Ledning och styrning av hjälpmedelsverksamheten



Relevanta dokument
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Riktlinjer för medborgardialog

Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Överenskommelse om sjukvårdsinsatser i ordinärt boende

Socialstyrelsens författningssamling

Ekonomistyrning: förstudie Sollefteå kommun

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Brevutskick till väntande patienter

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Stratsys för landsting och regioner

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Patientsäkerhetsberättelse

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats

Svar på skrivelse om upphandling av vuxenutbildning - komvux och sfi

Maj-juni Medborgarpanel 3. - vårdval plus

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Skolbeslut för vuxenutbildning

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Krishantering i Västmanland

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Överenskommelse avseende uppföljningssystemet SUS

Beslut för grundsärskola

Folkhälsorådets reglemente

Förtroendeförskrivning

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen överlämnas och åberopas denna promemoria.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Avgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Policy för bedömning i skolan

Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Gotlands Kommun

Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Medborgarförslag angående hur fäder registreras vid fastställande

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Systematiskt kvalitetsarbete

Styrmodell för Vimmerby kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 231

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Frågor och svar för föreningar om nya ansökningsregler för aktivitetsbidrag från och med 1 januari 2017

Svar på motion Utred vårdcentralernas öppettider

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om förlängda semesterperioder.

Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som huvudman

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10

Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund

Riktlinjer för social dokumentation för utförare inom omsorg om funktionsnedsatta och äldreomsorg

Granskning av intern kontroll Koncernbanken 2007

Syftet med en personlig handlingsplan

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Arkivreglemente för Sydarkivera

Internkontrollplan avseende kvalitet för kommunstyrelsens verksamheter 2016 KS-2015/712

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Svarsjournal. Publikationsnamn

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

PROTOKOLL 1 (13)

Sammanfattning Landstingsförbundet Federation of County Councils Provinziallandtagsverband Fédération des conseils généraux

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Svar på skrivelse från (S) om jobbtorg

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Ystad kommun

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

Barnomsorg på obekväm arbetstid

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Nyttorealisering i praktiken

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Transkript:

Revisionsrapport Ledning och styrning av hjälpmedelsverksamheten Landstinget Halland November 2008 Jean Odgaard, certifierad kommunal revisor Eva Lidmark, revisionskonsult

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...1 1 INLEDNING...2 1.1 BAKGRUND...2 1.2 UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGA...2 1.3 METOD OCH GENOMFÖRANDE...3 2 UTGÅNGSPUNKTER...3 2.1 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND...3 2.2 SAMARBETSAVTAL...4 2.3 HJÄLPMEDELSGARANTI...4 3 GRANSKNINGSRESULTAT...5 3.1 NÄMNDENS STYRNING, LEDNING OCH UPPFÖLJNING...5 3.2 HJÄLPMEDELSCENTRALEN...6 4 REVISIONELL BEDÖMNING...7

Sammanfattning Revisorerna i Landstinget Halland har uppdragit åt Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att granska om det finns en ändamålsenlig styrning av hjälpmedelsverksamhet i Halland. Vidare ingår ett antal delfrågor i uppdraget: - Vilka former för styrning och uppföljning används av Hjälpmedelsnämnden? - Hur sker samverkan och avgränsning gentemot närsjukvårdsstyrelsen? - Hur säkerställer nämnden en effektiv verksamhet? Granskningen skall också belysa hur återkoppling sker gentemot Hallands kommuner. Revisionen menar att de former för styrning och uppföljning som tillämpas idag är baserade på Hjälpmedelsnämndens tidigare uppdrag. Samverkan gentemot Närsjukvårdsstyrelsen sker idag endast på tjänstemannanivå. Samverkan bör initieras även på politisk nivå. Arbetet med avgränsning gentemot Närsjukvårdsstyrelsen har påbörjats. Efter förändrat reglemente ansvarar Närsjukvårdsstyrelsen för att hjälpmedelscentralen bedriver en effektiv verksamhet. Närsjukvårdsstyrelsen bör säkerställa att Hjälpmedelscentralens arbetsprocesser är optimala sett till samverkan mellan Hjälpmedelscentralens olika delar. Hjälpmedelsnämnden har i uppdrag att ta fram mål i form av exempelvis leveranstid, tillgänglighet och kvalitet. Målen är idag inte formulerade av nuvarande nämnd utan ska enligt uppgift tas fram under våren 2009. Vi ställer oss frågande till varför nämnden, i avvaktan på utformning av nytt måldokument, inte i sin styrning använt den hjälpmedelsgaranti som beslutats av föregående nämnd. Revisionen menar att det är av största vikt att arbetet med målformulering prioriteras och påbörjas innan nämndens tjänsteman är på plats 1/1 2009. Återkoppling gentemot Hallands kommuner sker indirekt. Hallands kommuner utser vardera en ledamot och ersättare till nämnden. Dessa ledamöter tar med sig frågeställningar för förankring hos sin hemkommun. Träffar sker på tjänstemannanivå medan det saknas forum för dialog med kommunernas politiska nämnder. Revisionen menar att sådana formaliserade träffar skulle förankra nämndens arbete på ett bättre sätt. Rapporteringen till kommunerna kan förbättras. Revisionen menar att den omorganisation som genomfördes i Landstinget Halland 1/1 2007, då bland annat Närsjukvårdsstyrelsen infördes, också omgående borde ha fått konsekvenser för Hjälpmedelsnämndens reglemente och uppdrag. Istället arbetade Hjälpmedelsnämnden vidare i sitt arbete med att ta fram ett måldokument för hjälpmedelsverksamheten. Revisionen menar att det har tagit alltför lång tid innan uppdraget förändrades. Konsekvenserna av detta blir att det ännu vid årsskiftet 2009 inte 1

kommer att finnas något färdigt avtal med Närsjukvårdsstyrelsen och att ett måldokument för verksamheten kommer att finnas färdigt först en bit in på år 2009. Detta är inte tillfredsställande. Sammanfattningsvis bedömer revisionen att det brister i styrningen av hjälpmedelsverksamheten i Halland. I dagsläget styrs hjälpmedelsverksamheten dels utifrån landstingets övergripande mål och dels utifrån inaktuella styrdokument. Den nya modellen där hjälpmedelsnämnden tar ansvaret för medborgarperspektivet har ännu inte slagit igenom. 1 Inledning 1.1 Bakgrund Landstinget Halland samt Hallands kommuner har sedan 1 november 2001 en gemensam nämnd för hjälpmedelsverksamheten i Halland. Den gemensamma nämndens uppgift är att, utifrån överenskomna budgetförutsättningar, tillse att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor med ett effektivt och professionellt omhändertagande i rätt tid på rätt vårdnivå och att förskrivna hjälpmedel håller utlovad funktion och teknisk prestanda. Det innebär att nämnden ansvarar för exempelvis inköp, lagerhållning och rekonditionering av hjälpmedel samt utbildning och rådgivning till länets förskrivare. Landstingsfullmäktige fattade år 2008 beslut 1 om att fastställa ett nytt reglemente mot bakgrund av landstingets nya organisation. I detta styrdokument tydliggörs rollerna avseende beställare- och utförarmodellen. 1.2 Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna granskar effektiviteten och ändamålsenligheten i hjälpmedelsverksamheten. Revisionsfråga: - Finns en ändamålsenlig styrning av hjälpmedelsverksamheten i Halland? Delfrågor: - Vilka former för styrning och uppföljning används av Hjälpmedelsnämnden? 1 Landstingsfullmäktige 2008-06-09, 63. 2

- Hur sker samverkan och avgränsning gentemot närsjukvårdsstyrelsen? - Hur säkerställer nämnden en effektiv verksamhet? Granskningen skall också belysa hur återkoppling sker gentemot Hallands kommuner. 1.3 Metod och genomförande Granskning har skett av styrdokument, årsredovisning och dokumentation av ledningssystem. Intervjuer har genomförts med nämndens presidium, områdeschef, hjälpmedelschef, ekonom, avdelningschef samt medarbetare från hjälpmedelscentralen. Granskningen har genomförts av Jean Odgaard (projektledare) samt Eva Lidmark från Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. 2 Utgångspunkter 2.1 Reglemente för Hjälpmedelsnämnden i Halland Landstingsfullmäktige i Halland fattade beslut om att fastställa ett nytt reglemente under juni månad 2008. Hjälpmedelsnämnden ingår i landstingets organisation. Landstinget Halland är juridisk person för nämnden. I reglementet framgår följande som har bäring på denna granskning: - Hjälpmedelsnämndens uppgift är att tillse att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor med krav på ett effektivt och professionellt omhändertagande i rätt tid på rätt vårdnivå och att förskrivna hjälpmedel håller utlovad funktion och teknisk prestanda. Hjälpmedlen ska följa patienten. Nämnden ställer krav och fastställer riktlinjer som säkerställer rätt kompetens, utöver yrkesutbildning, som är lämplig för att förskriva hjälpmedel. Nämnden fastställer övergripande riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning av samtliga hjälpmedel i Halland. - Nämnden ska tillse att tjänster och utbud tillhandahålles. Nämnden ska säkerställa att landstinget tillhandahåller specialistkompetens för rådgivning vid förskrivning av hjälpmedel, teknisk kompetens och kompetens för specialanpassningar av hyreshjälpmedel genom sitt avtal med Närsjukvårdsstyrelsen. - Genom samverkan med de lokala nämnderna i Landstinget Halland och via beslutsunderlag från hjälpmedelscentralen får Hjälpmedelsnämnden underlag för uppdrag till Närsjukvårdsstyrelsen. Utifrån bedömt behov av produkter och tjänster förhandlar Hjälpmedelsnämnden med Närsjukvårdsstyrelsen som utförare av uppdraget, som revideras och uppdateras en gång per år. Utförare av uppdraget inom Närsjukvårdsstyrelsens verksamhetsområde är hjälpmedelscentralen. 3

Närsjukvårdsstyrelsen ansvarar för hjälpmedelscentralens drift så som lokaler, personal och transporter. - Ekonomisk reglering enligt avtal Avtal om samverkan i gemensam hjälpmedelsnämnd. Nämnden ansvarar för att föreslår budget där prismodell för prissättning av tjänster ingår samt föreslå egenavgifter för hjälpmedel som beslutas av Landstingsfullmäktige vid årets sista möte. 2.2 Samarbetsavtal Landstingsstyrelsen har beslutat 2 att godkänna ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan landstinget och kommunerna i Halland. Avtalet är indelat i ett huvudavtal och 11 bilagor. Huvudavtalet beskriver parternas ansvar och ansvarsgränsen för hälso- och sjukvårdsinsatserna i eget boende. I bilaga hjälpmedel, utrustning och förbrukningsartiklar anges att kostnadsansvaret för hjälpmedel följer i stort ansvarsgränsen för hälso- och sjukvård mellan parterna. 2.3 Hjälpmedelsgaranti Det finns en hjälpmedelsgaranti för den offentligt finansierade vården inom Hallands kommuner och Landstinget Halland som fastställdes av Hjälpmedelsnämnden under föregående mandatperiod. I denna framgår bland annat att invånaren i Halland: - Har rätt att få sitt behov av hjälpmedel bedömt. - Hjälpmedel ska ha levererats till förskrivaren inom 5 arbetsdagar om detta hjälpmedel finns i sortiment på Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedel inom sortiment som måste beställas levereras inom 15 arbetsdagar. - Om ett hjälpmedel behöver anpassas dvs. justeras för att passa dina behov, så ska detta göras inom 2 månader. - Om ett hjälpmedel behöver specialanpassas ska detta vara gjort inom 3 månader. Första dagen räknas från det att Hjälpmedelscentralen har fått beställningen. Specialanpassning betyder att det måste göras mer arbete på brukarens hjälpmedel än vad man gör vid en anpassning. 2 Landstingsstyrelsen 2008-10-20, 124. 4

3 Granskningsresultat 3.1 Nämndens styrning, ledning och uppföljning Det nya reglementet innebär att en större förändring har skett av nämndens ansvar och uppdrag. Nämnden hade tidigare ett driftsansvar kring centraliserad hjälpmedelsverksamhet och samordnade transporter. Det nya uppdraget innebär att driftsansvaret övergår till Närsjukvårdsstyrelsen och att Hjälpmedelsnämnden blir en beställarnämnd med ansvar att företräda befolkningens behov av hjälpmedel. Hjälpmedelsnämnden har dock fortfarande ansvaret för årsbokslut gentemot Landstingsstyrelsen och säkerställer rätt kompetens, utöver yrkesutbildning, som är lämpligt för att förskriva hjälpmedel. Hjälpmedelsnämnden skall ta fram ett beställningsavtal med Närsjukvårdsstyrelsen. Arbetet kommer att påbörjas under hösten 2008 och avtalet kommer inte att vara klart till årsskiftet. Nämndens presidium bedömer att ett preliminärt avtal kan vara klart till 1 april 2009. Hjälpmedelsnämnden har under hösten rekryterat en tjänsteman till kansliet som tillträder 1 januari 2009. Nämnden har sedan våren 2007 arbetat med att ta fram ett måldokument. Mycket tid och kraft har ägnats åt frågor som rör arbetsmiljö, lokaler och logistik. Det planerades också för ett införande av styrmodell motsvarande balanserat styrkort. Arbetet bordlades november 2007 då innebörden av det nya reglementet blev klart. I dagsläget beräknar nämnden att arbetet med framtagande av nytt måldokument kommer att äga rum i anslutning till att ny tjänsteman tillträder. Tjänstemannen kommer bland annat att svara för utvecklingsfrågor inom nämnden. Nämnden har följt upp verksamheten utifrån sedvanlig personal-, ekonomi- och volymuppföljning. Leveranstid och kvalitet har följts upp vid varje sammanträde. Den av förra nämnden antagna hjälpmedelsgarantin har inte använts i styrningen och inte heller följts upp löpande. Det finns i dagsläget ingen beskrivning över hur verksamheten skall följas upp framöver i enlighet med nämndens förändrade uppdrag. Hjälpmedelsnämnden har ingen samverkan med Närsjukvårdsstyrelsen på politisk nivå. Nämnden ser dock behovet och har försökt initiera träffar. Samverkan sker idag helt på tjänstemannasidan. Som framgår av reglementet utser Hallands kommuner vardera en ledamot och ersättare till nämnden. Dessa ledamöter tar med sig frågeställningar för förankring till sin respektive hemkommun. Nämndens protokoll är offentliga och skickas ut till kommunerna. Kommunernas ledamöter kommer från olika nämnder och uppges ha varierande inflytandegrad i sina kommuner. Det finns en fungerande tjänstemannadialog mellan de olika huvudmännen. Hjälpmedelschef tillsammans med ekonom träffar 5

kommunerna regelbundet och ekonomträffar äger rum. Hjälpmedelsnämnden har inte formaliserat några träffar med politiska nämnder i de olika kommunerna. Detta har dock diskuterats. Företrädare för nämnden diskuterar också behovet av att kommunicera nämndens förändrade uppdrag med kommunerna. Någon tidsplan för detta finns i inte i dagsläget. 3.2 Hjälpmedelscentralen I nämndens årsredovisning från 2007 framgår att förskrivningen av hjälpmedel har ökat under de senaste åren motsvarande ca 5 procent per år. Möjligheten för Hjälpmedelscentralen att medverka till att dämpa kostnadsutvecklingen ligger i effektivisering inom den egna verksamheten samt att utifrån gemensamma kriterier och prioriteringar ge förslag på vilka hjälpmedel som ska tillhandahållas via en offentlig finansiering. Vidare framgår av årsredovisningen att hjälpmedel inom lagerhållet sortiment ska levereras inom fem arbetsdagar och beställningsprodukter inom 15 arbetsdagar. Måluppfyllelsen är 89 procent för lagerhållet sortiment, vilket är en förbättring mot föregående år och 85 procent för beställningsprodukter, vilket är en försämring från föregående år. Då det saknas ett måldokument från nämnden redovisas måluppfyllelse utifrån landstingets övergripande mål. Här redovisas bland annat leveranstider för lagerhållet sortiment respektive beställningsprodukter. Uppföljning av hjälpmedelsgarantin redovisas inte. Inom Hjälpmedelscentralen pågår ett arbete med införande av ledningssystem. Det nya hjälpmedelssystemet som togs i bruk i mars 2008 kräver tydliga processer och därför ska processer kartläggas och brytas ner till rutiner och instruktioner. Arbetsbeskrivningar skall också tas fram för att tydliggöra medarbetarnas ansvarsområden. Arbetet pågår och upplevs vara viktigt men också tidskrävande. Det finns en tidsplan för när detta arbete ska vara slutfört vilket dock inte alla intervjuade kände till. Vid våra intervjuer refererar personalen till olika måltal. Dessa är dock förankrade hos Hjälpmedelsnämnden och används i avvaktan på att Hjälpmedelsnämnden tar fram ett måldokument. Det pågår ett arbete på Hjälpmedelscentralen med att bryta ner måltalen till verksamhetsmål. Verksamhetens uppgift är att se till att befintliga resurser används på ett sådant sätt så att målen kan nås. Hjälpmedelschefen menar att det saknas tillräckligt tydliga signaler om vad hjälpmedelscentralen ska förse medborgarna med vilket ger ett tolkningsutrymmer för vad som ska prioriteras. Det krävs en styrning av kvalitet och leveranstider för att effektivisera verksamheten. Verksamheten efterlyser återkoppling från kunder och har också arbetat med förskrivarenkäter Vad gäller synpunkter från Hjälpmedelscentralens kunder har dessa inte varit i sådan omfattning att det lett till några övergripande förändringar av verksamheten. 6

Vid våra intervjuer lyfts ett antal förbättringsområden fram. Ett sådant är kapaciteten för rekonditionering 3 av hjälpmedel. Kapaciteten påverkas negativt av att lokalerna inte är ändamålsenliga. Bristen på utrymme i rekonditionering uppges kunna leda till att man istället köper in nya hjälpmedel för att kompensera att de återlämnade inte kommer tillbaka i verksamheten. Bättre förutsättningar rent lokalmässigt skulle kunna ge besparingar i form av färre nyinköp. Man arbetar med att mäta hur nöjda brukarna är med den tekniska servicen. Andra förbättringsområden som lyfts fram är att följa upp hur mycket reparationer som är orsakade av handhavandefel och som kan bero på att brukaren har fått otillräcklig information. Hjälpmedelskonsulenterna upplever att de har långa väntetider för utprovning av både manuella rullstolar och elrullstolar. Orsaken till detta uppges vara att förskrivningen av rullstolar har ökat kraftigt samtidigt som förskrivarna behöver mer hjälp med utprovning av dessa hjälpmedel. Ett förbättringsarbete har genomförts för att hitta ett mer effektivt arbetssätt avseende utprovning av manuella rullstolar. Ansvarsfördelning mellan konsulent och förskrivare har också förtydligats. Ett annat förbättringsområde som lyfts fram är att rent generellt öka medarbetarnas delaktighet i arbetet och skapa en helhetssyn mellan Hjälpmedelscentralens olika delar. 4 Revisionell bedömning Vilka former för styrning och uppföljning används av Hjälpmedelsnämnden? Revisionen menar att de former för styrning och uppföljning som tillämpas idag är baserade på Hjälpmedelsnämndens tidigare uppdrag. Hur sker samverkan och avgränsning gentemot Närsjukvårdsstyrelsen? Samverkan sker idag endast på tjänstemannanivå. Samverkan bör initieras även på politisk nivå. Arbetet med avgränsning gentemot Närsjukvårdsstyrelsen har påbörjats. Hur säkerställer nämnden en effektiv verksamhet? Efter förändrat reglemente ansvarar Närsjukvårdsstyrelsen för att hjälpmedelscentralen bedriver en effektiv verksamhet. Närsjukvårdsstyrelsen bör säkerställa att Hjälpmedelscentralens arbetsprocesser är optimala sett till samverkan mellan Hjälpmedelscentralens olika delar. Hjälpmedelsnämnden har i uppdrag att ta fram mål i form av exempelvis leveranstid, tillgänglighet och kvalitet. Målen är idag inte formulerade 3 Återställande av hjälpmedel till funktionsdugligt skick för återlämnade hjälpmedel. 7

utan ska enligt uppgift tas fram under våren 2009. Vi ställer oss frågande till varför nämnden, i avvaktan på utformning av nytt måldokument, inte i sin styrning använt den hjälpmedelsgaranti som beslutats av föregående nämnd. Revisionen menar att det är av största vikt att arbetet med målformulering prioriteras och påbörjas innan nämndens tjänsteman är på plats 1/1 2009. Hur sker återkoppling gentemot Hallands kommuner. Hallands kommuner utser vardera en ledamot och ersättare till nämnden. Dessa ledamöter tar med sig frågeställningar för förankring hos sin hemkommun. Träffar sker på tjänstemannanivå medan det saknas forum för dialog med kommunernas politiska nämnder. Revisionen menar att sådana formaliserade träffar skulle förankra nämndens arbete på ett bättre sätt. Finns det en ändamålsenlig styrning av hjälpmedelsverksamheten i Halland? Revisionen menar att den omorganisation som genomfördes i Landstinget Halland 1/1 2007, då bland annat Närsjukvårdsnämnden infördes, också omgående borde ha fått konsekvenser för Hjälpmedelsnämndens reglemente och uppdrag. Istället arbetade Hjälpmedelsnämnden vidare i sitt arbete med att ta fram ett måldokument för hjälpmedelsverksamheten. Revisionen menar att det har tagit alltför lång tid innan uppdraget förändrades. Konsekvenserna av detta blir att det ännu vid årsskiftet 2009 inte kommer att finnas något färdigt avtal med Närsjukvårdsstyrelsen och att ett måldokument för verksamheten kommer att finnas färdigt först en bit in på år 2009. Detta är inte tillfredsställande. Sammanfattningsvis bedömer revisionen att det brister i styrningen av hjälpmedelsverksamheten i Halland. I dagsläget styrs hjälpmedelsverksamheten dels utifrån landstingets övergripande mål och dels utifrån inaktuella styrdokument. Den nya modellen där hjälpmedelsnämnden tar ansvaret för medborgarperspektivet har ännu inte slagit igenom. 8