1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenska I, inriktning 4-6, 15 högskolepoäng Swedish I, with Specialisation in Compulsory School Teaching Grades 4-6, Basic Course, 15 Credits Kurskod: SV1101 Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Svenska språket Högskolepoäng: 15 Ämnesgrupp (SCB): Svenska/Nordiska Språk Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: 2011-11-04 Senast ändrad: 2015-03-27 Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2015 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - kännedom om olika perspektiv på barns läs- och skrivutveckling, - kännedom om grundläggande språkliga aktiviteter i skolan, - kunskap om grundläggande läs- och skrivinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, - grundläggande kunskaper om språkets betydelse för barns allmänna kunskapsbildning, - grundläggande förståelse för att olika teorier om lärande leder till olika konsekvenser för lärares läs- och skrivdidaktiska val, och - kännedom om olika metoder som stöd för barns läs- och skrivlärande. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - analysera barns och ungdomars språkutveckling, - känna igen normal och försenad läs- och skrivutveckling, - analysera, planera för och bedöma enskilda barns läs- och skrivutveckling, och - förebygga svårigheter som kan uppstå i barns möte med skriftspråket. Värderingsförmåga och förhållningssätt
2(5) Efter avslutad kurs har den studerande förmåga att - överväga och argumentera för olika didaktiska val i arbetet med barns läs- och skrivutveckling. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Barns språkande, 7,5 högskolepoäng I delkursen behandlas barns muntliga och skriftliga språkutveckling samt språkets grundläggande uppbyggnad. Delkursen omfattar grammatiskt och sociokulturellt perspektiv på språkutveckling och rör sig från konkreta exempel av barns texter och tal mot teorier och begreppsbildningar. Språkutvecklingsfaser, förhållandet mellan tal och skrift och barns olika språkvärldar är centrala teman i delkursen. Delkurs 2 Läs- och skrivdidaktik, 7,5 högskolepoäng I delkursen behandlas frågor om lärares arbete med barns läs- och skrivlärande i grundskolan utifrån teorier, forskning och belysande exempel gällande barns kunskapsbildning och skriftspråkliga utveckling. Delkursen ger såväl utbildningspolitiskt som didaktiskt perspektiv på läsoch skrivlärande. Skolans möjligheter att, för alla barn, skapa goda pedagogiska villkor och rika språkmiljöer för att förebygga och hantera svårigheter i barns möte med skriftspråket studeras, liksom aspekter av och metoder för uppföljning och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Studieformer Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Barns språkande I, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0110) Salstentamen. (Delkurs 1) Barns språkande II (Provkod: 0111) Deltagande i obligatoriska undervisningsmoment. (Delkurs 1) Läs- och skrivdidaktik I, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Muntlig redovisning och obligatoriska undervisningsmoment. (Delkurs 2) Läs- och skrivdidaktik II, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Salstentamen. (Delkurs 2) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter istället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom av examinator bestämd tid efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
3(5) Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Barns språkande I Barns språkande II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Läs- och skrivdidaktik I Läs- och skrivdidaktik II Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 12 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning 4-6, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Anderberg,Eva, Danelius, Lisbeth & Nordheden, Inger (2010) Skolans mellanår: språkutveckling, undervisning och ledarskap Axelsson, Monica (2003) Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I: Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.): Barn utvecklar sitt språk. Håkansson, Gisela (1998) Språkinlärning hos barn Josephson, Olle (2007) Språken byts och blandas, men det mesta består
4(5) Svenska språknämnden, http://www.sprakradet.se/sprakvard2-2007, nr 2 Josephson, Olle; Melin, Lars & Oliv, Tomas (senaste upplagan) Elevtext: analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9, (valda delar läses) Ledin, Per (2013) Debatt om enhets-dom http://pasvenska.se/debatt-om-enhets-dom/, läs också kommentarerna Ledin, Per (2013) Därför är särskrivningar roliga Språktidningen, http://spraktidningen.se/artiklar/2013/03/darfor-ar-sarskrivningar-roliga, nr 3 Ledin, Per (2012) Skriv som du talar, skriv dom! Inlägg på bloggen På svenska, http://pasvenska.se/skriv-som-du-talar-skriv-dom. Läs också de texter som det länkas till i inlägget Liberg, Caroline (2013) Elevers läs- och skrivutveckling - mellanåren Skolverket, Laddas ner från http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4 På webbsidan finns också kompletterande material, bland annat bedömningsanvisningar, som läses extensivt. Liberg, Caroline (senaste upplagan) Hur barn lär sig läsa och skriva Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet - Lgr11 Stockholm: Skolverket, (valda delar läses) Taube, Karin (2011) Barns tidiga skrivande Stockholm: Norstedts Delkurs 1: Referenslitteratur Svenska språknämnden (senaste upplagan) Språkriktighetsboken Stockholm: Norstedts akademiska förlag Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Allard, Birgita; Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001) Nya Lusboken. En bok om läsutveckling Stockholm: Bonnier utbildning AB Borgström, Eric & Yassin, Daroon (2010) Tioåringar skriver nationellt prov I: Adelmann, Kent (red.): Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten. Sjunde Nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning Uppsala: SMDI Ledin, Per (1998) Att sätta punkt. Hur elever på låg- och mellanstadiet använder meningen i sina uppsatser. I: Språk & stil, 8 Ledin, Per; Holmberg, Per; Wirdenäs, Karolina & Yassin, Daroon (2013) Skrivundervisning i skolan bör ha tydliga mål. Tokis: En skrivpedagogisk modell för textaktiviteter och textsamtal i skolan http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2013_04.pdf, I: Resultatdialog 2013. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2013 Liberg, Caroline; Wiksten Folkeryd, Jenny & af Geijerstam, Åsa (2010) Utmana, utforska, utveckla. Om läs- och skrivprocessen i skolan Stockholm: Liber
5(5) Liberg, Caroline; Wiksten Folkeryd, Jenny & af Geijerstam, Åsa (2013) Vad är det för läsförmåga som mäts i internationella test. Testet under lupp. Konstruktion av läsförståelse i internationella läsundersökningar http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2013_04.pdf, I: Resultatdialog 2013. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2013 Reichenberg, Monica (2008) Vägar till läsförståelse Stockholm: Natur och Kultur Schmidt, Catarina (2013) Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter Örebro: Örebro universitet, (valda delar läses) Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet - Lgr11 Stockholm: Skolverket, (valda delar läses) Skolverket (2008) Nya språket lyfter + Observationsschema Svensson, Tomas (2014) Alexander, Sara och skriften - En skriftbruksetnografisk studie av barn i mellanåren Örebro: Örebro universitet, (valda delar läses) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: ca 100 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur. Delkurs 2: ca 100 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur.