusten och ställer högre krav på konstruktion och utrustning än t.ex. område E som är beläget närmast kusten. Fartyg är certifierade för att gå i ett visst fartområde och ska då vara utrustade och konstruerade så att de uppfyller kravbilden för det aktuella fartområdet. Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om

Datum Dnr/Beteckning 2 (14) fartområdenas indelning reglerar enbart indelningen av de olika fartområdena. Kraven på fartygen utifrån vilket fartområde de går i finns i andra föreskrifter. 1.1 Problematisering kring olika definitioner i förordning och i föreskrift Skillnader i definitioner av fartområde C och D I fartygssäkerhetsförordningen anges följande för fartområde C och D: sannolikheten för en signifikant våghöjd över 2,5 m i fartområde C och över 1,5 m i fartområde D är mindre än 10 procent. Beräkningen avser en ettårsperiod för åretrunttrafik. För trafik som utförs under delar av året avser beräkningen dessa begränsade perioder. C-området får, enligt förordningen, varken sträcka sig längre än 15 nautiska mil från en skyddad plats eller längre än 5 nautiska mil (vid medelvattenstånd) från en strandlinje där nödställda kan ta sig i land. D-området får varken sträcka sig längre än 6 nautiska mil från en skyddad plats eller längre än 3 nautiska mil (vid medelvattenstånd) från en strandlinje där nödställda kan ta sig i land. I TSFS 2009:8 framgår inte att båda kriterierna avstånd till skyddad plats och avstånd till strandlinje ska uppfyllas. Ordvalet i föreskriften innebär att endast ett av kriterierna behöver uppfyllas. Förordningen och TSFS 2009:8 har alltså idag olika definitioner av samma fartområden Den nuvarande lydelsen av föreskrifterna kan leda till att fartyg vistas på vatten som de inte är konstruerade eller utrustade för, vilket är ett säkerhetsproblem. 1.2 Problematisering kring utsträckning av fartområde D och E I fartygssäkerhetsförordningen definieras fartområde E som: Ett fartområde som omfattar hamnar, floder, kanaler, insjöar och de områden i skärgård som erbjuder sjölä från påverkan av vågor från öppna havet samt skärgårdar i Vänern och Vättern. Området omfattar även skyddade fjärdar där den signifikanta våghöjden inte överstiger 0,5 meter under mer än 10 procent av en ettårsperiod. Under perioden 1 juni till och med den 31 augusti ingår öppna passager i ett i övrigt skyddat skärgårdsområde. Passagens oskyddade sträcka får inte vara större än en distansminut och den signifikanta våghöjden får inte överstiga 0,5 meter under mer än 10 procent av den perioden.

Datum Dnr/Beteckning 3 (14) I föreskriften (TSFS 2009:8) definieras fartområde D som en åretruntlinje. Under perioden 1 juni 31 augusti får fartyg, som är godkända för område D, befinna sig högst 6 nautiska mil från en skyddad plats eller högst 3 nautiska mil från strandlinjen. Åretruntlinjens geografiska läge är koordinatbestämt och redovisat i föreskriften. För E-linjen lyder definitionen: en åretruntlinje som utsträcks med 1 nautisk mil när den signifikanta våghöjden inte överskrider 0,5 meter, oavsett tid på året. E- linjens geografiska läge är koordinatbestämt och redovisat i föreskriften. I TSFS 2009:8 är fartområde D, liksom fartområde E, definierat som en linje beskriven i en koordinatlista. En asterisk (*) mellan koordinaterna i koordinatförteckningen markerar att strandlinjen gäller som gräns för området mellan två koordinatsatta punkter. Detta innebär att vid vissa delar av kusten så sammanfaller både D- och E-linjen med en gemensam strandlinje. Detta rör sig främst om oskyddade delar av kusten, där det inte finns någon skärgård och inte något koordinatsatt D- eller E-område. Där strandlinjen gäller som gräns kan föreskriften tolkas så att E-linjen är utökad med 1 nautisk mil året runt, men att D-linjen enbart kan utökas under perioden 1 juni 31 augusti. Effekten av detta blir att ett fartyg certifierat för fartområde E kan färdas på vatten utmed oskyddade delar av kusten under perioden 1 september 31 maj, där ett fartyg certifierat för fartområde D inte kan färdas. Detta är inte avsikten med regleringen och kan utgöra ett säkerhetsproblem då fartyg kan vistas på vatten som de inte är konstruerade eller utrustade för. 1.3 Problematisering kring utökning av D- och E-linjerna Sjöfartsnäringen har i tre fall vänt sig till Transportstyrelsen och ansökt om en utökning av D- och E-linjerna. Det första fallet rör D-linjens sträckning vid Malören i Haparanda skärgård i Bottenviken, där ett mindre rederi har bekostat en utredning av våghöjden i området. Utredningen visar att våghöjden inte överskrider det gränsvärde som anges för ett D-område enligt fartygssäkerhetsförordningen. Gränsvärdet som anges där är att våghöjden 1,5 m inte får överskridas mer än 10 procent räknat över en ettårsperiod. Det underlag som kommit in till Transportstyrelsen medger alltså en ändring av D-linjens sträckning i det aktuella området. Det andra fallet rör en ansökan om att Ekenäs hamn på Sydkoster i Skagerrak ska ingå i fartområde E runt Kosteröarna, vilket skulle innebära en ändring av E-linjen i området. En sådan ändring skulle göra att trafik certifierad för fartområde E kan ta sig till Ekenäs hamn från fastlandet, när den signifikanta våghöjden inte överskrider 0,5 m. Hamnen är belägen inom ett skyddat skärgårdsområde, vilket medger en justering.

Datum Dnr/Beteckning 4 (14) Det tredje fallet rör en ansökan från Norrtälje kommun om en utökning av fartområde E kring Söderarm i Stockholms norra skärgård. Motiveringen är att området uppfyller gällande krav i och med dess närhet till nödhamn och strand. Men då Transportstyrelsen saknar relevant information avseende våghöjder i området kan någon utökning inte bli aktuell i nuläget. 2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd 2.1 Olika definitioner i förordning och i föreskrift Effekten av att inte ändra nuvarande föreskrift, vad gäller tolkningen av kriterierna för avstånd till strandlinje och skyddad plats för C- och D- områden, är att förordningen och föreskriften även i fortsättningen kommer att vara motsägelsefulla. Detta kan vara missvisande och ge upphov till olika tolkningar vad beträffar tillämpningen av fartområde C och D, beroende på vilket dokument som det refereras till. Tolkningen enligt nuvarande föreskrift kan innebära att ett fartyg kan befinna sig längre ifrån skyddad plats än vad det är konstruerat för. Detta ger i förlängningen en fortsättning på det säkerhetsproblem som finns i dagsläget. 2.2 Utsträckning av fartområde D och E Att inte ändra tolkningen av E-områdets utökning när våghöjden inte överskrider 0,5 m medför följande: under perioden 1 september 31 maj kommer ett fartyg, certifierat för fartområde E, kunna färdas längre ut från oskyddade delar av kusten (där strandlinjen gäller som gräns) än ett fartyg certifierat för fartområde D. Detta ger i förlängningen en fortsättning på det säkerhetsproblem som finns i dagsläget. 2.3 Utökning av D- och E-linjerna Att inte ändra D- och E-linjernas sträckning utifrån de förslag som kommit in, skulle innebära att ett förfarande med dispens måste tillämpas. Förfarandet är inte att rekommendera då det medför dels ett administrativt merarbete för både sjöfarten och Transportstyrelsen, dels en kostnad i och med den avgift som Transportstyrelsen tar ut. 3 Vad ska uppnås Syfte med förändringen är att ta bort de delar som är motsägelsefulla i föreskriften gentemot 1 kap. 3 fartygssäkerhetsförordningen. Det gäller definitionerna av fartområdena C, D och E och möjligheten till utsträckning av områdena. Ett annat syfte är att utöka fartområdenas geografiska utbredning utifrån branschens önskemål, där det är möjligt utifrån förordningen.

Datum Dnr/Beteckning 5 (14) Att förändra den nuvarande utbredningen av D- och E-områdena i föreskriften, skulle innebära en ökad tillgänglighet för sjöfarten utan att påverka sjösäkerheten. 4 Vilka möjliga lösningar finns 4.1 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inte något annat sätt att lösa problemet med de olika definitionerna i förordningen och i föreskriften än att ändra i föreskriften. I sak är föreskriften felaktig i förhållande till förordningen. Enligt föreskriften gäller för C- och D-områdena antingen 15 respektive 6 nautiska mil från skyddad plats eller 5 respektive 3 nautiska mil från strandlinjen. Förordningen däremot anger att båda kriterierna ska vara uppfyllda. Dessutom kan föreskriften tolkas så att fartyg med lägre certifikat kan färdas längre ut från kustavsnitt där strandlinjen gäller som gräns, än fartyg med högre certifikat. Alternativet att inte utöka sträckning av D- och E-linjerna enligt önskemål från branschen skulle innebära att ett förfarande med dispens blir aktuellt. Denna lösning skulle innebära dels en ökad administration för företagen och för Transportstyrelsen, dels en kostnad för fartyget eller rederiet i och med att dispensansökan är avgiftsbelagd. 4.2 Regleringsalternativ 4.2.1 Alternativ 1 Regleringsförslaget är att ändra innebörden av två saker: dels av avståndet till skyddad plats och till strandlinje för C- och D-områden, dels av utökningen av E-linjen. Följande ändringar (markerade i fet stil) föreslås i föreskriften. C-linjen: Under perioden 1 juni till och med 31 augusti får fartyg, godkända för område C, trafikera området kring hela Gotland. Detta förutsatt att fartyget varken befinner sig mer än 15 nautiska mil från skyddad plats eller mer än 5 nautiska mil från strandlinjen. D-linjen: Denna linje är en åretruntlinje. Under perioden 1 juni till och med 31 augusti får fartyg, som är godkända för område D, varken befinna sig längre än 6 nautiska mil från skyddad plats eller längre än 3 nautiska mil från strandlinjen.

Datum Dnr/Beteckning 6 (14) E-linjen: Denna linje är en åretruntlinje. När den signifikanta våghöjden inte överskrider 0,5 meter utsträcks området med 1 nautisk mil där det finns en linje mellan två koordinater. En sådan ändring innebär att det inte är möjligt att utöka E-linjen utmed en oskyddad del av kusten. Effekten av detta blir att ett fartyg certifierat för fartområde E inte får färdas längre ut från oskyddade delar av kusten, under perioden 1 september 31 maj, än ett fartyg certifierat för fartområde D. (Se kap 1.1.) Vidare föreslås att två av de förändringar i D- och E-linjernas geografiska utsträckning som föreslagits till Transportstyrelsen införs (se bild 1 och 2). Bild 1

Datum Dnr/Beteckning 7 (14) Bild 2 Avseende den tredje förändringen hänvisar Transportstyrelsen till en pågående studie på SMHI om våghöjder utmed delar av Sveriges kust. Studien är en del i arbetet med att definiera zoner för regelverket om inre vattenvägar. När resultatet från studien finns tillgängligt kan området vid Söderarm ses över närmare, och om våghöjderna då visar sig ligga inom de definierade gränsvärdena kan D- och E-linjerna ändras. 5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag 5.1.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen Förändringen av kriterierna för avstånd till skyddad plats och strandlinje kommer att beröra företag med fartyg certifierade för fartområde C (Gotland) och fartområde D. För de företag som idag tolkar föreskriften att endast ett av kriterierna avstånd till skyddad plats och avstånd till strandlinje ska uppfyllas kommer det att innebära en inskränkning av det utrymme som de får trafikera inom svenskt territorialvatten, under perioden 1 juni 31 augusti. Det kan vara företag inom tjänstesektorn, t.ex. taxi- och passagerarbåtsverksamhet, eller inom transportsektorn, t.ex. materialtransporter till och från skärgårdsöar. Uppgifter i Transportstyrelsens

Datum Dnr/Beteckning 8 (14) tillsynssystem SITS ger att det finns 102 svenska fartyg med certifikat för fartområde C. Ett av dessa fartyg har hemmahamn på Gotland. Antalet fartyg med certifikat för område D är 143 fördelat på 115 företag. Dessa företags storlek kan variera mellan enmansföretag till stora bolag så som t.ex. Trafikverkets Färjerederi. Dagens föreskrift kan ha tolkats på olika sätt avseende avståndet till en skyddad plats och till strandlinjen, och det kan därför inte kvantifieras hur många som kommer att beröras av denna inskränkning. Myndighetens bedömning är dock att det är få företag som kommer att bli berörda. Detta resonemang stärks också genom kontakt med Skärgårdsredarna. Deras syn på hur dagens föreskrift tolkas är i likhet med de ändringar som föreslås avseende avstånd till skyddad plats och strandlinje. På de ställen där E-linjen inte definieras av en linje mellan två koordinater innebär föreskriftsändringen att möjligheten till en utökning av E-området, när våghöjd inte överskrider 0,5 m, tas bort. Enligt tillsynssystemet (SITS) finns det idag endast två fartyg med hemmahamn i områden som blir berörda av inskränkningen. Det kan dock inte uteslutas att det i dessa områden förekommer ytterligare trafik som kan komma att beröras av regleringen. Men sannolikheten för att det förekommer någon form av regelbunden trafik är liten, enligt Transportstyrelsens bedömning. Denna bedömning bygger på antagandet att en regelbunden verksamhet inte kan bedrivas baserat på att våghöjden inte överskrider 0,5m. Bild 3 visar resultat från SMHI rapport nr 2014-22, Vågutredning längs Sveriges kust. På de oskyddade delarna av Sveriges kust framgår att en våghöjd på mer än 0.5 m förekommer frekvent.

Datum Dnr/Beteckning 9 (14) Bild 3 En utökning av områdena vid Malören i Haparanda skärgård och i Ekenäs hamn på Sydkoster enligt önskemål från branschen är en fördel för enstaka företag, då det gör att dagens dispensförfarande kan upphöra. 5.1.2 Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad innebär detta för företagens administrativa kostnader För de företag som tolkar dagens föreskrift att endast ett av kriterierna för avstånd till skyddad plats och avstånd till strandlinje ska uppfyllas när C- och D-området får utsträckas kan administrativa kostnader uppstå i form av dispensansökning om de önskar att fortsätta bedriva verksamhet som tidigare. En sådan ansökan uppskattas ta ungefär en timme att genomföra. Transportstyrelsen antar att det är små enskilda firmor som kommer att göra ansökningarna, och enligt SCB:s lönedatabas kategori 131, bör en timmes arbetstid kosta 250 kr. (Månadslönen är ca 39 400). Med Transportstyrelsens avgift för undantag från föreskrift på ca 4200 kr (3 tim á 1400kr) blir den totala kostnaden för en ansökan 4450 kr.

Datum Dnr/Beteckning 10 (14) Ansökan finns som ett elektroniskt formulär på Transportstyrelsens hemsida. Totalt berörs 144 fartyg. Teoretiskt sett skulle alla dessa kunna tolka dagens föreskrift enligt ovan, och det skulle då innebära en sammanlagd administrativ kostnad på 640 80 kr Antal fartyg 1+143 = 144 Kostnad 4450 x 144 = 640800 kr Emellertid är detta ett osannolikt scenario. Den information som erhållits av Skärgårdsredarna avseende tolkningen av dagens föreskrift (se 5.1.1)pekar snarare på att det knappast kommer att uppstå några administrativa kostnader för företagen För de företag som idag bedriver verksamhet med dispens i de områden som föreslås utökas (Malören och Ekenäs) minskar den administrativa kostnaden då de inte längre behöver ansöka om dispens. 5.1.3 Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta Förändringen av kriterierna för avstånd till skyddad plats och till strandlinje (i C- och D-områden) kan få vissa konsekvenser, men Transportstyrelsen bedömer dem som små. Till exempel skulle regleringsförslaget kunna innebära att möjligheten till fiske begränsas och att verksamhet inom turistnäringen påverkas i viss mån. Inskränkningen av E-området förväntas inte medföra några konsekvenser för företagen. Transportstyrelsens bedömning är att det i dagsläget inte finns några företag, med fartyg certifierade för E-området, som bedriver verksamhet i oskyddade områden utmed kusten. 5.1.4 I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de berörda företagen Med föreslagen reglering kommer konkurrensförhållandena att bli mer rättvisa och transparenta. Företag med fartyg certifierade i olika fartområden kommer inte att konkurrera på olika villkor, vilket i teorin är möjligt i dag. Idag skulle ett fartyg certifierat för fartområde E, med enklare konstruktions- och utrustningskrav, kunna få bedriva verksamhet i samma eller mer utsträckt område som ett fartyg certifierat för fartområde D där konstruktions- och utrustningskraven är högre.

Datum Dnr/Beteckning 11 (14) 5.1.5 Behöver särskild hänsyn tas till små företag Små företag kan komma att påverkas. Mot bakgrund av resonemanget i 5.1.1 avseende regelbunden trafik baserat på en våghöjd mindre än 0.5 m samt Skärgårdsredarnas syn på hur dagens föreskrift tolkas avseende kriterierna för avstånd till skyddad plats och strandlinje, gör Transportstyrelsen bedömningen är att ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag. 5.1.6 I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen Inga andra avseenden utöver de ovan beskrivna. 5.2 Konsumenter Den inskränkning som förslaget till reglering medför skulle kunna innebära en viss minskning av tillgängligheten för konsumenter. Transportstyrelsens bedömning är dock att detta inte kommer att ske. I de fall där en eventuell minskning av tillgängligheten för konsumenten uppstår finns andra företag, med certifikat som överensstämmer med föreslagen indelning som skulle kunna erbjuda samma tjänster och i samma omfattning. 5.3 Statens finanser Den föreslagna regleringen kommer inte att påverka statens skatteintäkter. 5.4 Samhället i övrigt En förändring av föreskriften enligt förslaget kommer i vissa avseenden innebära att säkerhetsnivån höjs då trafiken tvingas närmare land. Detta eftersom båda kriterierna nu ska vara uppfyllda, det vill säga att både avståndet till en skyddad plats och avståndet till strandlinjen ska ligga inom de angivna gränserna. I och med den osäkerhet om hur dagens föreskrift tolkas kan säkerhetsnivån redan vara på samma nivå som eftersträvas med föreslagen reglering. 5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning Den föreslagna ändringen vad gäller möjligheten att fartområde E utökas med 1 nautisk mil kan innebära att det kommer in fler ansökningar till Transportstyrelsen om att certifiera om fartyg från E till D. Men i och med att det initialt endast är få fartyg som berörs av regleringen, så är bedömningen att detta inte kommer att ske. Den bedömningen bygger på antagandet att det är få företag som bedriver verksamhet med våghöjden (0.5 m) som en styrande faktor. Idag hanterar Transportstyrelsen endast några enstaka sådana ansökningar per år.

Datum Dnr/Beteckning 12 (14) 5.6 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna 5.6.1 Alternativ 1 Berörd aktör Företag Konsumenter Statens finanser Samhället i övrigt Myndigheter och andra offentliga organ Totalt Värderade effekter/prissatta konsekvenser Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar Ökade möjligheter för enskilda företag. Tydligare föreskrift. Minskat dispensförfa rande Tydligare föreskrift. Kan innebära en engångskostnad för de fartyg som behöver certifieras till fartområde D. Transportstyrelsens uppfattning är dock att detta inte kommer att uppstå Total bedömning/ kommentar Fördelarna överväger nackdelarna Transportstyrelsens bedömer att föreskriften idag används så som avses i fartygssäkerhetsförordningen. Det medför troligen att ändringarna, avseende avstånd till skyddad plats och avstånd till strandlinje samt inskränkningen av utökat E-område, inte kommer att påverka företag, konsumenter eller samhället i övrigt negativt. Av den anledningen anser Transportstyrelsen att fördelarna med förtydligandet av regleringen samt utökningen av D- och E- områdena överväger de eventuella nackdelar som kan komma att uppstå. 6 Fördelningsanalys 6.1 Alternativ 1 Ingen grupp som gynnas mer eller mindre än andra har identifierats.

Datum Dnr/Beteckning 13 (14) 7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse 7.1 Alternativ 1 7.1.1 Funktionsmålet I och med utökningen av D- och E- områdena enligt branschens önskemål ökar tillgängligheten för de företag som bedriver verksamhet i de aktuella områdena. 7.1.2 Hänsynsmålet En förändring av innebörden avseende kriterierna för avstånd till skyddad plats och till strandlinje för C- och D-området, kan bidra till en ökad säkerhet för sjöfarare eftersom tolkningen enligt nuvarande föreskrift kan innebära att ett fartyg kan befinna sig längre ifrån skyddad plats än vad det är konstruerat för. 8 Vad är förslaget Utifrån den genomförda konsekvensutredningen föreslås att Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning ändras enligt punkt 4.2 ovan. Med en sådan ändring kommer föreskriften att harmonisera med fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), dels avseende definitionerna av fartområde C och D, dels avseende möjligheterna till utökning av fartområde E. I ändringsförslaget ingår att fartområde D och E utökas enligt de önskemål som framförts av branschen. 9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Europaparlamentet och Rådets direktiv 2009/45/EG av den 6 maj 2009 om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg. Enligt artikel 4 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa fartområden. 10 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser Det behöver inte tas någon särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet. Informationsinsatser kan komma att behövas; det bör övervägas hur och i vilken omfattning sådana i så fall ska genomföras.

Datum Dnr/Beteckning 14 (14) 11 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på Transportstyrelsen har bemyndigande att föreskriva om fartområdenas indelning och tillämpning enligt 1 kap. 6 i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Johan Skogwik tel. 010-495 33 37 johan.skogwik@transportstyrelsen.se