History B 1. Beslut om fastställande 2. Innehåll

Transkript

1 Historia B för humanistiskt samhällsprogram History B Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1HI028 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Historia Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd Utbildningsområde: Humanistiskt Kursen läses inom ramen för Humanistiskt samhällsprogram 1. Beslut om fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts att gälla från Reviderad Innehåll Kursen innehåller fyra moment varav tre är kronologiska och ett är ett uppsatsmoment: Moment 1: Perspektiv på den tidigmoderna historien: (7,5 hp) Moment 2: Perspektiv på den moderna historien: 1800-talet. (7,5 hp) Moment 3: Perspektiv på den samtida historien: 1900-talet (7,5 hp) Moment 4: Metod, teori och uppsats (7,5 hp) Inom varje kronologiskt moment fördjupar sig studenten inom ett tematiskt problemområde för att på så sätt få dels fördjupade kunskaper om historiska händelser och förlopp, dels ökad förmåga till analys av historiska processer. Kursen ger också kunskaper om hur olika perspektiv påverkar bilden av det förflutna. De studerande ska vidare ges färdighet i att insamla, bearbeta och kritiskt värdera historiska fakta och historiska källor. Detta sker i huvudsak i anslutning till författandet av en historievetenskaplig uppsats. Uppsatsmomentet innehåller en genomgång av de vanligaste teorier som historiker använt/använder och hur dessa påverkat/påverkar historieskrivningen. Här ges även en fördjupad orientering i kvantitativa och kvalitativa metoder som är vanliga inom dagens historieforskning. Varje student ska författa och vid seminarium ventilera en kort (ca sidor), dokumenterad framställning om ett begränsat historiskt problem. Uppsatsskrivandet syftar till att ge studenten konkret kunskap om forskningsmetoder och källmaterial. Studenten presenteras alternativa uppsatsämnesområden och får sedan möjlighet att önska inom vilket hon/han vill skriva sitt arbeta. Vilka dessa ämnesområden är varierar från termin till termin. Närmare information om vilka ämnesområden som ges erhålls vid kursstarten.

2 3. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska studenten: - ha fördjupade kunskaper om historiska händelser och förlopp - ha förmåga till analys av historiska processer. - ha förståelse för hur olika perspektiv påverkar bilden av det förflutna. - kunna insamla, bearbeta och kritiskt värdera historiska källor. - kunna kritiskt värdera historisk facklitteratur. - ha visat tillfredsställande språklig färdighet. 4. Förkunskapskrav Studenten ska ha genomgått och vara godkänd på Historia A (30p). Efter särskild prövning kan dispens ges av studierektor, vilket också gäller studenter som läst annan kurs med motsvarande innehåll. 5. Undervisningens uppläggning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier. Föreläsningar kan vara obligatoriska om detta anges i schema. Under terminen genomförs 2-4 programgemensamma träffar. Närvaro är obligatorisk. Träffarna syftar till att följa upp utbildningsinslag och utveckla studentens färdigheter. 6. Examination Examinationen på de tre kronologiska momenten sker muntligt och skriftligt. Med muntlig examination avses exempelvis muntlig tentamen, muntliga redovisningar eller seminarier. Med skriftlig examination avses exempelvis skrivsalstentamen, hemtentamen eller rapportskrivning. Uppsatsmomentet examineras genom bedömning av uppsatsen, oppositionen och insatserna under seminariebehandlingen av uppsatserna. Ordinarie provtillfälle anordnas i anslutning till undervisningen. För studerande som inte godkänns vid ordinarie provtillfälle, anordnas ytterligare provtillfälle i nära anslutning. Undantag från detta är uppsatsseminariet på moment 4. För student som underkänts och måste delta i nytt seminarium blir nästa ordinarie tillfälle då kursen ges igen nästkommande termin. I undantagsfall kan extra omseminarium arrangeras tidigare. På varje moment ges ett av betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Student som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg för honom eller henne. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. För betyget Godkänd som slutbetyg på kursen krävs godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget Väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, Umeå.

3 8. Litteraturförteckning Perspektiv på den tidigmoderna historien Befolkningshistoria; Tema Döden. Andersson Palm, Lennart; Livet, kärleken och döden. Fyra uppsatser om svensk befolkningsutveckling L Palm, Göteborg s. Diamond, Jared; Vete, vapen och virus. En kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste åren, Norstedts, s. Hopkins, Donald R; The greatest killer. Smallpox in history, University of Chicago Press, 2002, 380 s. Jarrick, Arne; Hamlets fråga. En svensk självmordsfråga, Norstedts, s. Svensk och internationell politisk historia Karlsson Sjögren, Åsa, Männen, kvinnorna och rösträtten. Medborgarskap och representation , Stockholm s. Linde, Martin, Statsmakt och bondemotstånd. Allmoge och överhet under stora nordiska kriget, Uppsala s. Finns som stencil. Ringrose, David R, Expansion and global interaction, , New York s. Zmora, Hillay, Monarchy, aristocracy and the state in Europe , London s. Artiklar motsvarande ca 100s tillkommer. Ca 1000 sidor. Folklig kultur Ginzburg, Carlo, Osten och maskarna: en 1500-talsmjölnares tankar om skapelsen. Stockholm, Ordfront, s. Lennersand, Marie & Oja, Linda, När oväsendet tystnat. Efterspelet till uppror och religiösa konflikter , Uppsala s. Malmstedt, Göran, Bondetro och kyrkoro. Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund s. Smith, Woodruff D, Consumption and the Making of Respectability , New York s.

4 Artiklar motsvarande 50 sidor tillkommer. Ca 1000 sidor. Perspektiv på den moderna historien 1800-tal Befolkningshistoria; Tema Familjen Hedenborg, Susanne; Reproduktionens resurser spädbarnsvård i Stockholm , Studentlitteratur, s. Kertzer; David I; Family Life in the Long Nineteenth Century The history of the European Family: Volume 2, Yale University Press, 2002, 436 s. Brändström, Anders, Edvinsson, Sören, Ericsson, Tom och Sköld Peter (reds.); Befolkningshistoriska perspektiv Festskrift till Lars Göran Tedebrand, Umeå s. Hedenborg, Susanne och Wikander, Ulla; Makt och försörjning, Studentlitteratur, s. Svensk och internationell politisk historia * Broberg, Gunnar, När svenskarna uppfann Sverige: Anteckningar till ett hundraårsjubileum i Gunnar Broberg m. fl. (red.), Tänka, tycka tro: svensk historia underifrån, Stockholm s. Florin, Christina & Lasse Kvarnström, Kvinnor på gränsen till medborgarskap: Genus, politik och offentlighet , Stockholm s. Hettne, Björn, Sverker Sörlin & Uffe Østergård, Den globala nationalismen: Nationalstatens historia och framtid, Stockholm s. Magnusson, Lars, Teorier om imperialism och globalisering, Stockholm s. * Finns att köpa från institutionen. 1030s. Folklig kultur Cowans, Jon, To speak for the people: Public opinion and the problem of legitimacy in the French Revolution, New York s. Ljunggren, Jens, Kroppens bildning: Linggymnastikens manlighetsprojekt , Eslöv s. Johannisson, Karin, Den mörka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin-de-siécle, Stockholm s. Parker, David (red.), Revolutions and the Revolutionary Tradition in the West , London s. 1063s.

5 Perspektiv på den samtida historien 1900-tal Befolkningshistoria; Tema Befolkningen och det moderna samhället Kertzer, David I; Family Life in the Twentieth Century. The History of the European Family Volume 3, Yale University Press, s. Kling, Sofia; Vi våga ej helt leva. Barnbegränsning, sexualitet och genus under den svenska fertilitetstransitionen, Demografiska Databasen, s. Nilsson, Hans och Tedebrand, Lars-Göran; Familjer i växande städer strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige s. Ipsen, Carl; Dictating Demography; The problem of population in Fascist Italy, Cambridge University Press, 1996, 255 s. Folklig kultur Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren, Stockholm, 272 s Alex, Peder & Hjelm, Jonny, Efter arbetet. Studier av svensk fritid. Lund 2001, 177 s. Davie, Grace, A memory mutates, internet: ope.doc (även som stencil att köpa vid inst till självkostnadspris), 15 s. Florin, Christina, Statsbyråkratins erogena zoner, i Bryta, Bygga, Bo, Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas, Stockholm 1994, 24 s.* Lasch, Christopher Lasch, Eliternas uppror och sveket mot demokratin, Stockholm 1995, 218 s. Norrhem, Svante, Den hotfulla kärleken. Homosexualitet och vanlighetens betydelse, Stockholm 2001, s 256. Tydén, Mattias & Ingvar, Svanberg, I nationalismens bakvatten. Hur svensken blev svensk och invandraren främling, i Bryta, Bygga, Bo, Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas, Stockholm 1994, 29 s. Wikander, Ulla, Fabriken som maskin, i Bryta, Bygga, Bo, Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas, Stockholm 1994, 24 s.* Östberg, Kjell 1968 när allting var i rörelse, Stockholm 2000, s 211. Totalt 1181 sidor Svensk och internationell politisk historia Florin, Christina, Sommestad, Lena, Wikander, Ulla (red), Kvinnor mot kvinnor. Om systerskapets svårigheter, Stockholm 1999, s 250. Englund, Peter, Brev från nollpunkten, Stockholm 1996, s 290. Lodén, Torbjörn, Från Mao till Mammon, 1998, s 281. Mathis, Moa (red), Orientalism på svenska, Stockholm 2005, s valda delar (ca 100 s). Mazower, Mark, Den mörka kontinenten! Europas nittonhundratalshistoria, (valda delar, kap 6-11, 237 s). Åmark, Klas, I marknadens våld? Arbetarklassen och välfärdspolitiken, Tänka, tycka, tro,, Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas, Stockholm 1994, 22 s.*

6 Totalt cirka 1175 sidor * Kopierat material att köpa vid institutionen till självkostnadspris. Umeå universitet, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Telefon: Telefax: Texttelefon: