Konsekvensutredning för säkerhetssamordnares och kontrollenheters kompetens, verksamhet och uppgifter

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (15) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Per Vedin Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning för säkerhetssamordnares och kontrollenheters kompetens, verksamhet och uppgifter I lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar och förordning (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar framgår att kontroller, provningar och utvärderingar ska ske av kontrollenheter och att dessa ska vara funktionellt oberoende av tunnelhållaren. Idag är det oklart vad en kontrollenhet är. Det är också oklart vilken kompetens och vilket oberoende en sådan ska ha. Om ingen reglering kommer till stånd kommer dessa problem att kvarstå. En annan roll som finns i lagen är säkerhetssamordnare, en central roll hos tunnelhållaren för att säkerhetsarbetet ska fungera. För säkerhetssamordnare finns idag inte några föreskrivna kompetenskrav. Regleras inte kompetenskraven för säkerhetssamordnare kommer det att vara otydligt vilka kompetenskrav som ska ställas på en säkerhetssamordnare med en reducerad säkerhet som konsekvens. Genom att meddela föreskrifter och besluta allmänna råd om kontrollenheters verksamhet och uppgifter kan granskning helt eller delvis ske parallellt med projektring där tunnelhållaren själv ansvarar för att upphandla kontrollenheter i likhet med anmälda organ eller oberoende granskare vid godkännande av järnvägsinfrastruktur. Det här är ett första steg att föra godkännandeprocesserna för väg och järnväg närmare varandra. Genom att föra godkännandeprocesserna för väg och järnväg närmare varandra underlättas arbetet för vår största infrastrukturförvaltare, Trafikverket, som idag hanterar två godkännandeprocesser med olika förutsättningar. Utöver det underlättas också arbetet med godkännande internt hos Transportstyrelsen. 1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? I lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar och förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar framgår att kontroller, provningar och utvärderingar ska ske av kontrollenheter. Vidare sägs att en kontrollenhet ska vara funktionellt oberoende av tunnelhållaren. Idag finns det inte specificerat vad en kontrollenhet är, vad de har för befogenhet eller vad som krävs för att få agera som kontrollenhet. I direktivet står att den administrativa myndigheten, tunnelmyndigheten, själv får vara kontrollenhet. Transportstyrelsen är idag tunnelmyndighet.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (15) En annan roll som finns i lagen är säkerhetssamordnare, en central roll hos tunnelhållaren för att säkerhetsarbetet ska fungera. Varken för kontrollenheter eller för säkerhetssamordnare finns idag några kompetenskrav. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 24 april införlivades i svensk rätt genom lagen om säkerhet i vägtunnlar. Lagen gäller vägtunnlar längre än 500 meter. I lagen stadgas att det ska finnas en tunnelmyndighet som utses av regeringen. Transportstyrelsen är tunnelmyndighet från och med 1 januari Att pröva ansökningar om godkännande om en tunnel ska få öppna för allmän trafik är en av tunnelmyndighetens uppgifter. En annan är att utöva tillsyn på tunnlar som godkänts enligt lagen om de uppfyller föreskrivna krav. 1.1 Kontrollenheters verksamhet och uppgifter Den första tunnel som godkänts enligt lagen är Norra Länken i Stockholm. Under godkännandeprocessen av Norra Länken hartransportstyrelsen fått agera kontrollenhet genom att själva upphandla kompetens som hjälpt oss att göra kontroller och utvärderingar av säkerhetsdokumentationen och riskanalyserna. Detta har lett till en ineffektiv process eftersom vi inte inleder en granskning förrän vi fått en ansökan om godkännande. Granskningen har skett i ett mycket sent skede av projektet. Efter att första etapperna av Norra Länken har godkänts har Transportstyrelsen inlett en tillsyn för att kontrollera om tunnelhållaren uppfyller föreskrivna krav. Eftersom det inte funnits några kompetenskrav eller krav på oberoende för kontrollenheter har vi även i det här fallet själva agerat kontrollenhet tillsammans med konsulter som vi upphandlat. Kompetenskraven för dessa har Transportstyrelsen utarbetat för upphandlingstillfället. Utöver tillsyn ska tunnelmyndigheten även under driftskedet kontrollera att regelbundna inspektioner genomförs av kontrollenheter. Eftersom tunnelhållaren inte själv kan anlita kontrollenheter, då krav på kompetens och oberoende saknas, kommer tunnelmyndigheten att vara de enda som kan upphandla dessa för att utföra inspektioner eller kontroller. 1.2 Säkerhetssamordnarens verksamhet och uppgifter Säkerhetssamordnarens ansvar framgår i grova drag i förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar. Däremot är det oklart vilken typ av kompetens en säkerhetssamordnare ska ha för att kunna utföra sina uppgifter. För att alla uppgifter i säkerhetssamordnarens verksamhet ska kunna utföras krävs kompetens inom flera områden. Exempelvis 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (15) konstruktion, brand, beteendevetenskap och trafiksäkerhet. Vilka kompetenser som krävs bör specificeras mer i detalj. Idag finns en risk att en prövning av ansökan om att få verka som säkerhetssamordnare inte sker på ett likvärdigt sätt. Det finns även en risk att godkända säkerhetssamordnare kan sakna kompetens inom vissa områden. Under senaste åren har antalet tunnlar en säkerhetssamordnare ansvarar för utökats och en säkerhetssamordnares godkännande har idag ingen maximal giltighetstid. Tydligare krav på kompetens, giltighetstid för godkännande och en gräns för hur många tunnlar en säkerhetssamordnares bör ansvara för behövs för att säkerställa att säkerhetssamordnarens uppgifter utförs och att en minsta säkerhet upprätthålls. 2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet eller någon reglering inte kommer till stånd? Tunnelmyndigheten kommer själv i framtida projekt att få agera kontrollenhet i alla tunnelprojekt. Tunnelmyndigheten kommer därmed att vara den enda som kan ansvara för upphandling och samordning av kontrollenheter. Det innebär att tunnelhållaren vid ansökan om godkännande får bedömningar om i vilken omfattning säkerhetskraven är uppfyllda i ett mycket sent skede. I detta skede är det tekniskt komplicerat eller mycket kostsamt att göra förändringar. Idag är oklart vad en kontrollenhet är. Det är också oklart vilken kompetens och vilket oberoende en sådan ska ha. Om ingen reglering kommer till stånd kommer dessa problem att kvarstå. Alternativet att inte reglera skulle innebära att Transportstyrelsen som tunnelmyndighet fortsatt är den enda som kan agera som kontrollenhet. Nackdelen med detta är att tunnelmyndigheten inte har möjligheten att enligt lagen granska handlingar i ett tidigt skede. Det skede där de största besparingar både i tid och pengar kan göras om eventuella brister finns. Fördelen med att tunnelmyndigheten fortsättningsvis är den enda som kan agera som kontrollenhet är att det inte kommer att råda några oklarheter om kontrollenheten har tillräcklig kompetens och oberoende. Detta eftersom det är tunnelmyndigheten själv som är tillsynsmyndighet för att avgöra detta. Tunnelmyndigheten skulle dock kunna komma fram till att de inte har tillräcklig kompetens för att utföra sina uppgifter som kontrollenhet. Det kan emellertid ifrågasättas om det är en lämplig ordning att tillsynmyndigheten därvid i princip utövar tillsyn över sig själv. Oavsett om tunnelmyndigheten fortsättningsvis agerar kontrollenhet eller omett företag anlitat av tunnelhållaren gör det, kommer det troligtvis att vara samma person som utför uppdraget i praktiken. Detta på grund av att tunnelmyndigheten själv inte kommer att äga dessa resurser. Vid

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (15) godkännande eller tillsyn kommer tunnelmyndigheten att få upphandla denna kompetens hos företag, precis som det skett i de senaste ärendena avseende Norra Länken i Stockholm. Regleras inte säkerhetssamordnarens verksamhet och uppgifter kvarstår en idag hög arbetsbelastning vilket leder till reducerad säkerhet. Kompetenskraven på säkerhetssamordnare kommer också att förbli otydliga. 3 Vad ska uppnås? En tunnelhållare ska själv kunna upphandla kontrollenheter för att medverka under projekttiden och driftskedet i den omfattning de anser att det behövs för att säkerhetskraven är uppfyllda. Detta innebär att tunnelhållaren i ett tidigt skede kan få besked från en kontrollenhet om eventuella justeringar eller kompletteringar som krävs för att uppfylla säkerhetskraven. Genom vår tillsyn har vi möjlighet att kontrollera kontrollenheternas kompetens, oberoende och yttranden. Tunnelmyndigheten kan på så sätt fatta beslut om godkännande utifrån kontrollenheternas yttranden. Det ska finnas formella krav på kompetens för en säkerhetssamordnare. En säkerhetssamordnares ansvarsområde, de antal tunnlar som de kan ansvara för, ska gå att begränsa. Ett godkännande som säkerhetssamordnare ska vara tidsbegränsat. 4 Vilka möjliga lösningar finns? 4.1 Alternativ som inte innebär reglering Alternativet att inte reglera är att fortsatt låta förordningens text vara det enda som anger kontrollenheters och säkerhetssamordnares verksamhet, uppgifter och kompetens. 4.2 Regleringsalternativ Vi har studerat två alternativ. I det först alternativet har vi studerat möjligheten att godkänna kontrollenheter på samma sätt som säkerhetssamordnare godkänns idag. I det andra alternativet har vi utgått ifrån att kontrollenheter inte ska godkännas. I övrigt är det två alternativen likvärdiga vad avser krav på verksamhet, uppgifter och kompetens för rollerna.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (15) Alternativ 1 Godkännande av kontrollenheter Att ställa tydliga verifierbara krav på kompetens eller erfarenheter är mycket svårt. För att säkerställa om en person är lämplig att verka som kontrollenhet krävs en bedömning av någon som är sakkunnig, hos tunnelhållaren eller hos tunnelmyndigheten. Även om tunnelhållaren gör bedömningen att anlitade kontrollenheter har tillräcklig kompetens och är oberoende, kan tunnelmyndigheten i ett senare skede göra en annan bedömning. Det skulle innebära att lämnade yttranden av kontrollenheterna inte anses som godtagbara. Om tunnelmyndigheten istället skulle godkänna kontrollenheter skulle det innebära en ökad trygghet för tunnelhållaren. Efter att ha studerat lagen, förordningen, direktivet samt förarbeten till dessa har vi kommit fram till att det inte finns något bemyndigande för oss att meddela föreskrifter om att kontrollenheter ska godkännas av tunnelmyndigheten. Den här slutsatsen bekräftas även vid samtal med personer som deltagit i arbetet med att införliva direktivet i Sverige. I arbetet med framtagande av direktivet lades först förslag på att kontrollenheter skulle ackrediteras, detta förslag togs sedan bort eftersom det inte gick att enas om krav och formuleringar. Vid den första granskningen enligt förordningen, av Götatunnelns säkerhetsdokumentation, hölls istället ett samråd mellan dåvarande tunnelmyndigheten, länsstyrelsen i Västra Götaland och Vägverket. I det samrådet kom man överens om att de personer som anlitats som kontrollenheter hade tillräcklig kompetens och var oberoende av tunnelhållaren Alternativ 2 Ej godkännande av kontrollenheter Alternativet innebär att kontrollenheter inte godkänns av tunnelmyndigheten. Istället kan tunnelmyndigheten genom en tillsyn yttra sig över kontrollenheternas kompetens och oberoende. 4.3 Valda alternativ Alternativ 2 förordas eftersom bemyndigande saknas för att meddela föreskrifter om godkännande av kontrollenheter. I alternativ 2 kan tunnelmyndigheten istället via sitt tillsynsmandat skapa samma trygghet för tunnelhållaren som ett godkännande skulle innebära.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (15) 4.4 Beskrivning av förslaget Allmänt Genom att meddela föreskrifter eller allmänna råd om kontrollenheters verksamhet och uppgifter kan granskning helt eller delvis ske parallellt med projektring där tunnelhållaren själv ansvarar för att upphandla kontrollenheter i likhet med anmälda organ eller oberoende granskare vid godkännande av järnvägsinfrastruktur. Föreskrifter och allmänna råd avseende kontrollenheter är en förutsättning för att kunna fortsätta utveckla godkännande- och tillsynsprocessen för vägtunnlar. Det här är ett första steg att föra godkännandeprocesserna för väg och järnväg närmare varandra Avsnittet Inledande bestämmelser i föreskriften Avsnittet Definitioner Definitionen för kontrollenhet har formulerats utifrån definitionen för oberoende granskare som gäller för järnväg i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:116) om godkännande av delsystem för järnväg. Det har skett eftersom funktionen för en oberoende granskare och en kontrollenhet i en godkännandeprocess är likvärdig. Begreppet oberoende granskare kan inte användas eftersom det är begreppet kontrollenhet som används i lagen och förordningen. Förslaget innebär att tunnelhållaren själv ges möjlighet att upphandla kontrollenheter. Det kan då ifrågasättas om de upphandlade kontrollenheterna kan anses oberoende eftersom de till viss del ingått ett avtal med tunnelhållaren och att tunnelhållaren ersätter dem för deras arbete. Dock fungerar det på samma sätt med motsvarande funktion inom järnväg, vilket regleras på EU-nivå. Infrastrukturförvaltaren anlitar själv anmälda organ, motsvarande kontrollenheter, för att kontrollera att de tekniska kraven är uppfylls. Vidare framgår det i departementspromemorian 2 till lagen att tunnelhållaren bör ha möjlighet att fritt anlita en kontrollenhet som bedöms kunna utföra uppgiften. Det är sedan tunnelmyndighetens uppgift att bedöma kontrollenhetens yttranden. 2 Departementspromemorian Säkerhet i vägtunnlar (DS 2005:18), ISBN

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (15) Avsnittet Säkerhetssamordnare i föreskriften Avsnittet Godkännande En bestämmelse om att en godkännande kan återkallas föreslås. Det kan ske om tunnelhållaren inte ger säkerhetssamordnaren förutsättningar för att kunna utföra sina uppgifter, exempelvis om säkerhetssamordnaren bedöms ha en mycket hög arbetsbelastning. Ett godkännande som säkerhetssamordnare ska vara giltigt i sex år. Tidsperioden överensstämmer med kravet på kontroller som ska genomföras enligt 11 i lagen samtidigt som tidsperioden är lämplig utifrån den tid som en säkerhetssamordnare kan tänkas medverka under projektering och byggnation av ett tunnelprojekt. Avsnittet Ansökan om godkännande I avsnittet anges vilka administrativa krav som ställs för att en ansökan ska gå att handlägga på ett bra sätt. Bland annat anges vad en ansökan ska innehålla och vem som ska göra den. Avsnittet Verksamhet och uppgifter Eftersom säkerhetssamordnarens uppgifter anges i förordningen så beskrivs dessa inte närmare i föreskrifterna. Allmänna råd till förordningen föreslås för att tydliggöra för tunnelhållaren att mer än en säkerhetssamordnare kan krävas beroende på hur många eller komplexa tunnlar de ansvarar för. Avsnittet kompetens för en säkerhetssamordnare Endast krav för säkerhetssamordnarens verksamhet anges i förordningen. För att säkerställa att säkerhetssamordnaren även har rätt kompetens för att utföra dessa uppgifter så föreslår vi kompetenskrav. Det är mycket svårt att ställa specifika utbildningskrav eftersom uppgifterna har en stor bredd. Risken med att ställa detaljerade krav skulle innebära att ingen skulle uppfyller kraven eller att tunnelmyndigheten själv måste utbilda säkerhetssamordnare. Kompetenskraven är därför övergripande och en bedömning om de är uppfyllda sker genom att en ansökan kontrolleras mot den sökandens erfarenheter, referenser och renommé Avsnittet Kontrollenheter i föreskriften Avsnittet Verksamhet och uppgifter I avsnittet finns upplysningar om vad en kontrollenhet har för uppgift. Det ges också rekommendationer om när och varför kontrollenheter bör anlitas av tunnelhållaren.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (15) Kontrollenhetens uppgift är att avge yttranden som vi som tunnelmyndighet sedan kan ha som underlag inför våra bedömningar om en tunnel ska godkännas eller i vilken omfattning en tunnel uppfyller säkerhetskraven vid en tillsyn eller kontroll. För att underlätta för kontrollenheten regleras vad ett sådant yttrande minst ska innehålla. Avsnittet Kompetens för en kontrollenhet Att ställa tydliga och verifierbara kompetenskrav är svårt. Det beror bl.a. på att ett krav för unika kompetenser, som i fallet med kontrollenheter, ofta är erfarenhet och renommé. Det är enkelt att ställa kompetenskrav i form av lägsta utbildning, betyg eller antal projekt någon deltagit i, och det är lätt att verifiera. Tyvärr så säger dessa saker inte speciellt mycket om en persons kunskap och kompetens och speciellt inget om personens integritet, en viktig egenskap som kontrollenhet. Vi har därför valt att enbart ange att en kontrollenhet ska ha djup kunskap inom det område som ska kontrolleras. Eftersom antalet kontrollenheter kommer att vara begränsat på grund av ett begränsat antal tunnelprojekt, kommer eventuella osäkerheter att kunna hanteras genom tillsyn eller via samråd med tunnelhållaren. För projekt där det krävs flera kontrollenheter ställer vi även krav på att en samordnad kontrollenhet ska finnas. Uppgiften för hen är att leda och samordna granskningsarbetet och göra en samlad bedömning utifrån övriga kontrollenheters synpunkter. Det är nödvändigt eftersom vi i våra säkerhetskrav kräver att säkerhetsåtgärderna som vidtas ska vara resultatet av en samlad bedömning av alla ingående delar i tunnelsystemet.

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (15) 5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? De föreslagna föreskrifterna ger alla teknikkonsultföretag i Sverige, som har djup kompetens inom området tunnelsäkerhet, möjlighet att verka som kontrollenheter. Speciellt berörs enskilda experter på desa företag. Denna marknad domineras idag av Sweco (ca anställda, omsättning ca MSEK (2014)), Ramböll (ca anställda, omsättning MSEK (2014)), ÅF (ca anställda, omsättning ca MSEK (2014)), WSP (ca anställda, omsättning MSEK i Sverige (2014)), och Tyréns (ca anställda, omsättning MSEK (2014)). Utöver dessa finns i Sverige även ett 10-tal små företag med mindre än 10 anställda som har den kompetens som krävs för att verka som kontrollenheter. Förslaget omöjliggör inte för utländska företag att verka som kontrollenheter. Transportstyrelsen har själv anlitat ett antal internationella experter som kontrollenheter vid godkännandet av Norra Länken Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad innebär detta för företagens administrativa kostnader? Förslaget ger ingen påverkan på företagens administrativa kostnader. Detta eftersom den administration, anbud i samband med upphandling, är lika oavsett om det är tunnelmyndigheten eller tunnelhållaren som upphandlar funktionen Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta? Förslaget innebär en ny marknad för företagen. Marknaden är dock begränsad eftersom den är beroende av antalet tunnelprojekt och en tunnelhållares vilja att anlita kontrollenheter i tidiga skeden I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de berörda företagen? Konkurrensförhållandena förbättras eftersom möjligheterna att verka som kontrollenheter blir lika för alla företag, stora som små.

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (15) Troligtvis är det lättare att bedöma huruvida ett mindre företag kan anses vara oberoende av tunnelhållaren än ett större företag. Det beror bl.a. på att ett större företag kan ha betydligt fler uppdrag åt en tunnelhållare än ett litet företag. Förslaget kan därför anses gynna mindre företag Behöver särskild hänsyn tas till små företag? Ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen? Inga andra avseenden har identifierats. 5.2 Konsumenter Förslaget innebär att tiden för godkännande av vägtunnlar kommer att reduceras vilket leder till kostnadsbesparingar och en snabbare tillgång till ny infrastruktur för konsumenter (medborgare). 5.3 Statens finanser Idag debiteras tunnelhållaren en löpande timkostnad på 1400 kronor per timme av tunnelmyndigheten för all granskning som sker i samband med en ansökan om godkännande. Om tunnelhållaren nyttjar andra kontrollenheter än tunnelmyndigheten kommer den själv att få betala kontrollenheternas kostnader istället för att debiteras av tunnelmyndigheten. Det innebär att tunnelmyndighetens intäkter minskar medan tunnelhållarens kostnader ökar. Det finns en potential att en upphandling av tunnelhållaren kan leda till reducerade administrativa kostnader. 5.4 Samhället i övrigt Möjligheten till att tidigare upptäcka eventuella brister kommer att medföra reducerade kostnader för samhället i samband med byggandet av tunnlar. 5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning Förslaget ger en enklare och mer flexibel granskningsprocess för tunnelhållare, Trafikverket och kommuner. Om tunnelhållaren väljer att anlita kontrollenheter i tidiga skeden innebär det att en större del av granskningen inför ett godkännande kommer att vara genomfört innan en ansökan om godkännande inkommer. Detta kommer att ge en snabbare godkännandeprocess.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (15) 5.6 Detaljerad beskrivning av förslagets konsekvenser Allmänt Genom att föra godkännandeprocesserna för väg- och järnväg närmare varandra underlättas arbetet för vår största infrastrukturförvaltare, Trafikverket, som idag hanterar två godkännandeprocesser med olika förutsättningar. Utöver det underlättas också arbetet med godkännande internt hos Transportstyrelsen. Förslaget innebär en ökad tydlighet för de som omfattas av lagen och förordningen Avsnittet Inledande bestämmelser i föreskriften Avsnittet Godkännande Förslaget gör det möjligt att återkalla ett godkännande för en säkerhetssamordnare om hen inte längre har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att fullgöra sina uppgifter. Giltighetstiden för ett godkännande sätts till sex år. På så sätt kommer en säkerhetssamordnarens kompetens och lämplighet att omprövas med jämna intervall. Det kommer säkerställa en hög säkerhet. Avsnittet Ansökan om godkännande De administrativa kraven för en ansökan gör att en ansökan snabbare kan handläggas och beslutas Avsnittet Säkerhetssamordnare i föreskriften Avsnittet Verksamhet och uppgifter Föreskrifterna tydliggör att en säkerhetssamordnare inte kan ansvara för ett obegränsat antal tunnlar. Genom att tunnelmyndigheten beaktar detta säkerställs att säkerhetssamordnarens uppgifter utförs och därmed att en hög säkerhet upprätthålls. Avsnittet kompetens för en säkerhetssamordnare Vid godkännande av säkerhetssamordnare ställs krav på kompetens vilket säkerställer att de kan utföra sina uppgifter på ett bra sätt.

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (15) Avsnittet Kontrollenheter i föreskriften Avsnittet Verksamhet och uppgifter Tydliga krav för vad en kontrollenhetens yttrande ska innehålla underlättar både för tunnelhållaren och för tunnelmyndigheten och förenklar godkännandeprocessen. Vid en godkännandeprocess är det tydligt vad en kontrollenhets uppgift är vilket Avsnittet Kompetens för en kontrollenhet Genom att krav ställs på kontrollenheters kompetens och att de godkänns av tunnelmyndigheten innebär det att de kan fungera som tunnelmyndighetens förlängda arm. Tunnelhållaren kan anlita kontrollenheter och på så sätt tidigt i projekten få indikationer på om det finns behov av att vissa säkerhetskrav måste ses över. Detta kommer minska risken tidigt i projekten samtidigt som det kommer att förenkla den godkännandeprocessen av en tunnel. Tunnelhållaren betalar idag en löpande timtaxa på 1400 kr då tunnelmyndigheten agerar som kontrollenhet. Vi bedömer att den löpande timtaxan som uppstår om tunnelhållaren själv anlitar kontrollenheter förblir densamma. Däremot så kommer möjligheten för tunnelhållaren att anlita kontrollenheter i ett tidigt skede att innebära besparingar då eventuella brister upptäcks i tid, hur stora sådana besparingar är svårt att bedöma och beror på vilka fel som upptäcks och vad de hade kostat att åtgärda i ett sent skede av projektet. Tiden för tunnelmyndighetens granskning vid ett godkännande kommer att reduceras. Eftersom det är ett fåtal projekt som omfattas så är bedöms besparingen vara ca 1000 timmar eller 1,4 miljoner kronor. Ett arbetssätt har eftersträvats vilket liknar det för järnvägsområdet. Det kommer att underlätta för Trafikverket som arbetar trafikslagsövergripande. Det kommer också att underlätta för oss vid godkännandeprocesser eftersom även vi arbetar trafikslagsövergripande idag.

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (15) 5.7 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Alternativ 1 Berörd aktör Värderade effekter/prissatt a konsekvenser Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Nettoeffekt i tkr Fördelar Nackdelar Företag 0 Alla kommer att ha möjlighet att ansöka. Konsumenter - Snabbare tillgång till ny infrastruktur. Statens finanser Total bedömning/ kommentar -. En ny marknad med tydligare krav skapas för företagen. - Snabbare tillgång till ny infrastruktur. Samhället i övrigt n.a. n.a. n.a n.a. Myndigheter och andra offentliga organ 1400 Snabbare godkännandep rocess och minskade osäkerheter Upphandling av kontrollenheter för tunnelhållare. En snabbare och enklare godkännandeprocess erhålls. Minskade osäkerheter. Totalt Med tydligare krav på kompetens och uppgifter skapas en bättre och enklare godkännandeprocess för både tunnelhållaren och tunnelmyndigheten. 6 Fördelningsanalys Förslaget till reglering bedöms inte ge effekter som påverkar grupper av medborgare eller olika delar av landet på olika sätt. 7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse 7.1 De transportpolitiska målen Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

14 Datum Dnr/Beteckning 14 (15) Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och till att miljökvalitetsmålen uppnås samt bidra till ökad hälsa. 7.2 Måluppfyllelse Tidigare analyser av säkerhetskraven och tydligare kompetenskrav för kontrollenheter och säkerhetssamordnare leder till en ökad säkerhet. Det sker genom att kompetenta personer yttrar sig över säkerhet i vägtunnlar. Detta bidrar till en ökad uppfyllelse av hänsynsmålet. 8 Vad är förslaget? En föreskrift som säkerställer och förtydligar kontrollenheters och säkerhetssamordnares kompetens, verksamhet och uppgifter. Förslaget innebär att tunnelhållare i ett tidigt skede kan få yttranden över föreslagna säkerhetsåtgärder. Det innebär vidare att godkännandeprocessen inför öppnande av tunneln blir effektivare för både tunnelhållaren och tunnelmyndigheten. 9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 24 april 2004 om minimikrav på säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet införlivades i svensk rätt genom lagen om säkerhet i vägtunnlar. Lagen gäller vägtunnlar som är längre än 500 meter på alla vägar i Sverige och innebär därför en utökning av direktivets krav. Genom att föreskrifterna utgår från svensk lagstiftning gäller dessa i samma omfattning som lagen. Vid utarbetandet av lagen och förordningen gjorde lagstiftaren bedömningen att säkerhetsaspekterna bör prioriteras och att det finns skäl att låta samma regelsystem gälla för alla vägtunnlar längre än 500 meter oavsett om de ingår i det transeuropeiska vägnätet eller inte. Regleringen går därmed utöver vad som följer av EU-rättslig reglering.

15 Datum Dnr/Beteckning 15 (15) 10 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? 10.1 Tidpunkt för ikraftträdande De föreslagna föreskrifterna bör träda i kraft utan fördröjning eftersom det underlättar och förenklar godkännandeprocessen för pågående projekt som till exempel Förbifart Stockholm Övergångsbestämmelser Inga övergångsbestämmelser anses nödvändiga Behov av informationsinsatser Trafikverket och kommunerna är i huvudsak dem som i stor utsträckning kommer att beröras av föreskrifterna och därför ska vi rikta speciella informationsinsatser mot dem, till exempel i form av utskick. 11 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Säkerhetssamordnarens verksamhet och uppgifter enligt bemyndigande 17 förordning (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar. Kontrollenheters verksamhet och uppgifter enligt bemyndigande 23 förordning (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Per Vedin Utredare anläggningskonstruktion och tunnelsäkerhet E-post. per.vedin@transportstyrelsen.se Tel Jonas Malmstig Verksjurist E-post. jonas.malmstig@transportstyrelsen.se Tel