Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Relevanta dokument
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering

Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret.

Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?

r c λ >1.1

Termodynamik (repetition mm)

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Arbetet beror på vägen

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.

Teknisk termodynamik repetition

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

SG1216. Termodynamik för T2

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Termodynamik Föreläsning 4

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lite kinetisk gasteori

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Slutet på början p.1

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Mer om kretsprocesser

Termodynamik, lp 2, lå 2003/04

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter.

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA GÖTEBORGS UNIVERSITET Sektionen för Fysik och Teknisk Fysik Oktober 2000

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Energitekniska formler med kommentarer

Teknisk termodynamik repetition

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

5C1201 Strömningslära och termodynamik

Transkript:

TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Luft och bränsle Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se September, / / Medelvärdesmodellering - Luftens och bränslets väg Återanvändning Snabbar upp produktutvecklingen. Cylindermodellen: komponenter Luft- och avgasmassflöde Avgastemperatur Moment Bränsleinjektor Injektorn öppnas av en puls % Injector needle position ṁat αth pim ṁfi θign λbc λac tinj Air filter Intake manifold Cylinder Exhaust manifold Catalyst Sammanslagen öppnings- och stängningstid t. Injicerad massa Intake Mth Tim Exhaust Bränsleflöde mfi = c p (tinj t(ubatt)) Mload N Me / ṁfi = N ncyl mfi = N c (tinj t(ubatt)) nr /

Modellsammanfattning () Gaspedalstolkning och trottelposition Luftflöde in i insugsröret Luftflöde in i cylindern Tryckuppbyggnad i insugsröret αref = upedal där upedal [, ] α = Hα(s) αref ṁat(α, pamb, Tamb, Π) = pamb Ath(α) Cth(α) Ψ(Π) RTamb ṁac(n, pim, Tim) = ηvol(n, pim) dpim dt = R Tim Vim dmim dt pim Vd ncyl N R Tim ni = R Tim (ṁat ṁac) Vim Modellsammanfattning () Flöde genom katalysator och avgassystemet (inkompressibel turbulent) pem p ṁcat = C R Tem Gasflöde från motorn Tryckuppbyggnad i avgasröret dpem dt = R Tem Vem Avgastemperatur Tem = kommer senare... ṁcyl = ṁac + ṁfc dmem dt = R Tem (ṁcyl ṁcat) Vem / 6 / Modellsammanfattning () Bränsleinjektor - Port inspr. ṁfi = C N (tinj t(ubatt)) Bränsleinjektor - Direkt inspr. ṁfc = C N (tinj t(ubatt)) (A/F) Bränsletsväg Modellvalidering (en annan motor). x Timedelay and wall wetting Bränslefilm λ till motor dmfp dt = X ṁfi mfp τfp ṁfc = ( X )ṁfi + mfp τfp Gasblandning & Transportfördröjning Sensordynamik d dt λexh(t) = λ = ṁac τmix d dt λs(t) = ṁfc /(A/F )s (λ(t τd(n)) λexh(t)) τλ (λexh(t) λs(t)) Injection time [s] λ []....9.8 6 8 Measured Modeled.7 6 8 Time [s] Modellen fångar: Tidsfördröjningen. Dynamik i systemet. Glöm inte bort att sätta initialvärden! 7 / 8 /

Fyrtaktsprincipen - (En cykel = varv = π) Inlet Inlet Inlet Inlet Exhaust Exhaust Exhaust Exhaust Arbetscykeln Grundläggande begrepp Combustion Intake Compression Expansion Exhaust 9 / / Indikatordiagram Motorgeometri Volym Indikatordiagram Cylindertryck som funktion av vevaxelvinkel θ Cylinder, intake, and exhaust pressure at rpm Nm intake comp. exp. exhaust intake Cylinder bore B Connecting rod length l Crank radius a Piston stroke L = a Crank angle θ Clearance volume Vc Displaced volume Vd = π B L maximum cylinder volume Vd + Vc rc = = minimum cylinder volume Vc TDC L BDC s(θ) B l Vc 6 8 Crank angle [deg] V (θ) =Vc + π B (l + a s(θ)) s(θ) =a cos θ + l a sin θ θ a / /

Cylindertryck och momentant moment Tryck och moment från en cylinder, pulsationer ger varvtalsvariationer (Mätning i labbet och koppling till diagnos). Torque [Nm] Fuel Injection Air induction Ignition Torque prod. Torque M e,i (θ) Pressure p(θ) 8 6 Crank angle [deg] Fler cylindrar och svänghjulet smetar ut variationerna / Cylindertryck och momentant moment Torque [Nm] cyl cyl cyl cyl Crank Angle [deg] Medelvärdesmodellens och motorns moment Me = π Mcyl(θ)dθ Mf = π π Flera cylindrar (st) Cylinderordning --- p(v )dv Mf / Indikatordiagram Cykler Indikatordiagrammet från tidigare omräknat till pv-diagram Measured cycle Otto cycle Cylinder pressure [bar] pv diagram for rpm and Nm...6.8 Cylinder volume [dm ] Varför pv-diagram? Arbetet kan räknas fram genom W = pdv! Cylinder pressure [bar] Intake and exhaust stroke... 6...6.8 Cylinder volume [dm ] Termodynamiska cykler som modell av uppmätt indikatordiagram Handräkning och analytiska resultat Viktigt att göra skillnad på: Ottomotor Ottocykel Dieselmotor Dieselcykel Seiliger ger bäst överensstämmelse...6.8 a Seliger cycle...6.8...6.8 Diesel cycle...6.8 / 6 /

Termodynamiska storheter Termodynamiska system, processer, och cykler En kort sammanfattning av termodynamiken Mass specifika storheter små bokstäver v = V m, q = Q m, u = U m, h = H m, w = W m Ideal gas p V = m R T p v = R T :a Huvudsatsen dq = du + dw dq = du + dw Rev. arbete dw = p dv dw = p dv Entalpi H = U + p V h = u + p v dh = du + dp V + p dv dh = du + dp v + p dv :a H. (igen) dq = dh V dp dq = dh v dp Värmekapacitet Cv = ( ) ( ) dq dt v cv = dq dt v Cp = ( ) ( ) dq dt p cp = dq dt p Samband: du = cv dt dh = cp dt Ratio of specific heats γ = cp γ [.,.] cv 7 / 8 / En kort sammanfattning av termodynamiken Alla gaser vi räknar på i kursen är ideala. Ideala gaslagen p V = m R T och p V = n R T R = R M R = 8. [J/mol K] universella gaskonstanten, R = R/M [J/kg K] gaskonstanten. För en ideal gas gäller cp cv = R (utgå från h = u + pv och pv = RT ) Kan med γ = cp få följande uttryck cv = R cv γ, cp = R /γ Alla gaser vi räknar på har cp och cv konstanta. Termodynamiska system och processer System Isolerat Slutet Öppet Processer Isobar: samma tryck dp = Isokor: samma volym dv = Isoterm: samma temp. dt = Adiabatisk: inget värmeutbyte dq = Reversibel: dw = pdv Isentropisk: adiabatisk + reversibel (den bästa processen) 9 / /

Isentropisk kompression och expansion Ideal gas Isentropisk betyder Ingen värmeöverföring dq = Reversibel process dw = p dv Söker samband som beskriver hur tillståndet förändras under processen Utgå från :a Huvudsatsen Ideal gas p = RT v : dq = du + dw = cv dt + p dv cv dt = RT v dv T dt = R cv v dv cv dt = cp T cv v dv T v dt = (γ ) T v dv T v / Isentropisk kompression och expansion Ideal gas T v dt = (γ ) dv ln T ln T = (γ )(ln v ln v) T v T v ( ) γ T v = T v [ T = p v ] ( ) γ p v = pv γ R = p v p v γ [ v = R T ] ( ) γ T p γ = p T p Viktigaste ekvationen p v γ = konstant / Isokor process (konstant volym) t.ex. förbränning Frigjord energi från bränslet = min(λ, ) mf qlhv Konstant volym dv = :a huvudsatsen (energiekvationen) dq = du + p dv dq = du Inre energi U = m u du = mtot du = mtot cv dt Integrera :a huvudsatsen T dq = mtot cv dt = mtot cv (T T) T / Isobar process (konstant tryck) t.ex. förbränning Frigjord energi från bränslet = min(λ, ) mf qlhv Konstant tryck dp = Entalpidefinitionen + :a huvudsatsen H = U + p V du = dh p dv V dpn dq = du + p dv = dh V dp dq = dh Entalpi H = m h dh = mtot dh = mtot cp dt Integrera :a huvudsatsen T dq = mtot cp dt = mtot cp (T T) T /

p p T mtot cv T p v v v v p T v v v v p p T mtot cv Cykelräkning p och T givna Termodynamiken ger en systematisk metod för att räkna cykeln runt. p T T = = T p = ( T = ( ) γ = rc γ ) γ = r c (γ ) Jämförelse mellan modell och mätning De ideala cyklernas effektivitet Wi,g = ηf,i ηf,i =? ( ) γ = p = r γ c ( ) γ = T = r γ c T T = Qloss V = T / 6 / Jämförelse mellan mätning och modell Ideala Ottocykelns effektivitet Arbete ut Verkningsgrad ηotto = Tillförd energi Känner tillförd energi Två sätt att beräkna arbete ut Wout Integrera arean Wout = p dv Lösa två integraler c V γ dv Första lagen: efter en cykel har U inte ändrats dq = du + dw Q = W W = Wout Q = Qloss......6.7 Volume [dm ] 7 / ηotto = Wout = Qloss = Qloss = T T = T T rc γ 8 /

η fi r c Ottocykelns effektivitet ηf,i = rc γ.8.7.6 Efficiency for the Otto cycle γ=. γ=. Normalfall γ =. Övningsuppgift: Jämför rc = med rc = i ett pvdiagram. Var förlorar man?..... γ=. pv diagrammet och andra cykler Knack En begränsning 9 / / Cykeleffektiviteten och pv-diagramet Cykeleffektivitet forts. Alla tre ideala cyklerna ηf,i = Wi Förutsättning: Samma. Vad syns i diagrammet? 8 6 Otto Seliger Diesel 6 7 8 9 Volume/V c ηotto > ηseiliger > ηdiesel Dieselcykel eller cykel med konstant-tryck Seiligercykel eller cykel med begränsat-tryck Notera att Dieselcykeln (α = ) och Ottocykeln (α = och β = ) är specialfall av Seiligercykeln. ηf,i = β γ rc γ (β )γ ηf,i = αβ γ rc γ α(β )γ + α Alla cykler säger att vi skall ha högt kompressionstal! Vad är haken? / /

7 6 x 6 no knock 6 Crank Angle [deg] 7 6 x 6 slight knock oscillations 6 Crank Angle [deg] 7 6 x 6 9 o 8 o severe knock oscillations 6 Crank Angle [deg] Några kolvar som utsatts för knack Knack En begränsning för bensinmotorer Cylinder pressure [Pa] Knack (spikning) och oktantal hänger samman Oktantalet är bränslets motstånd mot självantändning. Krav på styrsystemet Hantera olika bränslen. / Knack kan förstöra motorn! Mer om denna begränsning för bensinmotorn nästa läsperiod... / Luft och bränsle Arbetscykeln Grundläggande begrepp Termodynamiska storheter Termodynamiska system, processer, och cykler Jämförelse mellan modell och mätning De ideala cyklernas effektivitet pv diagrammet och andra cykler Knack En begränsning /