Innehåll. Medverkande i Wannabe nr 18. Vi har pappret, var är verkligheten? s. 4 CAMILLA NYLUNDH. På den medicinska fronten s. 6 CHARLIE OLOFSSON

Innehåll Vi har pappret, var är verkligheten? s. 4 CAMILLA NYLUNDH På den medicinska fronten s. 6 CHARLIE OLOFSSON Intersektioner in action s. 8 MIKA NIELSEN All the queers are white, all the blacks are homophobes, but some of us are brave s. 12 SISSELA NORDLING-BLANCO Religion hjärta hbt s. 15 Framg ngens baksidor - Ett samtal med queerhistorikern Jens Rydstr m s. 16 SARA NILSSON & ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV Normkritiska re ektioner s. 18 SARA NILSSON & ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV Styrelsen 2010 s. 20 Vad h ller ni p med? Arabiskt initiativ / G teborgs Queerinstitut s. 22 Han skriver sadomasochismens historia s. 24 CHARLIE OLOFSSON N r vi dog i Paris f r att andra skulle f leva s. 26 LEX BJÖRSMO Recension: Makthandbok s. 28 PÄR WIKTORSSON Kissing away the anti-gay s. 29 ANN-KRISTIN FAGERLUND Studentpanelen s. 30 CHARLIE OLOFSSON Vad h ller ni p med? Amnesty / Interfem s. 32 Det här numret av Wannabe fokuserar dagens hbtq-rörelse(r) och vilka personer och frågor som inkluderas och exkluderas i dess verksamhet. Vi undersöker gränsland och överlappningar mellan olika rörelser, identiteter och frågor. Vem kämpar hbtq-rörelsen (inte) för? Hur ska vi nå våra mål? I vilka sammanhang kan man vara både transman och praktiserande jude? Bör man alltid utnyttja sin yttrandefrihet? Och varför är queerhet ett tecken på svenskhet? Helt enkelt: Vad håller vi på med, och vilka är egentligen vi? Det är dessa frågor som utgör grunden för de artiklar som vi presenterar i det här numret av Wannabe. Vi vill också passa på att avisera vår avgång som chefredaktörer. Under hösten kommer vi att göra vårt sista Wannabe-nummer och vi söker därför efter efterträdare till posten. Om du är intresserad av jobbet eller vill veta mer om vad det innebär, skicka ett mejl till: fej.skantz@hbtqstudenterna.se Queer p f rsvarsh gskolan s. 34 SIGRID NILSSON Gränslandet mellan det tillåtna och det otillåtna hatet s. 36 ANNA GÖTHNER Medverkande i Wannabe nr 18 TEXTER Lex Björsmo, Fabulebbs, Ann-Kristin Fagerlund, Anna Göthner, Mika Nielsen, Sara Nilsson, Sigrid Nilsson, Sissela Nordling Blanco, Camilla Nylundh, Charlie Olofsson, Anna Olovsdotter Lööv, Pär Wiktorsson FOTO Peter Knutsson, Patrycja Kulka, Martin Loeb, Charlie Olofsson, Linnea Ornstein LAYOUT Maria Wallin WEBBPLATS www.hbtqstudenterna.se POSTADRESS Sveriges Förenade HBTQ-studenter Fryshuset, Box 92022 120 06 Stockholm 2 REDAKTION Camilla Lekebjer, Sara Nilsson, Charlie Olofsson, Anna Olovsdotter Lööv ILLUSTRATIONER Sara Granér, Camilla Lekebjer (även omslag och sidan 2) ANSVARIGA UTGIVARE Anna Olovsdotter Lööv, Sara Nilsson TRYCK Wallin & Dalholm Boktryckeri AB KONTAKTA OSS wannabe@hbtqstudentera.se Upplaga 3000 ex Juli 2010

Vi har pappret, var är verkligheten? text CAMILLA NYLUNDH foto LINNEA ORNSTEIN F rra g ngen som jag skrev i Wannabe var tidningens tema f r ndring. D var det bara ett par veckor till det att samk nade par skulle f m jlighet att gifta sig och den nya diskrimineringsgrunden k ns verskridande identitet eller uttryck hade precis trätt i kraft. Nu sitter jag här igen, och den här gången har jag Ungdomsstyrelsens nya utredning om unga hbt-personers hälsa i min hand. Utredningen lyfter en hel del orov ckande frågor som t. ex. att trots att samh llet blivit allt mer upplyst kring hbt-fr gor s visar statistiken ingen nedg ng ver tid f r hatbrott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Utredningen visar också att var femte ung hbt-person har drabbats av fysiskt v ld inom familjen en si ra som r minst sagt alarmerande. Det som d remot g r mig glad när jag läser rapporten är att normkritiska perspektiv konsekvent lyfts som arbetsmetod i Ungdomsstyrelsens f rslag p fr mjande metoder. Normkritiken sätter fokus på normerna som verallt och hela tiden skapar avvikare, och g r normerna till problemet istället f r de som bryter mot dem. Det handlar om makt och det handlar om att se sin egen position i det n t av f rv ntningar, lagar, regler och kulturer som skapar v rt samh lle. Det är ett perspektiv som på många sätt är viktigt i h gre utbildning, inte bara i likabehandlingsarbetet, utan ocks f r att s kra utbildningskvaliteten. Förstår man t. ex. varför det är en dålig idé att designa ett hus med spiraltrappor och smala dörrar så behöver man inte bygga om den dagen en person i rullstol behöver kunna ta sig in och ut. Jag gillar ocks att en statlig utredning heter HON, HEN, HAN, vilket med lite god vilja kan tolkas som ett erkännande har med andra ord en hel del juridiska r ttigheter och na ord p papper. Vilket os kt f r mig in p en av SFQ:s fokusfr gor f r året, likabehandlingsplan och inkludering. G r l ros tenas prydliga likabehandlingsplaner n gon skillnad f r studenterna? Normkritiken sätter fokus på normerna som överallt och hela tiden skapar avvikare, och gör normerna till problemet istället för de som bryter mot dem. vardag är de lokala avdelningarna. F rbundets andra fokusfr ga under 2010 r samarbete och erfarenhetsutbyte och m let r att skapa arenor där lokalavdelningarna kan tr as, utbyta erfarenheter och bygga en grund f r olika former av samarbeten. Har en lokalavdelning genomf rt en lyckad toalettd rraktion, d r skyltarna gjorts transinklusiva, så kan konceptet med stor sannolikhet kopieras. Sedan är det ju aldrig fel med inspiration och pepp n r man f r en kamp mot era olika samman tade och samarbetande normsystem. Eller blir det bara ett papper som ligger och samlar damm, och r det d rf r vissa l ros ten struntar i att skriva dem? Hur får vi orden och meningarna i likabehandlingsplanerna att bli verklighet? Det r n got som SFQ kommer att arbeta med under ret och f rhoppningsvis blir det en ingång till att ifrågasätta heteronormativitet på landets universitet och h gskolor. ordförande för SFQ sedan 2009 CAMILLA NYLUNDH är förbunds- Något som är en konkret del och har tidigare studerat på Södertörns högskola. av k nsneutralt pronomen. Vi av många av våra medlemmars 4 5

På den medicinska text & foto CHARLIE OLOFSSON fronten Medicinsk feministisk front (MFF) arbetar för en läkarutbildning där patienter och studenter inte bemöts utifrån schabloner. Det är inte okej att sätta igång och fråga en kvinnlig patient om p-piller. Man kan inte förutsätta att alla är hetero, säger Anna Thulin. Under ett av gruppens arrangemang om hbt, genus och medicin i slutet av december diskuteras bristerna p l karutbildningen i G teborg. F rel saren Anna Westerståhl forskar inom samhällsmedicin och folkhälsa och har sedan 90-talet arbetat f r att hbt ska inkluderas i undervisningen. N r vi pratar om hbt handlar det alltid om sjukdomar. Vi pratar aldrig om heteronormen, som ju är otroligt viktig f r att f rst mekanismerna Den heteronormativa och många gånger sexistiska och rasistiska utbildning vi får i dag leder till en okritisk medicinsk forskning och en sjukvård där människor diskrimineras. bakom, säger Anna Westerståhl. Stämningen i salen är frustrerad, många i publiken upplever att det står still. Hur ska vi g ra? Ska vi g runt med skyltar och demonstrera? utbrister Anna Thulin från MFF. I utbildningens likabehandlingsplan står att genus och mångfaldsperspektiv ska integreras där det är relevant. Anna Thulin konstaterar att många lärare verkar luta sig på detta. När de får kritik hävdar de gärna just att det inte är relevant i sammanhanget. N stan varenda f rel sning inneh ller antaganden om oss studenter som vita, heterosexuella cispersoner, säger Tove Nilsson från MFF och fortsätter. L karyrket handlar till stor del om bem tande. Hbt-kompetens och kunskaper kring genus borde vara självklara delar av utbildningen. Det ing r i yrket att vi hela tiden måste uppdatera vår kunskap, men med hbt och genus är det bara stopp. Ut ver f redragen håller Medicinsk feministisk front varje termin en schemalagd lektion om genus och medicin f r nyantagna l karstudenter. Jag r glad att MFF f tt m jlighet att h lla f rel sningen, men det k nns ocks som att vi blir ett alibi, sedan nns det inte alls integrerat i Anna Thulin och Tove Nilsson läser läkarutbildningen på Göteborgs universitet och är engagerade i Medicinsk feministisk front, en grupp för studenter på läkarlinjen i Göteborg. r tt till en undervisning som ger oss m jlighet att som färdiga läkare bedriva en god vård som är lika f r alla. Den heteronormativa och m nga g nger sexistiska och rasistiska utbildning vi får i dag leder till en okritisk medicinsk forskning och en sjukvård där människor diskrimineras. Som svar på kritiken av vårdutbildningarna startade Sahlgrenska akademin f rra ret en diskussion om att tillsätta genuslektorer på fakulteten. N r f rslaget skickades p remiss till institutionerna st llde sig dock era representanter emot och i dagsläget är det oklart om det blir någon sådan satsning. Anna Thulin tror att motståndet hänger samman med en idealisering av det naturvetenskapliga och att genus och hbt f rknippas med ideologi. Det f ruts tts att vi behandlar alla lika. Ju mer vi blir medvetna om att det inte stämmer, desto st rre r chansen att vi som verksamma l kare kan b rja g ra det. CHARLIE OLOFSSON jobbar som journalist i Göteborg. resten av utbildningen, säger Tove Nilsson. Läs mer om Medicinsk feministisk front på deras webbplats mffront.se och 6 Vi investerar mycket i v r utbildning och har håll utkik efter kommande arrangemang på deras facebooksida. 7

Intersektioner in action Ett samtal om svenskhet, nationella minoriteter och heteronormer text MIKA NIELSEN illustration CAMILLA LEKEBJER i transaktivismen och i vissa hbt-f reningar en f rst else f r och bekräftelse av att han är transperson. D r upplever han däremot att han blir ifrågasatt som troende jude. I judiska rum blir han bekräftad som jude men ifrågasatt som transperson. Milj erna d r hans olika identiteter f r plats, f rst s och bekräftas på en och samma gång r oerh rt begr nsade. Han berättar om en situation som är ett undantag från detta genom att b de hans k nsidentitet och hans judiska identitet inte bara får plats utan även blir bekr ftade. I en synagoga han vanligtvis inte bes ker h lsade rabbinen glatt i samband med ett bes k. Han kom och v lkomnade honom, gav honom med självklarhet en lånekippa, en form av huvudduk eller kalott som b rs i synagogan som är manligt kodad, och placerade den utan att tveka på hans huvud. Den handlingen var oerh rt betydelsefull f r den dubbla bekräftelse som den innebar. Simon kände sig accepterad, inte som jude men trans, eller trans men jude, utan som båda två samtidigt. I den egna f reningen har hans engagemang och kunskaper lett till att det ibland funnits med transperspektiv i diskussionerna. Han har dock ocks upplevt olika typer av repressalier på grund av sin transidentitet. Det har handlat om att andra inte väljer att kalla honom f r hans r tta pronomen eller att han får kommentarer f r sitt yttre. Att ha ett k nsuttryck som inte godtas som det r tta f r antingen kvinnor eller män, har väckt reaktioner. Hans erfarenheter av olika positioner Intersektionella perspektiv är populära både inom sociala r relser och inom forskning. Med andra ord perspektiv som b rjar med en utg ngspunkt i att maktordningar hänger samman och att analys och politik nationella minoritetsfrågor och hbt-fr gor, blir detta tydligt. Den nationella minoritetspolitiken blev ett eget politikomr de i Sverige r 2000 efter att riksdagen 1999 beslutat att godk nna rati ceringen av att inte uts ttas f r diskriminering. Ett av spr kstadgans vergripande m l r att staten ska skydda och fr mja minoritetsspråken. Simon Holender bor i Lund, l ser till psykolog och har ett d rf r ocks m ste g ra det. tv Europar dskonventioner: stort engagemang i judiskt reli- Vi påverkas helt enkelt inte av heteronormativitet och rasism isolerat från varandra. Istället ramkonventionen om skydd f r nationella minoriteter och stadgan f r landsdels- eller minoritetsspråk. gi st f reningsliv. Bland annat har han varit engagerad i Judiska centret i Lund. Han har ocks h nger dessa strukturella f rhållanden Ramkonventionen ett stort engagemang i transfrågi st 8 samman. I samtal med Simon Holender och Johnny Runnerstam Taikon som är engagerade i både innehåller ett åtagande från staternas sida att aktivt skydda och främja minoriteters villkor. Bland annat betonas rätten gor. Han pekar på svårigheter att bli bekr ftad f r era av sina identiteter samtidigt. I majoritetssamh llet nns och vid andra religi sa tillf llen har givit m jligheter att f rst moderna, det jämställda och det 9 olika maktf rh llanden och han säger - Jag har haft st rre problem generellt som kvinna än homosexuell inom det judiska f reningslivet. Att vara transsexuell däremot g r mig nog till outcast.. Ocks Johnny Runnerstam Taikon bor i Sk ne. I Malm n rmare bestämt, där han arbetar p ett LSS-boende och r engagerad i RFSU Malm. Genom sina erfarenheter av att vara rom och homosexuell, märker han precis som Simon av majoritetssamhällets normer kring svenskhet. Från svenskar som inte problematiserar dessa normer, f r han inte s llan h ra att han inte både kan vara rom och b g. Det kan ses som ett tydligt exempel p att normer och maktordningar hänger ihop. Svenskhet f rknippas med det

toleranta. Samtidigt kopplas det Han ber ttar vidare att era Från romskt håll betraktas sammanhang, upplever inte frågorna, samhället måste ta sitt man ställer jämställdhetskrav icke-svenska ihop med exempelvis patriarkala och andra romska hbt-personer v ljer att inte komma ut som romer i Johnny av en del som icke-rom utifr n de f rest llningar som Johnny att det r m jligt att vara ppen som hbt-person om man ansvar f r att fr mja gruppernas villkor. Han ser ett behov p f reningar som f r pengar, m ste man ocks st lla hbt-krav. ickemoderna värden. Även om ocks svenskheten har en tydlig ett svenskt hbt-sammanhang, antagligen på grund av en osäkerhet just n mndes. Det r sv rt att bli sedd som b de hbt-person samtidigt vill delta i släktens gemenskap till hundra procent. av forum d r det r m jligt att vara rom och hbt-person sam- heteronormativ utgångspunkt kring hur man skulle bli och rom samtidigt. - Trots vetskapen att jag tidigt och det skulle dessutom innebär svenskhetsnormer bem tt i ett svenskt samh lle. När det gäller romska f r o ra delar av min romska beh vas insatser som g r det f rest llningar om att det bara är etniska svenskar som är eller kan vara homosexuella. Något Hbt-frågor är osynliga i den nationella minoritetspolitiken i Sverige. Våren 2009 valde Ungdomsstyrelsen att i en utredning gemenskap har jag valt att vara ppen. Jag kom ut f r sl kten i samband med min och min m jligt att s ka st d och r d via internet. - Det r ocks viktigt att MIKA NIELSEN som inneb r ett stort osynligg rande. om minoritetskvinnors villkor, helt stryka alla resultat som mans f rlovning 1995, d var jag bidragsgivare ställer krav i samband har arbetat Att Johnny Runnerstam Taikon r homosexuell g r att han av en del uppfattas som rör kvinnor som är hbt-personer. Se vidare: http://www. newsmill.se/artikel/2009/06/25/ungdomsstyrelsen-bryrsig-inte-om-utsatta-minoritetsgrupper 31 år. Johnny efterlyser att samh lleliga institutioner ges konkreta med att man ger f ren- ingar bidrag, något som naturligtvis inte bara gäller romska med utredningar kring nationella minoriteter 10 lite mer svensk. uppdrag f r att arbeta med f reningar. Men precis som och makt. 11

ALL THE QUEERS ARE WHITE, ALL THE BLACKS ARE HOMOPHOBES, BUT SOME OF US ARE BRAVE. text SISSELA NORDLING BLANCO illustration CAMILLA LEKEBJER En av de h gst uppsatta personerna inom RFSL uttryckte under ett panelsamtal som jag var p att det idag inte nns någon invandrarorganisation som uttalat ett st d f r hbt-communityt. Inte en enda allts. Vad st rigt av honom att s ga s, t nkte jag, f r det r ju inte sant. Vad menar han? Till att b rja med kan det vara bra att reda ut begreppen. Vad är en invandrarorganisation och vilka r hbt-communityt? Beteckningen invandrarorganisation avser oftast en organisation vars medlemsbas till st rsta delen best r av personer med invandrarbakgrund och där själva utgångspunkten f r organiseringen har en koppling till detta. Till exempel att man organiserar sig f r att f rb ttra invandrade personers position i samh llet, eller f r att skapa sociala aktiviteter tillsammans med personer som talar samma modersm l som en sj lv. Och hbt-communityt? Det r ungef r samma sak fast f r hbt-personer. S. Varf r r det h r uttalandet om att det inte nns n gon invandrarorganisation som st djer hbt-communityt s st rigt? Helt enkelt f r att det osynligg r m nga m nniskors erfarenheter av och motst nd mot f rtryck. Det r ett uttalande som bygger upp mots ttningar mellan olika r relser, utan n gra nyanser och utan att se till de kopplingar och verlappningar som nns. Genom att ställa invandrarcommunityt och hbt-communityt mot varandra säger man också vilka organisationer som får representera vilka r relser. Medan hbt-r relsen antagligen anses vara liktydigt med sammans ttningen RFSL + Stockholm Pride + SFQ som underf rst tt inte är invandrarf reningar, s f r invandrarorganisationerna bli liktydiga med nidbilden av ett g ng machof reningar som varken bryr sig om att problematisera sexism eller homo-, bi- och transfobi. De h r mots ttningarna om jligg r en identi kation med b gge r relserna och leder till att hbt-personer och personer som k mpar f r hbt-r ttigheter per automatik ses som tillh rande den svenska nationen, vi passerar som svenska oavsett bakgrund och g rs till undantag medan den vergripande bilden av hur en invandrare r f rblir of r ndrad. Invandraren är fortfarande en traditionell och bak tstr vande person som utg r en fara f r den svenska hbt-r relsen. P samh llsniv f r de h r f rest llningarna allra tydligast konsekvenser i migrationspolitiken, i till exempel allianspartiernas f rslag om h rdare asylregler och svenskhetskontrakt. Men de f r ocks konsekvenser f r hur vi formulerar hbt-politiken och dess akt rer. En organisation som ligger mig varmt om hj rtat r Interfem. Det startade som en tankesmedja och resurscenter f r kvinnor med utl ndsk bakgrund, men kallar sig numera f r en feministisk antirasistisk tankesmedja och resurscenter. Det är en organisation där allianser med andra organisationer är en central del av verksamheten. Till h sten 2010 kommer Interfem att anordna en internationell konferens med aktivister och forskare från olika delar av världen. Konferensen kommer att äga rum i samarbete med Uppsala Pride. Initiativtagarna till Interfem var Rita Creighton och Zakia Khan, nuvarande vice ordf rande f r Interfem. Rita Creighton f ddes i USA 1951 och var verksam inom medborgarr ttsr relsen, gayr relsen och den feministiska r relsen i USA och Sverige fr n 1960-talet fram till hennes bortg ng 2007. Hon var med i arbetet med Stockholm Pride och brukade alltid åka längst fram i paraden i Stockholm på sin motorcykel. En annan intressant organisation r Arabiskt initiativ. Arabiskt initiativ är en organisation som arbetar f r att lyfta fr gor som ber r hbt-personer med arabisk och muslimsk bakgrund i Sverige och f r hbt-r ttigheter i arabv rlden. Arabiskt initiativ välkomnar alla, men majoriteten av de aktiva har arabisk och muslimsk bakgrund. Sedan har vi SIOS kvinnokommitté. SIOS är ett samarbetsorgan f r invandrarorganisationer i Sverige. I beskrivningen av kvinnokommitténs p g ende seminarieserie st r det vi kommer att 13 Rubriken anspelar på antologin All the women are white, all the blacks are men, but some of us are brave (red. Gloria T. Hull, Patricia Bell Scott, Barbara Smith, 1982) vars texter kritiserar den amerikanska kvinnoforskningens oproblematiserade vithet.

PROJEKT! 14 diskutera hur rasism och intolerans islamofobi, antiziganism, afrofobi och homofobi gestaltar sig, samt vad vi kan g ra f r att motverka denna. Vad jag vill säga är att dessa personers kamp r exakt vad som osynligg rs i och med gr nsdragningen mellan ett hbt-community och ett invandrar-community, samt smutskastandet av det senare. Kristin Tran påpekar i sin genuskandidatuppsats Chicana feminism att queerteorin i Sverige ofta framställt heteronormativitet som enbart en fr ga om genus och sexualitet till skillnad fr n queerteori i USA som i st rre utstr ckning unders kt heteronormen i relation till rasi eringsprocesser och rasism. Tran fr gar sig varf r Cherrie Moragas och Gloria Anzaldúas Chicana feminism inte diskuterats i st rre utstr ckning i samband med queerteori i Sverige och nämner queerteoretikern Ian Barnard som säger att många queerteoretiker har white washed bilden av hbt-personer genom att uteslutande fokusera på sexualitet och genus. Barnard menar att all politik som endast fokuserar p sexualitet och/eller genus tex: lesbian separatism, Queer Nation, Lesbian and Gay Studies kommer att resultera i en vit politik, eftersom det i västvärlden endast är vita människor som har privilegiet att se sin ras som en omarkerad och irrelevant analyskategori. Att vithet i Sverige ofta r osynligt f r vita sj lva kan illustreras av mitt f rsta m te med Stockholms Pride House-grupp. Det var en tr då Pride Houses verksamhetschefer och alla oss under skulle tr as och l ra k nna varandra. I väntan på tunnelbanan på väg hem kunde jag inte l ta bli att st lla fr gor kring rekryteringen till n gra av de ansvariga. Jag f rs kte f svar p vad det var som gav mig en känsla av att vi var en v ldigt homogen grupp. Svaren blev f rutom personkemi att det kunde ha varit v rre, samt motfrågan: på vilket sätt är vi homogena? Jag kunde inte f fram ett ord om vithet trots att det var det som jag fr n b rjan hade reagerat p. Jag brukar av feghet dra mig f r att diskutera fr gor som r r vithet med vita m nniskor som inte sj lva f r mnet p tal f r att annars kan det hända att de känner sig kränkta, blir arga, får skuldkänslor, eller något annat okonstruktivt som jag inte orkar tampas med. Nu beh ver ju inte den vita verrepresentationen betyda att den här gruppen är dålig på att arbeta med frågor som r r rasism, inte alls. Men jag tycker att i all f rsiktighet mot att framstå som mångfaldskramande essentialister som vill ha med olika grupper utifrån tankar om att man är så olika, så måste det ocks nnas utrymme att fr ga sig vilka kroppar som f r vara med och s tta agendan f r olika politiska r relser. Det m ste vara m jligt utan att f rlora maktperspektivet och utan att tillskriva människor säregenskaper eller särperspektiv. Sissela Nordling Blanco, är 21 år, pluggar politisk retorik på södertörn högskola. Sissela är grundare till Uppsala Pride, aktiv i Interfem, och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ. Under hösten 2009 startade SFQ tillsammans med KRISS, KIM och Sensus projektet Religion hjärta hbt. Projektet är arvsfondsfinansierat och har syftet att öka förståelsen mellan religiösa samfund och hbt-organisationer. Målet är att troende hbt-personer ska känna sig inkluderade i såväl religiösa sammanhang som i hbt-communityt. Detta ska uppnås genom möten, dialog och informationsspridning. Grundtanken är att för att skapa ett öppnare klimat behöver såväl religiösa samfund som hbt-organisationer öka sin kompetens om religion och hbt. Inom ramen för projektet kommer de två projektledarna Göran Christersson och Lina Kurttila träffa företrädare från religiösa samfund och för hbt-organisationer och diskutera frågor kring kunskap, värderingar och arbetsmiljö. Utifrån detta sätts en utbildningsmodell ihop med samtal, föreläsningar och möten som bas. Till utbildningen kommer också ett material tas fram. Projektet är treårigt och drivs av Sveriges förenade HBTQ-studenter som projektägare och med Sensus studieförbund, KRISS (Kristna studentrörelsen i Sverige) och KIM (Kön, Identitet, Mångfald) som projektpartners. Projektet vänder sig till samfund inom judendom, kristendom och islam, och hbtorganisationer och söker samarbete med fler organisationer och samfund i Sverige. Är du medlem i en organisation du tycker borde vara med i projektet? Hör av dig! Projektledare Göran Christersson Lina Kurttila Goran.christersson@hbtqstudenterna.se Lina.Kurttila@hbtqstudenterna.se 0733-619 737 0704-009 040 15

Framgångens baksidor Ett samtal med queerhistorikern Jens Rydström text SARA NILSSON & ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV foto MARTIN LOEB Alltid dessa fram tblickar, jag r f r sjutton historiker! s ger Jens och skrattar. Vi har satt oss ned f r en pratstund om hbtqr relsen och dess framtid med Jens Rydstr m som r queerhistoriker vid Lunds universitet och f re detta RFSL-aktivist med ansvar f r internationella frågor. Vi är intresserade av hur Jens som f ljt hbtqr relsen historiskt ser p r relsen idag och vilka frågor som han anser vara dagens viktigaste. Vi hamnar snabbt i ett samtal om samhällets f r ndring under 1990- talet, d det pl tsligt blev f rdelaktigt f r politiker att arbeta f r homor ttigheter, och om assimilationens och homokramandets pris. Jens, som forskat om partnerskapslagen, tar den som exempel p hur kade r ttigheter både får positiva konsekvenser, vardagliga, men också hur de kade r ttigheterna kan f mindre positiva f ljder d de leder till kade krav p att hbt-personer ska anpassa sig och vara anst ndiga. Nu r det t nkbart f r moster Agda att ha ett foto med sina gulliga atsysterd ttrar p byrån, men samtidigt måste man Nu är det tänkbart för moster Agda att ha ett foto med sina gulliga flatsysterdöttrar på byrån, men samtidigt måste man fråga sig vad assimileringen gör. Vad är det som går förlorat med den? fr ga sig vad assimileringen g r. Vad r det som g r f rlorat med den? Och på vilket sätt tvingas vi att anpassa oss? Vad g r vi avkall p i v ra liv f r att vara till lags? Vi kommer in p RFSL:s roll. i form av bättre villkor och att Under AIDS-epidemin f r ndrades RFSL:s status d organi- fr gor som polyamori och r t- pappa som helst. stå hur olika kulturer gnager st t. Tidigare drev man aktivt precis som vilken mamma och samtidigt som vi ska kunna f r- 16 samk nade relationer g rs mer 17 sationen ck HIV-pengar och blev en seri s samtalspartner till staten och olika organisationer. D tonade man ocks ner både sexualpolitiskt radikala str mningar och de karnevaliska inslagen och b rjade anpassa sig, menar Jens. N r RFSL professionaliserades blev det en hel del kon ikter inom f rbundet mellan mer radikala aktivister och de som f rhandlade med myndigheterna. I och med genombrottet i massmedierna p 90-talet tonades det politiska ner och homor relsen blev synonymt med fest och schlager. Paradoxalt gick det hand i hand med en satsning på vanlighet och familj. Jens menar att 90-talets homokramande har lett till en mainstreaming. Vill man fortsätta bli kramad gäller det att tona ner det som kan väcka an- ten f r storfamiljer att registrera partnerskap var på agendan. Nu tonar man ner den typen av frågor som exempelvis utmanar tvåsamheten på grund av risken att de ska anv ndas mot hbtqr relsen. Jag tror att RFSL har f tt tona ner polyamori-fr gan p grund av att det används mot RFSL och f r att de som vill skada RFSL, som Kristdemokraterna, tar tag i såna här frågor titta, snart har vi m nggifte, snart får man gifta sig med djur. ven unga hbt-f r ldrar hamnar i denna kon ikt mellan att utmana och att anpassa sig. De r ena sidan the vanguard, de som verkligen tar striden ute på dagis och i alla de här institutionerna, å andra sidan är det ett j tteh rt tryck p dem att vara vanliga f r ldrar att inte vara f r kn ppa och tokiga f r att de m ste visa att de r Hbt-r relsen har allts blivit mer polariserad i takt med att kramandet har kat och motståndet minskat. Men hur var det då med framtiden, den som vi ville att historikern skulle sia om? Jens funderar ett tag och s ger sedan att en viktig fr ga f r hbtq-r relsen nu och i framtiden r att arbeta med hbt-r ttigheter globalt och samtidigt undvika att f rst rka en uppdelning mellan vi i v st och dem i resten av v rlden. Det r v ldigt sv rt att se sin position, att jag lever här i Sverige 2010 och r delaktig i en lång tradition av att representera andra länder på väldigt entydiga s tt som mindre utvecklade; som antingen sexgalningar eller sexpuritaner, att se var står jag och hur beskriver jag det här? Hur ska vi stenhårt hävda människors rätt att leva sina liv utan att uts ttas f r vergrepp, mot varandra och hitta en analys som inte blir kolonial? Det r den st rsta utmaningen. Det är den vikigaste frågan. SARA NILSSON är nybliven psykolog och fd. vice ordförande för SFQ. ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV bor i Malmö och arbetar som doktorand i genusvetenskap vid Lunds universitet.

Normkritiska 18 reflektioner Den h r artikeln tar sin utg ngspunkt i en frustration vi känt de senaste ren ver hur diskussioner om f r ndringsarbete f rs inom hbtq-r relsen. Det som fått oss att reagera är det sätt som det normkritiska arbetssättet inom delar av hbtq-r relsen har blivit det självklart bästa, och ibland även det enda, sättet att bedriva f r ndringsarbete p. Normkritiska f rh llningss tt och metoder har i h g grad ersatt det som numera betecknas som toleranspedagogik. Detta har f tt oss att st lla oss ett antal frågor: Vad kan man åstadkomma med en normkritisk utg ngspunkt? Vad nns det f r begr nsningar med det h r perspektivet? Vilka r ster f r h ras i den normkritiska kampen? Men f rst en liten bakgrund f r den som tidigare varken h rt orden normkritik eller toleranspedagogik. Normkritiken text SARA NILSSON & ANNA OLOVSDOTTER LÖÖV illustration CAMILLA LEKEBJER har sin grund i queerteoretiska ifr gas ttanden av det normala och m jligg r en genomgripande kritik av samh llet. Den lägger inga krav på minoritetsgrupper att anpassa sig f r att bli accepterade av majoriteten. En styrka r att normkritiken inte återigen pekar ut vissa grupper som de andra och att den synligg r de f rdelar de som tillh r normen har. Dess m jligheter att skapa attitydf r ndring hos starkt hbt-foba grupper r dock mer tveksamma. Målet är ett samh lle fritt fr n f rtryckande normer och utgångspunkten är att om vi blir medvetna om hur vi utde nierar andra som avvikare så kommer vi att sluta med det. I ett sådant samhälle skulle f rtryck som transfobi och rasism inte längre existera. Toleranspedagogiken utgår fr n ett socialpsykologiskt antagande om att människor r r dda f r det de inte k nner till det fr mmande. Genom kontakt och kunskap om det fr mmande ska detta g ras mer likt och r dslan f r det ska d rigenom minskas. En styrka med toleranspedagogiken är att den kan upplysa om rena sakfel såsom att homosexualitet och pedo li skulle vara samma sak eller att hbtq-personer utg r ett hot mot samhällets fortlevnad. Dess m jligheter att utmana bilden av heterosexualitet som det mest normala är dock mer begränsade och den makt som heterosexuella har att v lja att inte tolerera hbtqpersoner ifrågasätts inte. Toleranspedagogiken nskar ett samh lle d r vi f rst r att vi inte r s olika. Den gynnar ofta de som r mest normala inom den avvikande gruppen medan de som r mest avvikande nästan kan ses som ett problem d de f rst rker bilden av hela gruppen som avvikande. 2004 myntade Gunilla Edemo och Joakim Rindå begreppen queerpedagogik/normkritik och toleranspedagogik i metodmaterialet Någonstans går gränsen. Utgångspunkten för queerpedagogik var att tidigare förändringsarbete bedrivits enligt en toleranspedagogisk modell, vilken författarna menar är problematisk både utifrån dess utgångspunkter, men också syn på förändring och konkreta metoder. Vad händer då när normkritiken blir det enda rätta och toleranspedagogiken f rkastas? Vi menar att det resulterar i att en viss typ av fr gor drivs medan andra frågor hamnar i skymundan. Det f r ocks konsekvenser f r vem som inkluderas i hbtq-kampen och f r vem som f r tolkningsf retr de n r kampen ska de nieras. Toleranspedagogik riskerar att fr mst gynna de hbtq-personer som sticker ut minst; den maskulina b gen och atan som r som en vanlig tjej. Normkritik har b ttre m jligheter att driva en kamp f r k ns verskridare och f r hbtq-personer som inte vill leva vanliga svenssonliv och den har potential att f r ndra synen p k n och sexualitet i grunden. Utifrån enbart ett normkritiskt f rh llningss tt nns dock risken att vi kommer missa att driva de frågor som k nns mest angel gna f r exempelvis de hbtq-personer som lever i en s hbt-fobisk kontext att anpassning f r stunden r det enda s ttet att verleva. F r dem skulle kanske en betoning av likheterna mellan hbt-personer och andra underlätta mer. Den polarisering som ibland sker idag, när normkritik framställs som bättre än toleranspedagogik och ska fungera i alla situationer, riskerar att osynligg ra b de de f rdelar som kan nnas med toleranspedagogik och att det kanske ocks nns helt andra metoder som r e ektiva f r att n v ra m l. Risken nns ocks f r en hierarkisering där man som hbt-person och aktivist kan f ra fel kamp om man vill driva frågor med en toleransig utg ngspunkt. Normkritiken riskerar då att bli en norm i sig där den som saknar det rätta perspektivet blir den avvikande. V r f rhoppning r att kampen erna f r f rb ttring av hbtq-personers livsvillkor inte ska fastna i/reduceras till en kamp om hur f r ndringen ska åstadkommas utan att de olika metoderna snarare ska få samexistera i det praktiska arbetet ven om de mots ger varandra teoretiskt. L t oss f rst tala om vilka m l vi vill uppn och sen fundera ver vilken metod som bäst tar oss dit. Om metoden och våra utg ngspunkter f r styra m len, utan diskussion kring vad vi v ljer bort, nns risken att kampen de nieras av dem som har b st m jligheter att g ra sina r ster h rda och inte av de olika behov som nns. D riskerar vi att missa mål som är viktiga f r hbtq-personer vars r ster inte r lika tongivande. 19

STYRELSEN C amilla Nylundh Ålder: 24 Bostadsort: Stockholm Sysselsättning: förbundsordförande för SFQ Jag vill arbeta med att skapa en sammanhållen organisation där alla känner delaktighet och tillsammans kan förverkliga våra mål för 2010. K a r i n M e l i n Ålder: 26 Bostadsort: Born and raised i Skövde men har nyligen flyttat till Göteborg Sysselsättning: Ledamot i SFQ:s förbundsstyrelse, andre vice kårordförande på Studentkåren i Skövde Jag vill arbeta med SFQ s interna organisation och även vara en tydlig kontakt ut mot lokalavdelningarna. Min önskan är att göra det lättare för SFQ som helhet att ta del av och följa förbundsstyrelsens arbete. S anna Nilsson Ålder: 24 Bostadsort: Stockholm Sysselsättning: Lärarstudent sista terminen och vice förbundsordförande för SFQ Jag vill jobba för att öka kontakten och kommunikationen mellan förbundsstyrelsen och lokalavdelningarna. Genom samarbete, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning inom förbundet tror jag att varje enskild lokalavdelning stärks och på vis lättare kan sprida kunskaper kring normkritik, heteronormativitet och HBTQ-frågor i allmänhet. S imon H olender Ålder: 33 Bostadsort: Lund Sysselsättning: Psykologstudent Jag vill framförallt jobba med tillgänglighet för funkisar och att inkludera lokalavdelningarna mer. Lex B jörsmo Ålder: 22 Bostadsort: Linköping Sysselsättning: Pluggar genusvetenskap och språk Jag vill arbeta med att integrera lokalavdelningarna och riksförbundet, SFQ ska kännas som en del av alla lokalavdelningar. Jag brinner särskilt för transfrågor och jämställdhet. V iola Arvidsson Ålder: 21 år Bostadsort: Umeå Sysselsättning: Läser genusvetenskap. Jag vill arbeta med att utveckla SFQ:s administrativa uppbyggnad för att underlätta verksamhet på både lokal- och nationell nivå. Ekonomi och finansiering ska vara två peppande ord fyllda med optimism! F ej S kantz Ålder: 23 Bostadsort: Tensta/Norrtälje Sysselsättning: Arbetar som sjuksköterska samt läser genusvetenskap och folkhälsa. Jag vill arbeta med tillgänglighet på så många plan som möjligt. Genom detta tror jag att hela världen kan bli bättre - att se att alla individer har sina kamper och att vi tillsammans kan bli starkare. För mig är tillgänglighet ett långt bredare begrepp än att ta sig upp för en trappa! Micael S verkersson Ålder: 25 år Bostadsort: Växjö Sysselsättning: Administratör vid Linnéuniversitetet Jag vill vara med och se till att SFQ fortsätter att vara en fantastisk förening samtidigt som den utvecklas. Varje dag blir människor trakasserade för något som de bara är - så länge världen ser ut så finns mycket att kämpa för! C inna Gärdenfors Bostadsort: Lund Ålder: 24 Sysselsättning: pluggar nationalekonomi För mig är SFQ till stor del den avdelning jag själv är aktiv i, och huruvida den kommer att läggas ner eller annars utvecklas under 2010. Därför deltar jag som styrelseledamot i ett projekt som går ut på att besöka lokalavdelningar och se hur vi jobbar, samt att ta reda på hur det går att hitta pengar till lokalavdelningarnas verksamhet. P ernilla Johansson Ålder: 32 Bostadsort: Skövde Sysselsättning: Studerar till sjuksköterska Jag skulle vilja arbeta med precis allt! Särskilt med transfrågor som så gravt eftersatta att det är omöjligt att inte prioritera. Jag tycker även att det internationella arbetet är intressant. Matilda Lindgren Ålder: 28 Bostadsort: Stockholm Sysselsättning: Läser masterprogram i genusvetenskap på Södertörns högskola Jag vill utveckla och aktivt diskutera SFQ:s visioner, vidga utrymmet och kunskapen kring antirasistiska frågor inom hbt- och studentpolitiken och verka för samarbets- och kunskapsutbyte internationellt. Jag vill också verka för att den nya hemsidan ska vara ett forum som underlättar kommunikation, närhet och delaktighet mellan förbundets medlemmar. B ernd Gädtke Bostadsort: Umeå Sysselsättning: Studerar pedagogik vid Umeå universitet En viktig frågan för mig är hur trans kan bättre integreras i vårt samhälle och hur det är att vara hbt-person i mindre städer och byar. 20 21 foto LINNEA ORNSTEIN

Vad håller ni på med? Ali Albasri, Arabiskt initiativ 22 Olov Kriström, värdinna för Göteborgs Queerinstitut Vad håller ni på med? Göteborgs Queerinstitut är ett öppet aktivistnätverk som verkar för att störta heterosamhället i gruset och på dess ruiner bygga en ny värld där jämlikhet råder. Vi arbetar framförallt med att skapa, samla och sprida sexualrevolutionära begär, uttryck och erfarenheter och bygger gärna allianser med dem som vill ungefär detsamma som vi. Den praktiska verksamheten formas av alla som är med. Vilka frågor är aktuella? Som exempel på våra senaste aktiviteter kan nämnas våra interventioner under HBT-festivalen i Göteborg. Vi samlade det största blocket i den avslutande Regnbågspromenaden, en markering i svart där vi ville politisera frågan om parader och dessas funktioner. Det blev också en kupp på scenen där ett par som skulle vigas istället höll ett protesttal mot äktenskapsnormer och för fler möjligheter till mångfaldiga relationer. Framöver är det tal om läsegrupp kring intersektionell och queer marxism, någon sorts fysisk mötesplats i form av café och det årliga firandet av Heterohatets Dag. En förenande tanke bakom alla dessa frågor är att skapa forum för samtal för att kollektivisera såväl lust som hat. Samtidigt vill vi också arbeta för en kollektiv förändring av de strukturer utanför oss som sätter gränserna för våra liv. Vad är nästa steg för hbtq-rörelsen? Den rörelse vi är en del av tar hela tiden kliv åt alla möjliga håll, helst samtidigt och i motsatta riktningar. Det är viktigt att ifrågasätta föreställningen om olika steg som tas efter varandra, eftersom maktordningar ofta hänger ihop. Det bästa alla kan göra att utgå från de situationer de själva befinner sig i och se hur det på bästa sätt går att skapa nya allianser, nya levnadsmöjligheter och nya arenor för motstånd och möten. Från vår horisont tänker vi då att just ett konkret rum för att kunna samlas vore bra, för att skapa kontinuitet och nå utanför de redan invigdas krets. Vad håller ni på med? Framförallt arbetar vi med att bekämpa olika typer av förtryck baserad på kön, sexualitet, etnicitet och religiös bakgrund. Syftet är att främja inkluderingen, delaktigheten och inflyttandet av hbt-personer med invandrarbakgrund och i synnerhet med arabisk och muslimsk bakgrund. Vi arbetar också för att vara en mångkulturell mötesplats för hbt-personer genom att bl.a anordna fester. Internationellt vill vi lyfta mänskliga rättigheter och hbt-rättigheter och samarbeta med andra hbt-grupper. Vilka frågor är aktuella? Just nu driver vi ett samverkansprojekt kring hbt-flyktingars situation. Vi har sedan vi startat kommit i kontakt med många hbt-personer som är nya i Sverige och känt att vi måste göra något för den gruppen. Syftet med projektet är att utbyta erfarenheter mellan olika aktörer som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med hbt-personer som emigrerat till Sverige och titta på om det går att samverka för att förbättra situationen för gruppen hbtflyktingar. Många immigranter har en svår situation och får inte den hjälp de behöver, särkilt hbt-personer. Vi planerar också en stor fest på Prideveckan som ska spela orientalisk, latino och eurovision music. Vi har tänkt vara på Södra teatern. Vi kommer också att ha två samtal på Pride House, det första är om heder och kulturrasism, och det andra om makt och inflytande inom hbt-samhället. Där kommer SFQ:s ordförande att vara med. Vad är nästa steg för hbtq-rörelsen? Om du frågar mig så är det att arbeta för en anti-rasistisk hbtqrörelse som är mer inkluderande för hbtq-personer med andra etniska ursprung och som bättre når ut till de mest utsatta hbtqpersoner som inte talar svenska och som idag är exkluderade bland annat p.g.a språkliga hinder och som har svårt att göra sin röst hörd bland myndigheter och institutioner. En annan viktig utmaning är att samarbeta och föra en aktiv hbtq-politik och motverka homofobi bland invandrargrupper i Sverige. 23

HAN SKRIVER SADOMASOCHISMENS HISTORIA text CHARLIE OLOFSSON illustration CAMILLA LEKEBJER exempel vertygad om att det fanns sällskap tidigare som kte till Berlin och r jde loss p klubbarna där, men än har jag inte lyckats bel gga det. F r att f en bild av majoritetssamhällets inställning till sadomasochism analyserar han de nitioner i svenska uppslagsverk fr n slutet av 1800-talet fram till 2000-talet. Det nns en stark oro f r att sadomasochism ska vara allm nfarligt. Uppslagsverken g r kopplingar till misshandel och lustmord, det f ruts tts att det ska leda till våld mot någon som inte är med frivilligt, säger han och konstaterar att uppslagsb ckerna var en nnu viktigare källa till information innan internet kom. Utifr n det som stod d r bildade folk sin uppfattning om världen och om sig själva. Beskrivningarna i uppslagsverken r f r det mesta ifr gasättande och negativa, men under 60-talet f rekommer mer positiva formuleringar. Liksom i RFSU:s arkiv sticker dock 80- talet ut som en tid av backlash. Uppslagsverken b rjar g ra j mf relser med v ldt kt och uppslagsboken Respons skriver att sadomasochism inkluderar mord. Det nns en bild av att samhället utvecklas mot att bli allt inte se här, konstaterar Kim Herburt. Han drar en parallell till en h ndelse i vintras. D uppstod debatt kring en barnsk tare som ck sparken efter att ha synts med en m ssa av m rket Porn star. Kim Herburt h nvisar till det som ett exempel på hur avståndstagandet gentemot sexualitet som avviker fr n normen kan ta sig uttryck. Barnsk taren hade arbetat inom f rskolan under m nga r och hade goda referenser, men n r f rskolebarnens f r ldrar s g bilden med m ssan p facebook utbr t protester och han tvingades sluta. Det visar hur laddat det h r är. Samhället tar avstånd från all typ av sexualitet som inte faller inom normen och normen har ingen anledning att ifrågasätta sig sj lv. hbt-r relsen har tvingat fram ifrågasättande genom decennier av politiska p tryckningar. BDSM-r relsen har p b rjat det arbetet genom att driva igenom friskf rklaringen men fortfarande återstår att f r ndra attityder och arbeta fram lagar mot diskriminering. V ren 2007 beslutade RFSU att organisationen skulle b rja arbeta mot f rdomar mot sadomasochism och f r ett friskf rklarande av sadomasochister. Under samma period lades ett men d e t avslogs med motiveringen att frågan beh vde utredas ytterligare. Organisationerna valde olika vägar, konstaterar Kim Herburt. Kring rsskiftet 2006-2007 remitterade RFSL fr gan f r vidare utredning. Under tiden har RFSU drivit igenom friskf rklaringen. Att hbt-r relsens relation till BDSM r komplicerad sedan länge visar Andréaz Wasniowskis Det tog nästan tio år för Kim Herburt att bestämma ämne för sin avhandling. Nu är han igång med kartläggningen av sadomasochismens historia i Sverige, men många spår är för alltid utsuddade. Bevisen försvinner och ta sig an ämnet. Det r inte s kert att jag hade kunnat få bra handledning f r tio r sedan. Sedan dess har queer etablerats som begrepp inom akademin och historisk sexualitetsforskning har slagit igenom. Kärnan i avhandlingen är att en helt annan inställning. Så sent som p 80-talet tog organisationen kraftfullt avstånd från sadomasochismen. Inom andra v gens feminism beskrevs sadomasochism som en felaktig och icke nskv rd sexualitet och de tankegångarna vann starkt geh r inom RFSU, avhandling Den korrekta avvikelsen: därför är det så viktigt att kartl gga hur RFSU:s f rh llningssätt säger Kim Herburt. Vetenskapsanvändning, nor- den här historien skrivs. till sadomasochism Man t nker sig n stan alltid malitetssträvan och exkluderande Kim Herburt b rjade har f r ndrats sedan organisationen sadisten som en dominant man praktiker hos RFSL 1950-1970. D r som doktorand i historia vid Stockholms universitet redan 1996, men f rst n stan tio r senare bestämde han vad avhandlingen skulle handla om. Jag gick till min handledare och beklagade att det tagit så l ng tid men ck till svar att det grundades p 30-talet. RFSU har arbetat med frågor som r r BDSM-ut vares r ttigheter sedan 2007 och var med och tryckte p n r Socialstyrelsen 2009 beslutade att ta bort sjukdomsklassi ceringen av sadomasochister, fetischister och masochisten som en underordnad kvinna och utifrån den f rest llningen beskrivs sadomasochism som ett tecken på en k nsoj mlik sexualitet. Kim Herburt kämpar med att kartl gga den tidiga BDSMr relsen i Sverige, men det r konstateras att RFSL f r att n framg ng f r vissa r ttighetsfr gor etablerade en bild utåt där homosexuella, ut ver sin homosexualitet, framställdes som väl anpassade till normer i samhället. I den idealbilden passade BDSM-ut vare inte in. kanske var just den tid som universitetet och transvestiter. sv rt att sp ra r relsen l ngre I samband med RFSL:s kon- beh vde f r att kunna RFSU:s arkiv berättar dock om tillbaka n till 1975, d SLM och gress i vår ska organisationen Inom andra vågens feminism Club Sunrise bildades. De tidiga grupperna f rde knappast BDSM och fetischism. presentera utredningen om m tesprotokoll och m nga av beskrevs sadomasochism som Det blir intressant att se medlemmarna nns inte l ngre vad man har kommit fram till en felaktig och icke önskvärd kvar i livet. om hur man tänker jobba med Bevisen f rsvinner och fr gorna fram ver, s ger Kim sexualitet och de tankegångarna d rf r r det s viktigt att den Herburt. h r historien skrivs. Jag r till 24 vann starkt gehör inom RFSU. mer liberalt, men det kan man liknande f rslag fram i RFSL, 25

När vi dog i Paris för att andra skulle få leva text LEX BJÖRSMO 26 (Q YDQOLJ IUHGDJ L QRYHPEHU nnhu QLR PHGOHPPDU XU 6)4 WLOO )UDQNULNH 'HW lu NRQIHUHQV Sn JnQJ HWW HUIDUHQKHWVXWE\WH PHOODQ VYHQVND RFK IUDQVND KEWĪTīĥVWXGHQWDNWLYLVĥ WHU ĪYLG K JUH XWELOGQLQJ ī XQGHU HQ YHFNDV NRQĥ IHUHQV L 3DULV JHQRP GHQ ORNDOD I UHQLQJHQ (* (WXGLRQV *D\PHQW YLG XQLYHUVLWHWHW 1DQWHUUH RFK 6)4 6YHULJHV I UHQDGH +%74ĥVWXGHQWHU 7HPDW lu 3UHYHQWLRQ DQG +HWHURQRUPDWLYLW\ (IWHU DWW VHQW RPVLGHU KLWWDW IUDP WLOO YnUW KRVWHO P WV YL DY HWW YDUPW YlONRPQDQGH RFK HWW RWDO NLQGSXVVDU 9L W\FNV RQHNOLJHQ KD KLWWDW UlWW Nästa morgon sätts konferensen igång och redan IUnQ E UMDQ PlUNV HQ VWRU VNLOOQDG 9L IUnQ 6YHULJH kommer från olika lokalavdelningar, från riksorĥ JDQLVDWLRQHQ 6)4 PHGDQ GH IUDQVND GHOWDJDUQD NRPPHU XWHVOXWDQGH IUnQ (* KEWĪTīĥI UHQLQJHQ Sn XQLYHUVLWHWHW 1DQWHUUH bqqx QQV LQJHW QDWLRĥ QHOOW QlWYHUN OLNQDQGH 6)4 L )UDQNULNH RFK MDJ kan inte undgå att känna mig privilegierad att komma från Sverige i denna stund. 9DUMH GDJ KDU YL I UHOlVQLQJDU RFK ZRUNVKRSV som hålls av konferensdeltagare, samt en extern I UHOlVQLQJ RP RUJDQLVDWLRQHQ 675$66 VRP DUEHWDU PHG UlWWLJKHWHU I U VH[DUEHWDUH 6YHQVNDUQD VWRG I U NXQVNDSHU L KHWHURQRUPDĥ tivitet och hur det påverkar och verkar på alla SODQ L VDPKlOOHW RFK YDUI U GHW lu YLNWLJW DWW YDUD PHGYHWHQ RP QlU GHW KDQGODU RP KEWĪTīĥIUnJRU Speciellt viktigt var detta ämne då det inte talas så P\FNHW RP L )UDQNULNH RFK lu Vn EHIlVW L 6YHULJH 3DULVDUQD VWRG I U NXQVNDSHU RP SUHYHQWLRQ DY 67, ĪVH[XDOO\ WUDQVPLWWHG LQIHFWLRQVī RFK IUDPI UDOOW +,9 VDPW DWW VSULGD LQIRUPDWLRQ RFK NXQVNDS NULQJ GHVVD lpqhq +,9 RFK $,'6 lu YlOGLJW WDEXEHODJW L )UDQNULNH FN YL OlUD RVV RFK HWW DY (*V VODJRUG L LQIRUPDWLRQHQ YDU DWW +,9 kan drabba alla, inte bara homosexuella. 9L FN HQ OHNWLRQ L SUHYHQWLRQVDUEHWH RFK KXU GHW JnU WLOO QlU HQ VN\GGDU VLJ RFK HQ LQEOLFN L KXU VLWXDWLRQHQ I U +,9ĥSRVLWLYD RFK I UGRPDU GlULĥ kring ser ut. 9L FN VH ROLND SUHYHQWLYPHGHO VRP IHPPHGRU NRQGRPHQ I U NYLQQRU RFK VOLFNODSĥ par, samt hur en kan tillverka egna slicklappar av HQ NODVVLVN NRQGRP 6HGDQ FN YL OlUD RVV KXU HQ kan bli smittad av HIV, vilka områden på kropĥ pen som är känsligast och vikten av att inte bara VN\GGD VLJ XWDQ DWW J UD GHW RUGHQWOLJW ) UVWD GHFHPEHUĥ :RUOG $LGV 'D\ ĥ NRP RFK YL åkte ut till universitetet i Nanterre och deltog i en manifestation. Vi stod på skolgården och delade XW EURVFK\UHU RFK NRQGRPHU IHPPHGRUHU VDPW VD VQDEEW LQOlUGD VODJRUG Sn IUDQVND 6HGDQ VO W YL XSS PHG HWW VWRUW DQWDO I UHQLQJDU RFK RUJDĥ nisationer och marscherade genom Paris centrala GHODU L SURWHVW PRW KXU +,9ĥSRVLWLYD EHKDQGODV L VDPKlOOHW VDPW I U DWW XSSPlUNVDPPD DWW +,9 JlOOHU ÀHU lq KRPRVH[XHOOD 1lU YL NRP IUDP WLOO %DVWLOMHQ GlU HQ JnQJ GHW EHU PGD IlQJHOVHW OnJ och den franska revolutionen startade, dog alla GHOWDJDUH L PDUVFKHQ 'HW YDU WDNWLNHQ GLHĥLQ YLONHW EHW\GHU DWW DOOD OD VLJ SODWW QHU Sn PDUNHQ RFK EOLFNVWLOOD OnWVDGHV YDUD G GD I U DWW SnYLVD GHW VHUL VD RFK I U GDQGH L DWW XQGYLND DWW WDOD RP +,9 RFK +,9ĥSRVLWLYD (IWHU PDUVFKHQ JLFN YL VYHQVNDU RFK IUDQVPlQ KDQG L KDQG WLOO HQ OLWHQ JD\EDU PHG NDUDRNH RFK VM QJ I U JODWWD OLYHW 'HW EOHY GHQ HQD PDNDO VD showen efter den andra, och hela gänget klämde i i den internationellt kända franska meningen 9RXOH] YRXV FRXFKHU DYHF PRL FH VRLU Slutmålet med konferensen var att skriva en EURVFK\U Ħ HWW WRRONLW I U KEWĪTīĥDNWLYLVWHU LQRP K JUH XWELOGQLQJ PHG WLSV RFK LGpHU RP KXU HQ kan driva verksamhet och konkreta beskrivningar DY ROLND IRUPHU DY DNWLRQHU I U HQ ElWWUH K JVNROHĥ PLOM GlU KEWĪTīĥVWXGHQWHU lu HQ QDWXUOLJ GHO 7HPDW I U EURVFK\UHQ YDU V\QOLJKHW VDIH VSDFHV RFK I Uĥ lqgulqj DY K JVNRODQ XQLYHUVLWHWHW %URVFK\UHQ VNUHYV Sn HQJHOVND PHQ VND YHUVlWWDV WLOO EnGH VYHQVND RFK IUDQVND RFK NRPPHU DWW WU\FNDV upp och skickas till de organisationer och persoĥ QHU VRP EHK YHU VDPW VSULGDV KRV 6)4 RFK (* 8QGHU YHFNDQ L 3DULV KlQGH P\FNHW )UDPI UDOOW OlUGH YL RVV RP VLWXDWLRQHQ I U KEWĪTīĥSHUVRQHU L EnGD OlQGHUQD RFK NQ W PnQJD YlQVNDSVEDQG RFK NRQWDNWHU I U IUDPWLGHQ 6LWXDWLRQHQ I U KEWĪTīĥ SHUVRQHU VHU P\FNHW ROLND XW L ROLND OlQGHU PHQ KXU GHW lq lu NDQ YL DOOWLG OlUD Q\WW DY YDUDQGUD RFK IUDPI UDOOW ELVWn YDUDQGUD ) U WURWV DOOD ROLNĥ heter en kan hitta, deltar vi alla i samma kamp Ħ NDPSHQ I U OLND UlWW RFK VWDWXV PRW KHWHURĥ QRUPDWLYLWHW I UWU\FN RFK IREL RFK I UGRPVIXOOD I UHVWlOOQLQJDU RP DWW +,9 lu HQ VMXNGRP I U homosexuella. LEX BJÖRSMO läser genusvetenskap vid Linköpings universitet och är ledamot i SFQs förbundsstyrelse. 27