RAPPORT. Lisa Johnsson, Jennie Bäckman & Bodil Sandén. Hur får vi människor att lämna bilen hemma? Analys & Strategi 2010-06-22



Relevanta dokument
Testresenär Avslutningsmöte Vår Page 1

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Pendlarråd april 2014

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Pressrelease Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Uppföljning Nyanställda 2014

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

Hur arbetspendlar du idag och hur vill du resa i framtiden?

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

TESTRESENÄR Uppföljningsmöte torsdag 25 mars

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Resultat av enkät nr 1 Testresenären

November September Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

Testresenärer på Öresundståget

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Hur blir framtidens tågtrafik om resenären får välja? Lotta Schmidt & Susanne Nielsen Skovgaard WSP Analys och Strategi

Kundundersökning mars Trafikslag:

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Skånepanelen Medborgarundersökning December 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar?

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

Kundundersökning mars Trafikslag:

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden

Testresenärsprojektet i Riksten 2017

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren

Kundundersökning mars Trafikslag: Linköping - Västervik

Zayera Khan, inuse AB Enkätundersökning WUD: Trafikupplevlser och kollektivtrafiken Sida 1

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Kundundersökning mars Trafikslag:

Kundundersökning mars Trafikslag: Luleå - Riksgränsen

Om mikroarbete och restid

Kundundersökning mars Trafikslag:

Skånepanelen. Medborgarundersökning November Genomförd av CMA Research AB

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Uppskatta hur många dagar i månaden du normalt pendlar till arbetet?

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Trendrapport affärsresande på tåg

Intervjuer med användare, Företagskort 365

Kvalitetsindex. Rapport Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Ny anställning Kommentarer per kommun

Vänersborg Samlevnadskurs

Telenor Mobility Report 2012

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Kundundersökning mars Operatör: SJ AB Trafikslag: Tåg Sträcka: T30/40 Göteborg-Luleå

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Kundundersökning mars Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen

Kundundersökning mars Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Kundundersökning mars Trafikslag: Östersund - Örnsköldsvik

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T83 Linköping-Västervik

Kundundersökning mars Trafikslag:

Storyline Familjen Bilgren

Den gränslösa arbetsplatsen

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T84 Linköping-Kalmar

Borås-Göteborg. Allmänhet. Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

Kundundersökning mars 2014

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Sammanställning av anteckningar från referensgrupper gällande det nya trafikförsörjningsprogrammet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Kundundersökning mars Operatör:

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Kundundersökning mars Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL

Facit Spra kva gen B tester

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

Färdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Kundundersökning mars Operatör:

Kundundersökning mars Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim

Förslag på intervjufrågor:

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande?

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie Analys & Strategi

Transkript:

RAPPORT Hur får vi människor att lämna bilen hemma? Lisa Johnsson, Jennie Bäckman & Bodil Sandén 2010-06-22 Analys & Strategi

Analys & Strategi

Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Hur får vi människor att lämna bilen hemma? Redaktör: Lisa Johnsson WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen Tel: 08-688 60 00, Fax: 08-688 69 99 Email: info@wspgroup.se Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Analys & Strategi

Förord Studien har planerats och genomförts av Bodil Sandén, Lisa Johnsson och Jennie Bäckman på WSP. Från WSP har även Maria Pleiborn, Niklas Johansson, Lars Sandberg, Sara Björlin Lidén, Anna Johansson och Johannes Berg deltagit vid ett internt analysmöte samt som medskribenter för vissa avsnitt. Maria Pontusson på AM kommunikation har ansvarat för rekryteringen. Handläggare på Trafikverket har Niklas Henriksson varit. Stockholm i juni 2010 Analys & Strategi

Analys & Strategi

Innehåll SAMMANFATTNING... 1 1 INTRODUKTION... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 5 1.3 Syfte... 6 1.4 Resenärerna... 6 2 BILEN GER EN KÄNSLA AV FRIHET MEN DEN ÄR OCKSÅ ÖVERSKATTAD... 8 2.1 Bilen bidrar till självbestämmande... 9 2.2 Dyrt och krävande... 10 3 ATT ÅKA KOLLEKTIVT ÄR NATURLIGT MEN OSÄKERHETSFAKTORERNA MÅNGA... 10 3.1 Vardagens lokala och regionala resa... 10 3.2 Komplexa resor med flera moment och färdmedel... 11 3.3 Tid att passa uppfattas som stressande... 12 3.4 Besvärligt att köpa biljetter och att hitta information... 13 3.5 Personalen är viktig och upplevs som hjälpsam... 13 3.6 Vid förseningar är information a och o... 14 3.7 En sittplats är en förutsättning för en god resa... 15 3.8 Lyxigt med egen tid... 16 3.9 Vad skulle få resenärerna att åka kollektivt?... 17 4 ANALYS... 18 4.1 Tillgodose kundernas förväntningar på sin resa... 18 4.2 Vilka faktorer ökar resandet med kollektivtrafik?... 21 4.3 Tre resenärsprofiler... 24 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 26 BILAGA 1/REFERENSER... 31 BILAGA 2 BREV OCH INSTRUKTIONER TILL RESENÄRERNA... 32 BILAGA 3 FRÅGEGUIDE... 33 BILAGA 4 NÅGRA RESENÄRERS UPPLEVELSER... 36 Analys & Strategi

Analys & Strategi

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vad som krävs för att få fler människor att lämna bilen hemma och istället resa med tåg och övrig kollektivtrafik. Tjugoen bilpendlare från Mälardalen rekryterades till att under fyra dagar dokumentera sina resor med bil och kollektivtrafik. Studien visar på att resenärernas resor är komplexa och innehåller ett flertal aspekter som är viktiga för kollektivtrafiken att känna till. Resenärerna i studien ser inte sin tågresa som en potentiell arbetsplats, det finns en oro för att ställa sin bil på en infartsparkering och en okunskap om kollektivtrafikresor. För att hjälpa dessa resenärer och andra att ha möjlighet att åka kollektivt i högre utsträckning krävs åtgärder på flera nivåer där kommunikation om realtidsinformation, biljetter, komfort och arbetsmiljö på tåget är viktiga ingredienser. För att öka användbarheten i kollektivtrafiken anser deltagarna i studien att det krävs att man får sitta på tågen, utökade resmöjligheter på kvällar och mornar, högre tillförlitlighet. Lyckas kollektivtrafiken reducera resenärers osäkerhet inför sin kollektivtrafikresa kommer troligtvis fler att se det som ett alternativ till bilen. Arbetsgivarens roll behöver också bli tydligare för att pendlaren ska se med nya ögon på sitt arbete, sina resor och möjligheter till förändring. Analys & Strategi 1

2 Analys & Strategi

1 Introduktion 1.1 Bakgrund Arbetsrelaterad pendling ökar över tid både antalet sysselsatta som pendlar och de sträckor vi pendlar. Regionförstoringen i Mälardalen är omfattande. Regionförstoring definieras utifrån utvecklingen av våra lokala arbetsmarknader. En lokal arbetsmarknad är en funktionell pendlingsregion. De lokala arbetsmarknaderna avgränsas med statistiska metoder utifrån statistik över arbetspendling mellan kommuner, (boendekommun och arbetsplatskommun, oberoende av färdsätt) och bygger således på invånarnas faktiska pendlingsbeteende. År 1970 hade vi 187 lokala arbetsmarknader i Sverige. År 2008 hade de minskat till 75 lokala arbetsmarknader. I Stockholmsregionen innebär detta att Stockholms lokala arbetsmarknad eller pendlingsomland år 1970 bestod av 26 kommuner som år 2008 hade ökat till 36 kommuner. Antal LA 200 Antal lokala arbetsmarknader i Sverige 1970-2008 150 100 50 0 1970 1980 1985 1990 1993 1995 1998 2000 2003 2005 2008 Källa: SCB, WSP Analys & Strategi 3

Regionförstoring i Mälardalen 1970-2008 Källa: SCB och WSP Pendlingsmönstret ser olika ut för olika grupper högutbildade pendlar längre än lågutbildade och män pendlar mer än kvinnor. För gruppen högutbildade män består Stockholmsregionen nu av hela Mälardalen totalt har denna grupp under 50 lokala arbetsmarknader i landet. Förklaringen är att högutbildade män tjänar mer på att pendla än andra deras arbetsmarknad är inte lika lokal som övriga gruppers. Siffror från den nationella resvaneundersökningen från 2005/06 1 visar att det sker lite drygt 20 miljoner arbetsresor (enkel resa) under ett år med start och slut i ett område som utgörs av Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Då har lokala resor exkluderats och de som ingår är arbetsresor som är minst 5 mil enkel resa. Detta för att det är dessa något längre pendlingsresor som denna studie är inriktad mot. Andelen av dessa arbetsresor som företas med bil är 60 procent medan 40 procent görs med kollektiva färdsätt. Om man snävar in området något och tittar på arbetsresor på minst 5 mil enkel resa med start och slut i de kommuner som denna studie rör Stockholms, Uppsala, Enköping, Västerås, Nyköping och/eller Strängnäs kommuner så är förhållande mellan bil och kollektivtrafik det omvända. Här görs ca två tredjedelar 1 RES 05/06, egen bearbetning. 4 Analys & Strategi

av de längre arbetsresorna med kollektiva färdsätt medan en tredjedel företas med bil. En förklaring till detta är att majoriteten av arbetsresorna går till/från Stockholms kommun och de utvalda kommunerna har relativt bra kollektiva förbindelser med Stockholms kommun. 1.2 Metod Studien tar fasta på hinder och problem som finns i det nuvarande kollektivtrafikssystemet utifrån ett resenärsperspektiv. Inom ramen för studien har vi rekryterat 21 personer som idag bor i Mälardalsregionen och som dagligen, eller nästan, använder bilen för att pendla till arbetet i Stockholm. Dessa personer får till uppgift att dokumentera kartlägga resmönster i form av restider, tidsvinster, kostnader och upplevelser som kan kopplas till resandet. Vår metod går ut på att deltagarna ägnar två dagar åt att dokumentera hur existerande resemönster ser ut samt två dagar åt att dokumentera motsvarande resande med kollektivtrafiken. Vilka problem, fördelar och nackdelar finns mellan de olika färdsätten? Och vad skulle krävas för att personen i fråga skulle ändra sitt sätt att resa? Resultatet sammanställs och analyseras varefter uppföljande intervjuer genomförs med var och en av deltagarna. Studien förväntas ge en ökad förståelse för vad som får människor att inte resa kollektivt, samt vad som upplevs som de viktigaste problemen och hindren med dagens kollektivtrafik ur ett resenärsperspektiv. Studien förväntas ge ett underlag för att ge förslag på åtgärder i syfte att få fler att välja regional och lokal kollektivtrafik framför bilen. Innan studien påbörjades genomfördes en förberedande telefonintervju med potentiella deltagare. Vid intervjun ställdes frågor i syfte att få så stor spridning som möjligt vad gäller kön, ålder, familjesituation, etnicitet etc. De tillfrågades om de kunde tänka sig att under några dagar dokumentera sina resor, först med bil och sedan med kollektivtrafik. När resenären tackat ja till att delta i studien fick han eller hon material hemskickat (instruktioner och dagbok) samt en tid inbokad för den slutliga djupintervjun. Materialet har analyserats i det kvalitativa analysprogrammet Nvivo, vilket innebär en kategorisering och strukturering av texter. Därefter genomfördes ett internt analysmöte på WSP med experter inom olika områden. Resultatet planeras att spridas genom en seminarieserie där aktörer inom kollektivtrafiken får ta del av resultaten samt diskutera åtgärder och utveckling utifrån dessa. Analys & Strategi

1.3 Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vad som krävs för att få fler människor att lämna bilen hemma och istället resa med tåg och övrig kollektivtrafik. 1.4 Resenärerna 21 personer tackade ja till att delta i studien, elva män och tio kvinnor. De var mellan 27 och 59 år gamla och från olika familjesituationer och bakgrund. Deltagarna vill åka kollektivt men upptäcker snabbt hinder Från det att resenärerna tackade ja till att de faktiskt deltog i hela studien hände ett antal saker som påverkade deras medverkan. Det var tretton resenärer som slutligen genomförde sina resor med bil och kollektivtrafik, dokumenterade sina upplevelser och sedan deltog i en djupintervju. Fem kvinnor och tre män valde att inte delta i studien. Fyra av kvinnorna som hoppade av studien gjorde detta innan de genomfört sina resor. De tackade ja till att delta i studien för att de verkligen önskar att de kan åka kollektivt, men upplevde att det var alltför stor uppoffring att genomföra sina kollektivtrafikresor. Detta indikerar att den kollektiva resan skulle bli alltför komplex och att tidsförlusten skulle bli alltför stor. Vi tolkar detta som att övervägande delen av dessa kollektivtrafikresor inte var genomförbara. Två av kvinnorna har även haft sjukdom i familjen under denna tid. En av dessa kvinnor hoppade av efter att ha genomfört sina resor. Hon har ett mycket hektiskt arbete där hon reser mycket, vilket bidragit till att hon efter flera framskjutna intervjuer lämnade återbud. En man som genomfört en tågresa valde även han att inte fullfölja studien på grund av tidspress. Anledningen till att de valde att inte delta i studien var; Tidsaspekten (lång tid att åka och att tidtabellen inte fungerar för deras resor) Valde att inte delta då resan mellan Trosa och Sollentuna innebär ett antal byten och resor med olika färdmedel vilket tillsammans skulle ta 3-4 timmar om dagen. Att delta i studien skulle därför innebära en tidsförlust på nästan en arbetsdag. Det är betydligt enklare att åka bil Det finns inga tåg så tidigt Har bil i tjänsten Saknar kommunikationer från hemmet 6 Analys & Strategi

Det saknas kommunikationer från hemmet. Att infartsparkera i Enköping känns som ett dåligt alternativ då det förekommer mycket skadegörelse på stationsparkeringen. Tågkaoset (snön som bidrog till att tåg ställdes in och blev försenade) För att underlätta för deltagarna att vara med i studien erbjöds några att genomföra telefonintervju istället för besöksintervju. Som tack för hjälpen fick deltagarna en presentcheck från paus.se. Resenärerna i studien använder till största delen bil till och från jobbet i Stockholm med omnejd. Resenärerna bor i eller i omnejd av Nyköping, Mariefred, Västerås, Enköping och Uppsala. Aktuella städer i studien är: Uppsala, Västerås, Enköping, Upplands-Väsby, Sollentuna, Kista, Stockholm, Mariefred, Södertälje och Nyköping. Analys & Strategi

En lyckad resa Innebörden av en lyckad resa för resenärerna som deltog i studien är en känsla av kontroll på sin resa. Detta innebär att veta när resan börjar och slutar och vad som händer under resans gång. Tiden innan själva resan börjar är också den viktig för hur helhetsintrycket av resan blir. Den resan som tar den tid som man hade tänkt sig Den resan som inte skapar stress En resa som går fort utan byten Resan är också en individuellt anpassad resa som passar just mina behov och som innebär en känsla av flow. Denna känsla kan beskrivas som ett internt värde och är den känsla vi har när allt fungerar som det ska. Strävan efter flow utgör en viktig faktor bakom vår motivation till handling och ger vardag och arbetsliv glädje och och entusiasm. 2 Inga rödljus på E4, 110-120 km/h och få en av de parkeringarna som finns direkt utanför jobbet 2 Bilen ger en känsla av frihet men den är också överskattad Resenärerna glömmer viktiga delar av bilresan Resorna som gjordes med bil innehöll följande moment. I denna studie identifierades följande moment som, vid sidan av själva bilresan, ingår i den totala resan och som tar tid i anspråk: Promenaden till och från bilen Hitta parkeringsplats (kommer man lite senare än vanligt är det svårt att få plats) 2 Csikszentimihaly, M. Den optimala upplevelsens psykologi, 2006 8 Analys & Strategi

Tanka Skrapa is från rutorna Fylla på spolarvätska Packa in väskan Tid att kolla upp hur man ska åka till ett nytt ställe via eniro.se eller liknande söksidor. Flera av resenärerna gjorde valet att flytta ifrån Stockholm för några år sedan för att få ett annat liv med mer livskvalitet. De upplever att bilen blivit viktigare nu sedan de flyttade och till stor del beror det på att kollektivtrafiken inte fungerar lika bra i deras nya stad, som den gör i Stockholm. Flera av resenärerna upplever sig själva som bilintresserade, och äger flera bilar, samt ägnar fritiden åt bilar. Börjar mer och mer bli bilmänniska, nu sedan jag flyttade från Stockholm Började direkt jag flyttade att åka tåg, men sedan blev det krångligt. Jobbade mitt i natten och då gick det inte så mycket tåg Vi köpte en extra bil bara för pendlingens skull Resenärerna upplever att bilresan är smidigare, bekvämare och går snabbare än alla kollektiva alternativ. Det är också ett färdmedel som de känner sig mer trygga med och litar på att de kommer fram i tid. Dock upplevde resenärerna när de dokumenterade sina bilresorna att det inte hade reflekterat över hela resan från dörr till dörr tidigare utan bara själva bilresan. I regel fick man lägga till 10-15 minuter för promenad till bilen, parkering, skrapa bilen osv. Därutöver kom det till kötider på grund av vägarbeten, olyckor, halka och dåligt plogade vägar. Eftersom man inte kan lita på att tåget inte är i tid, då tar man bilen istället. Att använda bilen gör att ärenden i anslutning till arbetsresan kan göras enklare med bil säger resenärerna. Flera av resenärerna uppger att de passar på att handla på vägen hem från jobbet de dagar de har bilen. Någon annan säger att de tar en tur på stan och tittar på olika saker, och sedan kan åka hem när det passar. Hämta och lämna på dagis/fritids/skola Handla Träffa vänner Andra aktiviteter (exempelvis träning) 2.1 Bilen bidrar till självbestämmande När resenärerna talar om bilen använder de ord som smidigt, frihet, rutin och självbestämmande. De styr sin egen tid och avgör själva när de ska gå hemifrån eller från arbetet och även om de kan drabbas av förseningar på grund av köer Analys & Strategi

så är dessa händelser undantagsfall och ingenting de räknar in i restiden när de kalkylerar sin resa innan. Därtill slipper man hostande, snoriga medresenärer. 2.2 Dyrt och krävande Negativa faktorer kopplade till bilresan är köer, att det kräver att man är aktiv, hitta parkeringsplats, det är dyrt, man blir tröttare när man kommer hem och att det sliter på bilen. när jag ska in till stan och inte vet hur det ser ut dit jag ska så kan köerna och var jag kan parkera stressa mig lite och jag kan inte beräkna tider lika bra med bil som med tåget När resenärerna jämför kostnaden mellan att åka bil och att åka kollektivt så räknar man endast med bensinen vid bilresorna. Man anser att eftersom man ändå äger bilen så skulle man ha kostnaden för slitage och värdeminskning ändå. Detta är viktigt att tänka på då man kommunicerar med resenärerna. När jag frågade SJ så kostade månadsbiljetter 2300kr. Bensinen kostar mig några hundra kronor mer. Hade tåget kostat 700 kr i månaden hade det varit en tankeställare. Det är mer värt, men så länge det kan strula och det är dyrt, behövs starkare argument. 3 Att åka kollektivt är naturligt men osäkerhetsfaktorerna många 3.1 Vardagens lokala och regionala resa Resenärerna uppger att det är problematiskt att byta mellan lokal och regional resa, och att det lokala nätet inte är anpassat för en kollektivtrafikpendlare som behöver komma snabbt till tågstationen. Det går inte att åka buss från hemmet till dagis och sedan till tågstationen utan att byta buss. Bussen går sällan, man går hellre än åker buss. Att samordning mellan kollektivtrafikens olika delar är viktigt för resandet med kollektivtrafik finns belagt i tidigare studier. Inom kollektivtrafiken finns det s.k. nätverkseffekter och systemsamband. Med detta menas att kollektivtrafikens olika delar fungerar i ett nätverk och kompletterar varandra i ett system. Nyttan av ett sammanhållet nätverk av kollektivtrafiklinjer är ofta större än nyttan av de enskilda linjerna var för sig. Resenärsnyttan av ett trafiksystem med ett gemensamt prissystem, gemensamma bytespunkter och ersättningstrafik vid störningar i trafiken osv. är sannolikt stor. Därför finns det fördelar med att or- 10 Analys & Strategi

ganisera kollektivtrafiken i nätverk och låta resmönstren bestämma geografiska utbredningen på den kollektivtrafik som ska organiseras. 3 Nätverkseffekterna finns i första hand vid bytesresor. De kan dock även finnas mellan olika avgångar inom ett och samma stråk. Dessa nätverkseffekter har att göra med de samverkansfördelar som kan finnas mellan olika turer på en linje. Från ett resenärsperspektiv är exempelvis möjligheterna att kombinera tur- och returresor en betydelsefull nätverkseffekt. För att linjer och turer ska kunna samverka fordras i allmänhet byte av färdmedel. Resenärer upplever normalt byten som något negativt. Det beror delvis på själva tidsåtgången samt besväret (att packa ihop, stiga av, gå, stiga på, hitta rätt plats, packa upp, visa biljett igen, osv.). En annan orsak till att byten upplevs som negativt är den osäkerhet det innebär (hitta rätt tåg på bytesstationen, vad händer om tåget är försenat?). Att minimera denna osäkerhet är också en del av kompatibiliteten. 4 Analyser som gjorts i Storbritannien visar att bristande samordning av information, linjer, turer och taxor kan förklara över en tredjedel av nedgången i kollektivtrafikresandet under de första åren efter avregleringen av den lokala och regionala kollektivtrafiken. WSP har i en tidigare rapport bedömt att det inte är någon överdrift att överföra resultaten om nätverkseffekter från Storbritannien till dagens svenska kollektivtrafiksystem. Det betyder att man kan utgå från att minst 30 procent av resorna i den svenska kollektivtrafiken skulle försvinna om all samordning som i dag sker mellan trafikmedel, trafikföretag, linjer och turer upphörde. 5 3.2 Komplexa resor med flera moment och färdmedel Innan beslutet om resan ska genomföras med bil eller kollektiva alternativ har våra resenärer en inställning att det går smidigare och lättare med bilresan. De upplever frihet att bestämma själv när man ska åka och mindre osäkerhet kring sin resa på grund av förseningar, byten osv. De är med andra ord redan skeptiska till kollektivtrafiken vilket vissa grundar på erfarenhet men andra bara på 3 Jonsson, L. (2009) Ansvarsnivåer för kollektivtrafik, Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, Bilaga till SOU 2009:39 En ny kollektivtrafiklag 4 Wieweg, L., Konkurrens inom långväga kollektivtrafik på järnväg, Banverket 2004-10-15. 5 Nilsson, Henningsson, Sandberg och Wärmark (2010) Effekter av samtrafik. Systemsamband och nätverkseffekter i kollektivtrafiken. Analys & Strategi

antaganden. Nedan är bilder på hur de kollektiva resorna kunde se ut och vilka punkter/byten/stopp som resenärerna gjorde under sina resor. 3.3 Tid att passa uppfattas som stressande För att ta sig till bussen eller tåget promenerade, cyklade eller åkte resenärerna bil till en infartsparkering. Denna kortare resa upplevdes inte som något problem av resenärerna annat än aningen stressigt då man hade en tid att passa. De flesta vittnade om att de kommit hemifrån för sent och fått skynda på. De som ska parkera på en infartsparkering kunde känna sig oroliga över att det inte skulle finnas plats på parkeringen. Denna osäkerhet angående infartsparkeringens kapacitet är ett orosmoment samt att det förekommit skadegörelse på infartsparkeringen så tveksamhet råder om de vågar lämna bilen där eller inte. Ofta faller beslutet att inte chansa utan ta bilen hela vägen till jobbet. Vid knytpunkterna där infartsparkeringen finns går det inte tillräckligt med bussar till och från så resenärerna upplever att de måste ta bilen dit. Det är svårt att åka hela resan kollektivt. Om resenärerna har barn eller inte påverkar också beslutet om de tar bil eller reser kollektivt. Det blir fler moment och tider att passa om det är lämning och hämtning på dagis eller skola. En resenär beskriver detta: ibland är den lilla glad och hjälper till, ibland tar det flera minuter innan jag får på honom en vante. Skulle jag ha ett tåg och en buss som väntar, så kommer det att gå ut över honom. Om jag vet att jag kan ta min bil vet jag att det får ta den tid det behöver. Det är barnen som bestämmer sånt. Om vi inte haft barn skulle jag kunna tänka mig att åka tåg. 12 Analys & Strategi

3.4 Besvärligt att köpa biljetter och att hitta information Resenärerna upplever att det är svårt att beräkna priset på resan innan den utförs. Information via nätet och på stationer är inte tillräckliga. Om de som reser vill kombinera sitt resande med bil några dagar i veckan och kollektivt några dagar så blir det dyrt med enkelbiljetter på de sträckorna som resenärerna åker. Pris, tid och upplevd bekvämlighet är de tre främsta parametrarna när resenärerna väljer färdmedel. Att planera sin resa innan avgång via nätet fungerade bra enligt resenärerna när det gäller själva resvägen. Det som saknas enligt en resenär är en mobil tjänst som gör att man kan planera sin resa bättre om man vet att det är förseningar med det tåg/den buss man planerat att ta. Banverket har information när tåget avgått eller inte. Då kan man se om tåget har avgått från Västerås. Mellan Västerås och Enköping tar det en kvart. Kan man prenumerera på en sådan tjänst? Kan tänka mig att betala för en sådan tjänst. Att lösa biljett är en tröskel på grund av otydlig information. Att lösa biljett är ett stressmoment både för att man har knappt om tid och det kan uppstår kö till luckan men också för att det kräver förkunskaper och har man inte dessa finns inte information lättillgängligt. Från Uppsala till Stockholm behöver man två olika uppsättningar biljetter då det är två operatörer (UL och SL) som kör tågen. Det går inte att betala med kontokort på alla ställen vilket gör man som resenär måste planera så att man har kontanter för resan. Det finns flera trösklar och som resenär förväntas man ha förkunskaper och har man inte dessa blir detta ett besvärligt moment. Är dessutom bemötandet från personen i luckan inte trevligt så upplevs hela resan som negativ. 3.5 Personalen är viktig och upplevs som hjälpsam Flera resenärer talar om att de inte upplever att personalen är hjälpsamma och kunniga när det kommer till att ge information om just deras resa. Personalens bemötande och attityd på stationer, perronger, tåg och buss av yttersta vikt. Om man som resenär får ett trevligt bemötande sätter det guldkant på resan likaså om tågföraren eller busschauffören ropar ut med glad röst eller säger någonting glatt. Att få information om förseningar är avgörande för hur resenärerna upplever sin resa. Men också hur informationen förmedlas påverkar mycket: Sen för varje stopp på vägen säger lokföraren med trött röst och bitter ton: jaha, nu svarar inte de på centralen igen man blir negativt påverkad av dessa meddelandet. Det hade varit stor skillnad om lokföraren låtit mer positiv. En annan resenär säger: Analys & Strategi

jag tror att personalen ska vara otrevliga så när jag går fram till luckan med den känslan så blir jag jätteglad när någon inte är det. Det påverkar verkligen hela resan och upplevelsen av den. Människor är otrevliga när de stiger på avsaknad av vanligt hyfs förekommer från både de som jobbar och de som åker. Det är lite hönan och ägget 3.6 Vid förseningar är information a och o Deltagarna genomförde tillsammans 54 tågresor enkel väg. Utav dessa var drygt 60 procent försenade. Samtliga personer utom en råkade ut för förseningar och dessa varierade mellan några minuter till flera timmar. Deltagarnas förseningar eller inställda tåg orsakar trängsel och otrevlig stämning på både perrongerna, stationerna och tågen/bussarna. Några av resenärerna påverkas negativt av den stressade stämningen som uppstår medan andra inte berörs nämnvärt. En resenär uppskattade när han blev bjuden på kaffe en kall dag i väntan på tåget. Tåget är en timme försenat, hur vågar kontrollanterna gå runt och fråga om biljetter? Väntan på tåg. SJ bjöd på kaffe vilket var trevligt. Om man som resenär vet hur stor förseningen blir och varför kan de ta stora eller större förseningar utan att bli stressade. Upprepade felmeddelanden är en källa till stor irritation exempelvis att det meddelas att tåget ankommer om sju minuter och efter sju minuter är det fem minuter och så vidare. På ditresan till jobbet kan man ringa och meddela sig varför man är sen till ett möte, de flesta resenärer anser att de möts av stor förståelse när de säger att det är på grund av kollektivtrafiken. På hemresan från jobbet är dessa upprepade förseningar upphov till att man kommer för sent till dagis, missat eventuellt alternativa färdsätt eller den aktivitet man hade inbokat den kvällen. Att inte veta och kunna planera skapar oro och irritation. Vad hinner resenärerna göra innan tåget går? Söka upp en toalett, köpa en smörgås i kiosken etc? En resenär säger: Jag upplever att dålig information som mycket respektlöst mot resenärerna som lägger ut flera tusen kronor på att komma fram och tillbaka till sina arbeten att inte tala om hur länge och varför de står och fryser och väntar Tågbytet är en kritisk punkt och upplevs som stressande. Är det förseningar på första tåget blir väntan lång och mycket folk på nästa tåg vilket innebär trängsel, ståplats, sura miner och sent hem. Försenade tåg blir extra viktigt för deltagarna då det innebär att förbindelsen mellan tågstationen och hemmet påverkas. Deltagarna noterar att de lokala förbindelserna inte är anpassade efter försenade tåg, vilket innebär att dem kan få 14 Analys & Strategi

vänta länge på en buss eller i värsta fall inte ha möjlighet att åka med en buss till hemmet. Om tåget är försenat till Stockholm så påverkar det inte mig så mycket eftersom jag kan jobba på tåget. Hem så vill jag hem, äta mat med familjen. Sitter på tåget och tänker på min bil på parkeringen, jag har hört att de tar sönder bilarna på Läggesta parkering om de står där för länge, hoppas den är hel. 3.7 En sittplats är en förutsättning för en god resa Under resans gång beror mycket på om man har fått sittplats eller inte. Har man fått sittplats råder ett visst lugn och man slappnar av lite. Ibland vill man bara sitta still och titta ut genom fönstret eller slumra till. Andra gånger vill man lyssna på musik, tala i telefon, läsa en bok eller tidning eller arbeta på sin laptop. Detta tycker resenärerna är positiva aspekter av kollektivtrafikresandet. Telefonsamtalen varierar beroende på om resan görs så andra kan höra ens samtal eller inte. De mer privata samtalen har de inte i kollektivtrafiken. En resenär uttryckte sig så här: på pendeln ringer jag oftast någon men mest för korta telefonsamtal då det inte är bekvämt att tala för privata samtal, blir fel när många kan höra Detta bekräftas också av en annan resenär som säger: Jag tycker inte om att prata om ditten och datten på tåg när det sitter halvbekanta människor bredvid, inte i telefon. Jag tycker inte om att höra om deras problem heller. Att inte få sittplats stör resenärerna dels för att det är jobbigt att stå men också för att man då inte kan använda tiden till annat, ex arbeta eller vila. Ytterligare en svårighet för resenärerna när det gäller kollektivtrafik är att de upplever att de hamnar i en situation där de inte kan komma undan och har ingen möjlighet att påverka situationen. Man är utelämnad till yttre omständigheter och andra människor: jag litar inte på att tågen åker som de ska / / det har varit mycket inställda tåg och stora förseningar. Kritiska punkter: Tider att passa Byten Förseningar Väntetid på tåg/buss Sittplats eller inte Information Analys & Strategi

Personalens bemötande Priset (det blir dyrt att köpa enkelbiljetter och kombinera bil och kollektivt) Uppkoppling (telefon och nät) Medresenärer (sura miner, hosta och snuva) Kylan ställde till problem för resenärerna: Växlar på cykeln frös Halt att cykla Skrapa bilrutor Skotta fram bilen Halt att gå Stora förseningar i linjetrafik Viktigt i sammanhanget är om man ser tågresan som en arbetsresa och tåget en arbetsplats. Majoritet av deltagarna i studien såg inte sin tågresa som arbetsplats, vilket inte är så konstigt då de i vanliga fall inte åker tåg. Men flera av dem såg sin bilresa som arbetsplats och hade en överenskommelse med sin chef om att bilresan används till att ringa kunder, etc. 3.8 Lyxigt med egen tid Positiva aspekter med kollektivt åkande är att de får en stund för sig själv där de kan ägna uppmärksamheten till att läsa, lyssna på musik och arbeta etc. De behöver inte vara koncentrerad hela tiden som de är när de kör bil. Resenärerna upplever att det är säkrare att åka tåg vilket gör att säkerheten kan avgöra en mörk oktoberdag då det är dålig sikt och blött på vägarna. Att åka tåg ger också tid till att samtala med någon bekant eller kollega som också åker. En resenär som börjar tidigt och åker innan rusningstrafiken vittnar om att det tågen går alltid som de ska, det är lugnt som en kyrksal på tågen och som pendlare känner man igen de andra resenärerna. Alla har sina bestämda platser. Men när dennes syskon ska åka samma resa en timme senare vittnar denne om både förseningar och trängsel. En icke avgörande aspekt av att åka kollektivt men som ses som en positiv effekt är att det är miljövänligare än bil. Att slippa tänka på parkeringar och parkeringsavgifter är en annan aspekt som lyfts fram som positiv med tåget. Dessutom är bekvämlighetsaspekten stark. när jag ska in till stan och inte vet hur det ser ut dit jag ska så kan köerna och vad jag kan parkera stressa mig lite och jag kan inte beräkna tider lika bra med bil som med tåget Problem på tåget Dålig isolering Ser smutsiga ut Trasiga toaletter 16 Analys & Strategi