C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a
|
|
- Henrik Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pressure ratio p r [ ] γ γ+ γ γ Compressible flow restriction Sonic velocity Sub sonic velocity Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se August, Luft och bränsle Arbete och emissioner delvärdesmodellering Förbränning och stökiometri Perfekt förbränning av ett kolväte C a H b +(a+ b )(O +.77 ) aco + b H O+.77(a+ b ) Stökiometriskt luft/bränsle-förhållande (A/F) = m a och (A/F) s = (a+ b )( ) m f.a+.8b = (A/F) (A/F) s och φ = Frigord värme och en enkel modell: Q = min(,) m f q LHV Motor delvärdesmodeller Motor delvärdesmodeller Målet är modeller som beskriver denna typ av signaler. Jämför tidskonstanten med rpm = 5 rps. s/varv Även ett bränsledynamiksexempel: Steg i trottel (aktuator) Luftflöde (sensor) Tryck (sensor) α [ ] d/ m [g/s] at p [kpa] i 8 6 Throttle step response Steg i insprutad bränslemängd. Svaret i (+ elektrisk störning.) Injection time [ms] Trottelflödesmodeller (förslag till projekt c) Luftflödesmodell ṁref Luftmassflödesregulator Spjällhus Luftmassflödesgivare ṁth Kompressibel isentropisk strömning genom en strypning. ṁ at = p a RTa A th (α) C th (α) Ψ(p r ) αth Elmotor αref Spjäll- servo uth Modell Area A th (α) Kontraktion C th (α) Ljudhastigheten Modell Modell Fyra modeller (tre numrerade): Modell : Trottelrörelse Modell : Trottelservo Luftmassflöde: u th α α ref α A(α) ṁ at α α Ψ(pr) = Ψ(p r ) [ ] γ γ γ γ ( pr pr ( ( ) γ+ ) ) γ+) ( γ γ+ ( ) γ pr > γ γ+ Modell : Luftmassflödesregulator: ṁ at,ref ṁ at
2 Modellsammanfattning Luft och bränsle Modellsammanfattning () Gaspedalstolkning ṁ at,ref = (ṁ at,max () ṁ at,min ) u pedal +ṁ at,min där u pedal [,] Luftflöde in i insugsröret ṁ at = H(s)ṁ at,ref Luftflöde in i cylindern ṁ ac (,p i,t i ) = η vol (,p i ) p i V d n cyl R T i n i Tryckuppbyggnad i insugsröret dp i = R T i dm i = R T i (ṁ at ṁ ac ) V i V i Modellsammanfattning () Bränsleinjektor Bränslefilm till motor Transportfördröjning Sensordynamik ṁ fi = C (t inj t (u batt )) dm fp = Xṁ fi m fp ṁ fc = ( X)ṁ fi + m fp = ṁac ṁ fc /(A/F) s exh (t) = (t τ d ()) d s(t) = τ ( exh (t) s (t)) Implementering av tryckuppbyggnad [time ThrottleArea] From Workspace pressure Throttle area Throttle mass flow Upstream pressure Upstream temperature Throttle Model Throttle Mass Flow Cylinder Mass Flow Inake Manifold Model ODE för tryckdynamiken i insugsröret Throttle Mass Flow Cylinder Mass Flow K dp R*Tman/Vman s Manifold Pressure p pman Ange starttillståndet p = p(t ) i s pman dp pressure speed temperature Cylinder mass flow Mass Flow Model = R V T (ṁat ṁac) p(t) = p + t t dp p(t) = p + R T V (ṁat ṁac) p(t) = p + s R V T (ṁat ṁac) Cylinder mass flow Insugsrör Modellvalidering Insugsrör Modellvalidering Validering Jämföra modell och verklighet (mätning) pressure [time ThrottleArea] Throttle area From Workspace Throttle mass flow Upstream pressure Throttle Mass Flow Upstream temperature pman pressure Throttle Model Cylinder Mass Flow Inake Manifold Model speed Cylinder mass flow temperature Mass Flow Model Cylinder mass flow Koppla in uppmätta signaler till modellen Simulera Utsignal Jämför simuleringsresultatet med mätningen Insugsrör Modellvalidering Innehållsförteckning Throttle Angle [V] Manifold Pressure [kpa]
3 sensorer Diskret Diskret -sensor Diskret i amplitud: Mager Fet Billigaste möjliga sensorn för ändamålet Sensormodell för diskret sensor Sensorns utsignal V om s < sond =.6 V om s = V om s > Innehållsförteckning Signalkonditionering i styrsystemet omvandlar enkelt signalen till om s > sond = om s = om s < Motorreglering - De två huvudlooparna Bensinmotorreglering From engine sensors and driver requests Basic and transient fuel metering * sensor Två huvudloopar för alla bensinmotorer: Luft- och bränslereglering (Emissioner) timing + Knocksensing Tändningsreglering (Effektivitet eller bränsleförbrukning) Knock De olika regulatorerna kan vara ad hoc lösningar baserade på mappar designade med modellbaserade metoder - Map based Motorreglering - Mappbaserad reglering text text text text text text Mapbaserad reglering kan utvidgas och optimeras till mycket stor förfiningsgrad. Ett exempel med optimal luft/bränsle and tändningsvinkel α för ett FTP test. I grundläggande mappbaserad reglering är varvtalet och trycket insignaler och utsignalen från mappen är styrsignalen, t.ex. t inj = f(,p i ). Mappbaserad reglering är väletablerad teknik i industrin och man kan utvidga mapparna till fler sensorer och ha kompensations mappar för t.ex. transienter, varvtals förändringar, kallstarter, etc. ackdelen med dessa är att det tar tid att kalibrera alla mappar bestämma alla värden i alla mappar i ett modernt system. Detta motiverar den nya trenden att använda modeller med få(/färre) parametrar som beskriver funktionen istället.
4 Carbon monoxide (CO) emissions Equivalence ratio Hydro carbon (HC) emissions Equivalence ratio itrogen oxides (O) emissions Equivalence ratio Reglermål Emissioner från motorn Perfekt förbränning C a H b +(a+ b )(O +.77 ) aco + b H O+.77(a+ b ) Vatten, koldioxid och kväve räknas inte som emissioner. (Minskning av koldioxidutsläpp kräver minskad bränsleförbrukning, eller att man samlar alla avgaser?) Bildas även O, O, CO, och oförbrända kolväten HC Emissioner efter motorn Emissionerna påverkas av luft/bränsle förhållandet CO HC O CO in volume % HC in volume % O in volume % Kan förstå det mesta från reaktionsekvationen Emissioner efter katalysatorn Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret streckad - före katalysatorn heldragen - efter katalysatorn 8 window 6 HC O x CO volume in % CO CO O x Ox and HC in ½ HC.9.. Luft- och bränslereglering Trevägskatalysatorn: oxiderar - HC oxiderar - CO reducerar - O, O med hög effektivitet om ±. Avgasrening med trevägskatalysator - kräver reglering Grunläggande mål: Ge en förbränningsbar blandning av luft och bränsle. Delmål: Reglera = emissionsrening (viktigast) Reglera > bränsleeffektivitet Reglera < skydda motor och andra komponenter Strategier: Föraren spjällvinkel Föraren bränslemängd Föraren luftmängd reglersystemet styr α och ṁ fi.
5 Trevägskatalysatorn -sonden -reglering ( = ±.) Stökiometrisk reaktion (perfekt blandning och förbränning) mellan isooktan och luft. ( C 8H ) (O +.77 ) 8CO + 8 ( HO ).77 I verkligheten bildas det alltid HC, CO, O x, O,... Trevägskatalysatorn reducerar O x samt oxiderar HC och CO om =. För bra funktion krävs att = ±. -sonden mäter syrekoncentrationen. Omslagspunkten ger information om =. Hårt krav och modellosäkerheter Återkoppling nödvändig. Stationärt = : Återkopping från (diskret) -sensor. dsfördröjning τ d () Framkoppling nödvändig. (Enbart återkoppling räcker ej under transienter.) Transient: Framkoppling från t.ex. pedalrörelse eller varvtalsförändring. Speed density Mass air flow. Återkopplad -reglering Integrerande regulator Krav: = stationärt (inget stationärt fel). Vilken är den enklaste regulatorn som uppfyller detta? Bränsle.5 x Bränsle: u(t) = K I sond (t). Analys av reglersystemet Beskrivande funktion (reglerteori/reglerteknik fk). Förenklad grafisk lösning men fortfarande exakt lösning. motor avgas motor (t) = K luft(t) u(t) avgas = motor (t τ d ) sond sond (t) PI regulator Bränsle.5 x u(t) = K p sond (t) + K I sond (t) K p = τ d K I Framkoppling i -regulatorn Transienter Viktigaste reglerlooparna för bensin motorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. motor motor (t) = K luft(t) u(t) From engine sensors and driver requests Basic and transient fuel metering * sensor avgas..98 avgas = motor (t τ d ) sond sond (t) timing + Knocksensing Knock Varför räcker det inte med återkoppling? Diskret sensor, tidsfördröjning, och hårda begränsningar på stationärt begränsar förstärkningen. d framkoppling i -regulatorn Reglering med framkoppling (ingen kompensering för bränslefilmen) α th 5 5 α th 5 5 p im [kpa] 5 p im [kpa] 5 Fuel flow [g/s] Fuel flow [g/s]
6 -Reglering Transient α th Mass flow [g/s] p im [kpa] Trottel Cylinder Kan inte mäta ṁ ac Mass air flow principle: Kan mäta ṁ at Problem pga ej rätt flöde (se fig) Speed density principle: Utnyttja η vol och mät p i, samt T i. ṁ ac (,p i,t i ) = η vol (,p i ) p i V d R T i n i Kompensering för bränslefilm och injektor Viktiga praktiska aspekter: Svarstid i trycksensor, filtrering, prediktering. Framkoppling Bränslefilm och injektor Grundprincip Systeminvertering (statisk, dynamisk) System inverse Control System Characteristic Fuel Film Dynamic ṁ fc H f fp (s) ṁ fi t inj t inj ṁ fi ṁ fc inj (ṁ fi,) f inj(t inj,) H fp(s) Om bränslefilmen är ett LTI-system, så kan H fp (s) användas { dmfp = Xṁ fi [ ] m fp X ṁ fc = ( X)ṁ fi + ṁ fc = ( X)+ m fp s + }{{} H fp (s) om X och beror på arbetspunkten använd observatör ṁ fi Luft/bränsle regleringsloop Återkoppling + framkoppling Viktigaste reglerlooparna för bensin motorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. From engine sensors and driver requests Basic and transient fuel metering timing * + Knock sensor Knocksensing Modellbaserad reglering Använd modellen och skapa en observatör som: rekonstruerar tillstånden predikterar systemets beteende System: { ẋ = f(x,u) y = g(x,u) Observatör: { ˆx = f(ˆx,u)+k (y ŷ) ŷ = g(ˆx,u) Modellbaserad reglering Ett exempel Modellen: dpi = R Vi dmfp = Xṁ fi m fp τfp ṁ at = pa RTa Q th (α)ψ( pi ) pa p i = p i Vd pi ṁ ac = η vol (,p i ) 6ni R ṁ fp,c = τfp m fp Observatören: dˆpi = R Vi d ˆmfp = Xṁ fi (ṁ at (α,p a,p i,t a ) ṁ ac (,p i,t i )) llstånd Mätbara utsignaler (ˆṁ at ˆṁ ac )+K (ṁ at ˆṁ at )+K (p i ˆp i ) ˆm fp +K τfp (ṁ at ˆṁ at )+K (p i ˆp i ) Icke mätbara utsignaler pa ˆṁ at = RTa Q th (α)ψ( ˆpi ) pa ˆp i = ˆp i Vd ˆpi ˆṁ ac = η vol (,ˆp i ) 6ni R ˆṁ fp,c = m fp τfp Modellbaserad reglering Ett exempel T i Observer α Throttle ṁat Feed Forward p i Manifold ṁfi Fuel Dynamics Feed back (PI-contr.) ṁ fc ṁ ac φ and Combustion otera att regulatorn har en kombination av fram- och återkoppling. Återkopplingen multiplikativ, ger information om (A/F) s. -sensor
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?
Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Momentmodellen, Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik
Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö - Medelvärdesmodellering forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik
Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?
Fordonssystem TSFS5 Fordonssystem Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Kursens Mål är att
Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12
Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-2 Uppgift. Betrakta en ideal Seiliger cykel utan residualgaser. Givet data nedan beräkna det maximala trycket och temperaturen
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-04-09 Sal U6 (12 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TENA Kursnamn Fordonssystem Institution ISY Antal uppgifter
Projektrapport Projekt 1 TSFS05. Linus Linusson Linnea Linneasdotter
Projektrapport Projekt 1 TSFS05 Linus Linusson linus@studentmejl.se Linnea Linneasdotter linnea@studentmejl.se 9 juli 2010 Denna rapportmall innefattar projekt 1 i kursen Fordonssystem (TSFS05). Syftet
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna
TSFS5 Fordonssystem Fö 1 Jämförelse och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Överladdning Avancerade koncept November
Laborationsrapport Laboration 1 TSFS05. Linus Linusson Linnea Linneasdotter
Laborationsrapport Laboration 1 TSFS05 Linus Linusson linus@studentmejl.se Linnea Linneasdotter linnea@studentmejl.se 1 december 2005 Denna rapportmall innefattar laboration 1 i kursen Fordonssystem (TSFS05).
Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor
nneha llsfo rteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Kursinformation Grundla ggande om motor Fo 1 Kursinformation, Grundla ggande om motorn, Medelva rdesmodellering fo
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-12-22 Sal G35 (13 platser) G37 (18 platser) TER3 (5 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TEN2 Kursnamn Fordonssystem
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor
TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.
Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller
_amb _amb ambient _amb ambient _amb W_es W_af _ambient _amb ambient _amb_ W_af [kg/s] _es [K] _es Ground _af _es Ground6 _af _es[pa] Comressor _af [Pa] _af [K] u_wg [...] W_com [kg/s] [rad/s] q_c q_t C
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.
Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se
Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering
η fi.8.7.6..4.3.. Efficiency for the Otto cycle γ=.4 γ=.3 γ=. Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, tändning, tomgång, knack och
r c λ >1.1
Repetition Motor Överladdning och Turbo - och bensinmotorer De stora skillanderna (Spark Ignited) (Compression Ignited) Bränsle Luftintag Trottel Raka rör Bränsleinsprutning I insugningssystemet Direkt
Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.
.8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4.3..
Lösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT07 Tentamensdatum: Martin Enqvist
ösningar till tentamen i Industriell reglerteknik TSRT7 Tentamensdatum: 28-3-2 Martin Enqvist a) Z-transformering av sambanden som beskriver den tidsdiskreta regulatorn ger Iz) = KT Sz T i z ) Ez) = Kz
Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken
Fö 6: Repetition - MVEM Luft och bränsle Arbete och emissioner Huvudlooparna Fö 6: Repetition - Reglering Medelvärdesmodellering Samband mellan aktuator och sensorer samt sensorer inbördes. Huvudlooparna
Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering
.8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4...
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar 1 / 20 1 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.
Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet larer@isy.liu.se
TENTAMEN I REGLERTEKNIK
TENTAMEN I REGLERTEKNIK TID: 29-6-4, kl 4.-9. KURS: TSRT9 PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, tel 7-339 BESÖKER SALEN: 5., 7.3 KURSADMINISTRATÖR: Ninna Stensgård,
Industriell reglerteknik: Föreläsning 6
Föreläsningar 1 / 15 Industriell reglerteknik: Föreläsning 6 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet 1 Sekvensstyrning: Funktionsdiagram, Grafcet. 2 Grundläggande
Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.
Reglering Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen. Regulator eller reglerenhet används för att optimera
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2014-03-17 Sal (1) TER2,TER3 (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering
Innehållsförteckning TSFS Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Motiverande exempel Motiverande
Industriell reglerteknik: Föreläsning 4
Föreläsningar / 25 Industriell reglerteknik: Föreläsning 4 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Sekvensstyrning: Funktionsdiagram, Grafcet. 2 Grundläggande
TENTAMEN I REGLERTEKNIK I
TENTAMEN I REGLERTEKNIK I SAL: TER2 TID: 6 mars 2, klockan 8-3 KURS: TSRT9, Reglerteknik I PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANTAL SIDOR PÅ TENTAMEN (INKLUSIVE FÖRSÄTTSBLAD): 9 ANSVARIG
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F
Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F Kurskod: SSY 050, ERE 080, ERE 091 Tentamen 2007-05-29 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset Lärare: Knut Åkesson tel 3717, 0701-74 95 25 Tentamen omfattar 25 poäng, där betyg tre
Vad är diagnos? Diagnos i fordon och andra tillämpningar. Varför diagnos i fordon?
Diagnos i fordon och andra tillämpningar Vad är diagnos? Diagnos är att automatiskt, och helst under normal drift, detektera fel. (ibland) isolera fel, dvs. peka ut vilken komponent som är trasig. Erik
Systemteknik/Processreglering F2
Systemteknik/Processreglering F2 Processmodeller Stegsvarsmodeller PID-regulatorn Läsanvisning: Process Control: 1.4, 2.1 2.5 Processmodeller I den här kursen kommer vi att huvudsakligen att jobba med
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna
nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings
1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B
RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B Tid: Måndag 8 januari 08, kl. 4.00-7.00 Plats: Bergsbrunnagatan 5, sal Ansvarig lärare: Hans Rosth, tel. 08-473070. Hans kommer och svarar på frågor ungefär kl
Systemskiss. LiTH Reglering av Avgaser, Trottel och Turbo Niclas Lerede Version 1.0. Status. Reglerteknisk Projektkurs RATT LIPs
Niclas Lerede Version 1.0 Status Granskad PA, PW, NL 2008-02-11 Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET VT 2008, RATT-Gruppen Linköpings tekniska högskola, ISY- Fordonssystem Namn Ansvar Telefon E-post Daniel Ahlberg
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 11 Drivlina Reglering. Drivlinemodellering. Drivlina - Modellering
Engine Transmission Clutch Wheel Driveshaft Final drive Propellershaft Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 11 Drivlina Reglering Lars Eriksson - Kursansvarig
Mer om medelvärdesmodellering av motorer Generell modelleringsstrategi
Fö : Kursinformation Inbjudan till föreläsning av Per Gillbrand urbo-pelle Drivlina Wheel orsdagen oktober,. - ca 7 ngine lutch Drive shaft Pensionerad teknisk chef för SAAB Motorutveckling. n legend.
Industriell reglerteknik: Föreläsning 3
Industriell reglerteknik: Föreläsning 3 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar 1 / 19 1 Sekvensstyrning: Funktionsdiagram, Grafcet. 2 Grundläggande
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Övergripande
EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK Föreläsning 11: Implementering Kursinfo: Administration För frågor kring Bilda, labbanmälan, kurshemsida, etc.: kontakta Anneli Ström
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering
Innehållsförtekning TSFS Fordonssystem Fö 9 oh knakreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November, Drivlina Drivlina
Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik
Föreläsning 2 Reglerteknik AK c Bo Wahlberg Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik 3 september 2013 Introduktion Förra gången: Dynamiska system = Differentialekvationer Återkoppling
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Fordonssystem,
REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN
REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN Automatisk styra processer. Generell metodik Bengt Carlsson Huvudantagande: Processen kan påverkas med en styrsignal (insignal). Normalt behöver man kunna mäta
Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik
Föreläsning 9 Reglerteknik AK c Bo Wahlberg Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik 30 september 2013 Tillståndsåterkoppling Antag att vi återkopplar ett system med hjälp av u
För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.
För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning. Används för att reglera en process. T.ex. om man vill ha en bestämd nivå, eller ett speciellt tryck i en rörledning kanske.
TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK
SAL: TER2 TENTAMEN I TSRT9 REGLERTEKNIK TID: 29--7 kl. 8: 3: KURS: TSRT9 Reglerteknik PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Martin Enqvist, tel. 3-28393 BESÖKER SALEN: cirka
INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4
SYSTEMTEKNIK, IT-INSTITUTIONEN UPPSALA UNIVERSITET DZ 2015-09 INLÄMNINGSUPPGIFTER REGLERTEKNIK I för STS3 & X4 INLÄMNINGSUPPGIFT I Inlämning: Senast fredag den 2:a oktober kl 15.00 Lämnas i fack nr 30,
Kort introduktion till Reglerteknik I
Kort introduktion till Reglerteknik I Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. System = Process = Ett objekt vars egenskaper vi vill studera/styra. Vi betraktar system som har
Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 9 maj 5 kl 8 3 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt 5 poäng.
TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen
TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 1 / 26 Innehåll föreläsning 9 TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 9 Andra reglerstrukturer hendeby@isy.liu.se ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från referenssignalen
TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.
TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 2 Matematiska modeller Laplacetransformen Gustaf Hendeby gustaf.hendeby@liu.se TSIU61 Föreläsning 2 Gustaf Hendeby HT1 2017 1 / 21 Innehåll föreläsning 2 ˆ Sammanfattning
Förbränningsmotorer. Per Tunestål
Förbränningsmotorer Per Tunestål per.tunestal@energy.lth.se Varför hålla på med förbränningsmotorer Varför hålla på med förbränningsmotorer? Förbränningsmotorforskning = Aktivt miljöarbete Lokala emissioner:
Reglerteknik I: F1. Introduktion. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik
Reglerteknik I: F1 Introduktion Dave Zachariah Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik 1 / 14 Vad är reglerteknik? Läran om dynamiska system och deras styrning. System = Process = Ett objekt vars
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Motor Motor Avancerade koncept Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen
Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig
Reglerteknik AK, Period 2, 213 Föreläsning 12 Jonas Mårtensson, kursansvarig Sammanfattning Systembeskrivning Reglerproblemet Modellering Specifikationer Analysverktyg Reglerstrukturer Syntesmetoder Implementering
Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 10. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering.
8 6.9 H H O O NO x.. λ Lambda window NO x SFS Fordonssystem Fö Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet larer@isy.liu.se Reetition
TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.
TSIU6 Föreläsning 4 Gustaf Hendeby HT 207 / 22 Innehåll föreläsning 4 TSIU6: Reglerteknik Föreläsning 4 PID-reglering Specifikationer Gustaf Hendeby gustaf.hendeby@liu.se ˆ Sammanfattning av föreläsning
Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)
Övning 9 Introduktion Varmt välkomna till nionde övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Repetition Känslighetsfunktionen y ref + e u F (s) G(s) v + + y Figure : Blockdiagram Känslighetsfunktionen
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik
UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK B Carlsson 9911. Senaste revision 15 februari 2006 Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik Senaste inlämningsdag
TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.
TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 4 PID-reglering Specifikationer Gustaf Hendeby gustaf.hendeby@liu.se TSIU61 Föreläsning 4 Gustaf Hendeby HT1 2017 1 / 22 Innehåll föreläsning 4 ˆ Sammanfattning av föreläsning
CHALMERS ROCK PROCESSING SYSTEM
CHALMERS ROCK PROCESSING SYSTEM Dynamisk Simulering av Krossanläggningar PHD GAUTI ASBJÖRNSSON Optimal Krossning - Malning PHD JOHANNES QUIST Modellering och Styrning av Krossanläggningar MSC MARCUS JOHANSSON
Testprotokoll. Redaktör: Simon Malmberg. Version 0.1. Status LIU Flervariabla reglerstrategier för avancerade motorer. Granskad
Testprotokoll Redaktör: Simon Malmberg Version 0. Status Granskad Godkänd Lars Eriksson Sida PROJEKTIDENTITET 208/HT, Tekniska Högskolan vid Linköpings Universitet, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon
Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)
Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT6) 216-1-15 1. (a) Känslighetsfunktionen S(iω) beskriver hur systemstörningar och modellfel påverkar utsignalen från det återkopplade systemet. Oftast
Sammanfattning av föreläsning 4. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 5. Identifiering av olinjära modeller
Sammanfattning av föreläsning 4 Modellbygge & Simulering, TSRT62 Föreläsning 5. Identifiering av olinjära modeller Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Linjära parametriserade modeller: ARX, ARMAX,
TURBO Systemskiss. 5 december Status. Granskad SL
TURBO Systemskiss 5 december 2009 Status Granskad 2009-09-21 SL Godkänd Projektidentitet Beställare: Lars Eriksson, Linköping University Telefon: +46 13 284409, E-post: larer@isy.liu.se Köpare: Per Andersson
TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!
TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT2 för Y3 och D3 TID: 7 mars 25, klockan 4-9. ANSVARIGA LÄRARE: Mikael Norrlöf, tel 28 27 4, Anna Hagenblad, tel 28 44 74 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL: Läroboken Glad-Ljung: Reglerteknik,
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12
TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar 1 / 15 1 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.
Systemskiss. Redaktör: Anders Toverland Version 1.0. Status. LiTH Fordonssimulator. Granskad Godkänd. TSRT71 Anders Toverland
Systemskiss Redaktör: Version 1.0 Granskad Godkänd Status Sida 1 PROJEKTIDENTITET Grupp 1, 2005/VT, Linköpings Tekniska Högskola, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon E-post Anders Wikström Kvalitetsansvarig
Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)
Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT9) 26-3-6. (a) Systemet är stabilt och linjärt. Därmed kan principen sinus in, sinus ut tillämpas. Givet insignalen u(t) sin (t) sin ( t) har vi G(i )
Lösningar Reglerteknik AK Tentamen
Lösningar Reglerteknik AK Tentamen 060 Uppgift a G c (s G(sF (s + G(sF (s s + 3, Y (s s + 3 s ( 3 s s + 3 Svar: y(t 3 ( e 3t Uppgift b Svar: (i insignal u levererad insulinmängd från pumpen, mha tex spänningen
EL1000/1120 Reglerteknik AK
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120 Reglerteknik AK Föreläsning 11: Implementering Kursinfo: Tentamen Ordinarie tentamenstillfälle är fredagen den 15/1 kl.14.00-19.00 Obligatorisk föranmälan
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 24--4 Sal () TER,TERD (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal
F13: Regulatorstrukturer och implementering
Föreläsning 2 PID-reglering Förra föreläsningen F3: Regulatorstrukturer och implementering 25 Februari, 209 Lunds Universitet, Inst för Reglerteknik. Bodediagram för PID-regulator 2. Metoder för empirisk
TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D
TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D SAL: TER3 TID: 8 augusti 8, klockan 8-3 KURS: TSRT, Reglerteknik Y/D PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANTAL SIDOR PÅ TENTAMEN (INKLUSIVE FÖRSÄTTSBLAD): 6 ANSVARIG
TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19
TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT3, TSRT9 TID: 23 april 29, klockan 4-9 KURS: TSRT3, TSRT9 PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, 7-339 BESÖKER SALEN: 5.3, 7.3 KURSADMINISTRATÖR:
Tentamen i Systemteknik/Processreglering
Institutionen för REGLERTEKNIK Tentamen i Systemteknik/Processreglering 27 maj 2 kl 4 9 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 24-4-22 Sal () TER2,TER3,TERF (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in
Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)
Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!) Uppgift 1 (4p) Figuren nedan visar ett reglersystem för nivån i en tank.utflödet från tanken styrs av en pump och har storleken V (m 3 /s).
Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM
Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Övergripande
Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13
Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 24 oktober 26 kl 8-3 Poängberäkning och betygsättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING
TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING SAL: G32 TID: 8 juni 217, klockan 8-12 KURS: TSRT21 PROVKOD: TEN1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 6 ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg, 7-311319 BESÖKER SALEN: 9.3,