INFORMATIONSSAMHÄLLET

V I N N O V A F O R U M V F I 2 0 0 4 : 0 1 INFORMATIONSSAMHÄLLET åter till framtiden BARBRO ATLESTAM, RED I N N O V A T I O N S P O L I T I K I F O K U S

V I N N O V A F O R U M V F I 2 0 0 4 : 0 1 INFORMATIONSSAMHÄLLET - åter till framtiden BARBRO ATLESTAM, RED I N N O V A T I O N S P O L I T I K I F O K U S

Om/About VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I skriftserien VINNOVA Forum publiceras arbeten från fristående författare i frågor som berör verkets uppgifter. Innovationspolitiken, som är ett centralt område för VINNOVA, har en egen delserie benämnd "Innovationspolitik i Fokus". Här publiceras debattinlägg kring innovationspolitikens utformning. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. VINNOVA s mission is to promote sustainable growth by developing effective innovation systems and funding problem-oriented research. Titel / Title: Informationssamhället - åter till framtiden Författare / Author: Barbro Atlestam, redaktör Serie / Series: VINNOVA Forum VFI 2004:01 ISBN: 91-85084-19-0 ISSN: 1651-3541 Utgiven/ Published: November 2004 Utgivare / Publisher: VINNOVA Verket för Innovationssystem /Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA Diarienr / Case No: 2003-02001 Produktion/Production & Layout: VINNOVAs Kommunikationsavdelning / VINNOVA s Communication Division Omslag/Cover: Anders Gunér AB, www.guner.se Tryck/Print: AB DANAGÅRDS GRAFISKA, www.danagards.se Försäljning/Sold by: Fritzes Offentliga Publikationer, www.fritzes.se I VINNOVAs publikationsserier redovisar bland andra forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.vinnova.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@nj.se VINNOVA s Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at www.vinnova.se

Informationssamhället åter till framtiden Barbro Atlestam, Redaktör

Förord För drygt tio år sedan samlade undertecknad några skribenter till en antologi med titeln Infrastruktur för informationssamhället, utgiven av NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket) våren 1995 1. Avsikten var att fånga upp och beskriva trender inom det som då nyligen döpts till IT (Informationsteknologi) och konvergensen mellan dataoch telekommunikationstekniken. Antologin bidrog till det starka intresset för IT, som kulminerade kring sekelskiftet. Intresset har sedan dess dalat men aldrig ebbat ut och Informationssamhället som teknisk och social företeelse fascinerar fortfarande många. Tio år är historiskt en kort tid men, som det hette då, Internettid löper sju gånger snabbare än vanlig tid, varför vi funnit det lägligt att samla ihop en ny antologi, delvis med samma författare, för att både blicka tillbaka och se framåt. Till saken hör att NUTEK avspjälkats med en ny myndighet, VINNOVA (Verket för Innovationssystem), som mer uttalat än NUTEK har uppgiften att fundera över framtiden och dess möjligheter (och hot) ur ett svenskt tillväxtperspektiv. Och IT sågs då som den stora tillväxtmotorn i svensk ekonomi, liksom över hela världen. Är den det fortfarande? VINNOVA gör bl a innovationssystemanalyser inom olika tillväxtområden, inkl IT och IKT (Informations- och Kommunikationsteknik). Sådana analyser syftar till att underbygga och motivera (statligt understödda) åtgärder för att få innovationssystemen att fungera bättre och ge större tillväxt/avkastning till gagn inte bara för de direkt berörda (företag etc) utan även för staten och samhället. Avsikten med föreliggande antologi är emellertid att gå vid sidan av dessa och komplettera med ett vidare sammanhang och i essäform diskutera andra aspekter av Informationssamhället (politiska, kulturella, historiska, filosofiska etc). Vad är nämligen essensen i Informationssamhället? Är det tekniken och ekonomin? Essensen är ett ord som brukar beteckna den innersta kärnan i någonting. Den kan ha en existensiell, nästan religiös innebörd. Men essensen kan också ha innebörd av det som ger doft och smak åt någonting. För Informationssamhället kan man hävda att båda betydelserna är berättigade. Essensen är givetvis information. Den är både kärnan och smaken, doften. Och Informationssamhället smakade och doftade framtid. Det gör det fortfarande men smaken har avklingat och doften förflyktigats något. Kanske var det något som vi förstorade upp och som drog förbi? Eller har vi vant oss och märker det inte längre med samma nyhetens behag? Kan vi återskapa känslan? Bör vi göra det? Hur som helst, den tidigare antologin hade en betoning på teknik och tjänster men gav också utrymme för mer filosofiska spörsmål 1 B. Atlestam, red. "Infrastruktur för Informationssamhället", Nutek 1995:1, Stockholm 1995.

angående ITs påverkan på samhälle och människor. I denna antologi, som vi gett titeln Informationssamhället åter till framtiden har vi försökt behålla denna blandning men har tonat ner tekniken. En röd tråd är den om olika samhällen, inte bara Informationssamhället eller som det också brukar kallas Kunskapssamhället, Nätverkssamhället etc, utan även Industrisamhället, Välfärdssamhället och med en ny term Allmänningsamhället. Till syvende och sist handlar det om vilket samhälle vi vill ha och vad som är mest innovationsfrämjande? Finns det motsättningar mellan samhället och de storindustriella komplexen? Hur samspelar de? Rycker t ex Internet och fri och öppen programvara undan mattan för de senare? För möjligheterna att göra affärer, att tjäna pengar på innehåll, informationsproduktion, överföring och förmedling? Vad är statens roll? Hur relevanta är de strukturer som staten försöker upprätthålla och beskydda hur balanserar staten kontroll, säkerhet och öppenhet? Kan vi istället för Informationssamhället tala om Informationsstaten? Knappast, då bryter hela den positiva framtoningen ihop. Å andra sidan, kommer staten att finnas kvar? Globaliseringen och nätverken undergräver statens legitimitet och möjligheter att agera, nationalismen överges och lever bara kvar under fotbollsmästerskapen. Kan ett litet land som Sverige med tradionellt stor självständighet tappa den hur går det då med välfärdssystemen och säkerhetspolitiken? Nationella värden, språkpolitik, kultur? Detta är frågor som vi kommer att beröra. Varje författare svarar för sitt eget bidrag. De är uttryck för personliga uppfattningar och bedömningar och är helt fristående från VINNOVAs. Författarna har träffats ett antal gånger och diskuterat igenom upplägg etc men någon konsensus eller samstämmighet har vi inte försökt åstadkomma. Antologin inleds med ett försök till en begrepps- och bakgrundsteckning och tar upp ett antal andra författare, som satt sin prägel på debatten, t ex Manuel Castells. Det är skrivet av Anders Hedin, handläggare vid VINNOVA, och som i den förra antologin strikt höll sig till begreppen inom tekniken. Här lämnar han våghalsigt denna och ger sig in på att diskutera IT-bubblan utifrån debatten om globaliseringen och den nya ekonomin. I det följande kapitlet fortsätter Sten Henriksson, lektor i datalogi vid Lunds Universitet, sin historieskrivning från den förra antologin om den svenska IT-politiken. Även han tar upp IT-bubblan ( de galna åren ). Men dessutom uppmärksammar han programvarutekniken och redogör för debatten om öppen programvara. Philippe Charas är en ny bidragsgivare med en solid bakgrund inom IT-världen, dels i ledande ställning inom Ericsson, dels som teknisk attaché i San Francisco under 1990- talet. Han beskriver hur systemarkitekturen avspeglar rådande maktrelationer och hur nationalstaten tvingas släppa kontrollen över infrastrukturen och sina medborgare och

att vi nu ser en öppning mot en frigörande systemarkitektur, där allmänningen blir allt viktigare och befordrande för innovationerna. Jan Odhnoff, professor emeritus KTH (industriell ekonomi) och Inga Hamngren, journalist, är också nya bidragsgivare, som tidigare skrivit om svenska Internets historia 2. De ser, liksom Philippe, Internet som en allmänning och beskriver kampen mellan Internets förespråkare och dess motståndare, främst inom de etablerade strukturerna, som en kamp mellan två tankestilar, där den decentraliserade, flexibla end-toend nätverkstekniken (Internet) vann över den centraliserade, på inbyggd kontroll och med telefonnäten som modell baserade tekniken. De avslutar med två framtidsscenarier där dessa tankestilar tillåts löpa linan ut. En viktig diskussion förs i scenarierna om brukarpåverkan. Lars-Erik Janlert, professor i datavetenskap vid Umeå universitet, svarade tillsammans med Bo Dahlbom, professor i Informatik vid Handelshögskolan i Göteborg, för ett av de kanske mest uppmärksammade bidragen i den tidigare antologin. Det kritiserade den tidens typiska käpphästar (t ex kommunikation befrämjar innovation ) och pekade på risken att låta användningen styras av implementationen. Här, tio år senare, ställer han frågan vad vi skall göra nu, med den nya infrastrukturen på plats? Svaret tar sin utgångspunkt i en kritik av projektet som ett nu föråldrat förhållningssätt till världen, och går via en betraktelse av kreativitet och betydelsen av kreativ uthållighet fram till spekulationer om möjligheten av en återförtrollad värld (som inte självklart bara är av godo). Olof Hägerstrand, f d lektor i idéhistoria vid Uppsala universitet, har valt att diskutera samspelet mellan värderingar, utvecklingstro och massmedia i en förtätad form, närmast som en prosadikt. Det är en uppgörelse med den positivistiska utvecklingstron, som han ställer mot "smedjans mörker" där "förnuftet och drömmen tillsammans kan hamra ut de väsentliga värdena". Bertil Håkanssons, Infocom AB och teknikskribent, bidrag kan ses som ett svar på alltför pessimistiska tongångar. Han beskriver de möjligheter som bredbandsutbyggnaden ger bl a i kulturellt avseende. Han har besökt och intervjuat entusiaster i Smedjebacken liksom på KTH, som driver projektet Folkets Hubb i den tidigare Folkets Husrörelsens anda. Både Bertil Håkansson och Olof Hägerstrand är nya bidragsgivare. 2 Inga Hamngren och Jan Odhnoff, De byggde Internet i Sverige, ISOC-SE 2003.

Avslutningsvis, det finns bara en kvinna bland skribenterna vilket kanske är symptomatiskt, men det balanseras i någon mån av undertecknad, som fått författarna att återvända till framtiden, åtminstone i skrift. Förhoppningsvis skall denna antologi inte drunkna i floden av IT-böcker utan väcka lika stort intresse som den tidigare. Stockholm i juli 2004 Barbro Atlestam Redaktör

Innehåll 1 I smällkaramellernas tid om revolutioner och ny ekonomi... 9 2 De galna åren en efterskrift... 37 3 Makten genom infrastrukturen exemplet nätarkitektur... 67 3.1 Inledning... 67 3.2 Drivkrafter som formar nätverkens arkitektur... 69 3.3 Utmaningar för Arkitektur, Affärsmodell och Människorätt... 86 4 Internet två framtider... 95 5 Skrämmande frihet... 117 6 Smedja i mörker om värdebildning, sviktande utvecklingstro och massmediers ansvar... 133 7 I Smedjebacken går man på teater i London... 137

1 I smällkaramellernas tid om revolutioner och ny ekonomi av Anders Hedin Sommar i Sverige 2004. En solig dag som avbrott i allt regnande, och jag är på en semesterresa i Södra Dalarna. Upplevelseindustrin har högsäsong. I Carl Larssons Sundborn är väntetiden innan min visningsgrupp släpps in en dryg timme och då startar visningarna ändå var tionde minut. På Axel Munthes Hildasholm går det något snabbare. På kvällen premiär på Himlaspelet ett spel om den väg som till Himlen bär, en enkel men helt igenom gripande historia, som nu framförs för sextiofjärde året. Framför scenen, placerad på botten av en naturlig sluttningsgryta mitt inne i Leksand sitter publiken på grässlänten eller på bänkar som lutar sidledes. Men det är bara halvbesatt, trots en strålande sol, vars ljus faller direkt in på scenen. Kanske är publiken någon mil bort i en annan, artificiell gryta, ett nedlagt gruvbrott, Dalhalla, där Cyndee Peters sjunger gospels. Dagen därpå Husbyringen ett ekomuseum med väl bevarade hyttor och smedjor. Det är glest mellan besökarna, inget problem att hitta parkeringsplats i Stjärnsund, Cristopher Polhems skapelse och platsen för den första industriella serietillverkningen i Sverige. Men Polhemsmuseet är stängt när jag kommer. Nedåt genom landet bergsmansgårdarna och bruken radar upp sig. Detta var Sveriges industriella hjärta. Polhemshjulet och stånggången, som överförde vattnets strömmande kraft över långa avstånd till pumprörelser för att få upp hindrande grund- och läckvatten från gruvbotten, latar sig nu obesedda i utkanten av Norberg. Inne i centrum på Elsa Anderssons riksbekanta konditori är det lång kö men Tangobakelsen väl värd väntan. Vidare längs Strömsholms kanal, på vilken järnet forslades ut till Mälaren för vidare transport till exporthamnen i Stockholm. Nya bruk, Smedjebacken, Fagersta, Engelsberg, Wirsbo, Ramnäs, Surahammar, Hallstahammar. Några har funnit sin nisch och lever. Eskilstuna, en gång en stor manufakturstad, glider förbi vid sidan av motorvägen. Vid infarten till Södertälje berättar en stor tavla att Astra-Zeneca bygger ett nytt forskningslaboratorium. Morgonen därpå, som första inslag i sjunyheterna, omtalas att företaget hotar med att flytta forskningen utomlands om inte landstingen visar sig mer positiva till företagets produkter. En omvänd situation till f d statsrådet Ingela Thaléns famösa uppmaning till bojkott av Ericssons mobiltelefoner om tillverkningen i Norrköping lades ned. 9

Järnet, manufakturen och forskningen byggde ett industriellt Sverige. Men intresset för vår teknik- och näringshistoria är lågt liksom för teknik överhuvudtaget. 3 Telemuséet i Stockholm läggs i malpåse. Tekniska utbildningar, och IT i synnerhet, har svårt att locka. Kultur, mat, religion, konstnärer, kända personer och media står däremot högt i kurs och det är väl som det ska. Hur annorlunda för bara fem år sedan! Då var åtminstone IT på tapeten. Retoriken om Informationssamhället flödade som vattnet i älvforsarna efter en längre tids regnande. Nu sinar den. Vad var det som hände? Retoriken och den politiska diskursen behandlas på annat håll i den här antologin (Sten Henriksson De galna åren ) men helt kort svarat: IT-bubblan. Vad var det, då? Var det, som många hävdar en finansiell (aktie)hausse, som givetvis alla smarta insåg skulle brytas förr eller senare? Eller en normal konjunkturuppgång, som åtminstone alla ekonomer insåg skulle följas av en nedgång, nu som förr i historien. Så var säkert fallet, men därtill tillkom något unikt, som blandade bort korten nämligen den originella föreställningen om en ny ekonomi och en ny smartare tid, olik alla andra tider, som skulle följa på informationsrevolutionen. I den nya ekonomin gällde det att vara snabb, t o m snabbare än Internettiden. Det gällde att vara först på spelplan, att tillvälla sig first mover advantage, att lägga under sig så många spelpjäser som möjligt. Och det gick, riskkapitalet strömmade till, alla dammluckor stod öppna, styrda av högt uppdrivna förväntningar på framtida vinster. Media och analytikerkåren byggde under och stöttade. Sedan gick det åt skogen. Det var framför allt förväntningarna som kom på skam. Börsen följde efter och media med. Det bör noteras att det var enbart IT-branschen som berördes, övriga branscher låg stilla eller gick bakåt. Fig. 1 visar hur s k Internetkonsulter värderades på börsen sensommaren 1999, ett knappt år före kraschen, i jämförelse med konsulter inom mer mogna teknikområden. Hur kan sådana enorma förväntningar byggas upp? Det här bidraget till antologin handlar om de trosföreställningar som byggde upp de skyhöga förväntningarna. 3 Men jag kan förstås ha fel. Just som jag skrivit detta inleder den statliga televisionen en serie "Industriminnen". 10

Fig. 1 (från Dagens Industri, 28 augusti, 1999) VINNOVA definierar innovationssystem på följande sätt 4 : "Aktörer inom forskning, näringsliv och politik/offentlig verksamhet som i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att skapa hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer." För att förstå ett innovationssystem måste man beakta de föreställningar och förväntningar som präglar aktörerna. Dessas intressen riktas mot en verklighetssfär, vad vi skulle kunna kalla en reell ekonomi. Inom denna sker normalt inkrementella förändringar, som är mer eller mindre planerade effekter av innovationssystemets dagliga verksamhet. Men då och då händer något, som ändrar förutsättningarna. Lokalt kan det vara upptäckt av en järnåder, en guldvaskares korg som glimmar till, en oljekälla springer i dagen. Eller att forskningen på ett visst område får ett genombrott. Det finns också en rad andra orsaker, som inte behöver komma lika plötsligt som en blixt på ljusan dag utan snarare smyger sig in som en tjuv om natten. Allt detta brukar man kalla strukturförändringar. Händelser/strukturförändringar inom den reella ekonomin triggar förväntningar, sänder ut signaler att något är på gång. Dessa uppfattas av aktörerna i systemet. Aktörerna processar och transformerar dessa signaler, kanske omedvetet, till input till den reella ekonomin. Innovationssystemet bör därför för en första analys delas upp i två varandra påverkande sfärer, den reella ekonomin och en korreponderande sfär som vi helt enkelt skall kalla Tron 5. Tron kan som bekant försätta berg, och om detta är sant, så bör den åtminstone kunna påverka den reella ekonomin, fig.2. 4 www.vinnova.se <Sveriges Innovationssystem < Nyckelbegrepp 5 I brist på bättre. Alternativa beteckningar träffar inte mitt i prick. Lobbygrupper? Kognitiv grund? 11

Reell ekonomi Tron Fig. 2 Normalt gör Tron inte något större väsen av sig. Den slumrar i kyrkan som en fordoma bergsman eller bonde under söndagspredikan. Men stundom når den extatiska höjder. Det är då den kan påverka. Och Tron är i sin tur lättpåverkad. Små tecken i skyn kan få den att rusa upp och ropa Halleluja eller korsa sig. Den reella ekonomin däremot är tung som järnet, man värmer det och det utvidgas långsamt och drar ihop sig om man tar det från härden. Värmer man tillräckligt länge kan man få det att transcendera till något annat, att omskapa det. Jag tror att man med dessa metaforer kan komma en förklaringsmodell närmare. Båda sfärerna pulserar, den reella ekonomin i konjunkturcykler 6 men långsiktigt finns en trend mot expansion. Tron kan blåsas upp plötsligt och sedan falla tillbaka lika plötsligt. Det intressanta är emellertid samspelet, återkopplingspåverkan mellan de båda, under en sådan fas. Vad är det som får Tron att inflate eller kollapsa och vilka effekter får en sådan inflation/kollaps i den reella ekonomin? IT-bubblan är både unik och särdeles intressant som ett exempel. Och vad händer med aktörerna i systemet? Helt klart skapade IT-bubblan ett antal vinnare och många förlorare, åtminstone ekonomiskt om det var förtjänt eller oförtjänt må vara osagt. Det som var unikt för denna bubbla var att så många aktörer var verksamma inom båda sfärerna 7. En entreprenör är ofta besatt av sin tro och skulle kanske inte fungera utan den, men många andra - inte minst inom media och analytikerkåren som borde placerat sig någonstans mittemellan som neutral observatör drogs uppen- 6 Dessa anses försiggå i sju- till elvaårsperioder. Ryssen Kondratieff framförde 1926 teorin att man också kunde identifiera längre cykler på ca 50 år, se t ex Lars Magnusson Den tredje industriella revolutionen, Bokförlaget Prisma, 1999, s 16 7 Läsaren må fundera över var han/hon själv hör(de) hemma. Uppsatsen är ett försök av författaren att för egen del komma underfund om detta. Uppsatsen bygger, förutom på egna erfarenheter, på insikter vunna genom deltagande i kurserna "Från kris till ny ekonomi" och "Från Folkhem till Välfärdsstat" vid Stockholms Universitet 2003/2004. Den refererade litteraturen är med några undantag hämtad från kurserna. Vinkling, behandling och slutsatser är givetvis författarens egna. Uppsatsens titel alluderar på barndomens julgransplundringar. 12

barligen helt in i Tronsfären. Men stopp och belägg, predikan är ännu inte över kanske skapade de kopplade sfärerna, förutom individuella vinster och lidande, något kollektivt gott. Helt klart skedde en kapitalomfördelning mellan branscher, kanske skapades nytt riskkapital, som framgent kan underbygga strukturförändringar och en (snabbare) expansion av den reella ekonomin. I. Revolutionstänkande Vi skall börja med att undersöka vilka signaler den reella ekonomin skickade till Tron. Vilka strukturförändringar uppfattade den ha skett eller vara på väg? Vetenskapen försöker alltid kategorisera och känna igen mönster. I den ekonomiska historien har, liksom i den politiska, ett antal revolutioner inträffat, säger den, den första och andra industriella revolutionen är av speciellt intresse här. Det finns många som hävdar att vi nu är mitt inne i eller på väg mot en tredje. Ordet revolution betyder egentligen återkomst men det är det knappast frågan om här, snarare användes ordet i betydelsen omskapande eller omstörtande. Enligt Magnusson 8 kännetecknas en industriell revolution av en strukturell förändring som innefattar hur man bedriver och organiserar produktion, försäljning och andra ekonomiska aktiviteter. Den första industriella revolutionen förebådades av ångmaskinen kring 1760-70 men beteckningen brukar användas för fabrikssystemets snabba spridning i 1800-talets början. Den andra industriella revolutionen förlägges till 1900-talets början och förknippas med massproduktionen som industriell organisationsprincip, med vad man brukar kalla fordism eller taylorism, där man strävade efter en rationellt ordnad ekonomisering av både maskiner och arbetskraft 9. Fabrikssystemet lever kvar (i än högre grad) men vi ska inte här diskutera detaljer i den första och andra industriella revolutionen. En skillnad är viktig; den andra karakteriseras av att forskning och vetenskapliga principer tillämpades systematiskt vid produktutveckling etc. Fabrikssystemet är det mest typiska för industrialismen. Det kännetecknas av en hierarkisk organisation; fabriksägare och direktörer sitter på all beslutsrätt, arbetarna betyder någonting bara kollektivt, som en enda massa, en arbetskraftskomponent. Fabrikssystemet ledde till en snabb utveckling av infrastruktur. Fabrikerna behövde inte bara arbetskraft utan även energi (energisystemen utvecklas), transporter (transportsystemen utvecklas), kapital (finanssystemen utvecklas). Deras output behöver säljas på en 8 Lars Magnusson Den tredje industriella revolutionen, Bokförlaget Prisma, 1999 9 Ibid, s 19 13

större marknad (distribution och försäljningskanaler utvecklas). Fabriksystemet kräver koncentration ett graviterande system. Följden blir urbanisering (städerna utvecklas). Socialt stiger nya herrar fram, förmögenheter skapas och ärvs ett nytt ärftligt system uppstår vid sidan av det adliga, som det tar efter i vanor och slutenhet. Teknikoptimismen frodas, man anordnar världsutställningar, inte bara för att visa upp sina skapelser, utan för att manifestera själva utvecklingen 10. Det gäller också att uppfostra arbetarklassen till att tänka i samma banor, att inpassa den i systemet med dess disciplinkrav. Men man tävlade och konkurrerade också. Systemen graviterade mot nationalstaten. Nationalstaten blev en viktig komponent och snart den överordnande. I det perspektivet skall man se framväxten av de stora, nationella energi- och transportsystemen, telekommunikationerna etc. De blev en nationell angelägenhet, ovanför marknaden, en för all annan verksamhet förutsättande infrastruktur. Välfärdssystemen växte fram, mycket för att lindra den nöd och det elände som fabrikssystemet också förde med sig. Nationalstaten stärkte på alla områden sin ställning, den blev den stora befordraren och beskyddaren av den ekonomiska verksamheten och medborgarnas väl. Utvecklingen av 11, 12 de stora systemen och nationalstaten hänger ihop. Om man nu skall tala om en tredje industriell revolution, vari skulle den bestå? Här måste vi gå lite mer detaljerat tillväga. Det handlar mest om produktionssätt. Magnusson introducerar begreppet tekniskt-ekonomiskt paradigm. En ändring av paradigm förutsätter en rad innovationer i form av nya produkter, processer och sätt att organisera tillverkning, försäljning etc. I botten ligger en ny typ av kärnteknologi och det krävs också en anpassning av samhällets olika institutioner. Den tredje industriella revolutionen skulle då bestå i byte av tekniskt-ekonomiskt paradigm från fordism till IT eller IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi). Fordism (efter biltillverkaren Ford, början av 1900-talet) var ett sätt att organisera massproduktion av sammansatta varor medelst etappvis hopmontering (ev med specialverktyg) av standardiserade, precisionstillverkade delar, karakteriserat av att arbets- 10 Se bl a Anders Ekström: Den utställda världen, Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar, Nordiska Museets Förlag, 1997 11 Se t ex Arne Kaijser: I Fädrens spår - Den svenska infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar, Carlssons Bokförlag 1994 12 Ernest Gellner: Stat, nation, nationalism, Bokförlaget Nya Doxa, 1997, Kap.3 Det industriella samhället. Ernest Gellner hävdar speciellt att industrialismens behov av utbildade människor och rörlighet på arbetsmarknaden krävde en nationalstat detta till skillnad från förhållandena i det tidigare agrarsamhället, som var lokalt självreproducerande även inom utbildning. För industrialismens behov krävdes helt andra resurser, som endast nationalstaten kunde åstadkomma. 14

processen delas upp i mindre moment, vart och ett utfört av en arbetare, som hela tiden är sysselsatt med just detta moment. Det kallas också det löpande bandets princip genom att den delvis sammansatta produkten, transporteras från ett moment till ett annat på ett rörligt band. Härigenom har också en tid för varje moment fastställts. Den amerikanske ingenjören F. J. Taylor utarbetade vetenskapliga metoder att studera arbetsmomentet och minimera detta t ex ur rörelsesynpunkt för att komma fram till en normerad tid detta gällde även tillverkning av enstaka delar. Denna tid låg till grund för arbetarens s k ackord, varigenom den mer högpresterande arbetaren kunde höja sin ersättning (vid det löpande bandet var han givetvis bunden av dettas hastighet). Denna organisation ledde till högre produktivitet och högre löner och anses ha varit starkt tillväxtdrivande. Den innebar också noggrann kontroll av arbetet, att den ena slutprodukten var identisk med den andra, och planering av produktionsvolymen. Den var rationell så länge marknaden efterfrågade massproducerade, standardiserade produkter, vilket motsvarade behoven och i stort sett var fallet under tiden fram till andra världskriget och årtiondet därefter. Men den bidrog också till att utarma arbetets innehåll och ledde till spänningar mellan arbetare och ledning. Årtiondena därefter, i takt med att uppdämda moderniseringsbehov tillfredsställdes, svängde marknaden mot att bli alltmer efterfrågestyrd och begära ett mer varierat utbud och valfrihet. Arbetarna krävde medinflytande och större variation i arbetet och helhet i arbetsinnehållet. Detta i kombination ledde till många experiment med avsikt att komma bort från det löpande bandet bl a med delegerat ansvar för slutprodukten till självständiga team av arbetare. Istället för ackord införs tim- eller månadslön. Istället för att samla arbetarna till en plats (där det löpande bandet fanns) läggs produktion av större delar ut på ett koppel av underleverantörer (på andra platser), den f d vertikalt integrerade fabriken (som själv tillverkade allt ner till skruv och mutter) gör nu bara själva slutmonteringen och avsyning/testning. En annan fördel är att produkten kan skräddarsys (ner till en viss detaljnivå) efter kundönskemål och tillverkas på beställning. Lageruppbyggnad undvikes, både av slutprodukten och ingående delar (s k mager produktion ). Produktionssättet blir mer flexibelt men också mer komplext. Det kräver rigorös kontroll av underleverantörer, som kan spelas ut mot varandra, men riskerna blir större om de inte levererar i tid och med rätt kvalitet. Produktionssättet har få marginaler. En förutsättning är goda kommunikationer och administrativa rutiner. Avancerad informationsbehandling blir en del av produktionsordningen. Magnusson har följande uppställning för att klargöra skillnaderna mellan det gamla och nya paradigmet, fig. 3. 15

Fordismen Energiintensivt Figur 3: Det gamla och nya teknisk-ekonomiska paradigmet. (ur Lars Magnusson: Den tredje industriella revolutionen) Det nya IKT-paradigmet Manuell design baserad på ingenjörsarbete Uppdelning design-produktion Standardisering Stabil produktmix Specialiserad utrustning och arbetsplatsdesign Automation Enskilt företag Hierarkisk struktur Enhetsbaserad Organisation Produktion med service Centralisering av kunnande Specialiserad kompetens Offentlig kontroll och ofta ägande Informationsintensivt Datorbaserad design Design-produktion sammanfaller Kundanpassning Flexibel produktmix Flexibla produktionssystem Systembaserat Nätverk Platt Organisation Integrerad Organisation Service med Produktion Decentralisering av kunnande Multibaserad kompetens Offentlig information, reglering och koordinering Detta sk postfordistiska produktionssätt anses bättre marknadsanpassat och arbetarvänligt innehållsligt och ger också mer inflytande. Men det är fortfarande omdiskuterat utifrån rationella perspektiv. Man kan nu förstå varför somliga hellre vill tala om en informationsrevolution än om en tredje industriell revolution. Även om det löpande bandet är långtifrån avskaffat så kan man undra om vi inte lämnat ett industriellt produktionssätt. Produktionen har blivit mer flexibel, storskalighet är inte längre nödvändigtvis en fördel, vilket gynnar mindre företag. Men storskalighet och arbetsdelning effektiviserar samtidigt tjänstesektorn. Tjänstesektorns framryckning, som i och för sig skulle kunna förklaras med den krympande industrisektorns ökande produktionseffektivitet, tas ofta till intäkt för tal om ett tjänstesamhälle. Den tredje industriella revolutionen skulle då kunna bestå 16