Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025 Underlagsrapport miljökonsekvensbeskrivning
Titel: Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025. Underlagsrapport miljökonsekvensbeskrivning Ärendenummer: TRV 2012/38626 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Michel Gabrielsson, Trafikverket Uppdragsansvarig: Torbjörn Suneson, chef Samhälle, Trafikverket Layout av omslag: Grafisk form, Trafikverket Distributör: Trafikverket, Röda vägen 1, 781 89 Borlänge, telefon: 0771-921 921 Tryck: Ineko
Innehåll Planförslaget har en begränsad påverkan på transportsystemets miljöpåverkan jämfört med ett referensalternativ... 7 Förslaget till nationell transportplan för 2014-2025 miljöbedöms... 7 Att urskilja planförslagets effekter... 7 Alternativ i planprocessen... 7 Miljöbedömningens integration i planeringsprocessen... 8 Avgränsning av bidrag till måluppfyllelse och betydande miljöpåverkan... 8 Planförslagets bidrag till generationsmål och 6 miljökvalitetsmål... 9 Sammanfattning av planförslagets betydande miljöpåverkan... 11 Bedömning av långsiktig påverkan på miljöaspekterna... 14 Länsplaner... 14 Förebygga, hindra eller motverka betydande miljöpåverkan... 14 Uppföljning... 15 Förutsättningar och underlag... 16 Sammanfattning av planförslaget... 16 Så fördelar planförslaget 522 miljarder... 16 Miljökonsekvensbeskrivningens disposition... 20 Avgränsning... 20 Samband mellan planförslag, miljöaspekter och miljökvalitetsmål... 23 Jämförelser av planförslagets effekter mot andra effektbedömningar... 23 Ett referensalternativ beskriver den framtida situationen... 24 Fokusområde KLIMAT... 28 Transportsektorns nuvarande klimatpåverkan... 28 Referensalternativets framtida påverkan på klimatet... 29 Planförslaget effekter på klimatet... 31 Betydande miljöpåverkan på klimat... 31 Bidrag till begränsad klimatpåverkan... 31 Fokusområde HÄLSA... 32 Transportsektorns påverkan på hälsa... 32 Människors hälsa... 33 Möjligheter till fysisk aktivitet i transportsystemet idag... 33 Framtida möjligheter i referensalternativet till fysisk aktivitet i transportsystemet... 33 Antalet exponerade för buller och vibrationer i dag... 34 Exponerade för buller från referensalternativets transportsystem... 35 3
Planförslagets påverkan på människors hälsa... 37 Planförslagets bidrag till god bebyggd miljö... 38 Dagens situation för miljöaspekten befolkning... 38 Utvecklingen för miljöaspekten befolkning i referensalternativet... 39 Planförslagets effekter på miljöaspekten befolkning... 40 Luften idag... 40 Transportsektorns framtida påverkan på luft... 41 Planförslagets påverkan... 42 Planförslagets påverkan på Luft... 42 Planens bidrag till miljökvalitetsmålen Friskt luft, Ingen övergödning samt Bara naturlig försurning.... 43 Vatten och dagens transportsystem... 43 Vattnet i referensalternativets transportsystem... 44 Planförslagets påverkan på Vatten... 44 Mark och dagens transportsystem... 45 Mark och transportsystem enligt referensalternativet... 45 Planförslagets påverkan på Mark... 45 Materiella tillgångar och dagens transportsystem... 46 Materiella tillgångar och referensalternativets transportsystem... 46 Planförslagets påverkan på Materiella tillgångar... 46 Fokusområde LANDSKAP... 47 Transportssystemets betydelse för landskap form och rumslighet... 47 Form och rumslighet i referensalternativets transportsystem... 48 Planförslagets påverkan på Landskap form och rumslighet... 48 Påverkan på biologisk mångfald från dagens transportsektor... 48 Transportsystemets påverkan på Biologisk mångfald enligt referensalternativet... 49 Betydande miljöpåverkan på Biologisk mångfald, Växtliv samt Djurliv... 51 Planförslagets bidrag till miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv... 51 Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv samt Bebyggelse i dagens transportsystem... 52 Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv samt bebyggelse i referensalternativets transportsystem... 52 Planförslagets påverkan på Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv samt bebyggelse... 53 Generationsmålet... 54 Andra planer och program... 56 Förebygga, hindra eller motverka betydande miljöpåverkan... 59 4
Uppföljning... 60 Bilagor... 63 Bilaga 1 Metod... 63 Metod för effektbedömning... 63 Metod för integration och processbeskrivning... 65 Beskrivning av planprocess i åtgärdsplaneringen... 66 Problem i samband med att uppgifterna sammanställts... 70 Bilaga 2 Miljömål... 71 Bilaga 3 Definitioner av miljöaspekter... 81 Bilaga 4 Indikatorer och kriterier... 85 Bilaga 5 Yttranden vid avgränsningssamråd och hur de beaktats... 94 Bilaga 6 Effekter av typåtgärder... 107 Bilaga 7 Anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard... 111 Bilaga 8 Handlingsplan Energieffektivisering... 112 Bilaga 9 Effekter av bulleråtgärder beräkningsexempel:... 113 Bilaga 10 Åtgärdsbehov fokusområden landskap... 115 Bilaga 11 Bedömning av tillkommande investeringars betydelse för miljöaspekter... 116 Bilaga 12 Bedömning av nya investeringsobjekt miljöpåverkan på biologisk mångfald.... 122 Bilaga 13 Underlag för bedömning av investeringar... 124 Bilaga 14. Översättning mellan Trafikverkets indikatorer i förslag till miljöbedömningsgrunder och Naturvårdsverket indikatorer för generationsmålet samt Trafikverkets indikatorer för leveranskvalitet Miljö & hälsa... 128 5
6
Planförslaget har en begränsad påverkan på transportsystemets miljöpåverkan jämfört med ett referensalternativ Förslaget till nationell transportplan för 2014-2025 miljöbedöms För åtgärdsplaner inom transportområdet görs en miljöbedömning eftersom de anger förutsättningar för kommande tillståndsprövning av vissa verksamheter och åtgärder. Endast om det är uppenbart att ingen åtgärd som behandlas i planeringen kan komma att behöva myndighetstillstånd, är det möjligt att slutsatsen blir ingen miljöbedömning. Som myndighetstillstånd räknas till exempel prövningar enligt miljöbalken men också planläggning och lov enligt plan- och bygglagen. Även beslut enligt sektorslagar som väglagen och lagen om byggande av järnväg får i detta sammanhang anses som myndighetstillstånd. Slutsatsen är därför att förslaget till nationell transportplan 2014-2025 ska tas fram med stöd av miljöbedömning enligt 6 kap. 11 1 st miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas inom ramen för en miljöbedömning. Syftet med miljöbedömningen, enligt miljöbalken, är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Att urskilja planförslagets effekter Planförslaget jämförs mot den framtida utveckling som kan väntas ske utan de åtgärder som föreslås i planförslaget. Den utveckling som väntas ske utan att föreslagna åtgärder vidtas kallas för referensalternativ. I referensalternativet ingår bland annat åtgärder i den fastställda nationella transportplanen 2010-2021. I denna miljökonsekvensbeskrivning bedöms bidrag till måluppfyllelse samt betydande miljöpåverkan. Det som bedöms är den skillnad nytillkommande åtgärder i planförslaget ger. Denna del av planförslaget ändrar i ett nationellt systemperspektiv inte mycket jämfört med åtgärder som ändå genomförs enligt fastställd plan. Planförslagets påverkan på all trafikering i ett nationellt systemperspektiv är också liten. Tillsammans med åtgärder utanför planförslaget kan effekterna bli större och den lokala påverkan kan dock fortfarande vara stor. Alternativ i planprocessen Syftet med alternativ är att hitta olika lösningar på brister i transportsystemet, exempelvis bristande måluppfyllelse enligt uppdraget. Det är, enligt miljöbalken: den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra (som ska) identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas. (förf anm). 1 Begreppet alternativ behöver nödvändigtvis inte uppfattas så att flera planalternativ måste utformas. Dock har planeringsprocessen genom Kapacitetsutredningen diskuterat olika alternativa samhällsutvecklingars krav på transportsystemet i scenarioform och i syfte att uppnå transportpolitiska funktionsmål 1 Miljöbalk (1998:808), 6 kap 12 7
med beaktande av hänsynsmål. Under åtgärdsplaneringen har en särskild övergripande analys tagits fram för planeringsinriktningar som uppfyller de transportpolitiska målen. 2 Känslighetsanalyser har genomförts på ett urval av vägobjekt med en investeringskostnad på mer än 200 miljoner kronor. Känslighetsanalyserna utgår från ett klimatscenario med minus 20 procent biltrafik och oförändrad lastbilstrafik, jämfört med dagens nivå. Resultatet visar att om klimatscenariot skulle vara utgångspunkt för planeringen skulle knappt 40 procent av de analyserade projekten vara lönsamma (Nettonuvärdeskvot, NNK, 0,5). 3 Delprojektet Åtgärdsområden har diskuterat och analyserat alternativa åtgärdstyper som Trafikverket har rådighet över och hur dessa kan bidra till måluppfyllelse. I detta sammanhang har åtgärders och åtgärdspakets betydelse för den framtida miljöpåverkan från transportsystemet diskuterats och bedömts. Delprojektet Investeringar har kvalitetssäkrat tidigare underlag för investeringars kostnader och genomfört ett omfattande arbete i samarbete med Trafikverkets regionkontor för att identifiera lämpliga åtgärder utifrån behov som identifierats i landets olika delar. Delprojektet Drift och underhåll har undersökt och kvalitetsäkrat underlag från Kapacitetsutredningen och identifierat en strategi för att säkerställa tillstånd och kvalitet på investeringar i transportsystemet. Projektledning och styrgrupp har balanserat inriktningen på det samlade arbetet i syfte att maximera måluppfyllelse under givna förutsättningar. Miljöbedömningens integration i planeringsprocessen För att uppfylla vad miljöbalken föreskriver är det centralt att miljöbedömningen integreras i planeringsprocessen. Projektet har innehållit projektkompetens genom att miljökompetens ingått i de flesta av projektets delprojekt. En särskild funktion kallad miljöcontroller har varit knuten till projektledningen. Miljömål har beaktats. Underlag från föregående kapacitetsutredning och ett genomfört kvalitetssäkringsarbete har haft som huvudfokus att uppnå funktionsmålen genom fyrstegsprincipen. Utifrån detta har miljömålen sedan beaktats. En särskild övergripande analys har tagits fram för planeringsinriktningar som uppfyller de transportpolitiska målen. Ett referensalternativs konsekvenser för måluppfyllelse och betydande miljöpåverkan har diskuterats och utvecklats tillsammans med delprojektledare och projektledning. Avgränsning av bidrag till måluppfyllelse och betydande miljöpåverkan Miljökonsekvensbeskrivningen utgår från vad planförslaget har rådighet över. Skillnaden mellan fastställd plan för perioden 2010-2021och planförslaget 2014-2025 är ur ett övergripande perspektiv relativt liten. Åtgärder i planförslaget består av drift- och underhåll, av så kallade riktade åtgärder samt investeringar 4. (Se även kapitel 7, 8 och 9 i huvudrapport). Riktade åtgärder är en rad mindre åtgärder, sett till genomförandekostnaden, i syfte att effektivisera transportarbetet, öka trafiksäkerhet och öka miljöhänsyn i befintligt transportsystem. 2 Målstyrning i åtgärdsplaneringen, Transportpolitisk måluppfyllelse, struktur för planeringsinriktningar och förslag till konkreta satsningar, Trafikverket 130131. 3 Trafikverket 2013, Känslighetsanalyser av investeringsobjekt i förslag till nationell transportplan 2014 2025. 4 Med investeringar benämns här åtgärder med en beräknad kostnad på mer än 50 mnkr. 8
Det är framför allt effekter från väg- och järnvägstrafiken som bedöms. Planförslaget har liten direkt påverkan på luft- och sjöfart 5. Påverkan på dessa trafikslag är främst en effekt av att planförslaget indirekt skapar förutsättningar för en förändrad trafikering. Ytterligare effekter uppkommer genom en samverkande påverkan utifrån hur andra aktörer i samhället agerar. Bedömningen tar i huvudsak hänsyn till vad de fastställda länstransportplanerna för perioden 2010-2021 innehåller, men som en del av referensalternativet. Länstransportplaner för perioden 2014-2025 har utarbetats parallellt av länsplaneupprättare, med viss dialog mellan processerna, men utan samlad och övergripande effektbedömning. Miljökonsekvensbeskrivningen avser att redovisa bedömningar av effekter vid planperiodens slut, det vill säga år 2025, även om underlaget inte alltid medger en redovisning för exakt detta år. Basprognoser har exempelvis tagits fram för år 2030. 6 Dessutom redovisas effekter för år 2050 utifrån kvalitativa expertbedömningar. I denna del är bedömningen särskilt osäker. Det är effekter på nationell nivå som redovisas, även om det vid bedömning av betydande miljöpåverkan kan vara lokal påverkan som har stor betydelse. Planförslaget innehåller ett antal större investeringsobjekt som kan sägas ha betydelse på en nationell skala, till exempel den så kallade Ostlänken. Utsläpp av växthusgaser och andra reglerade emissioner har internationell påverkan, men dessa har inte bedömts betyda att samråd enligt Esboo-konventionen aktualiseras. Det är Naturvårdsverket som av regeringen utpekats som ansvarig för avstämning mot en internationell samrådskrets. Planförslaget har bedömts utifrån bidrag till måluppfyllelse för det så kallade generationsmålet och för 6 av de 16 svenska miljökvalitetsmålen. När det gäller betydande miljöpåverkan bedömer Trafikverket sådan för alla de 14 miljöaspekter som miljöbalken räknar upp (för Trafikverkets definitioner se bilaga 3). Men de bedöms i olika utsträckning beroende på kunskapsläge och tillgängligt underlag. Avgränsningen beskrivs ytterligare i miljökonsekvensbeskrivningens del om Förutsättningar och underlag. Planförslagets bidrag till generationsmål och 6 miljökvalitetsmål Planförslaget begränsar inte klimatpåverkan Det krävs ytterligare åtgärder utanför planförslagets rådighet för att uppnå klimatmålet. Detta beror på att åtgärderna i planförslaget påverkar en liten andel av de effekter hela transportsystemet bidrar med. Det finns inget underlag för att bedöma storleken på planförslagets effekter på utsläpp av växthusgaser från trafikering. Erfarenhetsmässigt bedöms dock en transportplan göra liten skillnad, särskilt på kort sikt. Ett antal investeringar tillkommer där byggskedet medför ökad klimatpåverkan. Investeringar i vägtransportsystemet stärker dessutom transportmöjligheterna på väg. En större del av utvecklingsramen satsas på järnvägsinvesteringar vilket bedöms bidra positivt. 5 Effekten av ekonomiskt bidrag till luftfart som avser stöd till regionala flygplatser med trafik som upphandlas av staten har inte bedömts. 6 BAS kontrakt underhåll, skriftligt avtal med ekonomiska villkor som sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, avseende utförande av avhjälpande och/eller förebyggande underhåll. Kontrakten avser normalt så kallade underhållspaket, och är fleråriga. 9
Inriktningen på att vårda det befintliga transportsystemet genom ökad satsning på driftoch underhåll bedöms motverka en ökad klimatpåverkan. De totala utsläppen från driftoch underhåll innebär också en klimatpåverkan. Storleken på planförslagets bidrag är dock oklar. Ökade resurser till riktade åtgärder för energieffektiva och trafikslagsövergripande transporter bedöms medverka till att begränsa klimatpåverkan. Planförslaget innehåller många typåtgärder som kan leda till överflyttning till mer miljöanpassade trafikslag. Det finns en potential, men det är oklart hur starkt planförslaget kan påverka bebyggelsestrukturer i riktning mot minskad klimatpåverkan. Det kan inte visas att planförslaget med säkerhet innebär en minskad klimatpåverkan. Bidraget från utbyggnaden av transportsystemet uppskattas vara av en sådan storlek att planförslaget inte bidrar till måluppfyllelse. Frisk luft, Ingen övergödning samt Bara naturlig försurning Åtgärder i planförslaget bidrar till måluppfyllelse. En nationell transportplan har dock marginell betydelse. Det är främst regelverk som styr fordonsutvecklingen som påverkar, och där bedöms planförslaget ha en viss, men liten påverkan. Planförslaget har dessutom i stort sett ingen direkt påverkan på utvecklingen inom luftoch sjöfarten. De största problemen med överskridanden av miljökvalitetsnormer ligger inte utmed det statliga vägnätet. Det är oklart hur starkt planförslaget kan påverka bebyggelsestrukturer i riktning mot minskade luftkvalitetsproblem i tätorter. Tillkommande investeringar i förbifarter avlastar situationen i tätorter på kort sikt. Planförslaget innebär också att resurser avsätts för en effektiv åtgärd som dammbindning. God bebyggd miljö Planförslaget bidrar positivt till måluppfyllelse genom ökade resurser till riktade miljöåtgärder. Drift och underhåll upprätthåller effekterna av tidigare riktade åtgärder genom att tydligare skötselplaner 7 och baskontrakt följs upp. Namngivna investeringar genomförs och utformas med högt ställda miljökrav, men vid ny sträckning kan nya problem med exponerade för buller uppkomma. Planen påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet i så pass liten utsträckning att det inte går att tala om ett bidrag till måluppfyllelse. Det är dock svårt att på ett meningsfullt sätt stärka planförslaget ytterligare. Detta eftersom samverkan med andra aktörer är avgörande för utfallet. Resurser för förbättrade transporter genom kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik samt rörlighet i tätorter kan ha förutsättningar att skapa ett bidrag. Förutsättningarna för kostnadsuppskattningar för byggandet av cykelväg har förändrats sedan föregående planförslag och det har inte varit möjligt göra en jämförelse. Den planerade samverkan med kommuner är dock viktig. 7 En skötselplan beskriver översiktligt förvaltning av värden, det kan röra sig om såväl natur och kulturvärden som installationer. Normalt använder Trafikverket begreppet skötselplan för förvaltning av natur och kulturvärden, och avser då värden på en fastighet med dess omgivning inklusive olika markslag och kulturspår. Mål formuleras för hur värden ska bevaras och utvecklas på kort och lång sikt. Det görs för att kunna följa upp och utvärdera värden och åtgärder. Hur många och vilka objekt som tas med i skötselplanen bestäms av verksamhetsutövaren. I arbetet med skötselplanen ingår normalt: inledande datasökning inventering på plats dokumentation och plan av skötselåtgärder 10
Ökad utbyggnad av mitträcken kan verka i motsatt riktning och det krävs att genomförandet av planförslaget lever upp till att redan uppkomna problem hanteras. Vidare utbyggnad av nödvändiga mitträcken ska ske på ett genomtänkt sätt. Ett rikt växt- och djurliv Planförslaget bedöms inte bidra till måluppfyllelse. Nya investeringar skapar nya intrång och barriäreffekter, trots höga miljökrav vid utformning och genomförande. De riktade miljöåtgärderna räcker inte till eftersom transportsystemets påverkan är omfattande och behoven är eftersatta. Den indikativa ramen visar dock på runt en dubblering av tilldelade medel. Drift och underhåll upprätthåller effekterna av tidigare riktade miljöåtgärder. Tydligare skötselplaner och baskontrakt som följs upp innebär ökade miljöhänsyn. Generationsmålet Planförslaget bedöms bidra till generationsmålet när det gäller målen Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning samt God bebyggd miljö. Däremot bedöms inte planförslaget bidra till generationsmålet när det gäller Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt växt- och djurliv. Sammanfattning av planförslagets betydande miljöpåverkan Trafikverket har uppfattat lagstiftarens ordval som en markering av att betydande miljöpåverkan ska vara avsevärd eller stor. Påverkan ska också ses i sitt sammanhang. Även om en enskild och kanske geografisk begränsad åtgärd i ett planförslag i sig kan anses ge en betydande miljöpåverkan i ett lokalt perspektiv, är det inte säkert att hela planförslaget ur ett nationellt perspektiv därför ska anses ge en betydande miljöpåverkan för miljöaspekten. Den samlade påverkan av många mindre omfattande åtgärder kan mycket väl innebära betydande miljöpåverkan på nationell nivå. Effekter för varje miljöaspekt kan vara både positiva och negativa. Är något av kriterierna för betydande negativ miljöpåverkan uppfyllt så innebär det betydande negativ miljöpåverkan för aktuell miljöaspekt. I annat fall är det antingen fråga om ingen betydande miljöpåverkan eller betydande positiv miljöpåverkan. För Trafikverkets definitioner av miljöbalkens miljöaspekter, se bilaga 3. Nedan redogörs för den bedömning Trafikverket kan göra. Klimatfaktorer Det finns inte underlag för att bedöma om planförslaget förändrar mängden personsbils- och lastbilstrafik samt gång-, cykel- och kollektivtrafik. Planförslagets satsning på järnväg samt inriktning och ökade resurser för riktade åtgärder väntas dämpa negativ miljöpåverkan från vägtrafiken. Planförslaget skiljer sig sannolikt obetydligt från referensalternativet. När det gäller klimateffektiv användning av transportsystemet förändrar planförslaget sannolikt inte heller situationen jämfört med referensalternativet. Utvecklingen utanför planförslaget antas vara positiv när det gäller energieffektivisering av fordon, fartyg och flygplan samt främjande av ökad andel förnybar energi. Det är oklart om planförslaget innebär någon ytterligare energieffektivisering och ökad andel förnybar energi. Drift- och underhåll står också för en påverkan, men det är oklart om planförslaget tillför något väsentligt nytt tillskott av växthusgaser. Energianvändning i infrastrukturhållningen kommer jämfört med den väntade utvecklingen dock att öka genom förslagets nya investeringar. En alternativ ram med ökad andel reinvesteringar i 11
början på planperioden väntas skapa ett robust järnvägsnät med ett mindre behov av avhjälpande underhåll senare under planperioden. Detta kan betyda en stärkt position jämfört med referensalternativet så att en större del av trafiktillväxten kan tas om hand av järnvägen. Tillskottet av växthusgaser genom byggande har uppskattats vara väsentligt och leder till bedömningen att planförslaget innebär betydande negativ miljöpåverkan. Byggandet av planens föreslagna investeringsobjekt har uppskattats ge upphov till utsläpp av 3,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) under 2014-2025. Av detta utgör utsläpp från nytillkomna objekt jämfört med kvarvarande objekt från fastställd nationell transportplan ca 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 8 Människors hälsa Ökade resurser till riktade åtgärder hanterar problem utmed det statliga vägnätet och järnvägsnätet. Antalet exponerade för buller över riktvärden och 10 dba över riktvärden minskar. Det är dock oklart om insatser genom åtgärdspotter och uppföljning av skötselplaner samt baskontrakt uppväger den ökande trafikeringen. Men åtgärder i planförslaget väntas inte skapa en ökande trafikering. Planförslaget bidrar till en förbättring, men innebär inte väsentlig förändring av förutsättningarna för att välja gång och cykel. Planförslaget bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. Befolkning Miljöaspekten befolkning handlar om hur transportsystemet påverkar tillgängligheten till de målpunkter som olika grupper i befolkningen har i ett geografiskt avgränsat område. Med befolkning avses i miljöbedömningen i första hand människor utan tillgång till bil, särskilt barn och personer med funktionsnedsättning. Planförslaget anger inte hur många barriärer planförslaget avser att röja eller hur många som kan komma att beröras av dessa åtgärder. Regeringen verkar i den funktionshinderpolitiska strategi som antogs år 2011 ange en högre ambitionsnivå än vad den fastställda planen bedömts medge. På både väg- och järnvägssidan har åtgärdstakten avtagit. I planförslaget föreslås en utvecklingsplan som väntas förbättra situationen. Planförslaget bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. Luft Planförslaget medför inte ytterligare överskridanden av miljökvalitetsnormer utmed det statliga väg- och järnvägsnätet. De ökade resurser som avsätts för dammbindningsåtgärder utöver vad som sker i referensalternativet har positiv effekt på partikelhalter. Planförslaget bedöms inte har någon betydande miljöpåverkan eftersom det inte bidrar till att öka emissioner av kväveoxider och partiklar, bidrar till ökade halter av kvävedioxid och partiklar i tätorter med halter över miljökvalitetsnormernas övre utvärderingströskel har någon betydande betydelse för att öka antalet exponerade personer. 8 Trafikverket 2013, Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025 Metodbeskrivning och resultat. 12
Vatten Medlen för riktade miljöåtgärder samt tydligare baskontrakt medför att man når acceptabla risknivåer när det gäller risken för förorening av vatten vid de mest prioriterade konfliktsträckorna med vattenförekomster av betydelse för dricksvatttenförsörjningen och/eller med stora naturvärden. Dock kommer inte alla vattenområden av betydelse för dricksvattenförsörjning att uppnå acceptabel risknivå i enlighet med svensk vattenförvalning och EUs ramdirektiv för vatten. Det skapas däremot inga nya problem vid de utbyggnader som planförslaget innehåller. Sannolikt innebär planförslaget en betydande positiv miljöpåverkan. Mark Inga ytterligare förorenade områden skapas och befintliga områden fortsätter att saneras. Det är oklart hur övertagande av ansvar över områden från luftfarten påverkar. Sannolikt innebär planförslaget en betydande positiv miljöpåverkan. Materiella tillgångar Det saknas analysmetoder för att konsistent bedöma miljöaspekten materiella tillgångar, och därmed kan det finnas risk för betydande negativ miljöpåverkan. Förslagen om åtgärdspotter eller drift- och underhåll innebär sannolikt inte betydande miljöpåverkan. Materiella tillgångar kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. I Trafikverkets miljöbedömning har miljöaspekten avgränsats till att innefatta följande områden: Areella näringar, Avfall och avfallshantering. Nytillkomna investeringar bedöms inte på en samlad nationell nivå innebära betydande miljöpåverkan. Landskap form och rumslighet Utformningen av nya investeringsobjekt anpassas till landskapets karaktär och kvaliteter, men det finns en viss risk för betydande negativ miljöpåverkan föreligger. Innehållet i skötselplaner och baskontrakt säkerställer att anpassningsåtgärder upprätthålls. Vi bedömer att det finns bättre förutsättningar att upprätthålla och utveckla landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär i planförslaget än i referensalternativet. Denna fråga är dock svår att säkert bedöma i detta skede av planeringsprocessen och med tillgängligt kunskapsunderlag. Biologisk mångfald, Växtliv och Djurliv Effekter av den så kallade Ostlänken och bidrag från andra utbyggnader innebär betydande negativ miljöpåverkan trots att utformning och genomförande anpassas till högt ställda miljökrav. Planförslagets negativa betydelse för förekomst av livsmiljöer, barriärer, störning och mortalitet bedöms överväga förbättringar genom riktade miljöåtgärder och uppföljning av utvecklade skötselplaner och baskontrakt. Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv samt Bebyggelse Planförslaget innehåller resurser för åtgärder som sörjer för god skötsel och utvecklar värden i kulturmiljön. Effekten är beroende av att åtgärderna omhändertas av organisationen på rätt sätt och att resurser för fortsatt kunskaps- och kompetensutveckling säkerställs. Planförslaget kan innebära betydande positiv miljöpåverkan jämfört med referensalternativet. 13
Bedömning av långsiktig påverkan på miljöaspekterna Bedömningen av långsiktig påverkan på miljöaspekter är en uppskattning av vad planförslaget kan innebära för år 2050. Jämförelsen bygger på att referensalternativet genomförs. Efter år 2025 genomförs inga ytterligare åtgärder annat än upprätthållande av en grundläggande drift- och underhållsnivå. Planförslagets påverkan på miljöpåverkan från transportsystemet är generellt sett liten jämfört med vad det befintliga transportsystemet ger för de miljöaspekter som till stor del påverkas av trafikeringen. Planförslagets påverkan är dock sannolikt större på längre sikt för förändrad bebyggelsestruktur som har betydelse exempelvis för klimatpåverkan. Driften av transportsystemet är ett långsiktigt åtagande som kommer att ha påverkan för lång tid framöver. Ständig effektivisering och miljöanpassning väntas vara en självklar inriktning. Underhållsåtgärder är också ett långsiktigt åtagande. Alternativet är att låta delar av transportsystemet förfalla, och att begränsa tillgängligheten i valda delar påverkar miljöaspekterna på olika sätt. Järnvägsinvesteringar kan resultera i betydande negativ miljöpåverkan från byggande när det gäller miljöaspekten Klimatfaktorer, men på längre sikt kan utsläpp i samband med byggandet möjligen kompenseras av lägre utsläpp från trafikering, genom lägre trafiktillväxt av personbils- och lastbilstrafik mot vad som annars skulle ha varit fallet. Det är oklart i vad mån ökade banavgifter kan motverka denna utveckling. Införandet av ERTMS kan å andra sidan öka kapaciteten i och med att tågen kan trafikera järnvägsnätet med tätare intervall. 9 Jämfört med ett scenario utan ytterligare åtgärder annat än upprätthållande av en grundläggande drift- och underhållsnivå, innebär planförslaget sannolikt år 2050 risk för betydande negativ miljöpåverkan för miljöaspekterna Biologisk mångfald, Växtliv och Djurliv. Planförslaget innebär sannolikt ingen betydande miljöpåverkan för miljöaspekterna Människors hälsa, Befolkning, Luft, Vatten, Mark, Landskap form och rumslighet, Forn- och kulturlämningar, Annat kulturarv samt Bebyggelse år 2050. Bristande kunskaper och avsaknad av analysmetoder medför att Trafikverket har särskilt svårt att bedöma planförslagets betydelse för miljöaspekten Materiella tillgångar, men troligtvis innebär planförslaget inte någon betydande miljöpåverkan. Länsplaner Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva planens förhållande till andra relevanta planer och program (miljöbalken 6 kap. 12 ). Samverkande effekter från andra planer och program är svåra att bedöma. Miljöbedömningen har översiktligt försökt uppskatta samverkande effekter från de fastställda länstransportplanerna. I planeringsprocessen har det tagits hänsyn till innehållet i länstransportplaner, regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram via det underlag som Trafikverkets regionkontor tagit fram. Förebygga, hindra eller motverka betydande miljöpåverkan Arbetet med åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen ska sortera fram åtgärder som löser identifierade problem på ett sätt som inte motverkar andra mål eller skapar nya problem. Åtgärder som tas fram inom åtgärdsvalsprocessen bör leda i riktning mot målen. Miljöbedömningen ska i realiteten bara föreslå ytterligare åtgärder i de fall där åtgärdsvalsprocessen misslyckats. Det är dock komplexa miljöfrågor som hanteras i transportplanen, och alla åtgärder som föreslås kommer inte heller att genomgå 9 European Rail Traffic Management System är ett EU gemensamt trafikstyrningssystem. Det införs för att förenkla resor och transporter över landsgränserna. 14
åtgärdsvalsprocess, vilket innebär att frågan om förebygga, hindra eller motverka betydande miljöpåverkan måste behandlas. Den iterativa process som skett mellan miljöbedömning och planeringsprocessen har emellertid inneburit att Trafikverket har försökt avvärja och begränsa betydande negativ påverkan från åtgärder (se även avsnitt Förebygga, hindra eller motverka betydande miljöpåverkan under delen Förutsättningar och underlag). Uppföljning Regeringen, som är den myndighet som kommer att anta planen, är också ansvarig för uppföljningen vilket inbegriper det ekonomiska ansvaret och eventuella åtgärder 10. Trafikverket har dock ansvar för det praktiska genomförandet av uppföljningen. Uppföljningen ska ske med utgångspunkt i den påverkan som planens genomförande enligt miljökonsekvensbeskrivningen bedöms medföra och den ska omfatta all betydande miljöpåverkan, det vill säga de positiva, negativa, förutsedda och oförutsedda konsekvenser, som planens genomförande kan medföra. Med oförutsedda konsekvenser avses bland annat eventuella felaktiga antaganden i miljökonsekvensbeskrivningen, till exempel om styrkan av miljöpåverkan eller oförutsedd påverkan. Trafikverket föreslår att den uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför ska ske inom ramen för Trafikverkets ordinarie verksamhetsuppföljning och synkroniseras med miljömålsrapportering och med de transportpolitiska målen. Uppföljningen behöver anpassas till det att ett nytt planeringssystem har introducerats, vilket lämpligen hanteras i ett fortsatt arbete med framtagandet av nya rutiner för planeringsarbetet. (se även avsnitt Uppföljning under delen Förutsättningar och underlag). 10 6 kap. 18 miljöbalken samt prop. 2003/04:116 s. 44 15
Förutsättningar och underlag Sammanfattning av planförslaget Så fördelar planförslaget 522 miljarder För åren 2014-2025 har Riksdagen beslutat om 522 miljarder kronor för åtgärder i transportsystemet. I beslutet ingår följande fördelning: 281 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet 86 miljarder till drift, underhåll och reinvestering av statliga järnvägar 155 miljarder kronor till för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering av enskilda vägar Sammantaget överskrider önskemålen, kraven och behoven de 522 miljarder som ges i anslag. Det betyder att prioriteringar och effektiviseringar hela tiden behöver göras. Ett sätt att hushålla med resurserna är att tillämpa fyrstegsprincipen, vilket har skett i arbetet med planen. Trafikverket föreslår åtgärder för de 522 miljarder som Riksdagen beslutat och för de tillkommande medel som finns i form av trängselskatter, banavgifter och olika former av medfinansiering. Vårda den infrastruktur som finns Många av de äldre anläggningarna lever inte upp till dagens kvalitetskrav. Många anläggningar är gamla och uttjänta men det kan också vara andra krav som har utvecklats under de senaste årtiondena; funktionella, säkerhetsmässiga eller miljömässiga. För att de äldre anläggningarna ska kunna ha en fullgod roll i dagens och morgondagens transportsystem behöver förebyggande underhåll och reinvesteringar genomföras i ökad utsträckning. Ofta kan dessa relativt små insatser leda till stora förbättringar. Fokus på förebyggande drift och underhåll av järnvägen Situationen på järnvägsnätet är ansträngd beroende på ökande trafikmängder och ökande behov av transporter med tyngre, bredare, högre och längre tåg. I planförslaget presenteras en strategi för reinvestering och förebyggande underhåll så att järnvägsnätets robusthet och tillförlitlighet ökar. Trafikverket föreslår en snabbare upprustningstakt där problemen är som störst i de mest högtrafikerade delarna av järnvägsystemet. Det som görs i dag och inom de närmaste tre åren har stor betydelse för möjligheterna att använda och utveckla järnvägen. Bygga om och bygga nytt för att utveckla samhället Men dagens infrastruktur kommer inte ensam att klara morgondagens behov. Samhället utvecklas och nya bebyggelse- och transportmönster uppstår. Det innebär att ibland behöver ny infrastruktur byggas, eller att dagens byggs om, för att tillgodose förändrade behov av resor och transporter. Trafikverkets medverkar i samhällsplaneringen för att integrera planering av transportsystemet och lokaliseringar av bebyggelse, verksamheter och service. Det arbetet är en förutsättning för långsiktigt hållbar tillgänglighet i attraktiva tätorter och regioner. Samverkan med andra aktörer i tidiga skeden ger möjlighet till långsiktigt effektiv resursanvändning; från samhällsplaneringens strategiska inriktning i till exempel 16
regionala utvecklingsplaner och regionala kollektivtrafikförsörjningsprogram, till kommunala översiktsplaner och trafikstrategier. I åtgärdsvalsstudier utvecklas och analyseras en effektiv mix av åtgärder enligt fyrstegsprincipen, som underlag för Trafikverkets och andra aktörers fortsatta åtgärder. Åtgärdsområden för effektivitet, säkerhet och miljö Det handlar om åtgärder med bred och god måluppfyllelse som konkretiserar fyrstegsprincipen genom att åstadkomma förbättringar i befintligt transportsystem utan kostnadsintensiva investeringar i ny infrastruktur. Inom åtgärdsområdena finns åtgärder som bidrar till att användningen av befintligt transportsystem kan bli mer effektiv, säker och hållbar. Många åtgärder ger dessutom ett viktigt bidrag till flera mål samtidigt. Genom att åtgärda brister i befintlig infrastruktur kan transportsystemets negativa påverkan på miljö och hälsa motverkas. En ökning av riktade åtgärder görs för att transportsystemet ska bidra till de nationella miljömålen. Åtgärderna som föreslås är inom buller, förorenade områden samt vatten och landskap. Även andra satsningar som görs i form av anpassning av hastigheter på vägarna till vägarnas säkerhetsstandard och fler trafiksäkerhetskameror gynnar miljö samtidigt som det ger stora effekter för säkerhet. Äldre vägar kan kompletteras med mitträcken vilket leder till att vägen klarar dagens trafiksäkerhetskrav utan att hastigheten behöver sänkas. En rad mindre trimningsåtgärder föreslås också för förbättrad kapacitet för gods- och persontrafik, genom: nya trafikplatser, stigningsfält och kollektivtrafikkörfält, samt variabla skyltar och hastighetsgränser mindre justeringar och optimeringar av befintligt spår- och signalsystem, trimmade mötesstationer, utökat antal uppställningsspår med värmeposter och förlängda sido- och uppställningsspår för järnvägstrafiken separering av järnvägstrafik och utjämning av hastigheter och enkelriktning av banor Större investeringsåtgärder Regeringen har pekat ut ett antal investeringsåtgärder som ska genomföras under åren 2014 2025 och Trafikverket presenterar utredningar av till exempel ny järnväg mellan Järna och Linköping, Ostlänken, och ny järnvägsförbindelse Kaunisvaara Svappavaara. Andra större åtgärder som planeras under kommande 12-årsperiod är: satsningar på malmtransporter i Bergslagen och i norra Sverige, till exempel Malmbanan Gävle hamn föreslås få bättre järnvägsanslutningar vilket utvecklar möjligheterna att transportera gods med sjöfart i södra Sverige byggs den trånga delen mellan Ljungby och Toftanäs bort, södra E4 får fyra filer och järnvägssträckan Malmö Lund får fyra spår fram till Högevallsbadet i södra Lund Utveckla nya lösningar tillsammans Det sker kraftiga förbättringar av olika komponenter i transportsystemet, vilket har bidragit till effektivare, säkrare och mera miljöanpassade transportlösningar. Men utvecklingen närmar sig nu en ny fas där olika teknikkomponenter kommer att börja interagera och kommunicera med varandra. Att utveckla infrastrukturen framöver 17
innebär en samverkan om fordonsutveckling, utvecklingen av informationssystem och framväxten av nya transportlösningar och transportmönster. Trafikverket ska i samarbete med andra myndigheter, företag, kommuner, landsting och organisationer ta fram kunskap om effektiva styrmedel som främjar en utveckling för energieffektiva, rena, tysta och trafiksäkra fordon. Exempel på detta är koldioxidbaserade förmånsvärden, fordonsskatter, lagkrav på alkolås, installation av energimätare på tåg och debitering på faktiskt använd energi. Arbetssätten kan variera beroende på vilka utmaningar som ska lösas och vilka aktörer som är berörda. Nya lösningar kräver forskning och utveckling i olika omfattning. Planen innehåller förslag på inriktning av forsknings- och innovationsinsatser som för första gången fångar in behoven från alla trafikslag. I fastställd plan 2010-2021 (prisnivå 200906) ingår tillkommande miljösatsningar på 360 miljoner kronor för drift och underhåll bestående av vägbeläggning och spårslipning, samt 1 400 miljoner kronor för buller fördelat lika mellan väg och järnväg, 600 miljoner kronor för förorenad mark för järnväg och, 1 300 miljoner kronor för landskap varav 200 miljoner kronor till järnväg. För väg satsades dessutom 1 000 miljoner kronor på vattenskyddsåtgärder 800 miljoner kronor på tätortsmiljöer. Tabell 1 redovisar vilka belopp som föreslås gälla under planperioden år 2014-2025 (prisnivå 201306). Åtgärdsområden Detaljerade åtgärdsgrupper Indikativ ram 2014 2025, Miljoner kr Miljöåtgärder i befintlig infrastruktur Buller och vibrationer 2 500 Förorenade områden 1 300 Landskap 2 500 Vatten 1 500 Trimning och effektivisering Mindre trimningsåtgärder för gods och persontrafik 11 020 It infrastruktur 1 025 Åtgärder för ökad och säker cykling Ett tillgängligt transportsystem för alla Rätt hastighet på statligt vägnät Attraktiva, säkra och funktionella trafikmiljöer 1 300 1 000 6 600 3 430 18
Åtgärdsområden Detaljerade åtgärdsgrupper Indikativ ram 2014 2025, Miljoner kr Säkerhet på järnväg 1 525 Övriga effektiviseringar FOI Övriga effektiviseringar (samhällsplanering, effektiva personresor och godstransporter samt museum) FOI delen från Åtgärdsområden 3 100 2 900 Totalt 39 700 Tabell 1. Förslag till indikativ fördelning av åtgärdsområden för planperioden 2014-2025. Tabell från Underlagsrapport åtgärdsområden (prisnivå 201306) Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen är ett aktörsneutralt arbetssätt som kan användas för att lösa viktiga problem eller behov. En central utgångspunkt är att flera aktörer går samman för att analysera snabba och kostnadseffektiva lösningar. Arbetet syftar även till att skapa en helhetsbild av hur ansvaret för åtgärderna fördelar sig mellan olika aktörer. Åtgärdsvalsstudier föregår en eventuell fysisk planeringsprocess. Arbetsättet är nytt och introducerades i större skala under 2012, hittills främst i Trafikverkets verksamhet. Andra aktörer, som kommun eller region, kan vara initiativtagare till en åtgärdsvalsstudie. Därför står Trafikverket, Boverket och Sveriges kommuner och landsting bakom en gemensam handledning i metoden, Åtgärdsvalsstudier nytt steg i planering av transportlösningar. Förväntningarna på det nya arbetssättet är bland annat att det ska integrera olika aktörers möjligheter att bidra till effektivare användning av befintlig infrastruktur och därmed begränsa behovet av kostnadskrävande nybyggnation. I kapitel 12 till 17 redovisas en sammanställning av prioriterade brister i förhållande till de transportpolitiska målen samt ett urval av planerade åtgärder. Beskrivningen begränsas till den infrastruktur som omfattas av den nationella planen och kopplas till funktionella stråk och områden som utgör rese- och transportrelationer. De omfattar i regel både vägar och järnvägar och ibland också hamnar och farleder. De brister som redovisas är de som bedöms som mest prioriterade att åtgärda. För att komma till rätta med brister i transportsystemet finns ett antal olika åtgärder att tillgå. En effektiv lösning på en brist kan innehålla åtgärder från flera av fyrstegsprincipens steg och kan ske samtidigt eller under olika delar av perioden. Genom att samlat redovisa olika former av åtgärder som lösningar på en brist synliggörs möjligheten att utveckla transportsystemet med utgångspunkt i god resurshållning och en hållbar samhällsutveckling. I redovisningen presenteras planerade åtgärder under rubrikerna Urval av åtgärder under planeringsperioden, det vill säga åtgärder som har en beräknad kostnad på mindre än 50 miljoner kronor, och Namngivna åtgärder. Namngivna åtgärder har en beräknad kostnad på 50 miljoner kronor eller mer och samtliga planerade namngivna åtgärder presenteras. Av övriga åtgärder presenteras ett urval av de mest prioriterade. 19
För flera av de brister som har identifierats kommer åtgärdsvalsstudier att genomföras under planperioden och ett urval av dessa redovisas. För några prioriterade brister har åtgärdsvalsstudier eller motsvarande redan genomförts vilket innebär att vi i stora drag vet vilka åtgärder som behövs för att åtgärda bristen. Innan vi kan ta ställning till hur dessa brister ska prioriteras behöver de utredas djupare vad gäller precisering av åtgärd, utförande och kostnad. Vi har valt att kalla dessa Namngivna brister. Miljökonsekvensbeskrivningens disposition För att på bästa sätt bedöma planförslagets effekter jämförs det mot kunskap om dagens miljötillstånd samt en alternativ sannolik framtida utveckling, ett så kallat referensalternativ. Frågan är vilken skillnad planförslaget gör jämfört med den utveckling som kan förutspås utan nytillkommande återgärder i ett planförslag som till stor del är en uppdatering av fastställd plan? Referensalternativet beskrivs nedan under avsnittet Ett referensalternativ beskriver den framtida situationen. I bilaga 1 om metod för miljöbedömning redovisas sammanfattat hur bedömningen gjorts, vilka val som ligger bakom gjorda val och de problem Trafikverket mött i arbetet med miljöbedömningen. Miljökonsekvensbeskrivningen är indelad i två delar. En sammanfattande beskrivning av Trafikverkets bedömning av bidrag till måluppfyllelse och betydande miljöpåverkan inleder beskrivningen. Denna del kompletteras därefter av en fördjupad del om förutsättningar och underlag med bilagor. Miljökonsekvensbeskrivningen är indelad efter fokusområdena Klimat, Hälsa och Landskap. Under dessa finns miljökvalitetsmål och miljöaspekter beskrivna efter hur Trafikverket valt att indela dem. Denna indelning ligger sedan till grund för beskrivningen av miljöförhållanden, områden som kan antas påverkas betydligt och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver planförslagets bidrag till måluppfyllelse för ett urval av miljökvalitetsmål (se avsnitt Avgränsning) och generationsmålet. Samma sak gäller den betydelse för betydande miljöpåverkan som planförslaget har för hur Trafikverket definierat och avgränsat miljöbalkens miljöaspekter. Det finns ingen fastställd defintion utan Trafikverket presenterar i bilaga 3 hur respektive miljöaspekt definierats. Figur 1 visar en bild av hur miljöaspekter delats in och vilka samband som föreligger mellan dem. Figur 2 visar en bredare bild, där även hur det åtgärdspaket som planförslaget representerar delas upp efter åtgärdsområden, miljökvalitetsmål och generationsmål. Avslutningsvis redogör miljökonsekvensbeskrivningen för hur betydande miljöpåverkan kan förebyggas, hindras eller motverkas samt hur uppföljning kan ske. I bilagor presenteras ett antal fördjupningar i underlag som haft betydelse för miljöbedömningen. Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen utgår från vad planförslaget har rådighet över. Åtgärder i planförslaget består av drift- och underhåll, av så kallade riktade åtgärder samt investeringar 11. (Se även kapitel 7, 8 och 9 i huvudrapport). Riktade åtgärder är en rad till genomförandekostnaden betraktat, mindre åtgärder i syfte att effektivisera transportarbetet, öka trafiksäkerhet och öka miljöhänsyn i befintligt transportsystem. 11 Med investeringar benämns här åtgärder med en beräknad kostnad på mer än 50 mnkr. 20
Det är framförallt effekter från väg- och järnvägstrafiken som bedöms. Planförslaget har liten direkt påverkan på luft- och sjöfart 12. Påverkan på dessa trafikslag är främst en effekt av att planförslaget indirekt skapar förutsättningar för en förändrad trafikering. Ytterligare effekter uppkommer genom en samverkande påverkan utifrån hur andra aktörer i samhället agerar. Bedömningen tar i huvudsak hänsyn till vad de fastställda länstransportplanerna för perioden 2010-2021 innehåller, men som en del av referensalternativet. Länstransportplaner för perioden 2014-2025 har utarbetats parallellt av länsplaneupprättare med viss dialog mellan processerna, men utan samlad och övergripande effektbedömning. Miljökonsekvensbeskrivningen avser att redovisa bedömningar av effekter vid planperiodens slut, år 2025, även om underlaget inte alltid medger en redovisning för exakt detta år. Basprognoser har exempelvis tagits fram för år 2030. 13 Dessutom redovisas effekter för år 2050 utifrån kvalitativa expertbedömningar. I denna del är bedömningen särskilt osäker. Det är effekter på nationell nivå som redovisas, även om det vid bedömning av betydande miljöpåverkan kan vara lokal påverkan som har stor betydelse. Planförslaget innehåller ett antal större investeringsobjekt som kan sägas ha betydelse på en nationell skala, till exempel den så kallade Ostlänken. Det är främst betydelsen av investeringsobjekt som kan bedömas geografiskt, medan åtgärdstyper inom de så kallade potterna och inom drift- och underhåll inte kan bedömas på annat än nationell nivå. Planförslaget redovisar regionala bristbeskrivningar som begränsas till den infrastruktur som omfattas av den nationella planen och kopplas till funktionella stråk och områden som utgör rese- och transportrelationer. Analysen bakom dessa bristbeskrivningar har inte omfattat brister för bidrag till måluppfyllelse av miljökvalitetsmål eller betydande miljöpåverkan. Internationell påverkan har utsläpp av växthusgaser och andra reglerade emissioner, men dessa har inte bedömts betyda att samråd enligt Esboo-konventionen aktualiseras. Det är Naturvårdsverket som av regeringen utpekats ansvara för avstämning mot en internationell samrådskrets. Avgränsning av mål Miljömålsanalysen utgår från vad som sägs i den senaste transportpolitiska målpropositionen (prop 2008/09:93). Regering och riksdag preciserar följande: Inom vissa områden är dock utvecklingen inom transportsektorn fortfarande negativ eller för långsam för att uppsatta miljöpolitiska delmål ska kunna nås. Det gäller framför allt utsläppen av koldioxid från transportsektorn (inom miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan), men även utsläppen av luftföroreningar som partiklar och den internationella sjöfartens utsläpp av kväveoxider 14 (inom miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning), antalet personer som utsätts för trafikbuller (inom målet God bebyggd miljö) samt påverkan på biologisk mångfald 12 Effekten av ekonomiskt bidrag till luftfart som avser stöd till regionala flygplatser med trafik som upphandlas av staten har inte bedömts. 13 BAS kontrakt underhåll, skriftligt avtal med ekonomiska villkor som sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer, avseende utförande av avhjälpande och/eller förebyggande underhåll. Kontrakten avser normalt så kallade underhållspaket, och är fleråriga. 14 Planförslaget påverkar inte internationell sjöfart annat än genom att skapa förutsättningar för att hantera den trafiktillväxt som förutspås i landet och därmed kan bidra till ökad internationell sjöfart. Förändring av utsläpp av kväveoxider går inte att effektbedöma utan planprognos och kunskap om fartygens egenskaper. 21