Tekniska system för att förhindra och begränsa anlagda bränder



Relevanta dokument
Tekniska åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenserna av anlagd brand

STATUS: Kostnad/nytta studie Tekniska system för att förhindra och begränsa anlagda bränder

STATUS: Kostnad/nytta studie Tekniska system för att förhindra och begränsa anlagda bränder

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Patrick van Hees, Nils Johansson Lunds Tekniska Högskola Petra Andersson, Lars-Gunnar Klason SP Brandteknik

FÖRSÄKRING OCH SKOLBRÄNDER. Jerker Albin Riskingenjör, Willis

Publicerad: Link to publication

Projektbeskrivning Fallstudie av konstruktionsbränder

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Anlagd brand Analys av kostnader och nyttor med tekniska system

Tekniska system för att förhindra och förebygga anlagd brand - Slutrapport

Kartläggning av luftkvailtet

Projektering av brandskydd

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand

Projekt Anlagd Brand. Per Ringqvist Gästrike Räddningstjänst Polisen Gävleborgs län. Årsrapport 2008

Massaindex. Ett projekt inom SCOPE Norra. Johan Carlson 16 oktober 2013

Tillsynsarbete en försäkringsfråga? Skånsk Brandskyddsdag Andreas Nilsson, Riskingenjör Länsförsäkringar Skåne

Bostäder i område vid Tallidens skola mm. Nacka kommun

Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildnings- och arbetsmarknadsutfall. Caroline Hall SNS,

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Ekonomiska grundbegrepp

Hur följer vi upp bullermål vid nybyggnad?

Resultat från Framtidens Trähus

Utvärdering av lösningsmedelsexponering i Processlab 1, MC2

NYHETER ISO 14001:2015

Råsunda Lagern-Projektet

Bränder i mekanisk ventilerade rum - OECD PRISME 1 och 2 projekt

Power to gas i Sverige? Karin Byman, ÅF

Företags- och Personalekonomi G88

Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Befolkningsförändringar under 2013

Trafikbullerutredning av förskola i Kåhög

Utvärdering av Trädvitalitet och stabilitet Ryttare Eken, Södra Fiskaretorps vägen Stockholm.

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 3. Upplands Väsby kommun Utbildningsenheten

TR Stretered 1:1. Buller från vägtrafik Stretered 1:1, Mölndals stad

3. Olle skriver ned ett visst antal heltal mellan 10 och 25. Talens medelvärde är 18. Hur många är talen? (1) Medelvärdet av de tre första talen som O

Potential och kostnader för mer fjärrvärme. Bengt-Göran Dalman, DalmanEkh med Partners AB

Holistiskt angreppssätt för ökad trafiksäkerhet

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Vad menas med delaktighet i forskning?

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2014

Förskollärarprogrammet

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson

Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder

Dokumentationsuppdraget en sammanfattning

Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme:

ÅRSREDOVISNING 2015 BRF SKÖRDEN 1

Processinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare

KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN

E20 (Utkast - Ska bearbetas vidare!)

TRAFIKBULLER I PLANERAT BOSTADSOMRÅDE I HENTORP, SKÖVDE

Stratsys för landsting och regioner

Låt lönsamma kunder driva affären!

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK

Varumärkesfrämjande sponsringsmöjligheter

Summan av två tal är 38 och differensen mellan dem är 14. Vilka är talen? 2/0/0

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Hastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012

Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Staffan Waldo och Anton Paulrud

Rundvandring i bostadsområdet Annedal

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Varför mäta? Rättvis fördelning av kostnader Ge möjlighet att påverka sina kostnader Kontroll över sin förbrukning Energibesparing

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö- och byggförvaltning

Dimensionerande bränder i tåg och bussar - Status report - Brandforsk projekt

Analys av kritiska beroenden. Henrik Tehler Avd. för brandteknik och riskhantering

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

Hastighetsutvecklingen i Blekinge och Vägverksregion Sydöst

Investeringskalkyl för EcoPar

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?

Företagens betydelse i Göteborg. Medlemsföretaget Järna Rosor

Kapitel 9 Offentliga sektorn. Faktafrågor. Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Ungas attityder om prevention och droger

Datorövning 3: Icke-parametriska test

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING

Nycklar till framgång Nya ISO 9001:2015

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LINKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

I regionen ökade svinnet på grund av utgånget datum med 18% under perioden.

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Pressmeddelande från SCB

Mätosäkerhet vid förstörande provning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Kännedomsundersökning 2015

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska

Transkript:

Tekniska system för att förhindra och begränsa anlagda bränder Detektering av utvändig brand Nils Johansson Lunds Tekniska Högskola

Innehåll Problemet Möjliga tekniska lösningar Utvärdering Resultaten

Bakgrund Anlagd brand ligger bakom åtminstone 25% (ev. upp till 40 %) av alla bränder årligen. Totalt anläggs över 10 000 bränder i Sverige per år. Minst hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år. Hälften av alla skolbränder är anlagda (200-300 stycken) Dessa bränder uppskattas kosta samhället runt 300-500 MSEK/år Framförallt ett egendomsproblem

Mål och syfte med projektet Utveckla och utvärdera tekniska system och byggnadstekniska lösningar för att förhindra och minska konsekvenserna av anlagd brand i byggnader Kvantifiera olika tekniska systems och byggnadstekniska lösningars bidrag till att minska uppkomsten samt skadorna från anlagda bränder

1% 50%

Exempel: anlagd brand 2009 Killebäcksskolan, Lund, 70 miljoner Lomboloskolan, Kiruna, 100 miljoner Lekenskolan, Älvsbyn, 60 miljoner Gardaskolan, Gotland, 35 miljoner Hovsjöskolan, Södertälje, 50 miljoner Torslandaskolan, Göteborg, 120 miljoner 1-2% Total: 435 miljoner SEK

1% 50%

<1 % 50%

1% 50% <1 % <50% Minskad kostnad för bränder

Allvarliga bränder Analyser av statistik och verkliga bränder har visat att de mest allvarliga bränderna: startar utanför skolbyggnaden ofta i en plans byggnader efter skoltid

Inventering

Vad vet vi? Nyttan av systemen: Tidig detektion Hur tidig? Begränsad brandspridning Omfattning på brandspridning? Lite experimentell data tillgänglig Experiment i verklig skala och i en verklig miljö

Genomförda experiment Småskaliga experiment för att studera maximal värmekabeln Brännare mot en vägg Beräknade kabel i FDS Fullskaliga experiment utomhus Maximal värmekabeln Differential värmekabeln Rök detektering på vinden

Småskaliga experiment Test Time to detection (s) 1.0 m 1.5 m cable1 43 245 cable2 38 No activation cable3 51 No activation FDS simulation 43 No activation

Fullskaliga experiment Jämföra olika system: Värmekablar (2 typer) Rökdetektorer (2 typer) Brandventiler Totalt 24 experiment: Brandeffekter, baserade på studien av typiska bränder Fasadmaterial (brännbart/obrännbart) Öppning i takfot (varierande storlek) Mätningar: Temperatur Detektionstid Siktnedsättning

Beskrivning av de olika test serierna. Test Effekt (kw) Fasad typ Ventilationsöppning (mm) Antal test 1 140 Obrännbar 30 4 2 65 Obrännbar 30 3 3 140 Brännbar 30 2 4 65 Brännbar 30 2 5 140 Obrännbar 60 3 6 65 Obrännbar 60 4 7 8 Obrännbar 30 2 8 260 Obrännbar 30 1

Fullskaliga experiment Resultat

Fullskaliga experiment Resultat Uppmätta detektionstider i de genomförda experimenten. Tekniskt system Detektionstid (s) Test serie Antal test Min Max Medel Maximalvärmekabel 64 400 179 1,3,4,5,6,8 9 Differentialvärmekabel 16 27 22 3,5,8 4 Rökdetektor 1 88 478 162 1,2,3,4,5,6,7,8 21 Rökdetektor 2 77 316 168 1,2,3,4,5,6,8 18 Uppskattad detektionstid och detektionsfrekvens i försöken. Tekniskt system Detektions tid (s) Detektionsfrekvens Maximalvärmekabel 180 43% Differentialvärmekabel 30 19% Rökdetektor 180 100%

Detektionstid och detektionsfrekvens 100% 90% 20% 50%

Kostnad-nytta analys Undersöka kostnader och uppskatta nytta Underlag för beslutsfattare Uppskattning av nytta är traditionellt svårt Uppgifter från försäkringsbolag Antagande Konservativt Kostnad-nytta kvot Högre kvot mer lönsam

Metod Dimensionerande bränder Utomhus Inomhus Referens skolbyggnader Mindre Större Olika brandfrekvenser baserat på olika städer Exempel: detektionssystem för utvändig brand

Referensfall Två stycken envåningsbyggnader med en oisolerad vind under ett sadeltak. 20 år livslängd av de tekniska systemen och ränta på 4% 5 och 3 min detekterings tid för utvändiga resp. invändiga bränder. Referensfall 1: 1200 m 2 Total fasadlängd på 180 m Referensfall 2: 5000 m 2 Total fasadlängd på 320 m. Befintlig brandlarmscentral med detektorer i korridorer Källa: www.lund.se

Uppskattning av kostnader Information från leverantörer, konsulter och företag Materialkostnader Installationskostnader Driftskostnader Nuvärdesmetoden, kostnader flyttas i tiden Annuiteten, den årliga kostnaden

Uppskattning av nyttan Kostnadsminskning till följd av kortare responstid Detektionstid uppskattad från experiment

Resultat detektion utomhus, referensfall 1

Resultat detektion utomhus, referensfall 2

Osäkerheter Flera grova uppskattningar har gjorts: Kostnadsminskning av t.e.x kortare detektionstid Fler nyttor? Ränta Referensfall (livslängd + detektionstid) Kostnader Brandfrekvenser Resultatet styrs av referensfallet Dock väljs representativa referensfall Osäkerhet i resultat

Sammanfattningsvis Omfattande forskningsprojekt om tekniska system mot anlagd brand i skolor Relativ jämförelse mellan systemen Osäkerheter i bedömningar, men genomgående konservativt Vissa system har flera nyttor Vissa system har tydliga fördelar ur ett kostnads-nytta perspektiv i högriskområden

Mer information: nils.johansson@brand.lth.se www.brand.lth.se Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola

Tack! Patrick van Hees, LTH Michael Strömgren, SP Margaret Simonson McNamee, SP