MILJÖASPEKTEN BEFOLKNING

Transkript

1 MILJÖASPEKTEN BEFOLKNING - Bedömningsgrunder för miljöpåverkan av transportplaner Definition Med befolkning avses invånarna inom ett geografiskt begränsat område, såsom land, län landskap, kommun, stad mm. Förändringar i befolkningen storlek och sammansättning kan beskrivas med en rad olika demografiska variabler som till exempel: födda, avlidna, invandrade, utvandrade, kön, ålder, civilstånd, födelseland, mm. Befolkningstätheten är avgörande för efterfrågan/tillgänglighet till olika trafikslag. Avgränsning Transportplanen innebär normalt att tillgängligheten blir bättre för befolkningen i sin helhet. För grupper av befolkningen blir tillgängligheten sämre och planen kan innebära negativ miljöpåverkan om inte särskilda åtgärder vidtas. Förutsättningar för dessa grupper kommer att hanteras inom denna miljöaspekt. Handelns lokalisering längs förbifarter förutsätter i huvudsak egna biltransporter. För att detta inte ska leda till mer transporter och missgynna personer utan tillgång bil behöver lokalisering av nya större handelsområden ägnas särskild uppmärksamhet. Betydande negativ miljöpåverkan kan erhållas om transportsystemets utbyggnad ger förutsättningar för etablering av större handelsetableringar som inte har en god försörjning. Betydande positiv miljöpåverkan när det gäller tillgänglighet generellt är själva syftet med den långsiktiga planeringen och kommer därför att inte behandlas särskilt genom den integrerade miljöbedömningen. Negativa effekter är ofta sekundära och kumulativa, t ex har förändring av befolkningens service- och varuförsörjning under det senaste dryga halvseklet till stora delar styrts utifrån transportsystemets utformning. Förändringen har skett under många år och inneburit att service och andra verksamheter centraliserats och lokaliserats intill infartsvägar och förbifarter. Denna förändring har påverkat olika grupper av befolkningen på olika sätt. Framförallt drabbas äldre, barn och personer utan tillgång till bil som härigenom får svårare att nå dagligvarubutiker och annan service. Denna strukturella förändring har också lett till att en stor del av befolkningen blivit beroende av bil för att klara vardagen. Denna typ av effekter kommer inte att hanteras. En annan sekundär effekt är det så kallade skjutsningsbeteendet. Bilen har gett möjlighet för människor att fritt välja boende, skola, fritidsaktiviteter etc. Detta har inneburit begränsad frihet för barn och människor utan körkort och utan tillgäng till bil. Framförallt barn och ungdomar har ofta blivit skjutsade till t.ex. skolor, kompisar och fritidsaktiviteter. En skjutningsresa innebär ofta fyra enkelresor för att klara en resa fram och tillbaka till fritidsaktiviteten. Det innebär också att människor rör sig mindre fysiskt, vilket påverkar hälsan negativt. Dessa konsekvenser beskrivs under miljöaspekterna klimat. 1

2 En nationell transportplan eller en länstransportplan kan vidare innebära miljöpåverkan när det gäller inom specifika områden där det finns risk för att utsätta för olyckor samt barriäreffekter. Större trafikleder, järnvägar, farleder och flygplatser innebär barriärer som påverkar människors rörelsemönster. I ett systemperspektiv har detta lett till att de områden som barn naturligt kan utforska har begränsats. Vid stängning av plankorsningar drabbas ofta gående och cyklister, som kan få ta långa omvägar. På motsvarande sätt kan uppsättande av mitträcken och anordnade av 2+1 vägar få konsekvenser för cyklister och gående, om inte särskilda åtgärder vidtas. Dessa är konsekvenser vilka ska hanteras i projektutformningen och projekt-mkbn. Befolkningen påverkas också av de olyckor som förorsakas av transporter, framförallt med farligt gods men även andra typer av större olyckor t ex tåg- och flyghaverier, skred och dylikt som påverkar boende och verksamma inom ett större område. Olyckor i transportsystemet, samt hälsoeffekter pga. buller, hanteras under miljöaspekt hälsa och tas inte upp i detta avsnitt. Luftfart- och sjöfart bedöms inte påverka befolkningen i sett systemperspektiv när det gäller tillgänglighet. Däremot påverkas befolkningens hälsa av utsläpp, buller mm. Denna påverkan redovisas under miljöaspekten hälsa. Negativa effekter, som t.ex. barriäreffekt pga. utbyggnader av farleder och flygplatser bedöms kunna hanteras i projekt-mkb /(se även under avsnittet avgränsning). Bedömningsgrunder för miljöpåverkan Tillgänglighet för särskilda grupper (barn och äldre m fl.) Transportsystemet har genom sin utformning gjort det svårt att röra sig för vissa grupper i samhället. Det handlar framförallt om barn, som har fått kännas vid att det område som går att utforska till fots har begränsats genom de barriärer som gator, vägar och järnvägar utgör. Under senare år har dock barnens möjligheter att säkert ta sig fram på egen hand ökat något genom utbyggnad av separata gångvägar etc. Svårigheten att transportsystemet gäller även funktionsnedsatta och äldre. Det handlar om att ta sig till olika platser och kunna utnyttja en. Dessa kategorier behöver ofta längre tid på att ta sig över en gata eller en väg och därför har svårare att röra sig i samhället. Tillgänglighet till service mm Eftersom handel och annan serviceverksamhet i stor utsträckning lokaliserats till förbifarter och infarter med svag försörjning av har tillgängligheten dit för personer utan tillgång till bil blivit sämre. Många gånger har kommunens översiktsplaner redovisat var nya handelsområden ska tillåtas när en ny förbifart planerats. I andra fall har kommunen i sin markanvändningsplanering i huvudsak förutsagt var nya handelsplatser kommer att förläggas i samband med nya vägdragningar. Betydande negativ miljöpåverkan uppstår om större handelsplatser inte lokaliseras så att nya handelsplatser blir lättillgängliga med och gång- och cykel. 2

3 1 Transportpolitiskt mål Trafikverksmål Andelen funktionsnedsatta som kan Finns behov av anpassning av hållplatser/statio ner/ en för funktionsnedsatta Kan planen underlätta för funktionsnedsatta att Negativt: Minst y % färre funktionsnedsatta kan en. Positivt: Minst x % fler funktionsnedsatta kan en. Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av Systemnivå: Behovs. Åtgärdsplan: Föreslagna åtgärder Program för anpassning av en Jämförelse av föreslagna åtgärder i planen mot det föreslagna nätet för. Analys av i vilken mån planen ger förutsättningar att genomföra programmet Beräkning av hur stor andel av de funktionsnedsatta som kan en Bedömning av hur stor andel funktionsnedsatta som kan en Avprickning av vidtagna åtgärder 3

4 2 Barns, funktionsnedsattas och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Påverkas barns, funktionsnedsattas och äldres möjlighet att ta fram på egen hand Negativ påverkan: Minst x % färre äldre och funktionsnedsatta eller y % färre barn kan ta sig till sin målpunkt säkert. Positiv påverkan: Andelen barn som kan ta sig säkert till skolan ökar med minst 10 %. Andelen funktionsnedsatta och äldre som kan ta sig till målpunkt på egen hand ökar med minst 10 %. Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av Inventering av osäkra skolvägar inkl. anslutningar till skolbussar. Bedömning av antal barn med osäkra skolvägar (utifrån enkätundersökning) Utförda barnkonsekvenser vid infrastrukturprojekt som påverkar barns rörelsemönster Har barnkonsekvens utförts vid alla infrastrukturåtgärder som berör barn. Uppskattning av antal barn som kommer att få säkrare eller mindre säkra skolvägar resp. som kommer att få lättare eller svårare att komma till målpunkter. Andel av beräknade åtgärdskostnader som beräknas gå till gång eller cykelvägar. Andelen ska vara minst x % Frågor till föräldrar (görs av Trafikverket vart 3:e år) Frågor till barn.(dito) Andel av årliga investeringar 4

5 3 Hållbar samhällsplanering( Boverkets förslag till ny precisering) Städer och tätorter och sambandet mellan tätorter och landsbygd, planeras utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor Innefattar bl a hur en integrerad bebyggelse- och transportstruktur, som gynnar och gång- och cykeltrafik, ska åstadkommas. Tillgänglighet till handel och samhällsservice för personer utan bil Finns behov av förbättrad tillgänglighet till befintlig handel och samhällsservice för personer utan bil. Kommer nya handelsområden att beröras? Negativt: Planen bidrar väsentligt till att skapa nya handelsområden (> x ha) som är svåra att nå utan bil Positivt: Planen underlättar väsentligt för befolkningen att ta sig till befintliga handelsområden eller landsbygdshandel gående, cyklande eller kollektivt Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av Positiv påverkan: Planen bidrar till att skapa nya handelsområden (>x ha) i tättbebyggda och/eller försörjda lägen. Planen skapar försörjning, gång- och cykelvägar etc. som underlättar för befolkningen att ta sig gående, cyklande eller kollektivt till handelsområden eller landsbygdshandel. Kommunala översiktsplaner, regionala handelser, regionala bedömningar gjorda av handelns företrädare Redovisning av planerade och potentiella och framtida handelsområden (> x ha) på regionala kartor Sammanvägning av åtgärder som gå råt olika håll, expertbedömning. Längsiktig uppföljning: Befolkningens tillgång till service i form av fågelnätsavstånd (enligt Triss). Kortsiktig uppföljning: Etablering av nya handelsområden längs nya vägar/stationer 5

6 Kriterier för om planen leder till uppfyllelse av 4 Tillgänglighet God bebyggd miljö: Miljöanpassade och energieffektiva syste m är tillgängliga och av god kvalitet och det finns attraktiva, säkra och effektiva gångoch cykelvägar. Tillgängligheten med och gång och cykel till utbud och aktiviteter Finns ytterligare behov av transporter Förändras förutsättningarna att kollektiva transporter eller att gå och cykla till utbud och aktiviteter? Negativ påverkan: Planen försämrar väsentligt möjligheter att med eller med gång- och cykel pendla till arbete och studier nå fritidsaktiviteter. Positiv påverkan: Planen förbättrar dessa möjligheter i stor utsträckning Planen bidrar till: Förbättrade möjligheter att pendla till arbete och studier Förbättrade möjligheter att nå fritidsaktiviteter. Jämförelse mellan befintlig och framtida Sampers (se möjligheter att resa kollektivt etc.) Konsumentverkets tillgänglighetsmodell (kollas) Rikstrafikens tillgänglighetsmodell (kollas) Restidskvoter Kollektivtrafikbarometern (bl.a. funktionsnedsatta) 6

7 Utvecklingsbehov Vägtransportsystemet har varit förlåtande tillgänglighet har kunnat erhållas utan förutseende samhällsplanering. Idag har vi en hel del forskning om att mäta tillgänglighet, även för svaga grupper. Att omsätta denna kunskap till effektsamband är svårare, och svårast är att identifiera åtgärder, eftersom Trafikverket normalt inte är en aktör när det gäller serviceutbud (undantag körkortsprov). Det saknas alltså inte kunskap utan det saknas policies och strategier för hur samhället ska kunna förbättra tillgängligheten. Dåligt utformade knutpunkter mellan de olika transportslagen gör det svårt att ta sig till målpunkter. Dåligt utformade knutpunkter för gods gör transporterna dyrare. Fula väg- och järnvägsmiljöer, överväxta spår och förfallna lastkajer, liksom stora öde asfalts- och parkeringsplatser påverkar också oss som människor. Det här är exempel på frågor som idag inte hanteras i samhällsekonomiska kalkyler. Vi kan alltså inte värdera de åtgärder som måste göras av samhället för att skapa bättre förutsättningar för vårt resande. Här saknas metoder för att värdera det som folk i allmänhet uppskattar i samhället. Det saknas metoder för att bedöma effekter för utsatta grupper av långsiktiga planer. Ev saknas även metoder för att bedöma svaga gruppers behov på plannivå Medfinansiering De åtgärder som kan bli aktuella för att förbättra miljötillståndet för befolkningen är alla sådana som kan bli föremål för medfinansiering. 7