STRATEGISK PLAN Kommunfullmäktige Antagen 2010-06-23
3 (54) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen skall utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för planperioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för nämnderna och de mål som fullmäktige vill att kommunen skall uppnå de kommande tre åren. Arbetet med att ta fram den strategiska planen påbörjas med att kommunstyrelsens budgetberedning har planeringsmöten med nämnderna i kommunen. Då görs genomgångar av nämndernas bokslut samt de planeringsunderlag som nämnderna tagit fram. Fullmäktige fattar därefter beslut om den strategiska planen i juni. I VERKSAMHETSPLANERNA beskriver sedan nämnderna hur den egna verksamheten ska bi- dra till att uppfylla målen i den strategiska planen. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån FYRA PERSPEKTIV: Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstad- koms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller nämndsspecifika. Ofta krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge nämnderna direkta uppdrag. ANSVAROMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER är angivna i nämndernas respektive verksam- hetsplaner. Nämnderna skall även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder nämnden planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. BOKSLUTET REDOVISAR ÅRLIGEN en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. Där görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts.
4 (54) INNEHÅLL PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL...3 INNEHÅLL...4 ALLIANSENS BUDGETSKRIVELSE...7 VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN...9 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET SAMHÄLLSUTVECKLING...10 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET VERKSAMHET...13 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE...16 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI...18 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN -...19 INVESTERINGSPLAN...34 EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN -...37 BEFOLKNING, DEMOGRAFI...42 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR...43 BILAGA BEFOLKNINGSPROGNOS...53
5 (54) Tabellförteckning Tabell 1 Indikatorer för målet: Ett växande Sala... 11 Tabell 2 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling... 12 Tabell 3 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling... 12 Tabell 4 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare... 14 Tabell 5 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet... 15 Tabell 6 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare... 15 Tabell 7 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö... 17 Tabell 8 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande... 17 Tabell 9 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap... 17 Tabell 10 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling... 18 Tabell 11 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Ökade kostnader för kollektivtrafiken... 19 Tabell 12 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medfinansiering av Citybanan... 20 Tabell 13 Förändring av ram: Gemensam organisation för samhällsfinansierade resor... 20 Tabell 14 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Valkostnader... 20 Tabell 15 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Vänortsmöte... 21 Tabell 16 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Myggbekämpning... 21 Tabell 17 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Sala Silvergruva... 22 Tabell 18 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, inflytande/demokrati... 22 Tabell 19 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Kommunens inköpsfunktion... 22 Tabell 20 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Kommunens planarbete... 23 Tabell 21 Förändring av ram: Räddningstjänsten... 23 Tabell 22 Förändring av ram: Räddningstjänsten, IVPA... 24 Tabell 23 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Underhåll gator och vägar... 24 Tabell 24 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Ökade exploateringskostnader, utbyggnad av gatubelysning... 24 Tabell 25 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Kommunens inköpsfunktion... 25 Tabell 26 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Driftkostnader Täljstenen... 25 Tabell 27 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Lärkans sportfält och simhall... 25 Tabell 28 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Investeringsbidrag samlingslokaler... 26 Tabell 29 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Stimulansbidrag pensionärsorganisationer... 26 Tabell 30 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Stimulansbidrag landsbygdens ungdomsgårdar... 26 Tabell 31 Förändring av ram: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Datorer till alla elever... 27 Tabell 32 Förändring av ram: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Fordonsprogrammet flytt till Ösbyr... 27 Tabell 33 Förändring av ram: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Restaurang och livsmedelsprogrammet flyttas till Ösby. 27 Tabell 34 Förändring av ram: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ung start/navigatorcentrum... 28 Tabell 35 Förändring av ram: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Insatser ungdomsarbetslöshet... 28 Tabell 36 Förändring av ram: Skolnämnden, Skolstruktur Högstadieskolor... 29 Tabell 37 Förändring av ram: Skolnämnden, Dator till alla... 29 Tabell 38 Förändring av ram: Skolnämnden, Nya förskoleavdelningar... 29 Tabell 39 Förändring av ram: Skolnämnden, Kvalitet inom förskolan... 30 Tabell 40 Förändring av ram: Skolnämnden, breddat utbud inom idrottsskolan... 30 Tabell 41 Förändring av ram: Skolnämnden, Kulturskolan... 30
6 (54) Tabell 42 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, Nytt vård och omsorgsboende... 31 Tabell 43 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden,ökade kostnader försörjningsstöd... 31 Tabell 44 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, Nytt LSS boende... 31 Tabell 45 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, Medlemskap samordningsförbund... 32 Tabell 46 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, Insatser mot drogmissbruk bland ungdomar... 32 Tabell 47 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, Anhörigstöd... 32 Tabell 48 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, God kvalitet inom äldreomsorgen... 33 Tabell 49 Investeringsbudgetens nettoanslag () och investeringsplan ( och )... 34 Tabell 50 Nyckeltal, årlig procentuell förändring... 37 Tabell 51 Skatter, bidrag, utjämning, mkr... 39 Tabell 52 Fyra år i sammandrag... 40 Tabell 53 Befolkning, Utvecklingstendenser till 2020 i åldersklasser... 42 Tabell 54 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser... 43 Tabell 55 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser)... 44 Tabell 56 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser... 46 Tabell 57 Driftbudget/plan ( i års prisnivå, tkr)... 47 Tabell 58 Driftbudget/plan ( i års prisnivå, tkr)... 48 Tabell 59 Driftbudget/plan ( i års prisnivå, tkr)... 49 Tabell 60 Investeringsbudget/plan... 50 Tabell 61 Noter (1 9)... 51 Tabell 62 Befolkningsprognos... 53
7 (54) ALLIANSENS BUDGETSKRIVELSE Under de senaste två åren har vi genomlevt den allvarligaste ekonomiska krisen i världen sedan 1930-talet. Denna kris har omintetgjort mycket av det som åstadkommits i Europa sedan 2000. Europas länder har nu att handskas med alltför stora skulder, långsam strukturell tillväxt och hög arbetslöshet. Den ekonomiska situationen i Europa håller på att förbättras, men återhämtningen är fortfarande bräcklig. Sveriges ekonomi har också påverkats starkt av den ekonomiska krisen även om vi kan konstatera att Sverige i en Europeisk jämförelse klarat sig relativt bra. Arbetslösheten har dock nått höga nivåer vilket har en direkt påverkan på kommunernas och landstingens ekonomi. Antalet arbetade timmar minskar och därmed också skatteunderlaget. Sala kommuns ekonomi var under 2009 ansträngd. Bokslutet uppvisade dock ett positivt resultat tack vare en återhållsamhet med utgifterna från de olika nämnderna och förvaltningarnas sida. Denna återhållsamhet måste prägla även innevarande år och de kommande åren. För även om skatteunderlagsprognoserna nu är mer positiva finns det inte något utrymme för att inte hålla sig inom de budgetramar som kommunfullmäktige fattat beslut om. Vi kan nu se en förbättring vad gäller arbetslöshetssiffrorna. Den öppna arbetslösheten i Sala har under perioden mars - maj minskat från 4,4% till 3,8%. Den totala arbetslösheten i kommunen har under samma period minskat från 8,2% till 7,3%. Ungdomsarbetslösheten (18 24 år) har minskat från 19,2% till 15,8%. Detta är fortfarande allt för höga siffror men en glädjande trend. I Alliansens budget har vi valt att prioritera åtgärder som har speciellt fokus på ungdomar och ungdomars situation. Det är viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av insatser för att ge ungdomar möjlighet att komma in i arbetslivet och på olika sätt få praktik och arbetslivserfarenhet för att motverka ungdomsarbetslösheten som får negativa konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Samarbetet med såväl arbetsförmedlingen som det privata näringslivet är avgörande för dessa insatser. Det är viktigt att komma ihåg att det är i de små och medelstora företagen som arbetstillfällen skapas. Vi fortsätter därför våra insatser för att i ett samarbete mellan näringslivet och Sala kommun stimulera näringslivets tillväxt och utveckling. Ett bra företagsklimat är grunden för detta. Kritik har framförts av Skolinspektionen mot verksamheten i våra skolor. Kritiken måste tas på största allvar och noga analyseras. Likaså kan vi konstatera att barn och ungdomar når för låga resultat i skolan. Ett aktivt arbete pågår inom såväl skolnämnden som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden med åtgärder för att komma till rätta med de problem som uppmärksammats. Vi gör i vår budget en stor satsning inom barnomsorg och skola för att skapa bättre förutsättningar för detta arbete. Vi vill också understryka att vi gärna ser alternativ till den kommunala barnomsorgen och skolan ex i form av kooperativ barnomsorg. Vi har också satsat resurser för att motverka droganvändning av ungdomar. Detta är åtgärder som stärker det samverkansavtal vi nu tecknat mellan Sala kommun och Polismyn-
8 (54) digheten i Västmanland. Syftet är att Sala kommun skall bli en tryggare kommun genom bättre samverkan och nyttjande av gemensamma resurser. I samverkansavtalet lyfts speciellt ungdomar och ungdomars situation. Vi ser framför oss stora satsningar inom äldreomsorgen under den kommande mandatperioden, bl a som en följd av den demografiska utvecklingen. Vi planerar för byggande av ett nytt vård- och omsorgsboende av hög kvalitet under planperioden. Även här är vi öppna för att diskutera olika driftsformer. Vi satsar även extra resurser för att kunna bibehålla kvaliteten i äldreomsorgen. Kultur- och fritid har en stor betydelse för att Sala kommun skall vara en attraktiv kommun att leva och verka i. Vi fortsätter därför bl a våra satsningar på utveckling av Kulturkvarteret Täljstenen, på en fortsatt utbyggnad av Lärkan och renovering av Badhuset samt på kulturskolan. Vi har ett rikt föreningsliv i Sala kommun. Vi vill uppmuntra detta även i fortsättningen. Föreningslivet har en stor betydelse för att engagera barn, ungdomar och vuxna och därigenom ge förutsättningar för en meningsfull fritid och en god folkhälsa. Föreningslivet har också en betydelsefull roll för att utveckla det demokratiska samhället. Kollektivtrafiken är viktig för oss i Sala kommun. Att ännu fler ska få möjlighet att resa kollektivt är en av de viktigaste insatserna vi kan göra för att förbättra miljö och klimat! Det vidgar också arbetsmarknadsregionen och ger fler möjlighet att studera på annan ort. Vi fortsätter vårt aktiva arbete för att få förbättringar på Dalabanan (Borlänge Stockholm) med syftet att få fler och snabbare tåg. Vi medfinansierar Citybanan tillsammans med andra kommuner i regionen för att förbättra och underlätta infarten till Stockholm. Vi prioriterar även UVEN (Uppsala- Sala Västerås Eskilstuna - Norrköping). Vi planerar en planskild korsning vid Strå samt förbättringar av spår och perronger vid stationsområdet. I vår budget har vi även satsat resurser för att kunna arbeta för en bättre samordning av de samhällsfinansierade resorna i vår kommun. En annan viktig åtgärd inom miljö- och klimatområdet är den satsning på tillagningskök i våra förskolor, skolor och äldreboenden som vi nu fullföljer. En långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling ska vara utgångspunkt för allt arbete i Sala kommun. Vår budget skapar förutsättningar för detta.
9 (54) VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN En långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling ska vara utgångspunkt för allt arbete i Sala kommun Invånarna i Sala kommun ska må bra, ha framtidstro och känna att man bor i en säker och trygg kommun. Man skall känna att man har inflytande och är delaktig i samhället och dess utveckling. I Sala kommun ska den sociala ekonomin i samarbete mellan den privata, offentliga och ideella sektorn stimuleras eftersom den bidrar till mångfald i samhället och för människor närmare varandra - det sociala kapitalet ökar. Därmed skapas bättre förutsättningar för en god samhällsutveckling. Sala kommun ska präglas av livskraft i hela kommunen.
10 (54) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET SAMHÄLLSUTVECKLING Mål: Ett växande Sala En positiv befolkningsutveckling har stor betydelse för kommunens framtid, såväl när det gäller kommunens framtida skatteintäkter som för att nya idéer, tankar och erfarenheter skall berika vår bygd. Sala har under en längre tid haft relativt stabil befolkningsutveckling. Vid utgången av 2009 uppgick antalet invånare till 21 499. En annan viktig motor för tillväxt är samhällsplaneringen, där kommunens fysiska planering ska vara ett verktyg för att öka kommunens attraktionskraft genom att skapa förutsättningar för attraktiva miljöer för boende, arbete och rekreation. Under 2008 påbörjades ett arbete med fördjupad översiktsplan för Sala stad, där privatpersoner, föreningar, organisationer och företag inbjöds att delta i en dialog och ge sina synpunkter på framtiden. Planen kommer att färdigställas och läggas fram för antagande. Arbetet med en ny översiktsplan för hela Sala kommun har påbörjas under året. I samband med detta arbete skall bl. a områden aktuella för landsbygdsutveckling pekas ut där bl. attraktiva miljöer på landsbygden, i strandnära lägen, tas tillvara för boende. Som en grund för arbetet har ortsanalyser genomförts för vissa av kommunens mindre tätorter.
11 (54) För att uppnå en positiv befolkningsutveckling är utvecklingen av arbetsmarknaden och näringslivet viktiga. Hela kommunen måste därför gemensamt arbeta för ett positivt näringslivsklimat och att en positiv realistisk Sala-anda utvecklas. I Svenskt näringslivs ranking 2008 av företagsklimatet i Sveriges kommuner placerar sig Sala på 231:e plats, vilket inte är acceptabelt. Sala kommun har för avsikt att utveckla och förbättra företagsklimatet och då förbättra sig 20 % per år. Indikatorer för målet: Ett växande Sala Tabell 1 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Sala utvecklas när: Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 +134-47 +52 5 st. 5 st. 2 st. Försäljningsvärdet på fastigheter ökar (medelvärde tkr) 1 237 1 171 1 043 Antalet lägenheter ökar 10 st 22 st. 32 st. Antalet fastställda detaljplaner för näringsverksamhet ökar 3 st. 3 st. 0 st. Sala förbättrar sin placering på Svenskt Näringslivs ranking med 20 % 231 260 237 Förändring% 11% Befolkningsutvecklingen är positiv Antalet fastställda detaljplaner för bostadsbyggande ökar Mål: En långsiktigt social hållbar utveckling En god livskvalitet ger en attraktiv kommun, där närhet och trygghet ger en bra livsmiljö. Brett utbud av arbetstillfällen, ett attraktivt boende, bra infrastruktur, goda kommunikationer och en aktiv kultur- och fritidsverksamhet är viktiga ingredienser i den attraktiva Kommunen. Boendemiljöer ska planeras så att de skapar förutsättningar för gemenskap och kontakt mellan olika generationer och människor med olika bakgrund.
12 (54) Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Tabell 2 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Sala har en bra livs- och boendemiljö när: Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 - - - Medborgarna ger Sala i SCB:s medborgarundersökning minst betyget 65 (skala 0 100) som en bra plats att leva och bo på. (Sala deltar i SCB:s undersökning hösten 2010) Mål: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling De bärande idéerna och målen för energi- och klimatarbetet i Sala kommun, som de redovisas i den av kommunfullmäktige antagna klimatstrategin, ska ges genomslag i all kommunal verksamhet. De allmänna kommunikationerna och pendlingsmöjligheterna inom och till och från Sala kommun ska förbättras så att vi får tillgång till en större och flexiblare arbetsmarknad, bättre studiemöjligheter och ett bredare kultur- och fritidsutbud. De samhällsfinansierade resorna ska samordnas för att kunna utnyttjas mer flexibelt. De gröna näringarna, dvs. alla näringsverksamheter som har sitt ursprung från jordbruk, skogsbruk, trädgård och vatten, ska tas tillvara för en långsiktigt hållbar utveckling lokalt. Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Tabell 3 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Sala har en långsiktigt miljömässig hållbar utveckling när: Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Uppvärmning av kommunens fastigheter har ersatts med förnyelsebara bränslen. Indikatorn avser antal återstående anläggningar som drivs med olja 5 5 5 Andelen lokalt producerad energi ökar av den totala energianvändningen - - - 290 700 267 441 268 202 451 - - 2 560kg 2 728kg 2 802kg - - - Antal resor med kollektivtrafik ökar Totala mängden hushållsavfall minskar. Indikatorn avser insamlat mängd hushållsavfall (Kg/inv) Utsläpp från bilar minskar Andelen inköpta ekologiskt producerade och lokalproducerade råvaror till kostverksamheten ökar. Utvecklingen skall ske inom ramen för S.M.A.R.T.konceptet
13 (54) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET VERKSAMHET Mål: Nöjda medborgare och brukare För att vara en attraktiv kommun måste medborgare och kunder/brukare vara nöjda med den kommunala service som ges och med kvaliteten på densamma. Det sammanlagda betygsindexet, nöjd medborgarindex, för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna ligger på genomsnittet för de av landets kommuner som deltog i SCB:s medborgarundersökning.
14 (54) Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Tabell 4 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Salas medborgare är nöjda med kvaliteten och service när: de i SCB:s medborgarundersökning ger verksamheten lägst betyget 55 (skala 0 100) (Sala deltar i SCB:s undersökning hösten 2010) Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 - - - Mål: God service av hög kvalitet Kommunen ska tillhandahålla god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgarna. Alla medborgare skall i sina kontakter med kommunens alla verksamheter bemötas med respekt. I många fall kan kommunens och medborgarnas uppfattning om god service väntas sammanfalla med varandra. I några fall är det viktigt att kommunen på ett tydligt och sakligt sätt kommunicerar vilket uppdrag kommunen har och vilka begränsningar som finns. Detta kan beskrivas genom serviceförklaringar. Serviceförklaringarna är ett verktyg att klargöra för medborgarna vilken service/kvalitet på kommunens tjänster som de kan förvänta sig. Kommunen måste arbeta systematiskt och strukturerat med kvalitetsförbättringar, där en väl utarbetad och etablerad klagomålshantering, där avvikelser rapporteras och åtgärdas, kan vara ett viktigt inslag för att mäta måluppfyllelse och differens mellan kommunens beslutade serviceåtagande och medborgarnas förväntningar. Kvaliteten på kommunens tjänster kan i många fall mätas genom den officiella statistiken, exempelvis inom skolområdet, där betygspoäng och andel godkända elever är mått på vilken kvalitet som kommunen erbjuder sina medborgare. I andra fall är det kunden/brukaren som står för bedömningen av kvaliteten och ofta då utifrån sina egna subjektiva förväntningar.
15 (54) Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Tabell 5 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Sala har en bra kvalitet och service i verksamheten när: Utfall 2009 Brukarna får rätt insatser vid rätt tidpunkt av kompetent personal (1,2) Målet bedömt delvis uppfyllt inom vård och omsorg får fler barn, ungdomar och vuxna sina individuella behov av stödinsatser tillgodosedda i sin hemmiljö Målet bedömt uppfyllt Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet att söka gymnasieskola ökar 84% Utfall 2008 Utfall 2007 88% 87% 1)Se verksamhetsplan för Vård och omsorg för indikatorsammanställning. 2) Indikator för antalet personal med adekvat utbildning ej möjlig at mäta 2009. Hälften av övriga indikatorer visar på en positiv riktning 2009 Mål: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Demokratin ska utvecklas. En viktig del är medborgarnas möjligheter till inflytande. Medborgarna ska få tillgång till information om vad som händer i kommunen och informationen ska bygga på kommunikation. Det ska vara enkelt att ta del av kommunens utbud av service och tjänster oavsett om medborgaren kontaktar kommunen via telefon, besök eller via Internet. För att underlätta för medborgarna ska kommunens utbud av e-tjänster öka. Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Tabell 6 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Salas medborgare är med och påverkar och har inflytande när: de i SCB:s medborgarundersökning bedömer möjligheten till inflytande och påverkan till minst 45 (skala 0 100) (Sala deltar i SCB:s undersökning hösten 2010) Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007
16 (54) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE Mål: Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Kommunens medarbetare ska erbjudas goda möjligheter till utveckling i ett jämställt arbetsliv med marknadsmässiga villkor. Medarbetarnas samlade motivation, erfarenhet och kompetens är en viktig framgångsfaktor för kommunen. Nya moderna IT-lösningar, som ska bidra till effektiva arbetsprocesser, kommer att ställa krav på ny kunskap. God hälsa är en tillgång både för individen och för hela organisationen. Att främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga delar i arbetet med att minska sjukfrånvaron, sjukdomsrelaterade kostnader och få en effektivare verksamhet.
17 (54) Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Tabell 7 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö när: Utfall 2009 Utfall 2008 41% 59 % 4,6 5,45 Andelen skador/olycksfall/brott minskar till 50 % Sjukfrånvaron understiger 5 % Utfall 2007 6,30 Mål: Delaktighet och inflytande för medarbetarna Medarbetarna bidrar till måluppfyllelse och effektiva arbetsprocesser genom ett aktivt deltagande i utvecklingen av verksamheten. När medarbetarna får information och inflytande ökar förutsättningarna för delaktighet. Att kunna påverka och förbättra sin egen situation, gör dessutom arbetet roligare och mer produktivt. Ambitionen är att varje enskild arbetstagare ska känna sig sedd, hörd, bekräftad och delaktig i det som sker på den egna arbetsplatsen. Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Tabell 8 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Medarbetarna har delaktighet och inflytande när: Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Kommer att mätas med medarbetarenkäter Mål: Tydligt och bra ledarskap Kommunen skapar, med ett tydligt och bra ledarskap, en god arbetsmiljö som leder till ett gott arbetsresultat. Enligt värdegrunden i vår personalidé ska ledarnas och medarbetarnas förhållningssätt kännetecknas av öppenhet, tillit, respekt och delaktighet. Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Tabell 9 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Sala har ett tydligt och bra ledarskap när: Kommer att mätas med medarbetarenkäter Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007
18 (54) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI Mål: Hållbar ekonomisk utveckling Kommunens resurser ska används så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning skapas genom att kommunens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar. Varje generation bör bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning när målen sammantaget visar på en god måluppfyllelse i delårsrapporten och årsbokslutet. Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Tabell 10 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Sala har en hållbar ekonomisk utveckling när: Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 årets resultat uppgår till minst 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1,9% 1,6 % 2,7 % 0,8% 4,0 % 4,0 % 0, 05% 5,5 % 4,3 % 3,3-2,7 10,1 ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen: skatteintäkter, statsbidrag, utjämning förändring från föregående år i % nettokostnadsökning förändring från föregående år i % nämnderna bedriver verksamheten inom beslutade anslag avvikelse driftredovisning, mkr
19 (54) BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN - Ekonomiska förutsättningar Driftbudget/plan (ramberäkningarna) för åren - utgår från justerad budget 2010 uppräknad med 1,6% till års prisnivå. Justeringarna avser Tilläggsanlag, särskilt riktade beslut avseende 2010 i strategisk plan 2010- samt kapitalkostnader. Driftbudget/plan redovisas i fast prisnivå. Resultatbudget/plan är uppräknad med ytterligare 2,6% år och ytterligare 2,8% år. Justering har skett enligt senaste skatteunderlagsprognos. Resultatbudget/plan redovisas i löpande priser. Resultatmålet för har satts till 1%. Vår ambition är dock att återigen kunna höja resultatmålet till 2% när den ekonomiska situationen i Sverige och omvärlden stabiliserats. Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning Förändring av ram: Ökade kostnader för kollektivtrafiken En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för att kommunens invånare ska kunna pendla till arbete eller studier men också för möjligheten till ett aktivt socialt liv. En satsning på kollektivtrafiken är också en viktig del i vårt arbete för en miljömässigt hållbar kommun. Enligt gällande konsortialavtal och beslut vid Västmanlands Lokaltrafiks stämma är Sala kommuns kostnad för kollektivtrafiken 10 200 tkr. Ramen för Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning utökas med 400 tkr för att täcka ökade kostnader för kollektivtrafiken. Därutöver kommer en utredning att genomföras för att se över möjligheterna att införa gratis resor för äldre inom kommunen. Kostnaden för denna reform kan inte anges innan utredning. Tabell 11 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Ökade kostnader för kollektivtrafiken Kommunstyrelsen Kollektivtrafiken 400 tkr 400 tkr 400 tkr Förändring av ram: Medfinansiering Citybanan Sala kommun har som en viktig del i arbetet med att förbättra kollektivtrafiken på järnväg tecknat avtal om medfinansiering av Citybanan. Kostnaderna börjar belasta resultatet fr o m. Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning tillförs 772 tkr för att täcka dessa kostnader
20 (54) Tabell 12 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medfinansiering av Citybanan Kommunstyrelsen Medfinansiering av Citybanan 772 tkr Förändring av ram: Gemensam organisation för samhällsfinansierade resor Kostnaderna för de samhällsfinansierade resorna inom Sala kommun är idag höga. Utöver för kostnaderna för underskottstäckning av VLs trafik (10 200) tkr betalar idag Sala kommun 22 500 tkr för skolskjutsar och 3 615 tkr för färdtjänstresor mm. För att få en bättre samordning av de samhällsfinansierade resorna men också för att kunna erbjuda ett bredare och bättre utbud av resor med kollektivtrafik föreslås att en gemensam organisation för de samhällsfinansierade resorna bildas. Ramen för Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning föreslås utökas med 600 tkr för åren - för att inrätta en tjänst som ansvarig för samordningen av de samhällsfinansierade resorna. Omfördelning av resurser görs därutöver mellan berörda nämnder efter utredning. Tabell 13 Förändring av ram: Gemensam organisation för samhällsfinansierade resor Kommunstyrelsen Gemensam organisation för samhällsfinansierade resor 600 tkr 600 tkr 600 tkr Förändring av ram: Valkostnader Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltnings ram minskas med 600 tkr år, samt 700 tkr vardera år och eftersom vi då ej har kostnader för allmänna val. Tabell 14 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Valkostnader Kommunstyrelsen Valkostnader -600 tkr -700 tkr -700 tkr Förändring av ram: Vänortsmöte Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning tillförs 150 tkr år för genomförande av Föreningen Nordens Vänortsmöte. Senast Sala kommun var värd för arrangemanget var 2003 och nu efter 8 år är det återigen Sala kommun som skall svara för värdskapet.
21 (54) Tabell 15 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Vänortsmöte Kommunstyrelsen Vänortsmöte 150 tkr Förändring av ram: Myggbekämpning Myggbekämpning pågår denna sommar i norra delen av Sala kommun. Staten finansierar huvuddelen av kostnaderna för myggbekämpningen. Sala kommuns kostnader handlar i huvudsak om avgifter för deltagande i myggprojektet samt vissa kringkostnader. Kommunstyrelsen/ Kommunstyrelsens förvaltnings ram utökas därför med 200 tkr vardera år -. Ytterligare kostnader kan komma att belasta kommunen beroende av utvecklingen. Tabell 16 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Myggbekämpning Kommunstyrelsen Myggbekämpning 200 tkr 200 tkr 200 tkr Förändring av ram: Sala Silvergruva Besöksnäringen fortsätter att utvecklas positivt i Sala kommun. Varje år görs en undersökning där man via en turismekonomisk modell redovisar hur mycket pengar som turismnäringen genererar. Trots den djupa och långvariga lågkonjunktur som påverkat såväl den svenska som internationella ekonomin under det gångna året är resultatet för Sala oförändrat och den totala omsättningen har ökat något (178 miljoner jämfört med 177 miljoner 2008). De positiva delarna är att antalet hotellövernattningar ökade till en ny rekordnivå (26 877 st), att campingen som under flera år minskat omsättningen ligger kvar på samma nivå som förra året (1,9 miljoner), att antalet genomfartsresenärer ökat och är på samma nivå som 2007 (ca 221 000) och omsätter 44,2 miljoner, att omsättningen för stuga/b&b fortsätter att öka och visar rekordsiffror på 2,2 miljoner. De områden som visar negativa siffror när det gäller omsättningen är föga förvånande antalet affärsgäster, konferensgäster och dagsbesökare. Den direkta skatteintäkten blev 6,8 miljoner för 2009. Beräkningen avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkats av besökarens utlägg. Den totala skatteintäkten blev 16,6 miljoner och då ingår alla företag som påverkas av att besökare spenderar pengar i vår kommun. Sala Silvergruva har stor betydelse för utvecklingen av turismnäringen i Sala kommun inte minst genom en aktiv marknadsföring och ett starkt varumärke. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan olika aktörer inom turismnäringen i kommunen kan denna näringsgren utvecklas ytterligare.