Budgetförutsättningar 2004, del 2 Sid 3. Ny rekommendation: Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat

Transkript

1 6 juni 2003 NR. 14/2003 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Budgetförutsättningar 2004, del 2 Sid 3 Ny rekommendation: Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat Modellen för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader förändras avseende hantering av begravningsverksamhetens resultat. Modellen med återföring av begravningsverksamhetens resultat vart tredje år överges från och med budget Församlingsförbundets styrelse har istället beslutat om en rekommendation med innebörden att begravningsverksamheten inte får uppvisa ett ackumulerat resultat vid budgetårets utgång som överstiger plus/minus 15 procent av den totala budgeterade begravningsavgiften i kronor, om det inte finns särskilda skäl. Detta betyder att en huvudman som för år 2004 budgeterar en begravningsavgift på 10 miljoner kronor har rätt att maximalt budgetera 1,5 miljoner i ackumulerat överskott vid budgetårets utgång. Huvudmän som vill åberopa särskilda skäl måste förankra dessa hos begravningsombudet. Vem beslutar om köp av aktier i Kyrkans Försäkring AB? Församlingsförbundet har fått frågan om vem som skall besluta om köp av aktier i Kyrkan Försäkring AB. I detta FörbundsInfo redogörs för förbundskansliets syn på frågan. Svenska kyrkans Församlingsförbund S:t Eriksgatan 63, Stockholm Tel Telefax E-post forsamlingsforbundet@svenskakyrkan.se Hemsida: Ansvarig utgivare Förbundsdirektör Torbjörn Zygmunt Redaktör Lars Lidström Utsänds till arbetsgivare

2 Innehållsförteckning 1 Ny rekommendation: Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat Bakgrund Ändrad praxis genom ny rekommendation Vem beslutar om köp av aktier i Kyrkans försäkring AB? Bakgrund Bedömning Slutsats...6 2

3 1 Ny rekommendation: Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat 1.1 Bakgrund Svenska kyrkans Församlingsförbund utarbetade inför relationsändringen, på uppdrag av regeringens Begravningsverksamhetskommitté, en modell för särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader. Modellens legitimitet fastställdes i prop. Staten och trossamfunden (1998/99:38). En av utgångspunkterna vid upprättandet av modellen var att skapa goda förutsättningar för församlingarna och samfälligheterna att hålla en jämn begravningsavgift. Mot bakgrund av detta beslutades att modellen skulle innebära att huvudmannen med treåriga intervall skulle återföra tidigare års resultat (överskott/underskott) i begravningsverksamheten. Följaktligen har 2000 och 2001 års resultat i begravningsverksamheten återförts i budget Tanken med detta system var att begravningsverksamheten skulle uppvisa underskott vissa år och överskott andra år. Sammantaget skulle detta skapa en möjlighet att jämna ut resultaten så att församlingarna/samfälligheterna inte skulle behöva höja eller sänka avgiften allt för ofta. Problemet Med facit i hand har det visat sig att begravningsverksamheten i de flesta fall har uppvisat överskott såväl för 2000 som för Bakgrunden till detta är helt enkelt att budgeten för 2001 fastställdes innan församlingen kände till utfallet av 2000 års verksamhet. Detta har skapat en situation där begravningsverksamheten har samlat på sig ett tämligen omfattande överskott. Modellens slaviska krav på regelbundna återföringar av tidigare års överskott har skapat en situation där många församlingar tvingas att sänka begravningsavgiften med upp till 15 öre för att göra av med gamla överskott. Modellen har således skapat en situation där begravningsavgiften riskerar att variera kraftigt över tiden. Omöjliggör sparande Modellens konstruktion medför även ett annat problem. Genom att modellen kräver att överskott/underskott skall återföras med jämna intervall omöjliggör den ett planerat sparande i begravningsverksamheten. Många församlingar vet att de inom en snar framtid har stora kostnader för exempelvis reparationer och underhåll av byggnader, kyrkogårdar och krematorier. Inom dagens modell har huvudmannen ingen möjlighet att medvetet spara överskott till dylika ändamål. Genomförda förändringar till årsredovisning 2002 Inom ramen för Församlingsförbundets mall för årsredovisning i Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter (den så kallade branschanpassningen av årsredovisningen) gjordes till 2002 års årsredovisning en för begravningsverksamheten principiellt viktig förändring. Förändringen innebar att begreppet Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat infördes i begravningsverksamhetens resultatsammanställning. 3

4 Fram till årsredovisning 2002 hade varje års överskott eller underskott i begravningsverksamheten redovisats var för sig. Genom förändringen redovisas numera begravningsverksamhetens samlade resultat uppsummerat till ett nettoresultat, dvs begravningsverksamhetens ackumulerade resultat (se FörbundsInfo 4/2003 för beskrivning av begravningsverksamhetens resultatsammanställning och dess koppling till balansräkningen). 1.2 Ändrad praxis genom ny rekommendation Förändringen av resultatsammanställningens utseende innebär att tanken med ett kontinuerligt återförandet av överskott/underskott har fallit genom att varje års resultat inte längre separeras (förutom självklart årsresultatet). Istället bygger modellen på att alla överskott och underskott i begravningsverksamheten samlas till ett ackumulerat resultat. Detta samlade resultat skall hålla så nära noll som möjligt, dvs på samma sätt som gäller inom nuvarande modell. Det nya redovisningssättet gör det lätt för kyrkans intressenter att följa utvecklingen av begravningsverksamhetens samlade ekonomiska utfall. Den nya uppställningen tydliggör även att ett samlat överskott förr eller senare måste mötas med underskott av motsvarande storlek. För att särredovisningsmodellen på ett bättre sätt skall uppnå begravningslagens syfte om en jämn begravningsavgift har Församlingsförbundet styrelse fastställt en rekommendation om hur stort samlat överskott eller underskott som kan accepteras i begravningsverksamheten. Rekommendationen innebär att det ackumulerade resultatet (dvs det samlade överskottet/underskottet) vid budgetårets utgång får uppgå till högst plus/minus 15 procent av den totala budgeterade begravningsavgiften i kronor. Detta betyder att en huvudman som för år 2004 budgeterar en begravningsavgift på 10 miljoner kronor har rätt att maximalt budgetera 1,5 miljoner i ackumulerat överskott vid budgetårets slut. Motiven till att koppla den maximala nivån till begravningsavgiften är två. Dels är modellen lätt att förklara och använda och dels innebär modellen att stora huvudmän i kronor mätt kan tillåtas spara mer medel än mindre huvudmän. Modellen skapar således en följsamhet när det gäller det maximalt tillåtna sparandet. Särskilda skäl möjliggör medvetet sparande Förbundsstyrelsen har i sin rekommendation även beslutat att huvudmannen får ha ett större ackumulerat överskott om det finns särskilda skäl. Rekommendationens syfte är att möjliggöra ett sparande för stora planerade kostnadsökningar som kommer att ske inom en snar framtid (1-5 år). Exempelvis på sådana kostnader är reparationer, markarbeten eller förbättrad rökgasrening i krematoriet. Förbundsstyrelsens bedömning är att en god ekonomisk hushållning kräver en möjlighet att i förväg spara till dylika ändamål. 4

5 För att kunna spara mer medel än det som huvudregeln tillåter måste huvudmannen kommunicera och förankra det särskilda skälet med begravningsombuden. Begravningsombudet har vetorätt för när särskilda skäl kan anses föreligga. Förbundsstyrelsen menar att det ligger en omfattande utredningsskyldighet på en församling/samfällighet som vill hävda särskilda skäl. Huvudmannen måste här kunna visa ombudet varför sparandet behövs, dvs a) till vilket ändamål sparandet skall ske, och b) vad konsekvensen blir om sparande inte sker i förväg. Vad som närmare kan anses utgöra särskilda skäl bör utvecklas i samspel mellan Svenska kyrkans olika huvudmän och begravningsombuden. Med tiden kommer praxis att utvisa vad som kan anses utgöra särskilda skäl. Förbundsstyrelsen anser emellertid att församlingar och samfälligheter som har mycket stora överskott/underskott vid utgången av 2003 har sådana särskilda skäl att de kan tillåtas att dröja till utgången av budgetår 2005 innan de är inom huvudregelns gräns på högst plus/minus 15 procent i ackumulerat resultat. Förbundsstyrelsens rekommendation skall tillämpas från och med budget Utvärdering av den nya metoden Utfallet av denna rekommendation kommer att utvärderas i samband med insamlingen av den ekonomiska statistiken får år 2004, dvs den redogörelse som huvudmännen lämnar i maj Utvärderingen kommer primärt att fokusera på huruvida regeln om 15 procent i maximalt ackumulerat resultat är ändamålsenlig. Det är därför möjligt att förbundsstyrelsen redan till budget 2006 återkommer med en rekommendation som innebär att det maximala överskottet/underskottet sänks, till exempelvis 10 %. Den föreliggande 15 procentiga nivån skall således ses som en övre testnivå för det nya sättet att hantera begravningsverksamhetens resultat. 5

6 2 Vem beslutar om köp av aktier i Kyrkans Försäkring AB? 2.1 Bakgrund Församlingsförbundet har fått frågan om vem som skall fatta beslut om köp av aktier i Kyrkans Försäkring AB i de fall församlingen/samfälligheten avser att delta i aktietecknandet. (Kyrkans Försäkring AB är efterföljaren till Kyrkans Försäkringsbolag.) För information om bolaget och den kommande aktieteckningen kontakta projektledare Håkan Assarsson, tfn eller e-post hakan.assarsson@svenskakyrkan.se Enligt kyrkoordningen (KO 3:6) skall alla viktiga ekonomiska frågor behandlas av kyrkofullmäktige (i en samfällighet av samfällda kyrkofullmäktige). Kyrkofullmäktige skall även besluta om policy för medelsförvaltningen (KO 47:2). 2.2 Bedömning Köp av aktier på exempelvis Stockholmsbörsen utgör en kapitalplacering som kyrkoråd/- kyrkonämnd får besluta om i enlighet med fastställt medelsförvaltningsreglemente/- policy. Köp av aktier i Kyrkans Försäkring AB skiljer sig dock på en väsentlig punkt från köp av börsnoterade aktier. Skillnaden är att aktierna i Kyrkans Försäkring AB inte har någon marknadsplats vilket gör att de är svårare att omsätta (sälja) än börsnoterade aktier. Konsekvensen av detta är att det blir en principiell fråga huruvida församlingen/- samfälligheten ska gå in i ett åtagande som måste betraktas som långsiktigt. Även det faktum att aktier i bolaget, förutom eventuell aktieutdelning, har återbäring i form av sänkta premier indikerar att det är principiellt viktigt att ta ställning till om församlingen/samfälligheten skall delta i bolagets verksamhet. 2.3 Slutsats Kyrkofullmäktige skall besluta om köp av aktier i Kyrkans Försäkring AB. I de fall kyrkorådet/kyrkonämnden enligt medelsförvaltningsreglementet har rätt att göra investeringar i icke börsnoterade värdepapper kan dock kyrkorådet/kyrkonämnden besluta om investeringen. Teckningstiden har även förlagts på ett sådant sätt att kyrkofullmäktige skall kunna ta ställning till investeringen på sitt budgetsammanträde i oktober/november. På allmän begäran lämnas nedan ett förslag på beslutsformulering för församlingar och samfälligheter som avser att teckna aktier i Kyrkans Försäkring AB. Kyrkorådet/kyrkonämnden beslutar föreslå samfällda kyrkofullmäktige/kyrkofullmäktige att uppdra åt kyrkorådet/kyrkonämnden att senast 30 november 2003 teckna aktier i Kyrkans Försäkring AB för högst X kr. Kyrkofullmäktige beslöt i enlighet med kyrkorådets/kyrkonämndens förslag. 6