Moment 1: Kronologisk översikt 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp.



Relevanta dokument
Moment 1: Kronologisk översikt 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp.

Styrdokument: Lpo 94, kursplaner. (

Mom 1: Kronologisk översikt 1 äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp. Chronological overview ancient, early modern and modern history

2. Innehåll I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap

Historia A History A

KURSPLAN Historia I, 30 högskolepoäng

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course

HIS A02 VT s. Dessutom kan visst stencilmaterial tillkomma

2. Innehåll På höstterminen läses kursen enligt följande: I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap.

K U R S P L A N. Inriktning historia och historiedidaktik. Undervisning och lärande i historia i grundskolans senare år och gymnasieskolan

KURSPLAN Historia för ämneslärare, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

HIS A02 HT s. Dessutom kan visst stencilmaterial tillkomma

Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits

institutionen för historiska studier Litteraturlista Historia, grundkurs ht

Kursplan. Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits

KURSPLAN Historia för ämneslärare, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Kursplan. Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

KURSPLAN Historia I, 30 högskolepoäng

Historia Ib, inriktning 7-9, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Compulsory School Teaching Grades 7-9, Basic Course, 30 Credits

Kursplan. Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

927 s. Dessutom kan visst stencilmaterial tillkomma

Historia GR (A), 30 hp

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

Kursplan. Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Kursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

KURSPLAN Historia för lärare åk 7-9, (1-45 hp) Ingår i lärarlyftet II, 45 högskolepoäng

K U R S P L A N. Historia och religion undervisning och lärande i samhällsorienterande ämnen i grundskolans senare år

Kursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Idéhistoria A History of Science and Ideas

Världshandel och industrialisering

30 högskolepoäng, Grundnivå (ÄHIB11) Utbildningsområden: Humanistiska området, 50% Samhällsvetenskapliga området, 50%

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits

Kursplan. Religionsvetenskap

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper

Historia Ib, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ib, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

FRANSKA REVOLUTIONEN

Historia, kultur och turism

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

Exempel på tentafrågor: Internationell politik

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

Maila eller ring /Petter Nilsson

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

HISTORIA. Ämnets syfte

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Södervångskolans mål i SO

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course

Målbeskrivningar för SFI kurserna A, B, C och D. Deltagarversion

Kursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

ALGEBRAISKT TÄNKANDE EN KORT HISTORISK EXPOSÉ ÖVER BEGREPP, UTTRYCKSSÄTT OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Pedagogik GR (C), Utbildningsvetenskaplig kärna IV, Förskollärare, 15 hp

Idéhistoria A History of Science and Ideas

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Momentets innehåll och förväntade studieresultat

7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5

En gemensam bild av verkligheten

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod HIB 140 Dnr 00:51 D Beslutsdatum Kursens benämning Historia, allmän kurs.

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod HIB 140 Dnr 99:119 D Beslutsdatum Poängtal 40. Nivå Kursplanen gäller från

Rapport: Sveriges studenters syn på framtidens arbetsmarknad

Historia Ia, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng History Ia, with Specialisation in Upper Secondary School, Basic Course, 30 Credits

Resa i Förintelsens spår

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Socialstyrelsens författningssamling

Ärendebeskrivning Universitetsstyrelsen beslutade att

Undervisning om rysk historia i Sverige

Klubbmästare Herr 1955 Sune Linde 1980 Hans Ivar Hägg 1956 Sune Linde 1981 Lars Seiz 1957 Börje Attoff 1982 Mats Hallberg 1958 Sune Linde 1983 Mats

KURSPLAN Svenska språket, hp, 30 högskolepoäng

Genom tiderna

Kursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Stenåldern GRUNDBOKEN sid. 14

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Religionshistoriska avdelningen

Hälsa, lärande och trygghet Health, Learning and Confidence

Omfattning Motsvarar fem veckor heltid (40tim/vecka). Förutom litteraturstudier omfattar kursen nio föreläsningar

Kursplan. Kurskod SAB471 Dnr 60/ Beslutsdatum Pedagogik för handledning inom vård och omsorg

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och

LIVET. byarna hade det svårt adeln levde lyx prästerna och kyrkan

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

History B 1. Beslut om fastställande 2. Innehåll

Sammanställning kursutvärdering

Kommunikation i ett flerkulturellt perspektiv, 5 hp. Tolkning och översättning I med inriktning mot tolkning, GN, 30 hp (TTA125)

Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning. Översättningsteori I, 7,5 hp. Översättning II, GN, 30 hp (TTA255) Gäller fr.o.m. vt 2016.

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Behörighet. Beslut och riktlinjer. Mål. Civics. 1 av :01. Kursplan Uttagen: högskolepoäng

Historia GR (B), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Kommunala pensionärsrådet (10)

Kursplan. Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Väljaropinion i samarbete med Metro April 2011

RELIGIONSHISTORIA C, 20 POÄNG

Transkript:

8. Kurslitteratur Moment 1: Kronologisk översikt 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp. 2007-11-12 Kronologiska delen: Blom, Ida, Sogner Solvi, Rosenbeck, Bente, Kvinnor i västvärlden från renässans till nutid renässans, reformation och revolution, Stockholm 2005. Cameron, R, Världens ekonomiska historia - från urtid till nutid. Lund 2001. Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Studentlitteratur, Lund 1997. Hedenborg, Susanna/ Kvarnström, Lars. Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, Lund 2006. Lindkvist, Thomas, Sjöberg, Maria, Det svenska samhället 800-1720: klerkernas och adels tid. Lund 2003. Magnusson, Thomas. Europa i Världen ca 1700-1900, Almqvist & Wiksell 2000. McKay, John P, Hill, David, Buckler, John & Ebrey Buckley, Patricia, A History of World Societies. Boston: Houghton Mifflin Company 2004 (6th edition). Rystad, Göran. Europa i Världen ca 1500-1700, Almqvist & Wiksell 2000. Metodövningar: Ulvros, Eva Helen, Genusrelationer i familjebrev, Genusperspektiv i historia. Metodövningar (Magnus Perlestam red.), Lund 2001. Thomas Lindkvist (red.) Metodövningar i historia 2, Lund 1996. Historiedidaktik: Hermansson Adler, Magnus. Historiedidaktikens grundstenar, Stockholm, 2004. Styrdokument: Lpo 94, kursplaner. (www.skolverket.se) Moment 3: Kronologisk översikt 2: Problem i 1900-talets historia, 9 hp Blom, Ida, Sogner Solvi, Rosenbeck, Bente, Kvinnor i västvärlden från renässans till nutid renässans, reformation och revolution, Stockholm 2005. Gustafsson, Harald, Nordens historia. En europeisk region under 1200 år. Studentlitteratur: Lund 1997.

Hedenborg, Susanna/ Kvarnström, Lars. Det svenska samhället 1720-2000. Böndernas och arbetarnas tid, Studentlitteratur, Lund 2006. Johansson, Alf W, Den nazistiska utmaningen. Aspekter på andra världskriget, Tidens förlag. 5:e uppl. Stockholm. 2000. Karlsson, Klas-Göran, Europa och världen under 1900-talet, A & W, Stockholm 1995. 291 s. McKay, John P, Hill, David, Buckler, John & Ebrey Buckley, Patricia, A History of World Societies. Boston, Houghton Mifflin Company 2004 (6th edition). Cameron, R, Världens ekonomiska historia - från urtid till nutid. Studentlitteratur 2001. Rapport Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar. Studentlitteratur. Lund 1998. Moment 4: Fördjupning 1: äldre, tidigmodern och modern historia, 15 hp Olika beroende på vilka fördjupningar som ges. Exempel på fördjupningslitteratur: Antiken och medeltiden Harrison, Dick. Stora döden, Stockholm 2000. Nordberg, Michael. Den dynamiska medeltiden, Stockholm 1987 ( senare utginingar). Hagerman Maja. Spåren av kungens män : om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medeltid, Stockholm 1999. Harrison, Dick. Jarlens sekel, Stockholm 2002. Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid, Stockholm 1997. Nordberg, Michael. I kung Magnus tid : Norden under Magnus Eriksson : 1317-1374, Stockholm 1995 Nordberg, Michael. Profetens folk : stat, samhälle och kultur i islam under tusen år, Stockholm 1988. Read, Piers Paul. Tempelriddarna, Stockholm 2003. Tidigmodern historia Norrhem, Svante. Kvinnorna vid maktens sida 1632-1772, Lund 2007. Englund, Peter. Poltava, Stockholm 1988. Larsson. Lars-Olov. Gustav Vasa. Landsfader tyrann?, Stockholm 2002. Ylikangas, Heiki. Klubbekriget, Stockholm 1999.

Hochschild, Adam. Spräng bojorna, Stockholm 2006. Nessén, Runo. Vinden från väst, Stockholm 2007. Dekker, Rudolf & Van de Pol, Lotte. Kvinnor i manskläder, Stockholm 1995. Malmstedt, Göran. Bondetro och kyrkoro, Lund 2002. Laven, Mary. Nunnorna i Venedig, Lund 2002. Imperialismen Magnusson, Lars. Teorier om imperialism och globalisering, Stockholm 2002. Historiska avhandlingar (någon av dessa) Liliequist, Jonas. Brott, synd och straff. Tidelagsbrottet i Sverige under 1600- och 1700- talet. (säljs som stencil) Harnesk, Börje. Legofolk, Umeå 1990. (säljs som stencil) Andersson, Åsa. Ett högt och ädelt kall, Umeå 2002. (säljs hos sekreteraren) Villstrand, Nils Erik. Anpassning protest. Lokalsamhället inför utskrivningarna av fotfolk till den svenska krigsmakten 1620-1679, Åbo 1992. Temaveckan Sjögren, Eva och Lundström, Catarina. Historia på riktigt! - arkivpedagogik i praktiken. Skånes arkivförbund 2001. Vikström, Marie-Christine (Lotta). INDIKO, opublicerat examensarbete, Umeå universitet Institutionen för historiska studier, vt-2002. (säljs hos sekreteraren) Moment 6: Fördjupning 2: samtidshistoria, 6 hp Olika beroende på vilka fördjupningar som ges. Exempel på fördjupningslitteratur: Centraleuropa och Balkan Gerner, Kristian, Centraleuropas historia, Stockholm 2004. Ash, Timothy Garton, Samtidens historia, Stockholm 2000. Sovjetstatens historia Karlsson, Klas-Göran. Terror och tystnad, Stockholm 2003.

Folkmord/rasfrågor Gerner, Kristian & Karlsson, Klas-Göran, Folkmordens historia, Stockholm 2005. Tydén, Mattias & Broberg, Gunnar. Oönskade i folkhemmet, Stockholm 2005. Globalisering Christer Gunnarsson och Mauricio Rojas (2004), Tillväxt, stagnation kaos, en institutionell studier av underutvecklings orsaker och utvecklingens möjligheter, 2:a uppl. SNS förlag. Magnusson, Lars. Teorier om imperialism och globalisering, Stockholm 2002. Hirst/Thompson. Globalization in questian, Malden Mass, 1999. (finns att köpa på Ekonomisk historia, eventuellt en svensk version) Kvinnor intar manliga domäner konflikter och konsekvenser på politikens, arbetsmarknadens och idrottens arenor Florin, C., Sommestad, L., Wikander, U. Kvinnor mot kvinnor: Om systerskapets svårigheter. Stockholm 1999 Östberg, K. Efter rösträtten: Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet. Eslöv 1997 Olofsson, E. Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. Stockholm 2001 Globalisering 9. Ev. föreskrifter vid övergångar Inga 10. Ev. övriga föreskrifter I varje moment ingår en momentutvärdering som genomförs av de studerande tillsammans med momentansvarig. Varje termin utvärderas dessutom av de studerande tillsammans med studierektor vid Institutionen för historiska studier. Utvärderingarna är en viktig del av utvecklingsarbetet kring kurserna i historia. De är även en del av de studerandes träning i att själva kunna reflektera över sina och andras insatser, vilket är en betydelsefull del av lärarrollen. Utvärderingarna är att betrakta som en del av undervisningen och de studerande skall därför delta för att kunna godkännas på kursen.

Umeå universitet, institutionen för idé- och samhällsstudier, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 76 67. Texttelefon: 090-786 59 00