AKTUELLT FRÅN ORSA Undrar just var man ska gå i skolan... Skollokaldiskussionen Lanthandeln med hemkörning Röjning ger flis Näringslivsåret mm Nr 1 2008
Det var med mycket pirr i magen som jag gick till min första dag som kommunalråd i Orsa kommun. Det känns oerhört hedrande att bli utsedd till kommunalråd. Det är ett stort och viktigt uppdrag samtidigt som Maries spalt det känns spännande och roligt. Det är med skräckblandad förtjusning jag har gett mig in i uppdraget. När jag skriver det här så har det bara gått två veckor och pirret är naturligtvis fortfarande kvar och jag hoppas att det kommer att vara kvar länge till. Jag tror att vi människor behöver den känslan emellanåt. Pirret är för mig ett tecken på att jag får utmaningar och med det utvecklas. Utan utmaningar och utveckling skulle jag tycka att det vore ganska tråkigt. Samtidigt är jag inte ensam i mitt arbete. Den positiva utveckling som Orsa har kräver mångas delaktighet och deltagande. Det samarbetsklimat och den anda av kreativitet och möjligheter som Ann varit med och byggt upp under sin tid som kommunalråd är något som jag ser som avgörande för Orsas framtid. Kreativitet är svårt. Det kräver mod och att våga pröva saker utan att riktigt ha allt klart in i minsta detalj från början. Det kräver också att vi vågar misslyckas ibland. Att våga misslyckas handlar också om att se att vi lär oss även av att vi inte alltid lyckas. Det går alltid att dra lärdomar av allt vi gör. Kreativitet, mångas delaktighet och deltagande innebär att arbeta i processer där inte allt är klart från början, utan att vi tillsammans formar samhället. Vi har ett gemensamt mål, men vägen dit och exakt hur det kommer att bli formas under arbetets gång. Det är i dialog med varandra som vi tillsammans formar samhället vi vill leva i. Små barn har sällan gränser för sin kreativitet. Det är oftast vi vuxna som sätter gränserna. Vi har många exempel på kreativitet i vår kommun. Utvecklingen i Orsa- Grönklitt är ett sånt exempel. Hur många trodde för några år sedan att verksamheten uppe i Grönklitt skulle utvecklas på det sätt vi ser idag, och utvecklingen bara fortsätter. Rovdjurscentrum/ Designtorg trä är ett annat sådant exempel. Kreativitet handlar om att försöka se på verkligheten med nya ögon, att vara nyskapande. Vi har haft Vinterfest i våra kommuner i den norra länsdelen. Vinterfesten är ett mycket gott exempel på kreativitet. I år var temat Saga och legend. Det är nog många av oss Orsabor, inklusive mig själv, som inte riktigt har insett vilket fantastiskt arrangemang vi har. En kammarmusikfestival i norra Dalarna som drar internationella artister och publik långväga ifrån. Jag måste erkänna att klassisk musik inte är något som jag lyssnar på till vardags. Det finns några enstaka skivor i skivsamlingen hemma, men jag kan inte påstå att de går varma i cd-spelaren. Den musikupplevelse jag fick vara med om i Orsa kyrka under Vinterfesten är dock något som jag önskar att alla skulle få uppleva. Vinterfesten kommer tillbaka nästa år så du som missade den i år och som kanske, som jag, inte riktigt känner dig hemma med klassisk musik, ta chansen och gå på en konsert. Vem vet, det kanske kan bli ditt livs musikupplevelse. Marie Olsson Thalins tankar Enkelt och obyråkratiskt En viktig sak för en bygds utveckling är enkelhet. Som till exempel att det ska vara lätt att få bygglov för ett hus i en by eller kanske till och med nära ett vattendrag. Jag har stor respekt för vårt kulturarv. Det finns mycket i vår historia som är viktigt att bevara och föras vidare till kommande generationer. Som till exempel vårt kulturlandskap. Men för en tid sedan så fick jag höra en sak som fick mig att gå i taket. Länsstyrelsen har tydligen regler som gör att vart enda stenröse i kommunen skall bevaras. Visst finns det delar av vårt kulturlandskap inklusive stenrösen som är så värdefulla att de skall lämnas orörda. Men det kan ju inte gälla överallt. Det sätter ju stopp för utvecklingen och lägger en död hand över landsbygden. Skall byarna fortsätta att leva så kan man ju inte göra museum av dem. Samma sak gäller strandskyddet. Ibland kan till och med ett dike eller en bäck räknas som vattendrag och därmed gäller strandskydd. Vilket gör att byggnadsnämnden måste begära dispens av länsstyrelsen för att kunna bevilja bygglov. I vår kommun som har så mycket fina platser runt tjärnar, sjöar och vattendrag tycker jag att det på många ställen skulle gå att bygga utan strandskyddsdispens. Se till att göra en inventering tillsammans med länsstyrelsen över bevarandevärda stenrösen i kommunen och var strandskyddet är viktigt och sätt upp tydliga regler vad som gäller där. I övrigt ska det vara enkelt och obyråkratiskt att få bygglov så att kommunen kan fortsätta utvecklas. Mikael Thalin Sidan 2
Om det här med demokrati och medbestämmande... Att jobba på en kommun innebär på att man jobbar i en politiskt styrd verksamhet efter politiska beslut. Det betyder också att vi har Orsabornas bästa för ögonen hela tiden. Det är kort sagt skitjobbigt ibland. Fast det är nödvändigt att alltid ha det i bakhuvudet. Demokrati ÄR jobbigt, och något vi måste reflektera över hela tiden. Det är helt enkelt det bästa systemet vi kan hitta för att driva världen framåt, och då får vi stå ut med derss brister. Och bristerna består mest i att man blir förbaskat frustrerad ibland när saker och ting drar ut på tiden - just för att den demokratiska processen tar tid. Sedan när processen tagit sin tid och ett beslut blivit fattat - ja då kan man ge sig tusan på att det blir liv och i värsta fall blir ärendet överklagat och så drar man det hela varvet runt en gång till och i allmänhet blev det som man först bestämde - bara ett år senare. Det är frustrerande. Men alldeles nödvändigt. Det är den säkerhetsventil vi har för att inte demokratin ska bli överkörd. Dessutom måste vi göra allt offentligt, till skillnad från privat företag Det kan vara rörigt ibland också. Inte minst för den ovane. Och det känns ofta som man som den lille medborgaren på gatan inte har mycket att säga till om. Fast man har nog mer att säga till om än man tror. Först och främst kan man rösta vart fjärde år. Sen kan man prata med sina politiker. Vet inte dom vad väljarna vill gör dom inget bra jobb. Sen kan man engagera sig i föreningar. Man kan skriva medborgarförslag. Det finns faktiskt många möjligheter att påverka. Problemet är att ta sig tid att fundera på vad man tycker. Både i samband med skollokaldiskussionen och i samband med att vi pratat om varumärket Helt enkelt har vi tjatat om att folk ska höra av sig och tycka till. Det är få som gjort det. Och går man bara och knyter näven i byxfickan - ja då förändrar man garanterat ingenting. Försökte provocera lite på hemsidan och konstatera att vi måste vara bra på kommun efter som ingen använt sina möjligheter. Dan därpå fanns det en liten röd flagga i e-posten som handlar om just de här frågorna. Glatt öppnade jag det för att äntligen få ta del av folkets röst. Det var ett spam som erbjöd mig viagra. På den här sidan finns ett knippe citat om demokrati. Konstaterar åtta av tio citat kommer från män. Också en bild av hur svårt det är med demokrati. För jämställdheten är en del av demokratin. Demokrati får inte gå så långt att man inom familjen röstar om vem som är far. Willy Brandt (1913-1992) Den sämsta arbetshypotes man kan ha i en demokrati är att alltsammans är de andras fel. Mikal Rode Demokrati ger oss möjlighet att välja ett flertal inkompetenta i stället för att bli utsatta för ett fåtal korrumperade. George Bernard Shaw (1856-1950) Demokrati grundas på övertygelsen att det finns ovanliga möjligheter hos vanliga människor. Harry Emerson Fosdick (1878-1969) Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla andra. Winston Churchill (1874-1965) Mycket av världens elände är resultatet av i demokratisk ordning fattade beslut. Olof Palme (1927-1986) Den som tror på människans fria vilja har aldrig hatat och aldrig älskat. Marie von Ebner-Echenbac Kvinnan har rätt att stiga upp på schavotten; då skall hon också ha rätt att stiga upp i talarstolen. Olympe de Gouge halshöggs 1793 Skulle det inte vara enklare om regeringen upplöste folket och valde ett nytt? Bertolt Brecht (1898-1956) Demokrati är ett styrelseskick byggt på meningsutbyte. Problemet är att det blir effektivt först när folk slutar utbyta meningar. Clement Attlee (1803-1857 I DETTA NUMMER Maries Spalt...2 Thalins Tankar...2 Om demokrati mm...3 Hur ska skolan se ut...4 Magistern som röt till...5 Röjning ger flis...6 Lanthandeln som fixar hemkörning...8 Allt fler betaltar för sitt avfall...11 Näringslivsåret 2007...12 Vem blir Årets företagare 2007...14 Nya rutiner för föreingsbidrag...15 Tyck till på e-post heltenkelt@orsa.se Sidan 3
Hur ska skolan se ut -en diskussion som engagerar! Ska vi ha tre skolor med elever från förskolan till nian? Ska vi bevara byskolorna - och dör delar av bygden om vi lägger ner dem? Eller ska skolan se ut på något annat sätt? Frågan är inte unik för Orsa. Ett vikande elevantal och ett stort ekonomisk tryck på kommunerna gör att skolan måste förändras. Frågan är hur? För att klara skolornas ekonomi krävs snarast en genomgripande förändring av organisationen, eftersom Barn- och utbildningsnämnden bland annat ser som sin uppgift att säkra kvalitet/effektivitet och ledarskap i skolan samt att ha en budget i balans. Innehållet viktigast Så långt har de som är ansvariga för skolverksamheten enats. Den skollokalgrupp som dessutom skulle titta på det kanske viktigaste - innehållet - har lagt ett förslag där det föreslås att kommunen om sex år har tre skolor med elever från förskoleklass till nian. Hela grundskolan under ett tak alltså. Dessutom har man på kortare sikt lagt två alternativa förslag som båda innebär förändringar för Stackmora skola. I det ena förslaget läggs skolan ner helt och säljs. I det andra flyttar man verksamheten vid dagiset Stackmyran till skolan och låter skolan vara kvar från förskola till och med tredje klass. Dessutom skulle verksamheten i Navet som riktar sig mot socialt utsatta ungdomar flytta till skolan. Villan som Stackmyran är inrymd i säljs. I båda fallen skulle skoleleverna som flyttas få gå på Bergetskolan istället. Bergetskolan är den skola som idag kan ta emot hela gruppen utan större problem. Färre elever Att man överhuvudtaget diskuterar frågan beror på att elevantalet i Orsas skolor förväntas sjunka med ca 170 elever på åtta år. Den ökade inflyttningen i kommunen påverkar inte siffrorna mer än mariginellt. Gruppen som tittat på frågorna har inte bara titta på lokalerna - i uppdraget ingick för övrigt också att se över skolornas kök, utan även på hur skolan ska klara av att möta de ökande kraven på den. Hur möter man barn med särskilda behov? Hur fördelar vi resurserna effektivt för att ha en bra skola för alla? Kort sagt: Hur får vi en bra skola. Byskolan en symbolfråga Nackdelarna med förslagen är naturligtvis att skolan i byn försvinner - i alla fall i några byar. Det är en viktig symbolfråga. Våra byskolor fungerar också tämligen väl idag. Fördelen är just samordningsvinster, speciellt av resurser för barn med speciella behov och för att se till att alla elever har tillgång till spetskompetens. Flexibiliteten blir större på skolorna. Liten ekonomisk besparing Utöver samordningsvinsterna som kan minska vissa kostnader är besparingen ekonomiskt liten - om ens någon. Men det kan man inte svara exakt på förrän någon fått i uppdrag att titta på den saken. Det ligger inte i det uppdrag som nu genomförts. Hur än de slutgiltiga besluten blir kommer de att medföra investeringskostnader. Sidan 4 Följ diskussionen på www.
Omdebatterat Som väntat är förslaget omdebatterat. Vid det första informationsmötet där gruppens arbete presenterades hördes åsikter som att förslaget lägger en död hand över en stor del av bygden till att det viktiga är att vi diskuterar ledarskap och innehåll i skolan, inte var skolan ligger. De oroliga rösterna övervägde, men så dominerade också föräldrar från Stackmora och Skattungbyn, de hotade skolorna på mötet. Däremellan kom också mer praktiska funderingar, som om det inte är bättre med en samlad 7-9 skola av omtanke av ungdomarna som kommer in i puberteten och svårigheterna att få till en bra undervisning i obligatoriska musiken och gymnastiken på de mindre skolorna. De flesta verkade dock eniga om innehållet i skolan är viktigast att diskutera. Inte minst har det framförts av en företagargrupp som engagerat sig i skolan. Och den kanske viktigaste delen är just ledarskapet i skolan. Magistern som röt till Några höjde på ögonbrynen när magistern sade vad några tänkte - och några inte tänkt på. Skolans problem är inte lokalerna. Det är pedagogerna. Johan Berlekom har varit lärare i mer än 30 år. Idag är han pensionerad, men har kvar sitt intresse för skolan. Han sitter bland annat i barn- och utbildningsnämnden för socialdemokraterna. Men det var som gammal lärare han reagerade under informationsmötet om skollokalgruppens rapport. Ordet som triggade Johan var flumskola. använder man betyget som ett slags hot. Det ska ju vara ett kvitto, inte en dom. Och som sagt - medlen finns, men ingen använder dem. Fortsatt diskussion Det vi med största sannolikhet kan säga är att det slutliga beslutet i skolfrågan INTE blir exakt som det förslag som skollokalgruppen lagt fram. Nu ska deras rapport stötas och blötas och vändas och vridas på. Och framförallt är det innehållet i skolan som måste diskuteras. Lokalerna är viktiga. De måste stämma överens med arbetssättet i skolan. Men det betyder ju också att man måste bestämma sig för arbetssättet först. Det är också nu som allmänheten har möjlighet att påverka frågan. Det informationsmöte som hållits blir inte heller det sista i frågan. Den 21 april kommer en s k Orsadialog att hållas på skoltemat. Den gången blir fokus på skolans utveckling och innehåll och samtalet kommer att inledas med att skolutvecklingskonsulten Åke Westh pratar om ämnet. Då kommer även representanter från Älvdalens kommun att medverka. Det sista ordet är alltså långt ifrån sagt. Men samtidigt är det viktigt att skoldiskussionen inte dras i den berömda långbänken. De förändrade förutsättningarna för skolan är nämligen i allra högsta grad en realitet just nu. MISSA INTE ORSADIALOGEN OM SKOLUTVECKLING 21 APRIL KL 19 ORSA LÄRCENTRUM - Vad är flum? Det är när allting flyter. Det finns så mycket som förbättrats inom skolan, men vad som behöver göras är att förstärka lärarrollen. Det är inte bara eleverna som behöver stöd. Rektorerna måste få ett större ansvar för undervisningen så att de kan stötta lärare, se var det finns behov av fortbildning så att lärarna kan leda väl förberedda lektioner. Idag är de mest administratörer. Den delen kan säkert andra ta över. - Man ska inte sticka under stol med att läraryrket är ett socialt krävande jobb. Och den viktigaste rollen är att vara ledare. De flesta möjligheterna att vara det finns i skolan idag, men utnyttjas inte. Det ägnas tid åt trams om telefoner och kepsar på eller inte i skolan. En bra lärare - och ledare - behöver inte ha något nedskrivet om sådana saker. Det fungerar ändå. Ibland anförs att vi måste ha betyg då och då för att komma till rätta med flumskolan. - Vi behöver en genomlysning av vad betyg är, menar Johan. Den diskussionen förs på ett infantilt sätt både från betygsanhängare och motståndare. Vi har ju faktiskt uppnående-betyg, där det finns nedskrivet vad man ska kunna för att uppnå ett betyg. Betyg får man nämligen inte. Det uppnår man. När man pratar om att införa betyg mot flumskolan orsa.se/skollokal Pedagogfrågan är alltså viktigare än lokalfrågan, menar Johan. - Om man ska lägga ner någon skola eller inte får någon annan bedöma. Jag har full respekt och förståelse för nostalgitänkandet när det handlar om de små skolorna. Så länge jag har funnits i skolan har föräldrarna slagits av att skolan inte ser ut som när dom gick där. Men jag undrar om det leder så långt i skolutvecklingssammanhang. Vi måste skapa lockande studiemiljöer också. Men det allra viktigaste är att vi får lärare med gedigen ämneskunskap, som tycker om barn och som har en utvecklad ledarförmåga. Läraren måste vara ledare i rummet. Det är ett svårt jobb och det ställer krav - inte minst på stödet till lärarna. Vad tycker DU? Det är NU du kan påverka ärendet! Lämna dina synpunkter på vad som är viktigt i skolutvecklingsdiskussionerna via e-mail: skollokal@orsa.se Sidan 5
Röjning ger flis Röjningsprojekt och öppna landskap - och jobb! Anders Sars (th) tillhör de som glädjer sig åt kommunens röjningsarbeten. Han har fått sjöutsikt och kan även se Grönlitt och Fryksås sedan Karl-Erik Göthe och hans röjare varit i farten Det är inte bara Ulf Lundell som trivs bäst i öppna landskap. Det gör vi lite till mans. Karl-Erik Göthe är den på kommunen som ser till att åtminstone kommunen föregår med gott exempel och håller sina marker öppna. - Det finns flera anledningar att röja kommunens marker, säger Karl-Erik Göthe. Dels vill vi ta till vara den vackra utsikten vi har över sjön. Men det handlar också om att frilägga elledningar och förbättra sikten för trafikanter. Som en ren bonus skapar man nya betesmarker - många av områdena upplåts till bete plus att man får in någon krona på flisen som blir. Landskapsvårdsprojektet slut -Kommunen hade ett röjningsprojekt som gick ut på landskapsvård för privatpersoner, men det projektet är slut. Nu arbetar vi med att föregå med gott exempel och hoppas att vi kan inspirera andra markägare att göra insatser för att hålla markerna öppna. En faktor som kan hjälpa till med det är möjligen att nu kan man tjäna flis på flisen som blir resultatet av röjningen. Den säljs nämligen som biobränsle. I kommunens fall blir den oftast bränsle i Eon:s centralvärmeanläggning i centrum. - Förut kunde man få ut lite för det timmer och den massaved som kunde bli resultatet av röjningen. Idag kan man ta hand om grenar och toppar och klenare träd också och få betalt för det. På köpet blir de områden som röjs mycket bättre städade. Parkmark Det är egentligen två kommunala förvaltningar som ligger bakom röjningen av kommunens marker. Skogsmarken administreras av stadsarkitektkontoret. Det som kallas parkmark av tekniska kontoret. - Den här verksamheten har varit eftersatt så på en del ställen ser marken ut som skogsmark, fast den står som parkmark i planerna. När det är dags att röja intill bebodda områden tar Karl-Erik alltid kontakt med de kringboende och presenterar planerna. - Oftast är man nöjda - och de som inte är det blir det i allmänhet när de sett resultatet, även om det inte alltid är så. Men det har också varit några fall där man själva röjt ännu mer på sin egen mark när kommunen åtgärdat sitt. Utsikt En nöjd kund, eller snarare nöjd granne är Anders Sars på Blåtryvägen. - Vi har fått både sjöutsikt och utsikt mot Grönklitt och Fryksås. Det är mycket ljusare och trevligare sedan man röjde. En del har naturligtvis favoritträd eller är oroliga för att insynsskyddet ska försvinna. Men det finns möjlighet att spara träd. Och ofta blir insynsskyddet bättre om man släpper upp den lite lägre vegetationen. Sidan 6
- Vi spar ofta större träd som folk tycker om också. Men det finns ochså en vits med att ha öppna ytor runt t ex villor och det är att vi minskar inbrottsrisken. Vid en röjning spar man ofta lågväxande växter som rönn, sälg och hägg för att skapa rum i landskapet. Det kan se lite knepigt ut när området är nyröjt, men snart ser men effekten. En effekt som dessutom innebär att sly inte får samma möjlighet att ta över. Gubbar med röjsåg Pratar man röjning tänker man oftast på gubbar med röjsåg, och visst kommer dom till heders ibland även idag. Men det allra mesta arbetet sker maskinellt. Idag är maskinerna så små så de tar sig in på de flesta områden. Först kommer en klippmaskin, som klipper av det som ska röjas och ser till att de läggs i prydliga buntar. Därefter kommer själva flismaskinen in. Idag sitter den på en skogstraktor och tar sig lätt fram på de flesta ställen. Resultatet blir att röjsågarna kommer fram väldigt sällan. - Kommunen har idag inte någon egen personal som arbetar med röjningen. Vi köper in entreprenörer när de behövs. Det gäller även maskinerna. Flis och gris Klippen ägs av Siljan Trading och flismaskinen av Tore Forsgren. ersatts med en modernare som lätt tar sig in i bestånden. Mer rationellt - Vi köpte den nya ifjol. Vi har velat smyga igång den här verksamheten lite grann. Det är bättre än att gå pang på och investera på en gång. Då står man där med alla kostnader och ingen kunskap. Betyder det att det finns planer att utöka verksamheten? - Planer finns det alltid. Utveckling är ju halva nöjet i den här branschen, ler Tore. Det gäller att vara bra på omvärldsbevakning och se vart saker och ting är på väg. Vi hade visserligen tur som kom in i den här verksamheten i rätt tid. Men det är ju också så att har du en idé eller ett projekt som du brinner för så hamnar man rätt vad det är på rätt plats vid rätt tillfälle. - Jag skaffade min första maskin för att kunna flisa åt mig själv på egen skog, men det har jag knappt hunnit med än, konsterar Tore som har hjälp av sönerna Henrik och Daniel med flisningen. - Jag har sålt lite till Naturbränsle under 3-4 år, men när Landskapsvårdsprojektet drogs igång ökade verksamheten. Vi hade lite tur, eftersom det sammanföll med att Eon:s panna togs i bruk för två år sen. Idag är flishanteringen ett bra komplement till jordbruket. Huvudnäringen är grisuppfödning. Ca 2000 grisar lämnar gården i Björken och dyker så småningom upp på våra fat som charkvaror. Under säsong motsvarar den här delen av verksamheten ungefär en heltid. Över året kanske tre fjärdedels tjänst. Den ökade verksamheten har gjort att man satsat mer på tekniken. En gammal hemkonstruerad maskin som innebar att halva tiden gick till att skruva på den har Sidan 7
Lanthandeln som fixar hemkörningen När Hansjö Konsum gick i graven var det stora bekymret för de flesta vem som skulle ta över varudistributionen till de äldre kunderna och de som handlade av den smått legendariska Konsumbussen. De där kunderna som kom in och köpte två liter mjölk för att man glömt göra det när man storhandlade någon annanstans fick liksom vad de förtjänade, för att uttrycka det lite rått. Ovan: Nicklas Östberg plockar ihop sista varukorgen innan det är dags att köra ut varorna. Nedan: Butiken är välsorterad för sin storlek. Många av varorna är naturligtvis ekologiska och lokalproducerade. Räddningen fanns i en annan lanthandel, Skattunge handel. Med en stark köptrohet bland annat eftersom de ligger längre ifrån centrum fanns det ett alternativ som vilade på tämligen trygg grund. Tack vare Skattunge handel kan Orsas äldre och även yngre för den delen fortfarande få varorna hemkörda. För pensionärerna kostar det dessutom ingenting! 10-tal kunder Hemkörningen av varor är inte så väldigt omfattande. - Vi har ett tiotal kunder som vi åker ut till en gång i veckan, berättar butiksföreståndaren Nicklas Östberg. Basen är Hansjö Konsums gamla kunder. De finns över hela kommunen. Dagens runda går, förutom till Skattungbyn, till Oljonsbyn, Sandhed och Hansjö. Den gamla risiga konsumbussen är ersatt med Anders Hahnes lilla blå Suzuki. - Vi skulle kunna ta emot många fler kunder. Men då kanske vi får ta till en större bil, konstaterar Anders. Plats för fler Hemkörningen sker idag lite i skymundan. - Vi har försökt gå ut med flygblad, men Sidan 8
det är bara några enstaka som hört av sig, berättar Nicklas. Många verkar inte känna till möjligheten. Den riktar sig ju också till en åldersgrupp som av naturliga skäl förändras ganska ofta. Men vi har som sagt plats för fler. För de pensionärer som är berättigade till hemkörning är tjänsten gratis. - Det är nästan så att folk inte tror det när dom hör det. Och hemkörningen är inte bara till för pensionärer. Den kan också vara kostnadsfri vid t ex sjukdom. Det är kommunen som avgör vilka av kunderna som är berättigade till stöd. För dessa får affären en ersättning på 120 kronor, varav 60 kronor i sin tur kommer från landstinget. Kostnadsersättning - Det är i princip fråga om kostnadsersättning för vår tid, berättar Ulf Rennerfelt som är ordförande i den ekonomiska förening som driver butiken. Vi har ett bra samarbete med kommunen. Vi har underlättat administrationen så mycket det går och vi får lite merförsäljning genom det här och det är vi nöjda med. Vi är ju inte ute efter att blåsa kommunen. Idag är det ett tiotal kunder som får sina varor varje tisdag. - Blir det fler får vi nog sprida ut det över flera dagar, säger Niklas. Men i princip kan man idag ringa till oss före lunch på tisdagen så får dom sin matkasse eller låda om det är storhandling inom några timmar. Ekologiskt och lokalproducerat Niklas och Kristina Mitazaki tar sina kundvagnar och varsin lista och fyller de sista kassarna. Butiken är osedvanligt välsorterad för att vara en lanthandel i en by av den här storleken. Här finns naturligtvis många ekologiska varor och även en hel del lokalproducerade varor. - Vi har också ett förhållandevis bra grossistavtal med KF. Annars brukar grossistpriserna för småbutiker vara tuffa. Det finns exempel på att lanthandelsavtalen varit så höga att det för affären blivit billigare att handla i den närmaste större varuhallen! Det säger lite om intresset för små butiker. Men inte minst Skattungebornas köptrohet gör att man är någorlunda trygg. Blå Suzuki Lagom till att Niklas och Kristina packat klart svänger Anders Hahne upp med sin lilla blå. Den sväljer förvånansvärt mycket. Kylvarorna ligger in en kylväska, annars är allt packat i papperskassar eller kartonger. Sen bär det iväg. Det är halt och slaskigt och bara det gör att man inser att det är en viktig verksamhet Anders Hahne kollar kassen innan den åker in i den lilla blå Suzukin som bedrivs här. Även en ännu icke helt försvagad lårbenshals ligger risigt till i det här vädret. Social verksamhet Gunnel Jonsson är första kunden. Hon har ramlat och har ett rejält bandage på benet. - Det är länge sen nu, men först nu börjar Sidan 9
Varken Ingrid Johansson eller Gunnel Jonsson har just nu särskilt lätt att ta sig till affären. Därför är Anders Hahnes besök en välkommen servíce. det bli bättre. Men det är tur att man kan få hem varorna på det här sättet för just nu tar jag mig inte till affär n. Anders bär in varorna, tar betalt och byter några ord innan det bär vidare. Det löses in nån trisslott och framförallt pratas det. Ingrid Johansson är en annan mycket nöjd kund. - Det här är bra. Jag brukar köpa hem en del frysta färdiga portioner. Det är bra att ha när man inte orkar laga maten. Det står fullt klart att det inte bara handlar om att köra ut varor. Det handlar om en social verksamhet också. - Man får inte ha bråttom om man ska ha det här som extraknäck, konstatera Anders. Men det den sociala biten som gör det väldigt trevligt också. Och kanske är det så att man samtidigt avlastar hemtjänsten lite grann så att de också får mer tid över till att prata med de äldre. Då är kommunens satsning väldigt lönsam. Vill du också ha varor hemkörda? Ta kontakt med Skattunge Handel, tel 0250-55 11 77. Sidan 10
Allt fler företag betalar för sitt avfall! Alltför länge har de med abonnemang för hushållsliknande avfall, fått betala för verksamhetsavfall som lämnats på Hedens återvinningsgård. För att lösa problemet måste, sedan årsskiftet, verksamheter köpa företagsbiljett för att få lämna sitt verksamhetsavfall på återvinningsgården. Ett kontroversiellt beslut, tycker många företag. Men nu har nästan 200 biljetter sålts till fler än 30 företag i Orsa! Hushållsavfall och verksamhetsavfall beskattas olika, finansieras var för sig och det juridiska ansvaret att ta hand om avfallet ligger hos olika aktörer. Det är kommunen som ansvarar för det hushållsliknande avfallet och det är dessa abonnemang, inga skattemedel, som finansierar återvinningsgården. Eget ansvar Verksamhetsavfall ansvarar företag och andra verksamheter själva för. Man kan anlita en egen valfri entreprenör som hämtar verksamhetsavfallet direkt i verksamheten eller själv lämna avfallet på återvinningsgården. Kommunen har alltså varken skyldighet att ta emot avfallet eller någon annan finansiering än företagsbiljett för att täcka kostnader för hantering, behandling och skatter för verksamhetsavfallet. Det är av den anledning företagsbiljetten införts. Skillnaden mellan hushållsliknande- och verksamhetsavfall beskrivs i broschyren Ny avfallshantering för verksamheter, som alla företag och övriga verksamheter i Orsa fick våren 2007. Den finns också på www.orsa.se Alla företag, organisationer, föreningar eller liknande som själva väljer att lämna sitt verksamhetsavfall på Hedens Återvinningsgård, istället för att anlita en valfri entreprenör behöver biljett. Beställning Beställningsblankett för företagsbiljetter finns på tekniska kontoret, ring 55 21 01 eller hämta den på www.orsa.se/pdffiler/foretagsbiljett.pdf Avgiften täcker kostnaden för hantering, behandling och skatter av sorterat brännbart verksamhetsavfall, deponi och rivningsvirke m.m. Avfall med producentansvar är gratis! Det är kostnadsfritt att lämna wellpapp, tidningar, trycksaker, kontorspapper, förpackningar av metall, glas, papper och mindre plastförpackningar samt de mesta av el-avfallet i producenternas behållare på återvinningsgården. (Återvinningsstationer för förpackningar runtom i Orsa är endast dimensionerade för hushållen) Sidan 11
Resumé av Näringslivsåret 2007 i I förra numret var han visionär och fick berätta om Orsa om tio år. I det här numret får näringslivschefen Ola Granholm berätta om vad som hände alldeles på riktigt med näringslivet i Orsa ifjol. 2007 var det bästa året på länge för Orsas näringsliv. Utvecklingen i och omkring Orsa Grönklitt AB var fortsatt stark, KLH började grundlägga sin fabrik, Orsa Besparingsskog lanserade stora investeringar i vind- och vattenkraft, Nordkalk vill utveckla kalkbruket, Orsa Centrum fick några värdefulla nytillskott, ännu en stor mässa startades och Orsa Trafik fördubblade sin verksamhet. Intresset för att starta företag i Orsa var större än någonsin. Positivt var också fortsatt satsning på nästa generation entreprenörer, (skoleleverna) entreprenörsmässa och en topplats i Sverige vad gäller samarbetet skolanäringsliv. Orsa växer Orsaborna blev fler. Vi ökade med 65 personer under 2007 till 7091 personer. Det föds fler barn än på länge och andelen äldre (över 80 år) är också lägre än på länge. Inflyttningen till Orsa fortsätter att vara hög, 468 personer flyttade hit under 2007. I norra Sverige är det bara Åre som har en starkare befolkningsökning, inflyttning och flyttnetto än Orsa! Inflyttningen är en effekt av många saker, men positiv utveckling i näringslivet är en av dem, SCoTT:s utveckling en annan. Det flyttar hit barnfamiljer som aldrig förr och Barn- och utbildningsförvaltningen får jobba hårt för att ordna barnomsorg inom utlovad tid. Massor av mässor Orsa Grönklitt fortsatte utvecklas. Tommy Limby hann uppleva invigningen av sin livsdröm och pärlan i Grönklitts boende; Limbygården. Dessutom invigdes Rovdjurscentrum Grönklitt & Designtorg Trä med pompa och ståt. Tigerhuset byggdes upp i rekordfart och intogs av syskonparet Kitzi och Tungur. En norsk entreprenör lanserade ett byggprojekt med 40 bostadsrätter i det nya tomtområdet Toppbyn, närmast Wärdshuset. Omkring Limbygården byggdes ett stort antal större fritidshus. PR Media & Leasing utökade sitt mässutbud i Orsa med en Jakt-, Fiskeoch vildmarksmässa På Spaning som gjorde succé direkt med ca 5000 besökare. KLH solid wood Scandinavia började (äntligen) bygga grunden för sin fabrik på Born och satsar nu på försäljning i Skandinavien och England. Nya vindar Orsa Besparingsskog lanserade stora satsningar på vind- och vattenkraft i den norra delen av kommunen och gjorde även sin största omorganisation någonsin, med nedläggning av verkstaden i Noppikoski och outsourcing av en stor del av avverkningsverksamheten. Nordkalk offentliggjorde planer på att återbruka det gamla kalkbruket i Kallholen, där man planerar återvinning av ett processämne från stålverket i Avesta, med planerad start 2009. Orsa Trafik / Siljan Buss fick nya, kraftfulla delägare och tog, genom samverkansbolaget Sambus, hem stora delar av uppdraget inom samhällsbetalda resor (färdtjänst, sjukresor, mm). I och med detta mer än fördubblade man sin verksamhet. De har nu 33 taxifordon och 13 bussar, bl a en konferensbuss (i vilken en av årets företagarfrukostar intogs), och totalt ca 50 anställda, vilket gör dem till Orsas näst största privata företag. Centrumutvecklingen I Orsa Centrum började stråket mellan Orsa Centrum och Orsa Camping att förskönas. Parkkiosken förvandlades till det första Daisys utanför Stockholm och elektronik-affären ELIT öppnade med försäljning av datorer, mobiltelefoner, radio, TV och kontorsmaterial. Under 2007 hade vi på NLUK 86 personer/ grupper som sökte råd om att starta företag. Med i genomsnitt tre rådgivningar per aktör blev det ca 250 rådgivningstillfällen! Det startades också fler företag än tidigare, 39 stycken (17 upphörde). I Svenskt Näringslivs nationella ranking av företagsklimatet backade vi 7 placeringar till plats 90, men hamnade på 11:e plats i riket i en ranking som Forum för Småföretagsforskning gjorde. Mindre bra är utvecklingen av lönsamheten hos Orsas företag. I UC:s undersökning hamnade Orsa på 278:e plats i riket när de mätte utvecklingen av aktiebolagens lönsamhet 2006-2007. Med nuvarande utveckling måste vi kunna klättra rejält på den listan under kommande år. Företagarfrukostarna fortsatte växa, med knappt 60 deltagare per frukost, (gör dem till landets mest välbesökta i relation till vår storlek). Korsnäs utnämnde kontoret i Orsa till regionkontor i Dalarna. I gamla Kallmora skola började ett holländskt företag att bygga aktivitets-hotellet Smile Residence. Sidan 12
Orsa Landshövding Maria Norrfalk invigde trämässan, Tommy Limby hann få se sin Limbygård invigd och Orsa besparingsskog började satsa på vindkraft Bollnäsbanan Bollnäsbanan kom i blickpunkten igen och Orsa kommun ska, med Orsa Jernvägsförening och övriga kommuner längs banan, utreda om det finns intresse för att renovera den. Den nya Strandrestaurangen fick till slut tillstånd att byggas efter överklaganden ända upp i Regeringsrätten. Curt Kåhlén (Gräv Kåhlén) utsågs till Årets Företagare i Orsa 2006 för stort entreprenörskap, nöjda kunder och skicklig nischning av sitt företag. Både ICA Supermarket (Annica Eriksson Månljuset AB)och Coop gjorde stora och uppskattade satsningar på att fräscha upp sina butiker. Bara Arjeplog hade större andel kvinnliga nyföretagare än Orsa. Mjölkbönderna fick äntligen en rejäl höjning av råvarupriset på mjölk, med knappt 30 procent. Nya företag i Orsa Sedan 1 dec 2007 har bl a följande företag startats: Orsa Pizzeria, JT Wood, Playden Design, Joakim grävare, Kirchhoff Trading, Ingelas Ljus&Tillbehör. Du hittar dem alla i företagsregistret på www.orsa.se/naringsliv. Kolla gärna dina egna kontaktuppgifter där och meddela oss om något är fel. Tack!. Sidan 13
Vem var Årets Företagare 2007? Förra året var ett härligt företagarår i Orsa med stora investeringar i Grönklitt, framgångar för Orsa Trafik, nya etableringar i Orsa centrum, stort intresse för att starta nya företag, mm. Nu ska Årets Företagare 2007 utses, vem tycker DU var Årets Företagare förra året? Det handlar alltså om personen, inte företaget. Utmärkelsen finns i de flesta svenska kommuner. Företagarföreningen företagarna och Orsa kommun i samverkan började 2004 att göra lite mer för att skapa en uppmärksamhet kring företagande och för att lyfta fram företagarna bakom företaget. Vi började under 2004 att arrangera en Företagargala, med mingel, galamiddag och högtidlig utdelning av priser. Förra året delade vi ut priser till Årets Företagare, Årets Nyföretagare och Årets Handlare. Skriv ner vem DU tycker borde utses till Årets Företagare i Orsa 2007 och nominera gärna också personer till klasserna Årets Handlare och Årets Nyföretagare (drivit företag max 2 år). Skriv ditt namn, namnet på personen du vill nominera, vilken klass du nominerar henne / honom i och en motivering till varför du tycker att den personen bör utses. Skicka till naringslivskontoret@orsa. se, fax 431 20, eller företagarna, Box 96, 794 22 Orsa. Om du vill ha tips på vilka företagare som finns i Orsa så kan du gå in på www.orsa.se under fliken Näringsliv och välja Företagsregister. Där hittar du dem alla. Tack på förhand för ditt förslag! Du kan nominera Alla kommuninvånare får nu nominera kandidater till Årets Företagare, Årets Nyföretagare och Årets Handlare. Galan går av stapeln 18 april. Årets Företagare går egentligen inte ut på att utse den duktigaste företagaren. Det vore en omöjlig uppgift. Årets företagare är istället ett evenemang för att lyfta fram människan bakom företaget, att synliggöra de företagare som genom sitt engagemang och entreprenörskap jobbar hårt för att bygga upp sina företag, skapa sysselsättning och välstånd, i Orsa och på andra orter i Sverige. På så sätt är evenemanget en hyllning till alla företagare i Orsa! Kriterier företagarna har satt upp följande kriterier för Årets Företagare. Hon / han ska äga sitt företag, aktivt driva det, detta ska vara hennes / hans huvudsakliga sysselsättning, företagaren ska, bland annat genom gott ledarskap, vara en god förebild och ambassadör för företagare, visa prov på att vara extra kreativ och företagsam på ett sätt som bör premieras, företaget ska ha god lönsamhet och inte några betalningsanmärkningar. Tidigare pristagare: Anna Willander (numer Nämnd) Årets företagare 2005 1997 Anders Westman Orsa Tryckeri, 1998 Kjell Enochsson, Ingvar Björk och Gunnar Björk på KIG Bygg, 1999 Jan Arnesson Siljan Schakt, 2000 Ingemar Hansson Orsa Trafik, 2001 Britt-Inger och Sune Ek Statoil, 2003 Lars Ohlsson Dala Laminat, 2004 Nils-Erik Kålan Johansson Orsa Bil, Plåt och Lack, 2005 Anna Wilander Hårteamet och 2006 Curt Kåhlén Grävkåhlén. Sidan 14
Nya rutiner för föreningsbidrag Orsa kommun har sett över sina rutiner för föreningsbidrag, bland annat för att göra det lättare att hålla reda på när det är dags att söka olika bidrag och var man söker dem. Det finns en del övergripande krav föreningen måste uppfylla för att få bidrag. Det är allmännyttiga och ideella föreningar som är verksamma i Orsa och dessutom har huvuddelen av sina medlemmar bosatta i kommunen som kan få ekonomiskt stöd av Orsa kommun. Jämställdhet och mänskliga rättigheter För att få bidrag ska föreningen kunna visa att man arbetar aktivt för jämställdhet samt har antagit regler mot droger och mobbing. Föreningarna måste också ansluta sig till kommunens policy för mänskliga rättigheter. Föreningen skall ha stadgar, styrelse och revisorer och skall ha minst tio medlemmar. De bidrag som finns att söka är följande: Föreningsstöd till ideella föreningar med socialt engagemang på programmet. Föreningsstöd till kulturföreningar Föreningsstöd till föreningar med ungdomsverksamhet Anläggningsstöd Stöd till särskilda insatser. Samtliga dessa stöd ska sökas senast den 30 april och ansökan ställs till Orsa kommun, kommunkansliet, Box 23 794 21 Orsa. För anläggningsstödet ska en speciell anmälningsblankett användas. Aktivitetsbidrag Dessutom kan man som vanligt söka aktivitetsbidrag. Eftersom de följer de statliga bidragen är ansökningstiderna annorlunda. För våren skall ansökan lämnas in senast den 15 augusti och för hösten senast den 15 februari. Ansökningarna om aktivitetsbidrag skickas till Orsa kommun, Fritidsförvaltningen, Box 23, 794 21 Orsa JAK-poäng. Nytt är att föreningar som vill utveckla sin verksamhet kan få använda kommunens poäng till lån i JAK banken. Själva lånet gör ni upp med banken. När ni gjort det visar ni upp en kalkyl som visar att ni klarar av lånet och hur eventuella sparpoäng påverkar kalkylen. Anläggningsstödet För anläggningsstödet gäller att ni kan få bidrag till driftskostnader för lokaler som inte redan är kommunsubventionerade och som regelbundet används för ungdomsverksamhet. Ni kan få 25 procent av kostnader ni har kvitton på för hyrd lokal och upp till 60 procent av kostnaderna för egen lokal. En ekonomisk rapport ska bifogas och ansökan ska vara undetrecknad av behörig firmatecknare Stöd till särskilda insatser Planerar ni någon speciell utvecklande verksamhet eller har särskilda skäl kan ni söka speciellt stöd direkt från kommunstyrelsen. Stödet kan räknas som offentlig finansiering vid ansökningar av ytterligare medel vid t ex EU-projekt. Vid ansökan av projektmedel ska projektet inte utgöra föreningens ordinarie verksamhet.projektbeskrivning med förväntade mål, samt kostnadsberäkning med tänkt finansiering skall bifogas. Aktivitetsstödet Aktivitetsstödet som alltså har andra ansökningsdatum än övriga stöd, skall sökas på en speciell blankett som ni kan få hos kommunen. Bidragsberättigade är deltagare mellan 7 och 20 år. Upp till 30 deltagare per sammankomst är bidragsberättigade och man kan få 10 kronor per sammankomst plus tre kronor per deltagare. Gemensamt för alla bidrag När ni söker stöd ska ni alltidskicka med verksamhetsberättelse och kassaredogörelse samt handlingar som visar att ni jobbar för jämställdhet, att ni har regler mot droger och mobbning och att ni ansluter er till kommunens policy för mänskliga rättigheter. För frågor om anläggningsstöd och aktivtetsstöd, kontakta Evert Olsson 55 21 90. För övriga stöd, kontakta Therese Lars, 55 21 11. Mer info på www.orsa.se Sidan 15
LÅT FIXAR- HANS KLÄTTRA Orsabor som är pensionärer kan få hjälp med vardagssysslor som innebär att det finns risk för att man ramlar och slår sig. Ring tel 552408, tala om vem du är och vad du vill ha hjälp med. GLÖM INTE MIN BAJSPÅSE! Eftersom hundar har väldigt svårt att plocka upp efter sig, vill vi påminna dig som har hund om att du måste hjälpa till med den saken. Hundbajspåsar kan du få på Tekniska kontoret, gamla brandstationen. SLUT PÅ KOMPOST- PÅSAR? Nya kompostpåsar hittar du gratis i din livsmedelsbutik. DET HÄNDER PÅ ANHÖRIGCENTRUM Firardagar Tisdag 25 mars Våffeldagen Nygräddade våfflor, sylt och grädde. Tisdag 29 april En hälsning till våren Kaffe och Glass. Måndag 26 Maj Sommarfest med mat och dryck Kl. 18.00 Föranmälan till anhörigcenter senast fredag 16 maj Plats meddelas vi anmälan. Kaffestunden Öppet-tider Tisdagar och Torsdagar kl 11.00-15.00 Orsagården Tel.0250-55 23 85 HAR DU TÄNKT ATT BYGGA I SOMMAR! Sommaren kommer snabbt närmare och då tänker många bygga. Vill du får ditt bygglov prövat i tid bör du lämna in din ansökan under april. Vill du diskutera dina byggplaner med oss. Kontakta gärna byggnadsinspektör Lisbeth Pippi Gunnars på stadsarkitektkontoret, tel 552149. Sopplunch 16 april och 7 maj serverar vi sopplunch till självkostnadspris 30.00 kr. Anmälan måndagen innan. Föreläsningar Onsdag 2 april Tid: 18.00 Stroke Vad är och vem får stroke mm? Inga-Lill Loman och Ellen Gunnars berättar. Plats meddelas vid anmälan Anmälan senast 25 mars. Måndag 21 april Tid: 18.00-20.00 Demens Föreläsning av läkaren Mats Pauls. Plats: Orsa församlingshem Anmälan senast 14 april. Måndag 5 maj Tid: 18.00 Hur får jag/vi hjälp i hemmet, avlastning trygghetslarm mm? Biståndshandläggare Laila Sundqvist och Anita Granlund kommer och berättar hur det går till att söka biståndsinsatser. Plats meddelas vid anmälan. Anmälan senast 24 april. Kontakta Orsa kommun Kommunledningskontoret... 552100 Kassan, tis, tors, fred 9.30-11-30.. 552132 Kommunalrådet Marie Olsson...552113 Arbetsmarknadsenhet... 552275 Anhörigstöd...552385 Bibliotek... 552261 Borgerlig begravning... 552100 Borgerlig vigsel... 552100 Fixarservice...552408 Informationsansvarig... 552129 IT-avdelning... 552213 Kommunrevision... 552100 Konsumentvägledning (Mora kulturhus) ons 14-18, tis 10-14, tors 11-14.30.. 26772 Kulturhus/Bildarkiv...552265 Miljö- och hälsoskyddskontor... 552157 Näringslivskontor...552118 Orsa Grönklitt AB...46200 Orsabostäder AB...552176 Räddningstjänsten... 552188 Räddning, akuta situationer...112 Barn- och utbildningskontor... 552211 Barnomsorg... 552212 Socialkontor... 552350 Stadsarkitektkontor/Byggnadsnämnd...... 552191 Tekniskt kontor (va/gator)... 552144 Tekniskt kontor (renhållning)... 552101 Tekniskt kontor (fastigheter)... 552194 Tekniskt kontor (fritidsavd.)... 552166 Siljan Turism, Orsa... 552550 Överförmyndare (15-18)... 552186 Allfix...552408 Returbutiken...552406 Stiftelsen Skeer... 44048... 552129 ORSA KOMMUN BOX 23 794 21 ORSA tel 0250-552100, fax 0250-552315 e-post orsa.kommun@orsa.se hemsida www.orsa.se AKTUELLT FRÅN ORSA utges av Orsa kommun och kommer ut med 4 nr per år. Ansvarig utgivare: Göran Grå. Redaktion, original: Janne Bäckman tel 0250-552129 janne.backman@orsa.se Tryck: Orsa Tryckeri 2008 Det allra senaste från kommunen hittar du på www.orsa.se Sidan 16