12 december 2001 NR. 33/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Inventering och sanering av PCB måste göras Alla fastighetsägare är skyldiga att inventera sina byggnader avseende PCB och sanera dem före 31 december 2002. I detta FörbundsInfo beskrivs bakgrunden till detta åläggande och de åtgärder som fastighetsägarna måste vidta. Handläggare: Fastighetskonsulent Märta Lilja Avtal om EU-rådgivning förlängt Församlingsförbundet har förlängt avtalet med Kyrkornas EU-kontor om EU-rådgivning. Under 2002 kommer det att ordnas 12 utbildningstillfällen där församlingar och samfälligheter ska få lära sig att utveckla verksamhet eller utbilda personal med hjälp av EU-medel. Handläggare: Förbundsjurist Patrik Tibbling Ändrade villkor för Postens dagskasseuppräkning av kollekter Posten har från 1 november ändrat villkoren för uppräkning och insättning av dagskassor. Det innebär att församlingar och samfälligheter nu måste betala för insättning av kollekter. Handläggare: Konsulent Per Valegren Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63, 112 34 Stockholm Tel. 08-737 70 00 Telefax 08-653 40 79 E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/forsamlingsforbundet Ansvarig utgivare Förbundsdirektör Torbjörn Zygmunt Serviceenheten Redaktör Lars Lidström Utsänds till grupp 1 (arbetsgivare)
Inventering och sanering av PCB måste göras Enligt ett åtagande från Byggsektorns Kretsloppsråd är svenska fastighetsägare skyldiga att inventera sina byggnader avseende PCB och att sanera dem före utgången av 2002. Detta åläggande baseras på ett antal lagar, bland annat Miljöbalken. Vad innebär då detta för kyrkan som fastighetsägare? Var hittar man de aktuella bestämmelserna? Var hittar man PCB i byggnaderna? Och hur farligt är det? Dessa och många andra frågor ska försöka redas ut och besvaras i detta FörbundsInfo. Inledningsvis ska sägas att de flesta av Kyrkans fastigheter sannolikt inte innehåller PCB i sådan mängd att sanering erfordras. Däremot är det viktigt att som fastighetsägare/förvaltare känna till vad byggnaderna innehåller, för att kunna planera sina underhållsåtgärder med alla parametrar kända. PCB-haltiga fogar kan bara förekomma i byggnader som uppförts eller renoverats under perioden 1956-1973. Vad är PCB PCB är en grupp organiska föreningar som är svåra att bryta ned. Kemiskt sett är PCB polyklorerade bifenyler, d v s två bensenringar som är mer eller mindre mättade med klor. I teorin kan det finnas 209 olika varianter, men man har hittat knappt 150 varianter i tekniska produkter och ännu färre i prover som tagits i miljön. Olika PCB-föreningar har olika effekt. Vissa uppvisar stora likheter med dioxiner men är mindre giftiga. Eftersom det finns mer PCB än dioxiner i miljön betyder det att dioxineffekten av PCB är större än från dioxinerna själva. PCB påverkar fortplantningsförmågan, immunförsvaret och barns inlärningsförmåga. Eftersom PCB finns överallt i miljön finns det också i vår mat. Den akuta giftigheten är förhållandevis låg men den långsiktiga effekten i form av cancer och påverkan på immunförsvar och fortplantningsförmåga är avgörande när det gäller riskbedömningen. Frågan har väckts om PCB kan spridas via luft från t ex fogar. Det finns idag inga gränsvärden för PCB-halter i inomhusluft. Såvitt känt är det intag via födan som är helt avgörande för vårt eget PCB-innehåll. För inandningsluft i arbetsmiljö finns ett hygieniskt gränsvärde som ligger långt över vad som är uppmätt i Sverige (gäller vid arbete med PCB). Spridningen sker genom att PCB från fogmassor infiltrerar omgivningen och PCB från rivningsmaterial på vanliga soptippar läcker ut i miljön. Bedömningen har gjorts att Sverige förorenas med ca 2 ton per år. För att minska detta har byggsektorn åtagit sig att PCB-haltiga byggmaterial ska saneras bort före år 2003. Eftersom det är ett svårnedbrytbart ämne kommer vi ändå att vara utsatta för det under lång tid, även sedan utsläppen minskar eller upphör. Till detta bidrar det faktum att PCB ackumuleras i näringskedjan. 2
Lagstiftning Som fastighetsägare är man verksamhetsutövare i lagens mening. Därigenom är man skyldig att skaffa sig kunskap om sin verksamhet och hur den påverkar människors hälsa och miljön. Man är också skyldig att visa att de regler som gäller enligt miljöbalken och dess förordningar följs när tillsynsmyndigheten (d v s den lokala nämnden för miljöfrågor) begär det. Byggnader som innehåller PCB är att betrakta som förorenat område enligt Miljöbalkens 10 kapitel. När PCB upptäcks är fastighetsägaren skyldig att omedelbart underrätta kommunens nämnd för miljöfrågor. Sedan är själva saneringen en anmälningspliktig verksamhet (om inte risken för spridning av PCB vid saneringsarbetet är ringa). Under saneringsarbetet är fastighetsägaren skyldig att vidta skyddsåtgärder så att spridning av PCB förebyggs, minimeras och avhjälps. Han är vidare skyldig att använda sig av bästa möjliga teknik. Enligt PBL (plan- och bygglagen) måste rivningsplan upprättas om det i samband med byggnadsåtgärder uppkommer rivningsmaterial som är farligt avfall. En miljöinventering krävs för att en sådan rivningsplan ska kunna upprättas. Borttaget PCB och allt avfall som antas innehålla PCB är farligt avfall enligt förordningen om farligt avfall. Verksamhetsutövaren, d v s fastighetsägaren, är skyldig att föra anteckningar om mängd och typ av farligt avfall samt vart det transporteras. Dessa anteckningar ska sparas i minst 5 år. Verksamhetsutövaren är också skyldig att kontrollera att såväl tranportören som mottagaren av avfallet har erforderliga tillstånd för transport och hantering av farligt avfall. Transportdokument skall alltid upprättas. Var finns det PCB kan finnas på olika ställen i en byggnad. Saneringsåtagandet gäller i första hand fogmassor, men det kan vara bra att känna till övrigt PCB-innehåll i byggnaden så att dessa produkter kan tas tillvara på rätt sätt vid renoveringar och utbyten. Fogmassor I fogmassor från perioden 1956-1973 kan det finnas PCB. Men det finns också fogmassor från denna tid som inte innehåller PCB. Eftersom miljonprogrammets bostadsbyggande ligger inom den här perioden, och därigenom också ett antal nya kyrkor och församlingslokaler, finns all anledning att vara vaksam. Man hittar de aktuella fogmassorna i utvändig tätning av rörelsefogar, mellan fasadelement och vid utvändiga anslutningsfogar runt dörrar och fönster. Inomhus kan det finnas i entréer och trapphus. PCB kan finnas kvar i fogen eller omgivande byggnadsmaterial även om själva fogen är omtätad med PCB-fri fogmassa. 3
Isolerrutor Isolerrutor som tillverkades under perioden 1956-1973 kan ha PCB-haltig förseglingsmassa. I dessa fönster finns i allmänhet en märkning i distansprofilen mellan rutorna som anger tillverkningsmånad och år. Kondensatorer I enfasmotorer installerade före 1980 (t ex tvättmaskiner, cirkulationspumpar, fläkt till oljebrännare) kan startkondensatorn innehålla PCB. Det kan dessutom finnas i lysrörsinstallationer som gjorts före 1980. Importerade pumpar och fläktar kan innehålla PCB även under 1980-talet. I äldre utrustningar finns ofta kondensatorer med papper och mineralolja som isolering. Dessa metallpapperskondensatorer har funnits sedan 30-talet. De är märkta MP och innehåller inte PCB. Det finns en broschyr från fragmenteringsbranschen och Renhållningsverksföreningen som beskriver var och hur man kan hitta PCB i el-utrustning. Den kan hämtas på Internet, www.sanerapcb.nu eller per tel 035-22 33 00 (Stena Gotthard Fragmentering AB). Golvmassor Det kan finnas PCB i plastbaserade golvmassor för fog- och halkfria golv i t ex storkök som utförts 1956-1973. Hur gör man Bygg- och fastighetssektorn har åtagit sig att sanera fogmassor med mer än 500 ppm (500 mg/kg, 0,05 %) snarast, med målsättningen att allt ska vara klart vid årsskiftet 2002/2003. Som fastighetsägare gäller det alltså att inventera sitt fastighetsbestånd och kartlägga vilka byggnader man har som uppfördes eller fogrenoverades under åren 1956-1973. Eftersom det enda säkra sättet att avgöra om en fogmassa innehåller PCB är att analysera den, måste provtagning ske och provet sedan undersökas i ett laboratorium. Analyssvaren kan, tillsammans med kunskap om den totala foglängden, ge information om den totala mängden PCB. Kontakta miljökontoret i kommunen efter inventeringen för att informera om resultatet och gör en saneringsplan för de byggnader som innehåller PCB. På www.sanerapcb.nu finns hjälpmedel för inventeringen, bl a i form av blanketter. När ska det saneras? Som nämnts ovan ska fogmassor med PCB-halt över 500 ppm saneras snarast, dock senast 2002. Ofta innehåller massorna 20-30 % PCB. Fogmassor med lägre halt än 500 ppm behöver inte saneras. Håll miljökontoret underrättat om hur arbetet fortskrider och samråd med dem om skyddsåtgärder, dokumentation etc. Genomförandet Rent praktiskt går saneringen till så att den PCB-haltiga fogen skärs bort och de rester som blir kvar slipas bort med en vinkelslipmaskin. Under arbetet ska 4
specialdammsugare användas så att spridningen av PCB-haltigt damm undviks. Underliggande mark ska täckas. Vid upphandling bör man förvissa sig om att fogentreprenören sanerar enligt branschföreningens (SFR) rekommenderade metod. Det miljöfarliga avfallet ska samlas ihop i godkända plastsäckar eller kärl, som ska märkas. Det får endast transporteras av godkänd transportör, och avfallet ska destrueras hos SAKAB. När arbetet avslutats bör marken närmast huset åtgärdas, t ex genom ytskiktet (ca 1 dm) i icke hårdgjorda markytor byts ut. Samråd med kommunen om åtgärderna och om hur de överblivna massorna ska omhändertas! Kostnad Provtagning och analys kostar från 500 kr och uppåt per prov (expressprov kan kosta upp till 3 000 kr). Kostnaden för själva saneringen beror på var byggnaden ligger, vånings-höjd, fasadutformning, total foglängd, kostnad för byggnadsställning m. m. Det kan handla om 200 450 kr per löpmeter fog. Kostnad för transport tillkommer, samt destruktionsavgift (ca 16 kr/kg). Som nämndes inledningsvis i artikeln har kretsloppsrådet antagit ett handlingsprogram som innebär inventering och sanering av PCB. Detta är ett led i den handlingsplan som lades fram 1995 och som heter Miljöansvar för byggvaror inom ett kretsloppstänkande. Det innebär att sektorns alla aktörer hjälps åt för att effektivisera och kretsloppsanpassa byggsektorn. Målsättningen är att utveckla och använda byggvaror, byggsystem och byggmetoder som främjar långsiktig hushållning med våra naturresurser samt begränsar negativ miljöpåverkan. De här redovisade kostnaderna måste ses mot det målet! 5
Avtal förlängt om EU-rådgivning Församlingsförbundets avtal med Kyrkornas EU-kontor om EU-rådgivning har förlängts fram till 1 januari 2003. Det innebär att Kyrkornas EU-kontor kommer att finnas som en resurs under hela kommande år. Förlängningen av avtalet innebär att församlingar och samfälligheter med idéer och funderingar kan fortsätta att vända sig till Kyrkornas EU-kontor för att kostnadsfritt få "bärigheten" i dessa bedömd. Ingen församling/samfällighet ska alltså behöva plöja ner massor av timmar på sånt som är fruktlöst. Kyrkornas EUkontor kan tidigt ge tips om sådana justeringar/förändringar som behöver göras för att öka möjligheterna att få stöd. Man kan också ta på sig att "skriva ihop" ansökningarna för den församling/samfällighet som så önskar. Men då måste församlingen/samfälligheten vara beredd att betala för det. Enligt avtalet ska Kyrkornas EU-kontor under 2002 genomföra 12 informationsträffar för Svenska Kyrkans församlingar och samfälligheter. Det ska både handla om "Nu går EU-tåget" som ger grundläggande information om EU och stödmöjligheterna och fortsättningskursen "EU-tåget går vidare". Den är mera inriktad på hur man skriver ansökningar och bygger på konkreta övningar. Informations- och utbildningsträffarna startar i februari och inbjudan och program kommer inom kort att gå ut med FörbundsInfo. Kyrkornas EU-kontor har lång erfarenhet och gedigna kunskaper av såväl EU som de fonder som har byggts upp. De kan också hjälpa till vid studiebesök i Bryssel. Och de kan vara mycket givande. EU kommer betydligt närmare och blir mycket mera konkret för den som sett och besökt EU:s "glaspalats" och korsat Robert Schuman Place, uppkallat efter en av EU:s fäder Robert Schuman. Församlingar/samfälligheter som vill komma i åtnjutande av EU-medel måste anmäla kontaktombud till Kyrkornas EU-kontor. När så skett fås ett lösenord som gör att de "låsta" och mest intressanta delarna av EU-kontorets hemsida blir tillgängliga. Det är ännu inte för sent att komma med i "ansökningssvängen". Anmäl kontaktombud med nyfikenhet och intresse så kan er församling snart komma med i "penningutdelningen". Under innevarande ansökningsperiod, fram till 2006, finns mångmiljardbelopp avsatta för stöd till svenska företag och organisationer. Det är klokt att omedelbart börja orientera sig i frågan. Viktiga baskunskaper kan hämtas från Kyrkornas EU-kontors hemsida. Den nås på adressen: www.kyrkornaseukontor.org Anmälan av kontaktombud kan göras elektroniskt genom att klicka på hemsidans kontaktruta. Skriv ned personens namn och funktion i församlingen/samfälligheten, telefonnummer och e-postadress. 6
Ändrade villkor för Postens dagskasseuppräkning av kollekter Från den första november 2001 har Posten ändrat villkoren för uppräkning och insättning av dagskassor. Det normala är nu att kunderna betalar avgifter för denna service. Detta medför stora tillkommande kostnader för många församlingar. Posten tar ut olika avgifter för kunder med avtal och kunder utan avtal. Församlingsförbundet och Svenska kyrkan på nationell nivå kan i nuvarande läge inte rekommendera församlingarna något av alternativ - om de skall teckna avtal med Posten eller ej. Detta beslut kan endast fattas utifrån de lokala förutsättningarna som respektive församling har. Eventuella kostnader för kollektuppräkning skall inte tas från respektive kollekt. Dessa kostnader tas i sin helhet av respektive församling. Inom ramen för Kyrkkontot har förhandlingar med såväl Posten som Nordbanken upptagits i frågan. Församlingsförbundet Svenska Kyrkan på nationell nivå 7