PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2015 AVESTA KOMMUN Avesta 2016-02-29 Lena Albertsson skolsköterska med medicinskt ledningsansvar
Sid 2 (7) Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Elevhälsan 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhet 6 Patientsäkerhetsarbete 7 Mål och strategier 8 Rapporteringsskyldighet 10 Klagomål och synpunkter 11 Samverkan 12
Sid 3 (7) Inledning De medicinska insatserna inom elevhälsan omfattar de insatser som skolläkare och skolsköterska utför. Skolläkare och skolsköterska, står under Socialstyrelsens tillsyn och ses som en hälso- och sjukvårdsverksamhet och deras insatser ska därför bedrivas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. (1982:763, HSL) I 2a HSL stadgas bl.a. följande: Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den särskilt skall: 1. Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen 2. Vara lättillgänglig 3. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och intrigritet. Socialstyrelsen beslutade den 28 juni 2011 att införa nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete. Dessa trädde i kraft 1 januari 2012 (SOFS 2011:9) Enl. patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vårdgivare dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättele av vilken det ska framgå: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. Vilka resultat som uppnåtts Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del.(sfs 2010:659,3 kap 9 10 ). Elevhälsan Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. De grundläggande uppgifterna för de såväl medicinska som de psykosociala som de specialpedagogiska insatserna i Elevhälsan regleras i skollagen (SFS 2010:800, 2 kap 25-26 ) Elevhälsans medicinska insats erbjuder samtliga barn/elever minst tre hälsobesök under grundskoletiden. Dessa besök är och ska vara, såväl hälsoövervakande som hälsofrämjande. Detta genom att man här tidigt upptäcker funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem., samt ger barnet/eleven möjlighet att diskutera sin hälsa och skolsituation med en professionell neutral vuxen. Hälsobesöken innefattar även allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken är jämnt fördelade under skoltiden och görs under barnet/elevens utbildning i: -årskurs 1 -årskurs 4 -årskurs 7 Utöver detta görs begränsade hälsokontroll med specifika syften i förskoleklass och årskurs 6.
Sid 4 (7) För att identifiera och upptäcka funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem används två principiellt olika arbetsformer, nämligen -klinisk identifikation -screeningundersökningar Klinisk identifikation innebär att man sammanställer och värderar information från olika källor (t.ex. barn/elev, vårdnadshavare, BVC). Detta kräver tolkning, kliniska överväganden och kunskap om barns och ungdomars utveckling. En screeningundersökning kan däremot utföras utan att undersökaren behöver värdera utfallsresultatet lika omfattande. I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen gör Elevhälsans medicinska enhet även en bedömning utifrån sin egen kompetens i förhållande till det enskilda fallet och remitterar och/eller hänvisar vid behov vidare till annan instans, te.x barnläkare, barn och ungdomspsykiatri, vårdcentral m.fl. Elevhälsans medicinska insats utför även: -enklare sjukvårdsinsatser -vaccinationer enligt socialstyrelsen fastställt program -medicinska utredningar för att identifiera elevers behov av särskilt stöd Vid vårdnadshavares medgivande inhämtas: -BVC journaler -Hälsovårdsjournaler från skolor barnet/eleven tidigare varit inskriven i. Det är viktigt att påpeka att elevhälsan uppmärksammar barn/elever först när de skrivs in i skolan. I lag SFS 2008:344, regleras asylsökandes m.fl. rätt till sjuk- och hälsovård inom landstinget. Denna rättighet har ibland våra asylsökande svårigheter att utnyttja. Detta innebär att Elevhälsans medicinska insats har ett stort ansvar att tidigt fånga upp dessa elever när de skrivs in i skolan. De har även rätt till kompletteringsvaccinationer i enlighet med svenskt vaccinationsprogram. Även då rektor har det formella ansvaret för elevernas arbetsmiljö, bör elevhälsan bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande. Och bistå rektor i utredningar för att förebygga olycksfall och ohälsa i skolan. Detta är ett utvecklingsområde där medicinska elevhälsan kan bistå rektor i högre grad. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten Vårdgivare är Bildningsstyrelsen. Vårdgivare ansvarar för att ledning av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektiviteten. Verksamhetschef är Björn Hansson sedan juni 2015, och tidigare Fredrik Juthman. Då verksamhetschef saknar den medicinska kompetensen har medicinskt ledningsansvarig (MLA) utsetts. (HSL 30 ). Från april 2015. Det samlade ledningsansvaret ligger dock kvar hos verksamhetschefen. Verksamhetschefen ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet följs upp och dokumenteras och för att redovisning sker till vårdgivare.
Sid 5 (7) Medicinsk ledningsansvarig i elevhälsan är Lena Albertsson Medicinsk ledningsansvarig kommer årligen att sammanställa resultatet i avvikelsehanteringen och redovisa i patientsäkerhetsberättelsen. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförs för att öka patientsäkerheten MLA har haft regelbundna möten med skolsköterskegruppen där kvalitetsfrågor och frågeställningar rörande organisation och resursfördelning varit en del. Ett flertal vakanser inom skolsköterskegruppen har funnits under året. Detta har uppmärksammats på dessa träffar och åtgärder har vidtagits. Övriga skolsköterskor har genomfört punktinsatser för detta. Skolläkare medverkar vid några tillfällen varje termin. Med vid dessa möten är också en representant för rektorsgruppen. Det är såväl skolsköterskan som skolläkarens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare (Bildningsstyrelsen) när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodosetts. Medicinsk ledningsansvarig (MLA) ingår i ett nätverk med samordnande skolsköterskor i Dalarna som träffas flera gånger per termin. Där diskuteras bl.a gemensam metodbok för länet, arbetsätt, metoder, kvalitet, lagar samt andra viktiga och aktuella ämnen. Under hösten 2015 har alla nyanlända som kommit till vårt län inneburit utmaningar som diskuterats. Under året har två avvikelser skrivit samt en avvikelse har kommit från annan kommun avseende elevhälsan. Ingen avvikelse har betraktats som så allvarlig att det föranlett skäl att i enlighet med Lex Maria anmäla vidare till inspektionen för vård och omsorg. Då samtliga avvikelser har rört nyanlända har dessa rutiner diskuterats. Arbete pågår för att förbättra situationen. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso-och sjukvård, är dokumentation av elevernas besvär och symtom samt professionens bedömning och åtgärder. Dokumentation i patientjournaler är också basen för uppföljning och utvärdering av verksamheten. I patientjournallagen (1985:562) och i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) regleras journalförning och hantering av journalanteckningar. Bestämmelserna i lagen och i SOFS 1993:20 gäller också Elevhälsans medicinska del. Dessa krav uppfylls i journalhanteringssystemet (PMO) samt till nyanlända som saknar helt personnummer pappersjournaler. I nuläget kan dessa ej journalföras i PMO. Arbete pågår dock för att PMO skall kunna användas till alla elever. Dessa system används av alla skolsköterskor. Skolläkaren dikterar sina anteckningar som därefter dokumenteras i pappersform av läkarsekreterare. Dessa scannas sedan in respektive införs i journalen. Övergripande mål och strategier för kommande år Det systematiska kvalitetsarbetet 2016. Under våren 2016 pågår en översyn av skolsköterskornas arbetssituation. En vårdtyngdsmätning genomförs, för att kunna utnyttja elevhälsans resurser på bästa sätt.
Sid 6 (7) Två sjuksköterskor är under vt-16 anställda för att enbart arbeta mot våra nyanlända elever. Detta är en stor utmaning då tilläggsvaccinationer är utlagt på elevhälsan. Arbete pågår för att verksamhetsplaner skall finnas för varje skolsköterska och att dessa följs upp med en verksamhetsberättelse efter läsåret. Arbete pågår även att införa gemensamma rutiner för hälsobesöken. Redan nu har gemensamma blanketter införts i kommunen. Fortsatt arbete med journalsystemet PMO för att hitta kvalitetssäkrade rutiner för dokumentation. För nyanlända utan helt personnummer saknas idag möjlighet till datajournal (PMO). Genom fortsatt avvikelsehantering uppmärksammas medicinska risker och åtgärder ses över för att förebygga framtida vårdskador. Då socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om nya ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården kommer nya former att utarbetas för att anpassas till de nya regler som gäller från och med januari 2012. Denna skrift är en del i detta arbete. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4½ och SOSFS 7 kap. 2 p. Såväl skolsköterskor som skolläkare har eget medicinskt yrkesansvar för det direkta vårdarbetet. Det är såväl skolsköterskan som skolläkarens ansvar att rapportera till verksamhetschef eller vårdgivare när kvaliteten i verksamheten inte beaktas eller tillgodoses. I de fall avvikelsen är ringa skrivs en avvikelserapport av Medicinskt ledningsansvarig, denna hanteras sedan i verksamheten och rapporteras i kommande års patientsäkerhetsberättelse. Vårdgivaren skall till institutionen för vård och omsorg anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada. Motsvarande anmälningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 2. Anmälan skall göras snarast efter det att händelsen har inträffat (SFS 201:659 3 kap 5 ). Om någon drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada än vårdskada till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7, ska vårdgivaren eller enheten snarast efter det att händelsen har inträffat anmäla detta till institutionen för vår och omsorg. Vårdgivaren eller enheten skall samtidigt med anmälan eller snarast därefter till institutionen för vård och omsorg. Ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 andra stycket. (SFS 201:659 3 kap 6 ). Utöver detta bör tilläggas att det i 14 kap 1 andra stycket Socialtjänstlagen (2001:453) framgår att myndigheter vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kunskap om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd.
Sid 7 (7) Hantering av klagomål och synpunkter SOSF 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6. Klagomål och synpunkter hanteras i enlighet med övrig verksamhet i Avesta kommun. Blankett för klagomål finns på kommunens hemsida. I de frågor som rör patientsäkerheten har MLA en stödjande funktion. En sammanställning och analys av materielet presenteras i kommande patientsäkerhetsberättelse i syfte att kunna se mönster eller trender som indikerarar brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011, kap. 6, 7 kap. 3 p 3. I dagsläget finns ingen dokumenterad aktiv samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Kontakter tas i enskilda elevärenden. Kordinator på CEH medverkar på länsmöten för verksamhetschefer inom elevhälsan i Dalarna. På dessa möten medverkar representanter för Barnmedicin, Habilitering och BUP. Ingen direkt återkoppling sker till elevhälsan. Lena Albertsson Samordnade skolsköterska samt Medicinsk ledningsansvarig Avesta kommun