Sammanställning av analysresultat från fordonstvättar under säsongen 2010-2011

Rapport Diarienummer 213-12/001 Projektnummer Sammanställning av analysresultat från fordonstvättar under säsongen 2010-2011 En jämförelse mellan Käppalas och Stockholm Vattens upptagningsområde Marcus Frenzel Käppalaförbundet 2012-06-26

Käppalaförbundet 2 (28) Sammanfattning Det är känt sedan länge att biltvättarna i Stockholm förorenar spillvattnet med metaller, som sedan förs vidare till reningsverken där de till slut hamnar i slammet. I ett av miljömålen som fastställts av Regeringen fastslås att slammet är en fosforresurs som bör utnyttjas inom jordbruket. Därför lanserade branschorganisationen Svenskt Vatten certifieringssystemet REVAQ, där målsättningen är att skapa ett så rent slam som möjligt. Förutom riktvärden för metallutsläpp finns det även krav på provtagning för fordonstvättar om man tvättar mer än 2000 personbilar eller 400 lastbilar eller bussar per år (Stockholm Vattens upptagningsområde). I Käppalas upptagningsområde går gränsen för provtagning vid 1000 personbilar alternativt 200 lastbilar eller bussar. I övrigt är kraven desamma. Den här sammanställningen har gjorts med syftet att se hur mycket av de totala metallmängderna som de C-klassade fordonstvättarna bidrar till. Den senaste gången en liknande undersökning gjordes var för år 2002, men bara i Brommas upptagningsområde. Det har dessutom inte varit någon större vits att göra en sammanställning tidigare, eftersom för få verksamhetsutövare har genomfört provtagning och lämnat in rapporter till Stockholm Vatten eller Käppala. 27 % av Stockholm Vattens anslutna undersökta anläggningar klarar alla riktvärden, medan bara 16 % av Käppalas fordonstvättar gör det. De vanligaste parametrarna som överskrids är zink och samlingsparametern bly, krom och nickel. Kadmium, som är den mest prioriterade metallen inom REVAQ, kommer till största delen från de anläggningar som inte är anslutna till något stort bensinbolag. Dessa utgörs till stor del av buss- och lastbilstvättar. De genomsnittliga utsläppen från C-klassade fordonstvättar har minskat kraftigt under de senaste 10 åren, räknat i mg metall/tvättat fordon. Den procentuella minskningen är i samtliga fall 50 % eller mer. Kadmium stod för den största minskningen, från 0,23 mg/fordon 2002 till 0,04 mg/fordon under provtagningssäsongen 2010/2011. Samtidigt ligger de genomsnittliga utsläppen av metaller ca 25 % lägre bland Käppalas anslutna tvättar, jämfört med de vars spillvatten leds till Bromma och Henriksdal.

Käppalaförbundet 3 (28) Summary It is known that the car washes in Stockholm pollute the waste water with metals, which are passed further to the WWTP: s and finally ending up in the sludge. One of the environmental goals defined by the Swedish government state that the waste water sludge is a resource and should be used as fertilizer on farmlands. Due to that the trade organization Swedish water and waste water association (Svenskt Vatten) launched the certification system REVAQ, with the intention to create such a pure sludge as possible. In addition to guideline values for metal releases, there are also requests for sample-taking at car and bus/lorry washes if you wash more than 2000 cars or 400 buses per year (Stockholm Vatten). In Käppalas catchment area the limit for sample-taking is set to 1000 cars or 200 lorries/buses. Otherwise, the rules are the same. This compilation was done with the aim to study how much heavy metals the C-classified car washes contribute with to the total amount of metals ending up in the WWTP: s. The last time such an investigation was made was in 2002, but just for the washes in the catchment area of Bromma WWTP. Besides, there has been no point doing it earlier since quite few washes have made the sample-taking and posted the analysis reports to Stockholm Vatten or Käppala. 27% of the washes connected to Stockholm Vatten manage the guideline values regarding metal releases, but in Käppalas case just 16% make it. The most common parameter to be exceeded is zinc and the collection parameter of lead, nickel and chrome. Cadmium, the most prioritized metal within REVAQ, is mostly coming from the washes that are not connected to the bigger fuel companies (i.e. Shell, OKQ8, Preem and Statoil). These are mainly large bus and lorry washes. The average metal emissions from C-classified washes have decreased markedly over the last 10 years, counted as mg per washed car. The percental reduction is for all parameters 50% or more. Cadmium stands for the largest reduction, from 0,23 mg/car in 2002 to 0,04 mg/car in the season 2010-11. At the same time, the average metal emission from washes connected to Käppala is about 25% lower than for the washes whose waste water is lead to Bromma or Henriksdal WWTP.

Käppalaförbundet 4 (28) Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Metod 7 3. Resultat Stockholm Vattens fordonstvättar 8 4. Resultat Käppalas fordonstvättar 14 5. Jämförelser mellan verken 19 6. Slutsatser 21

Käppalaförbundet 5 (28) 1. Inledning Bakgrund Som en förlängning av den frivilliga slamöverenskommelsen från 1994 mellan LRF, Naturvårdsverket och VAV (idag Svenskt Vatten) föddes projektet ReVAQ Ren växtnäring från avlopp, ett samarbetsprojekt mellan kommunala avloppsreningsverk, livsmedelsindustri, miljöorganisationer, konsumenter och handel. Projektet startades i januari 2003 i syfte att genom kvalitetssäkring av VA-verkens arbete få ett slam som höll en tillräckligt hög kvalitet för att accepteras i jordbruket. I projektet ReVAQ deltog Bromma och Käppala reningsverk. Projekt ReVAQ utvecklades under 2008 till certifieringssystemet REVAQ där såväl Bromma, Henriksdal som Käppala reningsverk numera är certifierade. En av de viktigaste hörnstenarna inom REVAQ är att ständigt arbeta med att förbättra slammets kvalitet för att på så sätt minska riskerna vid spridning på åkermark. Det görs på flera sätt, bl.a. industriområdesinventeringar, information till valda branscher, delaktighet i tillstånds- och ansökningsprocesser samt insamlande och analysering av provtagningsresultat. Krav Att bilvårdsanläggningarna är en källa till metaller i slammet är känt sedan länge. Därför har man sedan flera år haft krav på att anläggningar som tvättar mer än 2000 personbilar eller 400 lastbilar/bussar per år årligen ska utföra provtagning av det utgående vattnet från anläggningen. I Käppalas upptagningsområde går gränsen för provtagning vid 1000 personbilar alternativt 200 lastbilar eller bussar. I övrigt är kraven desamma på provtagningens omfattning och maximal mängd förorening per tvättat fordon (se bilaga 1). Provtagningen ska ske enligt bilaga 2. Anledningen att man har en högre gräns i Stockholm Vattens område är en kompromiss som gjorts tillsammans med Miljöförvaltningen i Stockholm och beror på att man annars skulle få alldeles för många verksamheter att ställa krav på. Anledningen till att provtagningen genomförs är att både reningsverken och verksamhetsutövarna ska kunna skaffa sig en rimlig kunskap om hur den interna reningen fungerar och ligger till grund för eventuella krav på att minska metallutsläppen. Tvättar man mindre än 2000/1000 personbilar per år behöver ingen provtagning utföras, dock ska alltid en oljeavskiljare finnas i lokalen (se bilaga 3). Under hösten 2011 togs beslutet gemensamt av Stockholm Vatten och Käppala att om en verksamhetsutövare har klarat alla riktvärden under två veckoprovtagningar under tre säsonger i följd behöver de i fortsättningen endast genomföra en veckoprovtagning per säsong. Om en ny verksamhetsutövare tar över anläggningen nollställs provtagningen och man måste då genomföra två veckoprovtagningar per år för att visa att anläggningen sköts på rätt sätt.

Käppalaförbundet 6 (28) Syfte och avgränsning Syftet med sammanställningen har varit att försöka ta reda på hur stor del av den totala metallbelastningen i slammet som de C-klassade bilvårdsanläggningarna utgör. Frågan har aktualiserats ju fler verksamhetsutövare som lämnat in provtagningsresultat, samtidigt som det aldrig har gjorts en noggrann undersökning av hela Stockholm Vattens och Käppalas upptagningsområde och en jämförelse dem emellan. Under säsongen 2009/2010 inlämnades till Stockholm Vatten 66 av totalt 93 förväntade rapporter (71 %). Denna siffra har förbättrats avsevärt till säsongen 2010/2011, där Stockholm Vatten har fått in 90 av 99 rapporter (91 %), se fig. 1. Under säsongen 2010/2011 har 48 av 61 (79 %) rapporter inkommit till Käppala. I den här sammanställningen har endast analysrapporter från C-klassade bil-, lastbils- och busstvättar tagits med. C-klassningen innebär att verksamheten har sådan omfattning att den måste anmälas till kommunens miljökontor. Förutom de anläggningar vars processavloppsvatten avleds till Bromma och Henriksdal har även de biltvättar som finns i SYVAB:s upptagningsområde studerats. Anledningen är att Stockholm Vatten äger ledningsnätet och sköter uppströmsarbetet i området åt SYVAB. Dessa utgör dock endast åtta anläggningar av totalt 99 st. Tidigare undersökningar Under 2005 gjordes en beräkning av metallutsläpp från fordonstvätt i Brommas upptagningsområde gällande för år 2002. Liksom nu var syftet då att försöka uppskatta storleken på metallutsläppen från biltvättarna i området (Wistrand, 2005). Tabell 1. Beräknade metallutsläpp från fordonstvätt i Brommaverkets avloppsområde 2002. Metall Medel mg/bil A Bromma in B (kg) Automattvätt C (kg) Andel (%) D Zink 199 2439 84 3,4 Kadmium 0,23 6,1 0,1 1,6 Koppar 48,6 2237 20 0,9 Bly+krom+nickel 18,3 599 7,7 1,3 A. Medelvärden från ca 90 automattvättar, med eller utan längre gående rening än oljeavskiljare, i Stockholms län. B. Total inkommande mängd metall till Bromma reningsverk 2002 C. Beräknat på samtliga automattvättar som utfördes på bensinstationer i Brommas upptagningsområde 2002. Ca 422 300 personbilstvättar utfördes på 31 bensinstationer varav 5 även erbjuder tvätt i GDS-hall (även dessa ingår i underlaget). D. Tvättarnas procentuella andel av det totala inflödet av metaller till Bromma reningsverk.

Käppalaförbundet 7 (28) 2. Metod Verksamhetsutövarna ska efter varje provtagningssäsong skicka in en rapport till Stockholm Vatten eller Käppala samt miljökontoret i respektive kommun. I vissa fall har detta inte gjorts, utan då har miljökontoren i respektive kommun tillfrågats om inkomna rapporter. Resultaten har sedan sammanställts per bolag (Shell, Preem, Statoil, OKQ8 och övriga). De övriga verksamheterna består till stor del av buss- och lastbilstvättar. Baserat på de uppgifter som verksamhetsutövarna har lämnat skedde under 2010 drygt 1,2 miljoner fordonstvättar i Stockholm Vattens och SYVAB:s upptagningsområde (91 av 99 anläggningar) och ca 880 000 i Käppalas upptagningsområde (48 av 61 anläggningar). Utifrån bolagens redovisade antal tvättar och utsläpp har man sedan kunnat redovisa om de släpper ut mer eller mindre föroreningar jämfört med sin tvättandel (se fig. 3 och 12). Det är också av intresse att titta på vilka bolag som överskrider riktvärdena, vilket återfinns i fig. 2 och 11. Förutom procentuella andelar presenteras också samtliga bolags redovisade utsläpp i faktiska siffror (fig. 4-8 resp. 13-17), uppdelat efter varje parameter. Nämnas bör att den här sammanställningen inte bygger på samtliga analysrapporter. Vissa har fallit bort pga. att rapporten kom in för sent eller att man befunnit sig i en intrimningsperiod avseende reningsanläggningen. Ibland har vissa parametrar inte analyserats (framför allt koppar och olja har ofta hoppats över). I något fall har inte heller antalet tvättar registrerats och det har inte heller gått att få fram en uppskattning. I Käppalas fall har även något äldre provtagningsrapporter (från februari-mars 2010) och uppgifter om antal tvättade fordon använts. Detta har endast gjorts i syfte att förbättra underlaget. Har en fordonstvätt överskridit riktvärdet för någon parameter under provtagningen har detta då rapporterats som ett överskridande, även om det bara skedde under den ena av två provveckor. I flera fall har dock resultaten varierat en del mellan provtagningsperioderna, och därför kan det genomsnittliga utsläppet ligga betydligt under riktvärdena. I några fall har även den rapporterade halten precis överskridit riktvärdet och därmed legat inom analysens osäkerhet. Även detta har då angetts som ett överskridande. Trots kravet på två veckoprovtagningar för de större anläggningarna har vissa kommuner gjort bedömningen att en veckoprovtagning räcker. I en kommun gäller det samtliga stora anläggningar och i andra kommuner gör man en bedömning från fall till fall. Detta har i förekommande fall berott på att verksamhetsutövarna har uppvisat låga utsläppsvärden under flera säsonger och att reningsanläggningarna bedöms skötas på ett korrekt sätt. En kommun har inte ställt några krav på provtagning alls förrän under säsongen 2011-2012.

Käppalaförbundet 8 (28) 3. Resultat Stockholm Vattens fordonstvättar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 FIG 1. Provtagning per bolag. Provtagning per bolag Totalt Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga Antal anläggningar (C) 99 13 8 25 19 34 2-v.prov 57 3 4 19 15 16 1-v.prov 29 8 4 5 3 9 dygnsprov 4 1 1 2 ej inkommit 9 1 1 7 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 fig. 2. Överskridande per bolag. Överskridande per bolag Totalt Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga Totalt antal anläggningar 99 13 8 25 19 34 Klarar alla 27 2 4 6 2 13 Zn 51 7 4 17 14 9 Cu 23 6 3 7 2 6 Pb+Ni+Cr 42 9 3 10 9 11 Cd 5 1 4 Oljeindex 16 1 1 6 8

Käppalaförbundet 9 (28) Andel tvättar (%) 19,5 9,6 6,3 Shell Preem Statoil OKQ8 30,6 34,0 Övriga fig. 3. Andel tvättar per bolag. Kadmium Mängd Cd (g, max) 4,2 0,6 30,6 8,4 9,7 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga fig. 4. Bolagens utsläpp av kadmium. De flesta analyser rapporteras som mindre än vilket gör att dessa värden är att betrakta som de maximala mängder som släpps ut från tvättanläggningarna. Sannolikt är utsläppen betydligt mindre.

Käppalaförbundet 10 (28) Koppar Mängd Cu (g) 6230 6071 6945 6518 1392 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga fig. 5. Bolagens utsläpp av koppar Zink Mängd Zn (kg) 26,1 33,4 12,2 5,2 41,3 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga fig. 6. Bolagens utsläpp av zink

Käppalaförbundet 11 (28) Samlingsparametern bly + krom + nickel Mängd Pb+Cr+Ni (g) 1092,1 335,5 3435,3 2983,1 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga 2135,5 fig. 7. Bolagens utsläpp av bly + krom + nickel Olja Mängd olja (kg) 97,2 50,4 773,2 366,8 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga 1142,4 fig. 8. Bolagens utsläpp av olja

Käppalaförbundet 12 (28) 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Respektive bolags utsläppsandel (%) Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga Andel tvättar (%) 9,6 6,3 34,0 30,6 19,5 Cd (%) 7,8 1,2 15,6 18,2 57,2 Cu (%) 24,0 5,1 25,6 22,9 22,4 Zn (%) 10,3 4,4 35,0 28,2 22,1 Pb+Cr+Ni (%) 10,9 3,4 29,9 21,4 34,4 Olja (%) 4,0 2,1 15,1 47,0 31,8 fig. 9. Bolagens procentuella utsläpp jämfört med deras tvättandel. Kommentarer till resultaten från Stockholm Vattens anslutna fordonstvättar Glädjande nog är det 27 % av anläggningarna som klarar alla riktvärden. Den vanligaste parametern att överskrida är zink, vilket mer än hälften av anläggningarna gör. Även samlingsparametern överskrids hos en stor del av fordonstvättarna. Den intressantaste bilden är egentligen fig. 9, där bolagen jämförs utifrån hur mycket man släpper ut och hur stor tvättandel man har. Bland Shellmackarna var det genomsnittliga utsläppet av koppar per fordon drygt 55 mg, vilket i sin tur gör att deras utsläppsandel av koppar är så pass hög. De övriga anläggningarnas utsläpp av koppar låg mellan 16 och 25 mg/tvättat fordon. För oljan är det OKQ8 och de övriga som släpper ut betydligt mer per tvättat fordon än de andra bolagen. Deras genomsnittliga utsläpp ligger på drygt 3 g/fordon, och de övriga mellan 0,6 till 0,9 g/fordon. I OKQ8:s fall är det fyra anläggningar som släpper ut betydligt mer olja än övriga, vilket gör att medelvärdet dras upp. Samma sak observerades bland övriga verksamheter. Några få fordonstvättar rapporterade mycket höga utsläpp, samtidigt som andra var uppenbart för höga och togs bort. Oljeanalyserna bygger dock på ett dygnsprov per år, vilket gör att osäkerheten är ganska stor. Kadmium hos de etablerade bolagen är inget problem, men däremot hos de övriga verksamheterna. Trots att övriga endast utgör 34 % av det totala antalet fordonstvättar och utför 19,5% av alla tvättar släpper de ändå ut 57 % av allt kadmium. Även på samlingsparametern för bly, krom och nickel ligger man klart högre än vad som är motiverat utifrån antalet utförda tvättar. Man ska dock ta i beaktande att i stort sett alla värden för

Käppalaförbundet 13 (28) kadmium som rapporterats in har varit mindre än -värden. Dessa värden har också använts vid beräkningarna, och därför är sannolikt den utsläppta mängden kadmium mindre än 50 g. Utifrån det underlag som skickats in är Preem bäst, dock med brasklappen att de bara utgör åtta anläggningar av totalt 99. I Stockholm Vattens område finns det 14 st. GDS-hallar (Gör-Det-Själv-hallar), samtliga drivs av OKQ8. Det är inte helt otroligt att utsläppen från en GDS-hall kan skilja sig ganska avsevärt från en automattvätt, eftersom kontrollen på vilka kemikalier som används är i stort sett obefintlig samtidigt som omhändertagande av olja m.m. kanske inte sköts perfekt. I det här fallet är det så att de fyra OKQ8-tvättar som uppvisade höga oljeutsläpp också hade GDS-hall, medan det för övriga parametrar är svårt att dra några långtgående slutsatser om de släpper mer metaller än andra anläggningar. Detta är dock något som bör studeras noggrannare i framtiden. Om man räknar med den totala mängden metaller in till både Bromma och Henriksdal jämfört med hur mycket biltvättarna släpper ut kan man få en ungefärlig uppfattning om hur stor belastning fordonstvättarna utgör (tabell 3-5). Det är tydligt att bilvårdsanläggningarnas belastningsandel har minskat under de senaste 10 åren, beroende dels på att den genomsnittliga utsläppsmängden har minskat kraftigt, dels på att det kommer in mer zink och koppar än tidigare. De anläggningar som är anslutna till SYVAB avger inte särdeles mycket metaller.

Käppalaförbundet 14 (28) 4. Resultat Käppalas fordonstvättar Provtagning per bolag 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga Antal anläggningar (C) 61 6 1 16 15 23 2-v.prov 30 0 1 10 12 7 1-v.prov 11 3 0 1 2 5 dygnsprov 7 2 1 4 ej inkommit 13 1 4 1 7 fig. 10. Provtagning per bolag. 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga Totalt antal anläggningar 61 6 1 16 15 23 Klarar alla 10 0 1 2 1 6 Zn 31 5 7 13 6 Cu 11 4 3 3 1 Pb+Ni+Cr 23 4 6 7 6 Cd 1 1 Oljeindex 7 2 2 3 fig. 11. Överskridande per bolag. Överskridande per bolag

Käppalaförbundet 15 (28) Andel tvättar (%) 4,1 0,7 48,1 26,5 20,6 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga fig. 12. Andel tvättar per bolag Kadmium Mängd Cd (g, max) 1,0 0,1 1,5 9,5 5,3 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga fig. 13. Bolagens utsläpp av kadmium. De flesta analyser rapporteras som mindre än vilket gör att dessa värden är att betrakta som de maximala mängder som släpps ut från tvättanläggningarna. Sannolikt är utsläppen betydligt mindre.

Käppalaförbundet 16 (28) Koppar Mängd Cu (g) 5535 1758 80 3109 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga 4052 fig. 14. Bolagens utsläpp av koppar Zink Mängd Zn (kg) 6,8 0,1 24,8 12,4 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga 20,9 fig. 15. Bolagens utsläpp av zink

Käppalaförbundet 17 (28) Bly, krom och nickel Mängd Pb+Cr+Ni (g) 542 15 2886 898 1084 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga fig. 16. Bolagens utsläpp av bly+krom+nickel Olja Mängd olja (kg) 676 277 0,6 94 184 Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga fig. 17. Bolagens utsläpp av olja

Käppalaförbundet 18 (28) 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 fig. 18. Bolagens utsläppsandel Respektive bolags utsläppsandel (%) Shell Preem Statoil OKQ8 Övriga Andel tvättar (%) 4,1 0,7 20,6 26,5 48,1 Cd (%) 5,8 0,7 8,7 30,5 54,4 Cu (%) 12,1 0,6 21,4 27,9 38,1 Zn (%) 10,5 0,2 19,1 32,1 38,1 Pb+Cr+Ni (%) 10,0 0,3 16,6 20,0 53,2 Olja (%) 22,5 0,0 7,6 15,0 54,9 Kommentarer till resultaten för Käppalas anslutna fordonstvättar Käppala har en betydligt större andel tvättar som betecknas som övriga, då de utgör nästan 50 % av anläggningarna. Detta sker på bekostnad av framför allt Shell, Preem och Statoil. De övriga anläggningarna släpper dock ut ungefär lika mycket kadmium som motsvaras av deras tvättandel (fig. 18), till skillnad från hur det ser ut i Stockholm Vattens område. Preem har bara en biltvätt i Käppalas område, varför det är svårt att säga något specifikt då underlaget är för litet. Bland metallerna är det klart vanligast att zink överskrids, vilket känns igen från övriga anläggningar. Här överskrider nästan alla OKQ8- och Shelltvättar riktvärdet för zink. Samtidigt är det bara 16 % av alla fordonstvättar som klarar alla riktvärden, vilket är betydligt sämre än i Stockholm Vattens upptagningsområde. Oljan hos Shell sticker ut kraftigt, men det beror på ett rapporterat utsläpp på 29,9 g/fordon, vilket troligen är ett felaktigt värde. Om man inte tar med detta i beräkningen hamnar Shells oljeutsläpp på ca 3,4 % av det totala utsläppet för 2010. Två andra anläggningar rapporterade helt orimliga oljeutsläpp (222 resp. 586 g per fordon) och dessa har därför tagits bort helt. Shell ligger också högt när det gäller de procentuella utsläppen av koppar och samlingsparametern bly, krom och nickel. För övrigt ser det betydligt jämnare ut för Käppalas anslutna fordonstvättar.

Käppalaförbundet 19 (28) I Käppalas upptagningsområde finns det GDS-hallar på 11 av 15 OKQ8-mackar. Till skillnad mot Stockholm Vatten överskrider ingen av dem oljemängden per tvättat fordon. Det går inte heller att se att riktlinjerna överskrids oftare på de mackar som har GDS-hall. 5. Jämförelser mellan verken Tabell 2. Beräknade metallutsläpp från de studerade tvättarna (automat + manuell) 2010-11 Metall Medel mg/fordon Medel mg/fordon Medel mg/fordon Zink 97 73,8 199 Kadmium 0,04 0,02 0,23 Koppar 22 16,5 48,6 Bly+krom+nickel 8,2 6,1 18,3 Olja 1 989 1 395 A. Medelvärde från 90 st. provtagningsrapporter under säsongen 2010/2011 i Stockholm Vattens och SYVAB:s upptagningsområde. B. Medelvärde från 48 st. provtagningsrapporter under säsongen 2010/2011 i Käppalas upptagningsområde. C. Medelvärden från 2002 års undersökning (Wistrand, 2005). Det är glädjande att se att metallhalterna per tvättat fordon har minskat kraftigt under de senaste nio åren, framför allt kadmium. Käppalas medelvärden ligger i samtliga fall mellan 70 och 75 % under Stockholm Vattens. Vad detta beror på är svårt att säga, men det skulle eventuellt kunna ändras om underlaget för Käppala utökas och förbättras (tabell 2). Man kan samtidigt konstatera att mängden kadmium och bly+krom+nickel in till Bromma ARV har minskat, medan det kommer in mer zink och koppar än tidigare (se tabell 1 och 3). Tabell 3. Fordonstvättarnas bidrag av metaller i slammet i Bromma 2010. Total slammängd 5 220 ton TS. Metall Bromma in (kg) Fordonstvättar (kg) Andel (%) Zink 4 472 16,7 0,4 Kadmium 4,9 0,0075 0,2 Koppar 2 483 4,8 0,2 Bly+krom+nickel 504 1,4 0,3 Tabell 4. Fordonstvättarnas bidrag av metaller i slammet i Henriksdal 2010. Total slammängd 14 500 ton TS. Metall H-dal in (kg) Fordonstvättar (kg) Andel (%) Zink 10 925 85,7 0,8 Kadmium 14,1 0,044 0,3 Koppar 6 396 16,4 0,3 Bly+krom+nickel 1 323 7,5 0,6

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Käppalaförbundet 20 (28) Tabell 5. Fordonstvättarnas bidrag av metaller i SYVAB:s slam 2010. Metall Himmerfj. in (kg) A Fordonstvättar (kg) Andel (%) Zink 3 902 15,8 0,4 Kadmium 4,2 0,0025 0,06 Koppar 1 928 5,9 0,3 Bly+krom+nickel 397 1,0 0,3 A. Beräknat utifrån SYVAB:s miljörapport 2010. Totalt producerad slammängd 5 841 ton TS. Tabell 6. Fordonstvättarnas bidrag av metaller i Käppalas slam 2010. Metall Käppala in (kg) A Fordonstvättar (kg) Andel (%) Zink 4 772 65,1 1,4 Kadmium 6,5 0,017 0,3 Koppar 3 675 14,5 0,4 Bly+krom+nickel 521 5,4 1 A. Beräknat utifrån Käppalas miljörapport 2010. Totalt producerad slammängd 7 826 ton TS. För Käppalas del bidrar zink och samlingsparametern bly, krom och nickel från fordonstvättarna med förhållandevis stor del av den totala mängden av respektive metall (tabell 6), 1,4 resp. 1 %. Vad detta beror på är svårt att säga, men det visar tydligt på svårigheten att klara riktvärdet för zink i fordonstvättarna. Även mängden koppar in till Käppala har ökat under de senaste två decennierna. Sedan slutet av 1980-talet har kopparhalten stigit från knappt 400 till över 500 mg/kg TS och trenden är fortsatt ökande (se fig. 19). Eftersom det inte finns någon uppskattning gjord på hur mycket olja som kommer in till Bromma, Henriksdal och Käppala är den parametern inte med i tabellerna. 600 Halt i slam Käppala (mg/kg TS) y = 2,9085x + 378,07 R² = 0,3213 500 400 300 200 100 0 fig. 19. Kopparhalten i Käppalas slam sedan 1987.

Käppalaförbundet 21 (28) 6. Slutsatser Sammanställningen är gjord utifrån de redovisade analysresultat som de C-klassade fordonstvättarna själva lämnat in. Provtagning och analys ska ske av behörig provtagare. Dock är metallanalyserna behäftade med en mätosäkerhet på mellan 15 och 35 %, vilket gör slutresultatet osäkert. Huvudsyftet är dock att få en uppfattning om storleken på utsläppen. Provtagningen och dess omfattning bedöms fungera på de större bolagens tvättar, vilket delvis beror på att man har upphandlat provtagningen centralt och är mån om att det sköts samtidigt som det är lättare att hålla koll på dem jämfört med mindre verksamheter. Flera av de övriga anläggningarna är mindre, och därför har man underlåtit att utföra provtagning. Generellt sett är underlaget betydligt bättre i Stockholm Vattens upptagningsområde, både vad gäller uppgifter om antalet genomförda tvättar under året och genomförandet av själva provtagningen. Orsaken till detta skulle kunna vara att man på Stockholm Vatten har jobbat betydligt mer målinriktat mot sina anslutna kommuner under lång tid för att få dem att ställa krav på provtagning samt uppföljning. I sammanhanget bör nämnas att utrustning och konstruktion av tvätthall är mycket viktig för utsläpp av framför allt zink. Används galvaniserade detaljer i tvätthallen (som är en mycket korrosiv miljö) leder detta till att de utgående metallhalterna blir mycket höga. I den här studien har dock anläggningarnas konstruktion inte studerats närmre. Tanken är att upprepa den här undersökningen för var annan eller var tredje provtagningssäsong för att på så sätt undersöka om läget förbättras över tiden. Det har också visat sig att vissa rapsoljebaserade lösningsmedel som ingår i avfettningsmedel kan ge mycket höga oljeindex. De tre höga oljeindex som uppmättes i Käppalas fall har dock inte kunnat korreleras mot någon produkt som direkt kan tänkas innehålla något rapsbaserat lösningsmedel (Blid, C. 2011) GDS-hallarna kan tänkas ha utsläpp som skiljer sig från vanliga biltvättar, men i den här undersökningen har det inte gått att säga något speciellt om deras spillvatten är av annorlunda beskaffenhet jämfört med andra biltvättar. Detta kan dock studeras mer ingående under kommande säsonger. Nu har fordonstvättarna redovisats per upptagningsområde och inte enligt vem som genomfört analyserna av metaller och oljeindex. I stort sett används två analyslaboratorier av provtagningskonsulterna, Eurofins i Lidköping och ALS i Täby. Käppala skickar emellanåt vissa slam- och vattenprover till båda laboratorierna för att få en jämförelse, och det har då visat sig att resultaten mellan dem kan skilja sig ganska avsevärt åt (s.k. systematiska fel). Därför bör man till nästa sammanställning göra jämförelsen mellan de verksamheter som skickat proverna till ALS och de som skickat till Eurofins istället för respektive upptagningsområde. Man kan anta att fördelningen mellan ALS och Eurofins är likartad i både Käppalas och Stockholm Vattens områden, så att tvättarna i Käppalas område släpper ut mindre än tvättarna i Stockholm kan inte förklaras med att man anlitat det ena labbet i Käppalas område.

Käppalaförbundet 22 (28) Källor: Blid, Carina, Gryaab, brev till Mjuk Biltvätt Sverige AB, 2011-06-07 Till Stockholm Vatten och Käppala inkomna analysrapporter avseende säsongen 2010/2011. Käppalas miljörapport 2010. Stockholm Vattens miljörapport 2010 SYVAB:s miljörapport 2010 Wistrand, B. 2005. Beräknade metallutsläpp från fordonstvätt i Brommaverkets avloppsområde 2002. Stockholm Vatten. Bilagor: 1. Riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar inom Käppalaförbundets verksamhetsområde. 2. Provtagnings- och rapporteringsanvisningar 3. Krav på miljöskyddsåtgärder vid bilvårdsanläggningar

Käppalaförbundet 23 (28) Bilaga 1 sid 1(3)