Lärande i barns vardag initiala erfarenheter av en jämförande studie

Lärande i barns vardag initiala erfarenheter av en jämförande studie Fredrik Rusk* Ida Hummelstedt** Michaela Pörn* Fritjof Sahlström** Anna Slotte-Lüttge* *Åbo Akademi / **Helsingfors universitet

FLIS (Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola)

Syfte Presentera initiala erfarenheter av en jämförande studie om lärandetillfällen i barns vardag Diskutera förståelsen av vad som kan betraktas som lärandetillfällen och hur de kan jämföras

Hur definiera lärandetillfällen? Tillfällen som innehåller: Topikaliserad epistemisk positionering Explicit orientering emot kunskapsasymmetrier Longitudinell situering (Förändringsorientering)

Lärandetillfällen Hemma Emelie har mera lärandetillfällen hemma än vad Fabian har Skolan Fabian har mera lärandetillfällen i skolan än vad Emelie har Emelie är expert i lärandetillfällena hon är med om i skolan

Lärandetillfällen Barn-barn Verkar främst handla om att ha rätt och att komma med ett slutgiltigt svar Barn-vuxen Deltagarna orienterar sig emot att diskutera ett problem eller en fråga och förhandla om det

Lärandetillfällen 1 Rymden - Barn-vuxen - Hemma 2 Spegelvänt - Barn-vuxen - Skola 3 Multiplikation - Barn-barn - Hemma 4 Vante - Barn-barn - Skola

1 Rymden 01 E: var e dedär va händer om dom far ner dit då 02 p: (2.0) dom står å titta på månen 03 E: var e dedär då 04 p: vet du vem dehär e 05 E: nä: 06 p: Sally Ride 07 E: (0.8) hu vet du de 08 p: m:nå de står där (.) Sally Ride (2.3) first american woman 09 in space (.) sir du 10 E: In[gu ska läsa pappa ingu läser (0.4) såme jåourneys sjang- 11 <sshange> mannkind fåreever 12 p: [(första) 13 p: some (0.5) säg eft- säg- say after me (.) some 14 E: some 15 p: journeys

Topikaliserad epistemisk positionering Explicit orientering emot kunskapsasymmetrier Longitudinell situering/förändringsorientering

01 F: nå de blev int nåå alls bra: (5.0) si (0.5) ganska dåligt blev de 02 L: (1.0) aj du e färdi ren 03 F: nä ja e int färd- (4.0) Sofi:a: e dehä bra. 04 S: jaa?-a (1.0) tycker du? att de e bra. 05 F: >nånää< (.) ((skakar på huvudet)) 06 S: [nå int ka- int kan ja säga då att de e bra[ ]om du int själv tycker att de e bra 07 F: [mhm [>nä< 08 F: >nä< 09 S: =vava de nu som gick snett [(0.5) vava de nu som gick fel. 10 [mmm 11 F: ja satt fö myki vatten 12 S: du satt fö mycke vatten? hur e de me denhä penseln? va den kanske lite stor? 13 F: jåå: 14 S: jå 15 F: (1.0) eller så va den= 16 S: =å hu va de (.) me din planering här att (2.0) me orde 17 F: a- mmm 18 S: rymdes de bra 19 F: nnåå int vet ja (2.0) nnää. 20 S: (.) m (.) å (.) nu (.) nu ta- nu tänker du på alla saker som du [tyckt att gick FEl 21 F: [mm 22 S: (.) i dehär [(.) å så tänker du att hu ska du göra- hu ska du göra dehä bättre nu. 23 F: [mm 24 F: ja 25 S: du kan använda denhä:r 26 F: ell:er nån annan vai? 27 eller? 28 S: (2.0) ja int behöver du- du behöver int byta ord 29 F: mm 30 S: de e ri?ktit bra. (2.0) men ja tror du kan använda. 31 F: andra sid[an: 32 S: [nä du kan int använda andra sidan å du kan no- dehär e nog för för 33 S: (1.0) de ha släpa ut fö mycke dehär nu du måst helt enkelt ta nya papper 34 F: jå

01 A: hueitsemän kertaa (.) y:ksi on: (.) seitsemän kertaa (1.0) yksi husju gånger (.) e:tt är: (.) sju gånger (1.0) ett 02 F: seitsemän ker- (0.5) se oli y- (.) se oli yheksän kertaa neljä sju gån- (0.5) de va n- (.) de va nie gånger fyra 03 A: (2.5) seitsemän kertaa: seitsemän (1.0) on nelkytneljää:= (2.5) sju gånger sju (1.0) är fyrtifyra:= 04 F: =ei oo =d de inte 05 A: no (.) mmhm (.) mitä se on sit nå (.) mmhm (.) vad är det då 06 F: (katotaan) (.) [tota mitä sä sanoit seittemän kertaa seittemän (vi ska se)(.) [alltså va sade du sju gånger sju 07 A: nii ja 08 F: m:-mh (12.3) ((häftig inandning)) mä tiiän mitä se on ja vet vad det är 09 A: no nå 10 F: (0.8) sano uusiks se (0.8) säg de igen 11 A: seitsemän kertaa: seitsemän sju gånge:r sju 12 F: NEL KYT YHDEKSÄ:N FYR TI NIO 13 A: eh::: (.) ON nelkytyhdeksän (.) seitsemän kertaa: seitsemän (.) on nelkyttyhdeksän: eh::: (.) ÄR fyrtinio (.) sju gånger sju (.) är fyrtinio 14 F: et tiennyt sitä (.) mä tiesin sen ennen sua de visste du inte (.) ja visste det före dej 15 A: nelkytyheksä fyrtinio 16 F: (1.7) sano et sä et tienny sitä ennen mua (1.7) säg att du inte visste det före mej 17 A: ei näe 18 F: (0.9) jos sä sanot et sä tiesit sen ennen mua (2.0) niin käy huonosti (0.9) om du säger att du visste det innan mej (2.0) så går de illa 19 (.) ainakin kalpaten (.) åtminstone dåligt 20 A: mä en tienny (0.5) sitä oikeesti ja visste inte (0.5) det på riktigt 21 F: m:-m 22 A: tai sit mä tiesin hahha: eller så visste jag hahha: 23 F: (1.3) eeksä muista mitä mä sanoin (2.0) <muuten käy kalpaten> (1.3) minns du inte vad jag sa (2.0) <annars går de dåligt>

4 Vante L: <hundana> bolt E: va e de Le:a L: ja vill ha hundana bolt K: (.) å ja vill ha min vante övanfö:r E: handske K: vante E: handske=dehär e vante ((visar sin vante)) handske ((pekar mot K)) (.) Lea handskar K: hihihi

Reflektioner Hur skall man se på relationen mellan epistemisk topikalisering och förändringsorientering? relationen mellan longitudinell situering och förändringsorientering?

FLIS (www.vasa.abo.fi/pf/flis/) Fredrik Rusk* (fredrik.rusk@abo.fi) Ida Hummelstedt** Michaela Pörn* Fritjof Sahlström** Anna Slotte-Lüttge* *Åbo Akademi / **Helsingfors universitet