Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering
|
|
- Mats Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Övergripande Reglering Historik Momentbaserad reglering Turboreglering Motor Arbetsprinciper Motor Knack Motor Tändningsreglering November 7, Motorreglering Kort historik På T-forden: Manuell reglering av Handgas Tändningsinställning Köra med slokande mustascher Motorreglering - Sensorbaserad reglering Första stegen i elektroniska EMS (Engine Management Systems) ṁat θth pi ṁfi θign λbc λac Senare (i Ford Mustang m.fl.): Gaspedal Tändningsinställning genom mekaniskt system; centrifugalregulator och vakumklocka i fördelaren. Intake Mth Ti Mload Me Catalyst Exhaust N
2 Motorreglering - Mappbaserad reglering Engine control - Map based control Illustration av hur mappar kan användas för att uppfylla det grundläggande reglermålen för bränsle- och tändningsreglering. Målen uppnås via injektoröppningstid tinj, och tändvinkel θign i ett reglersystem. Engine Speed D Look-up Table tinj text text text Mapbaserad eglering can utvidgas och optimeras till mycket stor förfiningsgrad. Inputs Basic Injection Map D Look-up Table Control Outputs text Ett exempel med optimal luft/bränsle λ and tändningsvinkel α för ett FTP test. Manifold Pressure Basic Map θign text text Motorreglering - De tre huvudlooparna Styrsystemen blir mer och mer komplexa Ohållbart Lambda feedback control Driver Cruise control Air calculation Throttle angle Open loop & feedforward fuel Fromandengine driversensors based requests structure Air timing * Injector Throttle Engine Knock detection & control λ sensor Engine torque Knocksensor Idle speed control Catalyst heating Anti-jerking function Limitaton of engine and vehicle speed Fuel calculation timing calculation Injection time Cylinder individual fuel cut-off timing De olika regulatorerna kan vara ad hoc lösningar baserade på mappar modellbaserade designmetoder Protection of engine compoents Transmission control Vehicle dynamics control? Turbo air calculation Variable valve actuation Waste-gate control?
3 Momentbaserad reglering Momentbaserad struktur Fordon Engine speed or velocity Traction control intervention Driver interpretation max Accelerator pedal pos. min Cruise controller min Drag torque intervention max Vehicle propulsion demand Top speed limit Driver and vehicle demands Vad vill f oraren uppn a n ar han trampar p a gasen? Tolka f oraren, propagera tolkning fr an fordonsbeteende till motor. Momentbaserad struktur Drivlina increase Vehicle propulsion demand x Momentbaserad struktur Motor min min Gear ratio decrease Gearbox losses Accessories Gear shifting interventions Fr an hjul till motor Mycket arbete bakom f orartolkning Gearbox protection max Vehicle stability control Fr an f orare till hjulmoment Anti-surge: N asta projekt, drivlinereglering Desired engine torque Desired engine torque Low idle controller Anti-surge filter Engine friction max limiter min Desired cylinder torque
4 8 8.. Time delay standard controller [s].. Engine speed [rpm] 8 8 Improvement in fuel economy [%] Engine speed [rpm] Momentbaserad struktur Översikt med aktuatorer Referensvärde External torque demand -Driver interpretation -Cruise control -Vehicle speed limit -Veicicle dynamics control -Driveability -Gearshift control Idle speed control demands Engine startup Catalyst heating Idle speed control Efficiency demand demand Coordination of torque and efficiency demands demand arbitration Realization of desired torque Throttle angle Injection time Individual fuel cut-off timing Grundprincip invertera momentmodellen (med fyllnadsgraden) Lös ut trycket i insugsröret pi Trottelregulator reglerar trycket pi Återkoppling Framkoppling Påverkar luftflödet, bränslet regleras med λ-regulatorn Framkoppling från insugstryckt Hur gör man i turbofallet? Engine speed limitation Protection of engine Wastegate control Tidsoptimal vs Bränsleoptimal regulator Tidsoptimal vs Bränsleoptimal regulator Förändring från tidsoptimal till bränsleoptimal Extra svarstid Vinst i bränsle BMEP [bar] BMEP [bar] Detaljer i Eriksson et. al. (), Control and Optimization of Turbocharged Spark Ignited Engines
5 η fi Efficiency for the Otto cycle γ=. γ=. γ=. Trade-off Ställ in acceptabel förlust över trottel Innehållsförteckning Övergripande Reglering Börvärde för kompressortryck: pc pic = pim pth PI regulator: uwg = PID(pic (pim pth)) ECO-/Sportsmode: Välj pth beroende på mod. Problem vid implementering: WG aktuatorn ligger ofta begränsningarna. Ger problem med I-delen Windup. I projektet: Anti-Windup implementerat åt er. (Reklam för industriell reglerteknik) Motor Knack Oktantal & Knack Motor Tändningsreglering Ottocykelns effektivitet En kolv som upplevt kraftigt knack ηf,i = rc γ Normalfall γ =. ηf,i ökar med rc för alla cykler. Varför designar vi inte för rc =? r c
6 7 x no knock Crank Angle [deg] 7 x slight knock oscillations Crank Angle [deg] 7 x o 9 o 8 severe knock oscillations Crank Angle [deg] En annan kolv som upplevt kraftigt knack Knack En fundamental begränsning för bensinmotorn Hur kan man detektera knack? Cylinder pressure [Pa] Knack kan förstöra motorn!!! Knack och oktantal är relaterade. Oktantal Bränslets förmåga att motstå knack. Oktantal RON & MON RON Research Octane Number Europa, Sydafrika, Australien MON Motor Octane Number Motorsport, Högre temperatur och varvtal på motorn. 8 till enheter lägre än RON. (RONMON)/ Används i USA och Kanada AKI Anti Knock Index PON Pump Octane Number RdON Road Octane Number RdON = aronbmonc, Erfarenhet har visat a = b =., c = Fuel sensitivity = RON - MON Arbetspunkter för ON bestämning Research Motor Engine speed rpm 9 rpm timing BTDC 9 BTDC fixed f(rc) Inlet temperature C ( F) 9 C ( F) Inlet pressure atm Humidity.-.7 kg/kg dry air Coolant temperature C Air to fuel ratio Adjusted for maximum knock Hur bestämmer man ON >? T milliliter (CH)Pb Referensbränsle: iso-oktan blyadditiv, T = gallon iso-octane ON = 8.8T..7T(..7T.T ).
7 Litet mer om varför kompressionen är begränsad? Innehållsförteckning Övergripande Reglering Alla cykler visar att högre kompressionstal ger bättre effektivitet, vad är problemet? begränsning på maxtrycket värmeöverföring dq ökade emissioner En diesel motor har högre kompressionstal än en bensinmotor, och det är ett av skälen till dieselmotorns högre effektivitet. Motor Knack Motor Tändningsreglering Motor Moment Tändningsloopen Tändningsreglering Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. Open loop & feedforward fuel * Injector Lambda feedback control λ sensor Varför: Vad: Hur: Tända blandningen. Bra bränsleekonomi. Ger en gnista i cylindern som startar förbränningen i rätt ögonblick. Laddar upp kondensator eller spole och laddar ur den genom gnistgapet i tändstiftet. Fromandengine driversensors based requests structure Air timing Throttle Engine Knock detection & control Engine torque Knocksensor Utmaningar: Bra bränsleekonomi i alla driftsfall. Hålla knack borta. Kalibrering Sluten loop reglering. Tändtidpunkt Tändenergi
8 .... SA SA SA SA TDC 8 SA SA SA SA Bränsleförbrukning Moment, Tändningstidpunkt och MBT Tändkrokar Fish Hooks. Experimental data for ignition timing efficiency MBT.9.8 Engine [Nm] η ign.7... angle [deg] θ ign θ ign,opt Tändningstidpunkt cylindertryck Positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen och styr pv-diagrammet Tändningstidpunkt pv-diagram. Pressure [MPa] Pressure [MPa].. 7 Volume [m ] x
9 Mean cylinder temperature Cylinder pressure Tändtidpunkt Tändningstidpunkt Cylindertryck och MFB Tändtidpunkten positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen PPP - Pressure Peak Position Mass fraction burned MBT xb(θ) = mburned(θ) mtotal Sex cylindertryck i arbetspunkten rpm Nm. Pressure [bar] Mass fraction burned x b Var finns tändtidpunkten? Var finns PPP och xb =.? Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Knackrisk som funktion av tändtidpunkt Medeltemperatur för olika tändtidpunkter End gas temperature T [K] T [K] De höga maxtemperaturerna medför att mer NOx bildas. Ändgastemperaturen för olika tändtidpunkter. Senare tändtidpunkt ger lägre temperaturer. Knackreglering
10 Mean cylinder temperature Cykel till cykel variationer Knackdetektering Alla styrvariabler konstanta, lambda reglering urkopplad. konsekutiva cykler Bandpassfiltrera signalen Likrikta (eller kvadrera) Integrera p Cycle to cycle variations xy Druck Cylinder pressure [bar] gefilterter fp Druck ms T Knackreglering Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Knackreglering kompenserar för inverkan av parametervariationer. Omgivningstemperatur Omgivningstryck vid olika höjder Oktantal for olika bränslen Motorernas tillverkningstolerans och åldring Kompressionsförhållandet kan ökas med enhet. Medeltemperatur för olika tändtidpunkter. T [K] Bränsleförbrukningen reduceras med omkring 7%. För turboladdade motorer är vinsterna större. De höga maxtemperaturerna medför att mer NOx bildas.
11 Motormoment och insugstryck Huvudlooparna Tändning Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. BMEP [bar] model measurement Intake manifold pressure [bar] Open loop & feedforward fuel Fromandengine driversensors based requests structure Air * Injector Throttle Lambda feedback control Engine λ sensor Engine torque Korrelation, som motiverar varför insugstrycket används som synonym för last. Vid höga laster: Kompromissar på tändningen för att skydda motorn mot knack. timing Knock detection & control Knocksensor Samtidig tändning och turbotryck APC Innehållsförteckning Övergripande Reglering Historik Momentbaserad reglering Turboreglering Motor Arbetsprinciper Motor Knack Oktantal & Knack Motor Tändningsreglering Motor Moment
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering
.8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4...
Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.
.8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4.3..
Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering
η fi.8.7.6..4.3.. Efficiency for the Otto cycle γ=.4 γ=.3 γ=. Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, tändning, tomgång, knack och
Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken
Fö 6: Repetition - MVEM Luft och bränsle Arbete och emissioner Huvudlooparna Fö 6: Repetition - Reglering Medelvärdesmodellering Samband mellan aktuator och sensorer samt sensorer inbördes. Huvudlooparna
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Övergripande
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Övergripande
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering
Innehållsförtekning TSFS Fordonssystem Fö 9 oh knakreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November, Drivlina Drivlina
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna
TSFS5 Fordonssystem Fö 1 Jämförelse och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Överladdning Avancerade koncept November
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller
_amb _amb ambient _amb ambient _amb W_es W_af _ambient _amb ambient _amb_ W_af [kg/s] _es [K] _es Ground _af _es Ground6 _af _es[pa] Comressor _af [Pa] _af [K] u_wg [...] W_com [kg/s] [rad/s] q_c q_t C
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor
TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se
C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a
.996.6.8.6.......5.6.7.8.9 Pressure ratio p r [ ] γ γ+ γ γ Compressible flow restriction Sonic velocity Sub sonic velocity Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?
Fordonssystem TSFS5 Fordonssystem Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Kursens Mål är att
r c λ >1.1
Repetition Motor Överladdning och Turbo - och bensinmotorer De stora skillanderna (Spark Ignited) (Compression Ignited) Bränsle Luftintag Trottel Raka rör Bränsleinsprutning I insugningssystemet Direkt
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?
Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Momentmodellen, Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna
nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-04-09 Sal U6 (12 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TENA Kursnamn Fordonssystem Institution ISY Antal uppgifter
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Motor Motor Avancerade koncept Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering
Innehållsförteckning TSFS Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Motiverande exempel Motiverande
Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12
Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-2 Uppgift. Betrakta en ideal Seiliger cykel utan residualgaser. Givet data nedan beräkna det maximala trycket och temperaturen
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter.
Innehållsförteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering Lars Eriksson - Kursansvarig Drivlina Översikt Drivlina Modellering Drivlina Dynamiska förlopp Drivlina
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.
Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se
Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor
nneha llsfo rteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Kursinformation Grundla ggande om motor Fo 1 Kursinformation, Grundla ggande om motorn, Medelva rdesmodellering fo
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.
Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se
Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning
TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna
nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings
Instruktion till Haltech E11
Instruktion till Haltech E11 Skrivet av Mats Ivarson 2004-05-29 1 Hjälp till självhjälp Syftet är att ge en grundläggande bild av hur man konfigurerar och optimerar upp en motor med ett Haltech E11 (eller
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.
Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet larer@isy.liu.se
Conventional Cruise control / Adaptive Cruise Control
Conventional Cruise control / Description Conventional Cruise Control (Farthållare) Ett system i bilen som håller den inställda hastigheten på bilen oberoende av om bilen går i uppförsbacke, nedförsbacke
Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö - Medelvärdesmodellering forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-12-22 Sal G35 (13 platser) G37 (18 platser) TER3 (5 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TEN2 Kursnamn Fordonssystem
Mer om medelvärdesmodellering av motorer Generell modelleringsstrategi
Fö : Kursinformation Inbjudan till föreläsning av Per Gillbrand urbo-pelle Drivlina Wheel orsdagen oktober,. - ca 7 ngine lutch Drive shaft Pensionerad teknisk chef för SAAB Motorutveckling. n legend.
Industriell reglerteknik: Föreläsning 6
Föreläsningar 1 / 15 Industriell reglerteknik: Föreläsning 6 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet 1 Sekvensstyrning: Funktionsdiagram, Grafcet. 2 Grundläggande
Förbränningsmotorer. Per Tunestål
Förbränningsmotorer Per Tunestål per.tunestal@energy.lth.se Varför hålla på med förbränningsmotorer Varför hålla på med förbränningsmotorer? Förbränningsmotorforskning = Aktivt miljöarbete Lokala emissioner:
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 10. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering.
8 6.9 H H O O NO x.. λ Lambda window NO x SFS Fordonssystem Fö Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet larer@isy.liu.se Reetition
Motor Begrepp. Fordonssystem. Fordonssystem. är att sträva efter: Fordon är idag datoriserad maskiner.
Fö : Introduktion Fö : Introduktion Fordon är idag datoriserad maskiner. Ugifterna för sådan förbättrade lösningar är många men huvudmålen är att sträva efter: Effektivitet, vilket ger sänkt bränsleförbrukning.
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 11 Drivlina Reglering. Drivlinemodellering. Drivlina - Modellering
Engine Transmission Clutch Wheel Driveshaft Final drive Propellershaft Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 11 Drivlina Reglering Lars Eriksson - Kursansvarig
Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB
1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar
Diesel Tuning Module Teknisk Guide
Diesel Tuning Module Teknisk Guide HUR FUNGERAR DET? För att förklara hur DTM fungerar måste man veta hur en dieselmotor fungerar. Den stora skillnaden mellan en diesel- och en bensinmotor är hur blandningen
EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck
Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency EMERSON Marine Fuel Measurement Solutions Emerson Overview Michael Jägbeck Product Marketing Manager Flow North East Europe: NEE Per Stenhammar Marine Sales Denmark
Företagsnamn: Grundfos Skapad av: Magnus Johansson Tel: +46(0) Datum:
Position Antal Beskrivning 1 HYDRO MULTI-E CRIE5-1 Art.nr.: 9913311 OBS! Bilden på produkten kan avvika från aktuell produkt GRUNDFOS Hydro Multi-E booster sets are designed for the transfer and pressure
Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?
Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,
CHALMERS ROCK PROCESSING SYSTEM
CHALMERS ROCK PROCESSING SYSTEM Dynamisk Simulering av Krossanläggningar PHD GAUTI ASBJÖRNSSON Optimal Krossning - Malning PHD JOHANNES QUIST Modellering och Styrning av Krossanläggningar MSC MARCUS JOHANSSON
Förbättrad överhettartemperaturreglering med framkoppling från fysikaliska processmodeller. Martin Råberg
Förbättrad överhettartemperaturreglering med framkoppling från fysikaliska processmodeller Martin Råberg Projektet är ett samarbete mellan Sweco, Modelon och E.ON Projektets huvudsyfte var att utvärdera
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Slutet på början p.1
Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade
Institutionen för systemteknik
Institutionen för systemteknik Department of Electrical Engineering Examensarbete Coordinated model based throttle and turbo control Examensarbete utfört i Fordonssystem vid Tekniska högskolan vid Linköpings
Kap 9 kretsprocesser med gas som medium
Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på
Svensk installationsmanual Nissan S14 SR20 (76-pin) MaxxECU Plugin
Svensk installationsmanual Nissan S14 SR20 (76-pin) MaxxECU Plugin 2015-06-05 Viktig information! (måste läsas innan installation) Maxxtuning AB - www.maxxtuning.se - info@maxxtuning.se 1 - Förord Denna
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret.
Innehållsförtekning TSFS Fordonssystem Fö Prinier oh modellering för motormoment, emissioner, oh köykler Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet
Vad är diagnos? Diagnos i fordon och andra tillämpningar. Varför diagnos i fordon?
Diagnos i fordon och andra tillämpningar Vad är diagnos? Diagnos är att automatiskt, och helst under normal drift, detektera fel. (ibland) isolera fel, dvs. peka ut vilken komponent som är trasig. Erik
ARBETSGIVANDE GASCYKLER
ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad
Systemskiss. Redaktör: Anders Toverland Version 1.0. Status. LiTH Fordonssimulator. Granskad Godkänd. TSRT71 Anders Toverland
Systemskiss Redaktör: Version 1.0 Granskad Godkänd Status Sida 1 PROJEKTIDENTITET Grupp 1, 2005/VT, Linköpings Tekniska Högskola, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon E-post Anders Wikström Kvalitetsansvarig
Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system
1 Föreläsning 1 Vad är systemteknik oc reglerteknik? Grundläggande begrepp Grafiska representationer Styrstrategier Öppen styrning, framkoppling Sluten styrning, återkoppling Vad är systemteknik oc reglerteknik?
Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.
Reglering Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen. Regulator eller reglerenhet används för att optimera
Svensk installationsmanual Nissan Skyline R32/33 GT-R/GTS MaxxECU Plugin
Svensk installationsmanual Nissan Skyline R32/33 GT-R/GTS MaxxECU Plugin 2014-05-05 Viktig information! (måste läsas innan installation) Maxxtuning AB - www.maxxecu.se - info@maxxtuning.se 1 - Förord Denna
Motorstyrningar. Piggy back. Stand alone
Motorstyrningar Piggy back Kopplas mellan motor och originalstyrning Kortar/förlänger originalbränslet Backar/avancerar originaltändning Tar över laddtrycksstyrning Stand alone Ersätter original motorstyrning
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Fordonssystem,
Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik
Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient
Introduktion. Aktivera funktionen
1/7 Introduktion I Saab trionic 7 finns dold funktionalitet för att styra om information från motorstyrsystemet till SID så att man under körning kan se data från en mängd sensorer och andra beräknade
Systemskiss. Version 1.0 Dokumentansvarig: Olof Juhlin Datum: 25 september 2013
Systemskiss Version 1.0 Dokumentansvarig: Olof Juhlin Datum: 25 september 2013 Status Granskad Svante Löthgren 2013-09-22 Godkänd Projektidentitet Gruppmail: Hemsida: Beställare: Kund: Kursansvariga: Projektledare:
Partikelemissioner från Sjöfart
Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%
Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning
Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället
Momentbegränsare. Aktivering med hjälp av analoga signaler. Aktivering med hjälp av Extern CAN
Bakgrund Bakgrund Funktionen för momentbegränsare styrs av BCI-styrenheten (Bodywork Communication Interface). Funktionen kan antingen aktiveras med hjälp av analoga signaler eller Extern CAN (Controller
F13: Regulatorstrukturer och implementering
Föreläsning 2 PID-reglering Förra föreläsningen F3: Regulatorstrukturer och implementering 25 Februari, 209 Lunds Universitet, Inst för Reglerteknik. Bodediagram för PID-regulator 2. Metoder för empirisk
Reglerteknik. Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör. Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet
Reglerteknik Masterprofil på M Lars Eriksson Johan Löfberg - presentatör Fordonssystem Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet 2014-03-24 Lars Eriksson (larer@isy.liu.se) Reglerteknik 2014-03-24
INSTALLATIONSANVISNING BC500G2 6 CYL, MED GENERELLT KABLAGE
INSTALLATIONSANVISNING BC500G2 6 CYL, MED GENERELLT KABLAGE INSTALLATION Generellt om kablaget och installation Monteringen är relativt enkel, men kräver att man är lite händig med bilar och lödkolv. Kopplingsschema,
Skattning av cylinderseparerat moment för effektivare och renare förbränning
Skattning av cylinderseparerat moment för effektivare och renare förbränning Marcus Hedegärd April 4, 2016 Doktorand på Chalmers en mycket kort tid till, och jobbade tidigare med hystereskompensering för
Simulering och reglerteknik för kemister
Simulering och reglerteknik för kemister Gå till http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm och gå igenom några av följande exempel. http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm Följ gärna de beskrivningarna
Svensk installationsmanual Toyota Supra MKIV MaxxECU Plugin
Svensk installationsmanual Toyota Supra MKIV MaxxECU Plugin 2014-03-20 Viktig information! (måste läsas innan installation) Maxxtuning AB - www.maxxecu.se - info@maxxtuning.se 1 - Förord Denna manual behandlar
Testprotokoll. Redaktör: Simon Malmberg. Version 0.1. Status LIU Flervariabla reglerstrategier för avancerade motorer. Granskad
Testprotokoll Redaktör: Simon Malmberg Version 0. Status Granskad Godkänd Lars Eriksson Sida PROJEKTIDENTITET 208/HT, Tekniska Högskolan vid Linköpings Universitet, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon
Designspecifikation. FUDGE - The FUn to Drive Generic Engine. Version 1.0 Dokumentansvarig: Johan Nyman Datum: 16 december 2014
Designspecifikation FUDGE - The FUn to Drive Generic Engine Version 1.0 Dokumentansvarig: Johan Nyman Datum: 16 december 2014 STATUS Granskad Johan Nyman 2014-10-22 Godkänd PROJEKTIDENTITET Gruppens epost:
Kravspecifikation. LIPs. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo 2008-04-23. Niclas Lerede Version 1.2. Status. Reglerteknisk Projektkurs
Niclas Lerede Version.2 Status Granskad 2008-04-23 PA Godkänd PROJEKTIDENTITET VT 2008, -Gruppen Linköpings tekniska högskola, ISY- Fordonssystem Namn Ansvar Telefon E-post Daniel Ahlberg ansvarig delsystem
Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden.
Ottos fyrtaktsmotor Marcus Klein klein@isy.liu.se Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden Ottos fyrtaktsmotor p.1/17 1876 Första (bra) motorn med intern förbränning
Utbildning i reglerteknik. Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation
Utbildning i reglerteknik Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation Upplägg Grov planering Seminarium Riktat mot en bredare publik än bara kursdeltagarna. Syftar till att skapa en förståelse
Motorkoncept 2. Nhut Lam, doktorand. Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet
Motorkoncept 2 20160406 Nhut Lam, doktorand Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet Projektinformation Projektnamn: Motorkoncept 2 (etapp 1) Projekduration: 2013-01-01 till 2016-01-31 Huvudstödmottagare:
TMT Maskinvaruhus AB Södra Skeppsbron 21 802 84 GÄVLE 126 : 1
TMT Maskinvaruhus AB Södra Skeppsbron 21 802 84 GÄVLE 126 : 1 Specifications PV 13C Idle air consumption - 1.gear / 2.gear m³.min-¹ 0,95 Idle Speed - 1.gear / 2.gear min-¹ 350 Air consumption at max. power
Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik
Föreläsning 2 Reglerteknik AK c Bo Wahlberg Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik 3 september 2013 Introduktion Förra gången: Dynamiska system = Differentialekvationer Återkoppling
Projektrapport Projekt 1 TSFS05. Linus Linusson Linnea Linneasdotter
Projektrapport Projekt 1 TSFS05 Linus Linusson linus@studentmejl.se Linnea Linneasdotter linnea@studentmejl.se 9 juli 2010 Denna rapportmall innefattar projekt 1 i kursen Fordonssystem (TSFS05). Syftet
Longitudinell reglering: Freightliners farthållare. Fordonsdynamik med reglering. Minimera bränsleförbrukning
Longitudinell reglering: Freightliners farthållare Fordonsdynamik med reglering Jan Åslund jaasl@isy.liu.se Associate Professor Dept. Electrical Engineering Vehicular Systems Linköping University Sweden
KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00
KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 Svaren skall vara läsligt skrivna och så uppställda att lösningen går att följa. När du börjar på en ny uppgift - tag
Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess
Systemteknik/reglering Föreläsning Vad är systemteknik oc reglerteknik? Blockdiagram Styrstrategier Öppen styrning, framkoppling Sluten styrning, återkoppling PID-reglering Läsanvisning: Control:..3 Vad
För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.
För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning. Används för att reglera en process. T.ex. om man vill ha en bestämd nivå, eller ett speciellt tryck i en rörledning kanske.
Energieffektiv styrning av arbetsuppdrag för anläggningsmaskiner. Volvo Construction Equipment
Energieffektiv styrning av arbetsuppdrag för anläggningsmaskiner Problemställning Bakgrund I en produktionskedja bestående av anläggningsmaskiner är det viktigt både för energieffektivitet och produktivitet
ASTRA Pelletskamin P7. Manual för inloggning i servicemenyn.
20141122 ASTRA Pelletskamin P7. Manual för inloggning i servicemenyn. 1. Använd menyknapparna för att gå till inställningsmenyn 2. När inställningsmenyikonen lyser, använd och välj inställningsmeny nivå
Vehicle Stability Control ESP. Fordonsdynamik med reglering. Övergripande funktion. Figur 5.24 ESP: Kärt barn har många namn
Vehicle Stability Control ESP Fordonsdynamik med reglering Jan Åslund jaasl@isy liu se Associate Professor Dept. Electrical Engineering Vehicular Systems Linköping University Sweden Föreläsning 8 Kärt
Kap 9 kretsprocesser med gas som medium
Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts /bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1 2: Isentrop kompression 2 3: Värmetillförsel vid konstant volym 3 4: Isentrop
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen
Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen Mikael Axin Fluida och mekatroniska system, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet E-mail: mikael.axin@liu.se
Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik
Reglerteknik I: F1 Introduktion Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 14 Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. System = Process = Ett objekt vars
Laborationsrapport Laboration 1 TSFS05. Linus Linusson Linnea Linneasdotter
Laborationsrapport Laboration 1 TSFS05 Linus Linusson linus@studentmejl.se Linnea Linneasdotter linnea@studentmejl.se 1 december 2005 Denna rapportmall innefattar laboration 1 i kursen Fordonssystem (TSFS05).
Förord. Detta SM innehåller dels ett sammandrag över nyheterna, dels kortfattade beskrivningar för de viktigaste ändringarna på 82-års modeller.
Sida l av NYHETER 1982 Förord Detta SM innehåller dels ett sammandrag över nyheterna, dels kortfattade beskrivningar för de viktigaste ändringarna på 82-års modeller. 1982-års modeller får beteckning C