Innehåll. Utvärdering av majsensilage i foderstaten. Mjölkkon äter allt, men. Vad är vi duktiga på i Sverige 2009-12-15



Relevanta dokument
NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Resurseffektiv utfodring av dikor

ASKA ASH Aska bestäms som vanligt, förbränns vid 5ooºC. Enheten är g/kg DM Analysmetod 71/250/EEC rekommenderas.

Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut!

* nh = nedbrytningshastighet

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Tolkning av foderanalys BLGG

Bra vallfoder till mjölkkor

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Leif Göransson. Energibegrepp. Bruttoenergi. Smältbar energi. Energikomponenterna i foder

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Utfodring av dikor under sintiden

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Ungdjurs tillväxt på Bete

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Robot och bete. Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Foderstatsparametrar

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Mineraler. och lite annat

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

SP biogasar häng med!

ALNARPS MJÖLKDAG på Önnestadsgymnasiet

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Lantmannens valltävling

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Beskrivning av NorFor-systemet -utbildningsmaterial

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Människokroppen 2 - Mat

Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige

Utfodringsrekommendationer i ekologisk mjölkproduktion

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Resurseffektiv utfodring av dikor

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

från idé till verklighet

Regional balans för ekologiskt foder

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Författare Swensson C. Utgivningsår 2009

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Närproducerat foder fullt ut

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /03 Bakgrund

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Vallfoder som enda foder till får

Tema Linjär optimering

Ekologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

SJVFS 2006:81 Saknr M 39

Närproducerat foder i praktik och teori

Utfodringspraxis Mjölby nov

Ekonomi odling i tunnel

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, Råvaruvärdering

Guide för Typfoder

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Steg a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) a) 135 b) c) 6 ( )

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark

Nr Märkningsuppgifter Djur utom sällskapsdjur Hund och katt Sällskapsdjur utom hund och katt 1 Foderblandningens beteckning: "Helfoder",

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L6-703 Ensilagemajs. Sortförsök. Sådatum : Förfrukt: Vall

Konsumtion och idissling av ensilage med olika hackelsela ngd

Kosttillskott. Fotbollskonferens Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Hur äter vi hållbart?

Slutrapport Rostning av åkerböna för ökat fodervärde (projekt nr 666/2012)

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Transkript:

Innehåll Utvärdering av majsensilage i foderstaten Växjö möte 9 december 2009 Vilka fodermedel behöver svensk mjölkproduktion? kti Något om analyser Majsensilage ur kons perspektiv Reflektioner och slutsatser Mjölkkon äter allt, men. Vad är vi duktiga på i Sverige Energi Vallfoderensilage Hpmassa Majsensilage Spannmål Struktur Vallfoderensilage Halm Majsensilage ( 50% ) HP massa ( 50% ) Protein Klövergräsensilage Proteinfodermedel Rapsmjöl Ärtor Åkerböna Agrodrank Världsmästare i vallodling Lättsmälta fiber (= energi) Struktur Och även protein (Klövergräsensilage) Odla spannmål (?) Det är åtminstone populärt att odla 1

Majsensilage konkurrerar med 1. Stärkelserika fodermedel = energifodermedel 2. Strukturfodermedel Dvs spannmål, vallfoder och HPmassa Den högavkastande kons perspektiv The good = vallensilage The bad = majsensilage The ugly = helsädsensilage 2

Kemisk fraktionering av foder i NorFor vilka fraktioner skall analyseras? Lösligt* Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Aska* Råprotein* Råfett* NDF* Stärkelse* RestCHO Fermentationsprodukter* Av NorFor s projektgrupp feb 2006 Uppdat. Av Åkerlind, Maj 2006 Aminosyror Fettsyror Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart* * = aktuell för analys (beroende på fodermedel) Erica Lindberg Foderuppgifter Nya analyser/indata TS, g/kg Ak Aska, g/kg TS VOS, % av OS Råprotein, g/kg TS NDF, g/kg TS Stärkelse, g/kg TS Råfett, g/kg TS Aska, g/kg TS OFÖRÄNDRADE indf sråprot Syror Etanol (kallas ibland alkohol) Ammoniumkväve 3

Olika former av energi BRUTTO- ENERGI SMÄLTBAR ENERGI OMSÄTTBAR ENERGI NETTO- ENERGI GÖDSEL URIN + TARMGASER VÄRME 4

h 2009-12-15 Samband VOS och indf(g/kg OS) Majs är ett energirikt och proteinfattigt foder! INDF mot VOS 250 200 INDF, g/kg OS 150 100 50 indf, g/kg OS y = -5,305x + 536,479 R 2 = 0,828 0 50 60 70 80 90 100 VOS T. Eriksson, SLU 0708 Oba and Allen,1999 45 40 35 30 Gas produktion in vitro (Hetta et al, 2009) Augusti 16, Milk/Mjölk En enhet ökad smältbarhet för NDF ml Gas/g OM/h 25 20 15 10 0,17 kg ökat torrsubstansintag 5 0 0 1,8 3,6 5,4 7,2 9 10,8 12,6 14,4 16,2 18 19,8 21,6 23,4 Time h 0,25 kg ökad mjölkavkastning 45 45 40 35 September 6, Dough/Deg 40 35 September 26, Dent/Mjöl ml Gas/g OM/h 30 25 20 15 ml Gas/g OM/h 30 25 20 15 10 10 5 5 0 0 1,8 3,6 5,4 7,2 9 10,8 12,6 14,4 16,2 18 19,8 21,6 23,4 Time h 0 0 1,8 3,6 5,4 7,2 9 10,8 12,6 14,4 16,2 18 19,8 21,6 23,4 Time h 5

Majsensilage i foderstaten Två Norfor optimeringar 1. Swensson & Lidström, 2007 2. Persson, 2009 6

Majsensilage i foderstaten Ann Therese Persson,Växa (D&U,2009) Majsensilage måste ha bra näringsmässig och hygienisk kvalite och vara billigare än vallensilage för att konkurrera Rätt pris idag <1,00 kr/kg ts Hur mycket majs behöver vi? 4 kg ts per ko och dag under 250 dagar = 1000 kg ts dvs ett ton majsensilage Ett hektar räcker till 10 mjölkkor Om några år 100 000 hektar majs räcker till 1 miljon mjölkkor! Några praktiska tips (Lidström, Alnarps mjölkdag) Sorter med hög smältbarhet Kombinera med baljväxtrika vallar (mer protein, mindre socker) Mycket majsensilage i foderstaten komplettera med strukturfoder Omdet kombineras med Agrodrnak, urea brist på svavelhaltiga aminosyror metonin 7

Reflektioner och slutsatser Majsensilage platsar i foderstaten om bra näringsvärde äi äd Stärkelse > 300 gram kg/ts Bra smältbarhet = låg andel indf God hygienisk kvalite Billigt per kg ts (billigare än vallfoder) Rekommendation 3 4 kg ts majsensilage per ko och dag, kombinera med vallensilage (klöver/gräs) Funderingar Odlingsplatsen Sverige är Europas Norrland Likviditeten Dyr odling att misslyckas med Prata med maskinstationen innan sommaren Skördetidpunkt, hackelselängden, corn cracker Foderstaten Vad kostar proteinet? Drivkrafterna Bonden i Hälsingland: Det är en rolig gröda för den blir så stor (ATL 13.10.2009) 10 Utsädesföretagen!?: Det testas cirka 50 sorter i Sverige, majsareal 15 000 ha. Danmark 100 sorter, majsareal 150 000 ha. Detsnackas mycket majs överallt Majsfält i Roslagen juli 2008 Tack för uppmärksamheten! 8

Feed Table NDF and starch NDF Potentiellt nedbrytbar NDF, pnndf Osmältbar NDF, indf Nedbrytningshastighet, potentiellt nedbrytbar NDF, nhndf Stärkelse, Stä Löslig stärkelse, sstä Potentiellt nedbrytbar stärkelse, pnstä Osmältbar stärkelse, istä Nedbrytningshastighet, löslig stärkelse, nhsstä Nedbrytningshastighet, Potentiellt nedbrytbar stärkelse, nhstä g / kg NDF g / kg NDF % / timme g / kg Stä g / kg Stä g / kg Stä % / timme % / timme Av NorFor s projektgrupp feb 2006 Uppdat. Av Åkerlind, Maj 2006 9

Standardfodervärden i fodertabellen Upphandling foderanalyser Fodervärden (TS-intag 8 kg) AAT P8 PBV P8 Nettoenergi laktation, NEL P8 Fodervärden (TS-intag 20 kg) AAT P20 PBV P20 Nettoenergi laktation, NEL P20 MJ / kg TS MJ / kg TS Husdjursföreningarna genomför en gemensam upphandling av analyser Även andra laboratorier kommer kunna sända via svarssystemet Det nuvarande svarssystemet kommer löpa parallellt en tid. Av NorFor s projektgrupp feb 2006 Uppdat. Av Åkerlind, Maj 2006 Av NorFor s projektgrupp feb 2006 Uppdat. Av Åkerlind, Maj 2006 10