IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlradesdalum Kommunstyrelsen 2007-09-19 I Plalsocltid Beslutande Tjanstgõrande ersätlare Ersãltare Övriga deltagande Ulsesattjustera Justeringens platsochtid Festvåningen, Hotell Statt, kl 8.15-15.30 Göran Dahlström, ordfòrande (s), Ewa Callhammar, 2:e vice ordfòrande, Pat Werner (s), Aneli Hedberg (s), Marie-Louise Karlsson (s), Ove Melin (s), Erik Liljencrantz (m), Bengt Andersson (m), Robert Davidsson (fp), Inger Fredriksson (c), Joha Frondelius (kd), Gudrn Lindvall (mp) Patrik Fornedal (s), Karin Frisk (s), Reijo Eriksson (s) Berit Hallén (m), Lars Härnström (m), Kristina Malmnäs (fp), Carina Björk-Andersson (fp), Sten Holmgren (c), Christina Forss (kd), Ami Rooth (mp) Utredningssekreterare Marie Sandström Koski, kommunsekreterare Gunnar Westermark, kommuncheferik Hellqvist, fòrvaltningschefmattias Jansson, näringslivsenhetschefconny Petrén, ekonomichef Ane Andersson, miljöchef Lennar Axelsson, handläggare Johan Andersson, handläggare Susane Sunnermark, omvärldsbevakare Mats Hedberg, instrutör (Västra Sörmlands Räddningstjänst) LeifFredriksson, folkhälsoplanerare Monica Östberg- Rosell, sektionschef Lars Ramstedt, planarkitekt Lennar Olsson, stadsarkitekt Ingalis Modeldt Erik Liljencrantz Kommunledningsfòrvaltningen 2007-09-24 Underskrifter Sekreterare P,cagcatoe 235-276 ~ Ordförande Juslerande BEVIS Justaringenhartilkãnnagivits genom anslag Organ Sammantrãdes datum Dalumför anslags uppsàtlande Kommunstyrelsen 2007-09-19 2007-09-26 Datum fõr anslags 2007 _ i 0-18 nedtagande Fãrvaringsplats avprolokollet Kommunledningsfòrvaltningen Underskrft Utdragsbastyrkande
~Utdragsbeslyrkande IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrãdasdalum Kommunstyrelsen 2007-09-19 235 2 Arendets beredning Framförande av ursäkt Erik Liljencrantz (m) framfòr en ursäkt till kommunchefen Erik Hellqvist gällande innehållet i skrivelse som skickats som e-post til fòrvaltningscheferna. Erik Hellqvist godtar ursäkten. Juslerandessign Protokollsuldraglil
Sammantrãdesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 236 3 Presentation av nya förvaltningschefer De nyligen utsedda fòrvaltningscheferna fòr kommunledningsfòrvaltningen (Mattias Jansson) respektive fòrvaltningen fòr näringsliv och tilväxt (Conny Petrén) gör en kort presentation av sig själva. Förvaltningschefen fòr kommunledningsfòrvaltningen är tilika biträdande kommunchef. Under koirunstyrelsens överläggning ytrar sig Lars Härnström, Gudrun Lindvall, Ewa Callhammar, Robert Davidsson, Joha Frondelius samt kommunchefen Erik Hellqvist, fòrvaltningschefen Mattias Janson och fòrvaltningschefen Conny Petrén. ~ Justerandesslgn Utdragsbestyrkande Prolokollsutdragtill
Sammanlrädesdalum Kommunstyrelsen 2007-09-19 237 4 Inför Regionförbundet Sörmlands styrelsemöte 20 september Ordfòranden Göran Dahlström informerar om några av de ärenden som Regionfòrbundet Sörmland kommer att behandla vid sitt kommande sammanträde. Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Göran Dahlström, Inger Fredriksson samt kommunsekreteraren Gunnar Westermark. Informationen läggs til handlingama. Juslerandessign Prolokollsutdrag till Utdragsbestyrande
IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlràdesdalum Kommunstyelsen 2007-09-19 238 5 Dnr KS/2007: 151-040 Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun Ekonomichefen lämnar en redogörelse av prognosen fòr finansfòrvaltningen fòr Katrineholms kommun. Följande avvikelser mot budget fòr augusti månad 2007 redo visas Totalt nänderna Löneuppräking Personalomkostnadspålägg (inkl pensioner) Finansiering, utdelning m.m. Suma finans Resultat kommunen Balanserat resultat -3,4 miljoner kronor -1, 1 milj oner kronor -17 miljoner kronor -I miljon kronor -3,5 miljoner kronor -6,9 miljoner kronor -4,3 miljoner kronor Under kommunstyrelsens överläggning ytar sig Ewa Callhammar, Patrik Fornedal samt ekonomichefen Ane Andersson och fòrvaltningschefen fòr kommunledningsfòrvaltningen, Mattias Jansson. Redogörelsen läggs til handlingarna. Uldragsbeslyrkande fcz Protokollsutdraglì! Akten
Sammantradesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 239 6 SBA:s mätning av kundnöjdhet bland företagare Kommunchefen Erik Hellqvist redogör fòr den undersökning som genomfòrts av Utrednings- och statistikkontoret (Stockholms stad) och Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Stockholm Business Allance (SBA). Undersökningen omfattar de 43 partnerkommunerna isba. Syftet med undersökningen är att fånga upp fòretagamas synpunker och identifiera fòrbättringsområden gällande den kommunala servicen. I ett "Nöjd-Kund-Index" Ìar kommunernas samlade service betyg 63 på en 100- gradig skala. Katrineholms kommun Ïar betyg 59. Undersökningen planeras att genomfòras återkommande vararat år. Under kommunstyrelsens överläggning ytrar sig Inger Fredriksson, Göran Dahström, Joha Frondelius, Sten Holmgren, Gudrun Lindvall, Lars Hämström samt kommunchefen Erik Hellqvist och fòrvaltningschefen fòr näringsliv och tilväxt, Conny Petrén. Redogörelsen läggs til handlingarna. Protokollsutdragtill Utdragsbesty ande
-I) IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 240 7 Dnr KS/2007:4-109 Handläggare: Johan Andersson Redovisning av kommentarer från medborgarundersökningen 2007 Handläggaren Johan Andersson redogör fòr den sammanställning som gjorts av de skriftliga kommentarer som lämhats i medborgarndersöknngen 2007 som Statistiska Centralbyrån genomfòrt. Undersökningen hade ett urval på 1 000 personer och svarsfrekvensen uppgick til 58 procent. A v dessa har 23,4 procent valt att läna en skriftlig kommentar. Under kommunstyrelsens överläggning ytrar sig Lars Härnström, Kristina Malmnäs, Robert Davidsson samt handläggaren Johan Andersson och fòrvaltningschefen fòr kommunledningsfòrvaltningen Mattias Jansson. Redogöre1sen läggs til handlingarna. Protokollsuldrag til Akten
IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantfadesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 241 8 Pendlingsutveckling Utredningssekreteraren Marie Sandström Koski och handläggaren Susane Sunnermark redogör fòr den sammanställning som gjorts över pendlingsutvecklingen 2002-2005. Sammanställningen visar både in- och utpendling fòr Katrneholms kommun. Totalt över tiden har antalet utpendlare ökat från 2 975 personer til 3 108 personer. Inpendlingen har ökat från 2 765 personer til 2 939 personer. Redogörelsen läggs til handlingarna. Protokollsutdragtill ~UtdragsbestyTkande
Sammantrãdesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 24 2 9 Dnr KS/2007:143-014 Handläggare: Gunnar Westermark Citybanan - lägesrapport Kommunsekreteraren Gunnar Westermark rapporterar kort fòr de överläggningar som fòrts med tjänstemän från Flen och Vingåker i ärendet. Juslerandessign Protokollsutdrag till Akten Utdragsbestyrande
Sammantradasdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 243 10 Dnr KS/2007: 131 Handläggare: Gunnar Westermark Redovisnin9 av obesvarade motioner Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmäktige Kommunllmäktige fòreslås lägga redovisning av obesvarade motioner til handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunsekretariatet redovisar två gånger per år - som en lägesrapport til kommunfullmäktige - en samanställning över obesvarade motioner. Av den nu överläiade samanställningen framgår att nio motioner är obesvarade vid ingången av september 2007. Ärendets handlingar. Kommunsekretariatets skrivelse 2007-09-07 med samanställning Protokollsutdrag till Akten
Sammanlrãdesdalum Kommunstyrelsen 2007-09-19 244 11 Dnr KS/2007:243-023 Handläggare: Johan Andersson Svar på motion om tilsättning av övenörmyndare Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmäktige Kommunstyrelsen fòreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservation Mot beslutet och till fòrmån fòr Ewa Callharars yrkande reserverar sig Ewa Callharar, Robert Davidsson, Joha Frondelius, Inger Fredriksson, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson. Ärendebeskrivning En motion har inkommit från Ewa Callhammar (fp) Bengt Andersson (m) Inger Fredriksson (c), och Joha Frondelius (kd). Motionärerna yrkar att "tjänsten som Överfòrmyndare ska tilsättas med ett ansökningsfòrfarande, där meriter som juri disk och ekonomisk kunskap ska väga tungt. Bakgrund I Katrineholm har befattningen som Övedòrmyndare sedan 1990-talet varit ett politiskt uppdrag. Vi anser att arbetet som Överfòrmyndare kräver stor sakunskap, exempelvis utbildning i juridik och ekonomi. Överfòrmyndarens uppdrag är så omfattande och krävande att det krävs professionell kunskap fòr att sköta uppdraget. Med rätt kompetens kommer arbetet att utfòras mer effektivt, vilket kommer att gynna samtliga uppdragsgivare. Befattningen bör därfòr återgå til att vara en tjänst som tilsätts efter ansökan och formella meriter." Kommunstyre1sens ordfòrande framhåller i ett yttrande att uppdraget som överfòrmyndare innehas idag av en mycket kompetent person (Joakim Truedsson). Någon fòrändring är inte aktuell inom nuvarande mandatperiod. Yttrandet har bilagts akten. Ärendet handlingar. Motion om tilsättning av överfòrmyndare, 2007-05-07 Justarandessign Protokollsutdraglill Utdragsbestyrande
Sammantradesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 244 12 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning ytrar sig Ewa Callhammar, Göran Dahlström,, Robert Davidsson, Joha Frondelius, Inger Fredriksson, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson. Förslag och yrkanden Ewa Callhammar yrkar bifall til motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordfòranden proposition på ordfòrandens fòrslag om att avslå motionen och Ewa Callhammars bifallsyrkande. Han finner att styrelsen biträder ordfòrandens eget fòrslag. Justerandessfgn Protokollsutdrag til Akten Uldragsbestyrkande
IZatrineholms komml,n \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammant(adesdalum Brad Kommunstyrelsen 2007-09-19 245 13 Dnr KS/2007:69-609 Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om naturskola i Katrineholm Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmaktige Kommunstyrelsen fòreslår kommunfullmäktige anse motionen bifallen med hänvisning til bildningsnändens ytrande. Reservation Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Robert Davidsson, Joha Frondelius, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson reserverar sig mot bes1utet i den del som avser ställningstagandet til Inger Fredrikssons tiläggsyrkande. Ärendebeskrivning Gudrun Lindvall (mp) har ingett en motion om naturskola i Katrineholm. Motionen har följande Iydelse "Katrineholm sakar en naturskolan. Det finns cirka 70 kommuner i Sverige' som har sådan och mycket positiva erfarenheter av densamma. I Sverige finns en rikstäckande natursko1eförening, som hjä1per till vid nystart och där personal på olika natuskolor kan dela nya idéer och bidra til att verksamheterna utvecklas. Man samarbetar även med andra länders naturskolor. Man hittar föreningen på ww.natursko1a.se. I presentationen av föreningen kan man läsa: Vi arbetar fòr en idé; att lära in ute" Positiva upplevelser i naturen är grunden för att fòrklara ekologiska samband och fòr att fòrstå miljöfrågorna. Det gäller såväl bar som vuxen. Att få utveckla sin känsla fòr naturen är ett fòrsta viktigt steg. Kunskap om naturen börjar i naturen! I Katrineholms närhet finns naturskolor i Eskilstuna och Nyköping. Varfòr Naturskola? En natursko1a fyller många funtioner i en kommun. För det fòrsta ger Natur skolan möjligheter til naturstudier under sakkunig ledning utomhus fòr clever i olika åldrar. Naturskolepedagogiken är ett arbetssätt, som sätter elevernas egna upplevelser och intryck i centrum. Det skapar nyfikenhet och vilja att veta mer. Att hitta en trollsländelarv i vattnet ställer frågor. Hur lever den? Vad äter den? Att se en fjäril och få veta vad den heter skapar en speciell känsla för den. Den blir mer personlig. Ju mer man får veta, ju lättare är det att fòrstå att det finns ett samband - att allt levande hänger ihop. Det är fòrst när man kan läsa naturen som man kan se förändringar och inse att vi människor påverkar vår Utdragsbeslyrande t, Prolokollsuldraglill
Sammantrãdesdatum Bled Kommunstyrelsen 2007-09-19 245 14 omvärld mer än andra arer på jorden. Att kunna göra det kräver kunskap. Dagens stora miljöproblem som klimatfòrändringar och fòrlust av biologisk mångfald kräver kunskap och mäniskor, som blir så fascinerade att de aktivt vil bidra til framtida lösningar. Naturskolan ger förutsättningar. För många e1ever med fòräldrar från andra länder är det inte naturligt att vara ute i naturen. F ör dessa barn fyller naturskolan en dubbel fution. I många länder finns mycket hotfullt ute i fålt. Det kan vara giftiga insekter, ormar eller andra farliga djur. Det kan också vara så att man inte får vistas på privat mark och därfòr inte har möjligheter att vistas i naturen som här. Förutom kunskap om naturen får dessa bam också insikt i att det är ti1åtet - och ofarligt - att vistas ute i skog och mark. Det här är insikter man tar med sig hem. Naturskolan är alltså dub belt viktigt fòr des sa barn. Naturskolan kan också erbjuda studiebesök i saregi med invandrarföreningar fòr fòräldrarna. Naturskolan blir en viktig del av integrationen. Men natursko1an ger mer än så. Den ger lärare möjlighet att lära sig och utveckla en pedagogik, som inte är instängd i klassrumet. Utomhuspedagogik sakas tyvärr fortfarande i utbildningen och hör har en kommuns naturskola en stor uppgift. Att som lärare själv kunna hantera lupp, håv, flora och fågelbok gen en säkerhet, som är nödvändig fòr att detta arbetssätt ska bli en del av undervisningen. Naturskolan kan erbjuda fortbildning på studiedagar och ev. längre kurser utanfòr terminstid. I flera kommuner samarbetar naturskolans pedagoger dessutom med lärare fòr att göra skolgårdarna grönare. Att odla är ett sätt att 1ära sig de naturliga kretsloppen. Att skolmiljön dessutom blir finare är yterligare ett plus. Skolgårdar med mindre asfalt och mer grönska och spänande miljöer inbjuder tillek och rörelse. Så kallade pedagogiska utemiljöer kan vid genomtänkt planering användas i alia olika ämen och ge lust och variation åt undervisningen. I dessa processer är naturskolan en viktig resurs med dess erfarenhet av utomhuspedagogik. Vad krävs? Det behövs pedagoger, som kan bygga upp verksamheten, och en lämplig lokal. Hur fort verksamheten kan var igång beror på hur fort dessa fòrutsättningar kan fiunas på plats. Det här är en satsning fòr framtiden. Det gäller att hitta lokalen! Det behövs ett ställe där det heist finns närhet til olika biotoper som skog, vatten, ängs- och hagmark. Det kan vara ett ombyggt befintligt hus eller ett hus byggt för ändamålet med lektionssalar och andra utrymmen. För även om utomhuspedagogiken använder naturen som klassrum behövs utrymmen fòr vidarestudier och fòr att diskutera vad man funnit och hur det hela hänger ihop. Närhet till kollektivtrafik är en stor fòrdel. 6P Protokollsuldragtill Uldragsbeslyiande
Sammanlrädesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 245 15 Miljöpartiet kan idag inte peka ut en plats, men vi tror säkert att Katrineholm med sin fina och omväxlande natur kan finna en sådan och skapa en Naturskola av rang. Låt Katrineholm Naturskola bli verklighet!" Kommunfullmäktige bes1utade den 26 februari 2007, 90, att överlära motionen til kommunstyrelsen fòr beredning. Bildningsnämndens yttrande Katrineholms fòrskolor och grundskolor är på god väg när det gäller att utveckla arbetet med naturetenskap, teknik och miljöfrågor. Det finns dock ambitioner att utveckla arbetet yterligare. Bildningsförvaltningen ställer sig därför positiv til att utreda frågan om naturskola i Katrineholm. Vår bedömning är att det i kommunen finns platser som skulle vara ytterst lämpliga för naturskoleverksamhet, både geografiskt och lokalmässigt. Bildningsnärden har ställt sig bakom fòrvaltningens ytrande. Ärendets handlingar. Miljöpartiets motion til kommunfullmäktige "Naturskola i Katrineholm", 2007-02-06. Bildningsnämndens ytrande, 2007-08-28, 89 Kommunstyrelsens överlaggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Göran Dahlström, Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Gudrun Lindvall, Reijo Eriksson, Aneli Hedberg, Joha Frondelius, Robert Davidsson, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson. Förslag och yrkanden Ordfòranden Göran Dah1ström yrkar att motionen ska anses bifallen med hänvisning til bildningsnämndens yttrande. Inger Fredriksson yrkar, med instänande av Ewa Callhammar, att en eller flera landsbygdsskolor kan profiera sig som natursko1a/naturskolor. Propositon Efter avslutad överläggning ställer ordfòranden proposition på sitt eget yrkande och finner att styrelsen biträder detta. Därefter ställer ordfòranden proposition på Inger Fredriksson och Ewa Callhammars tiläggsyrkande och finner att styrelsen inte biträder detta. Juslerandes sign Pro(okollsuldraglil Akten
Sammanlrãdesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 246 16 Dnr KS/2006:426-311 Handläggare: Johan Andersson Aterremiss: motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmaktige Kommunstyrelsen fòreslår kommunfullmäktige anse motionen besvarad. Reservation Mot beslutet och til fòrmån fòr Robert Davidssons yrkande reserverar sig Robert Davidsson, Ewa Callhammar, Joha Frondelius, Inger Fredriksson, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson. Ärendebeskrivning Robert Davidsson (fp) har den 4 september 2006 ingett en motion om översyn av nollvisionsåtgärder. Motionen behandlades den 26 februari vid kommunfullmäktiges saranträde. Kommunfullmäktige beslutade då att sända motionen på återremiss til service- och tekniknänden i syfte att fà ett klargörande statistikunderlag. Motion har fòljande Iydelse: "Yrkande Teknik- och fritidsnänden ges i uppdrag att enligt motionens intentioner genomfòra en översyn av samtliga så kallade hastighetsdämpande åtgärder samt i vissa fall justera/bygga om dessa eller ta bort de som är felkonstruerade eller utgör framkomlighetsproblem. Översyn och åtgärder ska även ske av träd, stenar, stolpar, onödiga skyltar, diken, skymmande buskar och andra faror och hinder utefter vägar och gator. Nänden ges också i uppdrag att i det fall inga kontinuerliga kontakter finns, upprätta ett nätverk med exempelvis Vägverket, Polisen och skolan i trafiksäkerhetsfrågor. Bakgrund Alltfòr många skadas och dödas i trafiken. Fortfarande är det mycket långt kvar innan den av riksdagen 1997 beslutade Nollvisionen nåtts. 1997 omkom 537 personer i trafiken. Med nollvisionen i ryggen verkar det som om Katrineholm och andra kommuner tävlar om vem som kan bygga de fiesta och besvärligaste guppen och andra kostsamma trafikhinder. Protokollsutdragtill UtdragsbestYfkande
Sammantrãdesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 246 17 Att vi ska jobba fòr att ingen skadas eller omkommer i trafiken är självklar men detta kan man göra på olika sätt men man måste ta in flera aspekter i frågan. Hinder som vägbulor och avsmalningar kan häna det naturliga trafikflödet, skapa köer och stress med ökad risk fòr olyckor. Avsmalningar och refuger ger inte plats att köra åt sidan fòr att stanna eller fòr undananövrer i nödsituationero Inbromsningar och accelerationer ökar buller, bränslefòrbruing och utsläpp. MC-åkare, mopedfòrare och cyklister kan bli trängda. Gupp skadar fordon, vållar buller, ökar fòrbruing och utsläpp och kan även ge skada på de åkande och i synnerhet yrkesfòrare. Dessutom fòrsvårar och fòrdyrar dessa trafikhinder väghållningen. Gupp och avsmalningar är yare sig alltid det rätta sättet eller den enda sättet att fà ner antalet döda och svår skadade! Trafiken kan göras säkrare genom bland annat trafikundervisning i skolan, att man tar bort träd, stenar, stolpar, onödiga skyltar, diken, skymmande buskar och andra faror och hinder utefter vägar och gator. Min åsikt är att vissa åtgärder som byggts de senaste åren i Katrineholm bör justeras eller kanske i vis sa fall tas bort. På en del ställen är de helt obefogade eller helt felkonstruerade vilket framkallar stress och olycksrisker. Exempelvis avsmalningen mitt på Kerstinbodagatan. En matargata til bostadsområden som man redan har separerat de oskyddade trafikanterna från bilama genom GC-väg samt stängt av utfarsgator till. En anan åtgärd som bör ses över är den i korsningen Linnévägen-Jungfrugatan liksom samtliga gupp som trots en hastighets på 20 km per timme riskerar att ge skador på fordon. Framfòr allt är det på Vägverkets vägar som åtgärder måste göras fòr att komma vidare med trafiksäkerheten. Man måste bland annat bygga säkrare vägar som till exempel fyrfåltsstandard. Farliga vägavsnitt måste byggas bort. Man kan också höja säkerheten på befintliga vägar genom att räta ut dem och/eller sätta upp mitträcken och viltstängsel. Dessa krav måste ständigt Iyftas i diskussioner med Vägverket. Nollto1erans mot att fòrare är påverkade av berusningsmedel är sedan länge en hörnpelare i svenskt arbete fòr trafiksäkerhet. Det krävs också kraffulla och samordnade åtgärder fòr att stoppa det ökade rattfylleriet och nattliga vansinneskörningar i kommunen och här har vi möjlighet att ta initiativ fòr samarbete mellan kommun, vägverk, polis med flera." Inkomna remissvar Motionen skickades fòr ytrande til teknik- och fritidsnämnden som inkom med fòljande svar. Juslerandessign Protokollsutdragtill
Sammanlrãdesdalum Kommunstyrelsen 2007-09-19 246 18 Mycket av det som fòreslås i motionen har redan utfòrts eller är planerat att utfòras i enlighet med det skadefòrebyggande arbete som under en lång tid av år bedrivits i Katrineholm. I detta nätverk som idag benämns "Trygg och säker i Katrineholm", finns redan det nätverk som efterfrågas i motionen och arbetet med att kontinuerligt inrapportera brister och olycksrisker til kommunens risklinje är en naturlig del av det vardagliga arbetet. I nätverket ingår även olika friviligorganisationer som på ett eller annat sätt är involverade i trafiksäkerhetsarbetet. Dessutom finns sedan 1998 ett särskilt avtal mellan Vägverket och kommunen som reglerar samarbetet i trafiksäkerhets- och miljöfrågor. Vad beträffar översyn av hastighetsdämpande åtgärder har detta gjorts vid ett flertal tilfållen, bland annat i samband med en rapport til KS år 2002 och vid en trafikdag fòr teknik- och fritidsnämnden den 18 maj 2006. Även vägverket utfòr utvärderingar av nollvisionsåtgärder och resultaten visar generellt en hög acceptansnivå fòr dessa åtgärder något som också avspeglar sig i de många önskemål om hastighetsdämpande åtgärder som kommer in til fòrvaltningen. Teknik- och fritidsnänden skriver vidare att de oskyddade trafikanterna och främst barn, äldre och handikappade är prioriterade i trafiksäkerhetsarbetet. Nänden skriver också att det är fòrvånande att motionären inte tycks se sambandet mellan de drastiskt minskade olyckstalen på kommunernas vägnät och de genomfòrda hastighetsdämpande åtgärderna. Denna trend gäller även fòr Katrineholms kommuns vägnät. Nämnden skrver vidare att de är överens med motionären om att fler åtgärder måste vidtas fòr att yterligare minska olyckorna. Bland anat genom bättre utbildning och utökat samarbete med andra aktörer i vägtransportsystemet. Vägverket måste ta ett större ansvar fòr de vägar där de är väghållare. När det gäller alkohol- och drogfòrebyggande arbete så pågår detta redan i samarbete med bland annat Vägverket och polisen. Slutligen skriver nämnden att gatuontoret måste vara medvetna om att det finns vissa brister i utfòrande och underhåll av de hastighetsdämpande åtgärderna och att dessa kräver mer tilsyn och underhåll än övriga vägnätet. Vissa justeringar har gjorts på flera av de hastighetsdämpande åtgärderna. För att få fortsatt god acceptans fòr hastighetsdämpande åtgärder krävs att man är extra uppmärksamma på de platser där slitaget är stort och därfòr kommer gatukontoret infòr nästa års be1äggningssäsong att bevaka dessa noggrant.,r'" Protokollsuldrag till Utdragsbestyrkanda
IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SammanlrãdesdallJm Kommunstyrelsen 2007-09-19 246 19 Fortatt hantering och inkomna yttranden Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 26 februari 2007 beslutade man att återremittera motionen til service- och tekniknämnden i syfte att få ett klarläggande statistikunderlag. Service- och tekniknämnden har därefter inkommit med ett svar på återremissen samt en genomsnittsstatistik fòr antal skadade i central orten per år (här ingår olyckor på kommunala samt statliga vägar). Huvuddelen av statistiken är baserad på STRADA-systemets data (se vidare nedan). Den statistik som berör 1998-2002 har hämtats från Vägverket. Service- och tekniknämnden skriver som svar på återremissen att... all statistik som inträffat i Katrineholm sedan slutet av 1960-talet inhämtas från polisens olycksrapporter. Sedan 2003 sammanställer polisen alia polisrapporter gällande trafkolyckor i kommunen i ett webbaserat system som kallas fòr "STRADA". Sjukvården har sedan hösten 2006 rapporterat inkomna trafikskador til detta system. Gatukontoret använder den offciella statistiken i sin trafikplanering fòr främst de gator och vägar där man är väghållare. När det gäller olyckor som inträffar på Vägverkets vägar inom vårt väghållningsområde så analyserar och upprättar man åtgärdsfòrslag tilsammans med Vägverket. Ett exempel på det senare är den av den dåvarande teknik och fritidsnämnden antagna Trafiknätsanalysen från 2001/2002. Efter initiativ av kommunsekretariatet har ett samrådsmöte genomfòrts med fòreträdare fòr service- och teknikfòrvaltningen och Västra Sörmlands Räddningstjänst. Vid detta samrådsmöte kompletterades genomsnittstatistiken med en fòrtydligande statistik som årsvis redovisar antalet olyckor sorterat på olyckstyp samt vägtyp (denna statistik finns redovisad i ärendets handlingar med rubriken inträffade o/yckor uppde/at på år och vägtyp). Arendets handlingar Motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm, 2006-09-04. Teknk- och fritidsnämndens ytrande, 2006-12-21, 86. Svar på motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm, 2007-01-31, 8. Svar på motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm - återremiss, 2007-02-26, 84. Svar på återremiss gällande motion om översyn av nollvisionsåtgärder i Katrineholm, service- och tekniknämnden 2007-06-14, 82. Inträffade olyckor uppdelat på år och vägtyp, 2007-09-04. Juslerandessign Protokollsuldragtill Utdrags estyrkande
IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 246 20 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning ytrar sig Ewa Callhanar, Gudrun Lindvall, Ami Rooth, Robert Davidsson, Joha Frondelius, Carina Björk-Andersson, Inger Fredriksson, Erik Liljencrantz, Bengt Andersson samt instruktören Leif Fredriksson och sektionschefen Lars Ramstedt. Färs/ag och yrkanden Robert Davidsson yrkar bifall til motionen. Propositon Efter avslutad överläggning ställer ordfòranden proposition på ordfòrandens fòrslag och Robert Davidssons bifallsyrkande. Han finner att styrelsen biträder ordfòrandens eget fòrslag. Protokollsutdragtil Akten Utdragsbeslyrande
IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlradesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 247 21 Dnr KS/2007:255-600 Handläggare: Johan Andersson Svar på motion om vårdnadsbidrag Kommunstyrelsens förslag til kommunfullmäktige Kommunstyrelsen fòres1år kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning til bildningsnämndens eniga beslut. Reservation Mot beslutet och til fòrmån fòr Inger Fredrikssons yrkande reserverar sig Inger Fredriksson, Ewa Callhammar, Robert Davidsson, Joha Frondelius, Erik Liljencrantz och Bengt Andersson. Ärendebeskrivning Joha Frondelius (kd) Ewa Callhanar (fp) Inger Fredriksson (C) och Bengt Andersson (m) har inkommit med en motion om att infòra vårdnadsbidrag i Katrineholms kommun. Motionärerna skriver att "Ett kommunalt vårdnadsbidrag skulle underlätta fòr barnfamiljerna. Exempelvis öppnas möjligheter fòr familjer som har arbetstider där det inte stämmer med de kommunalt finansierade fòrskolomas öppettider, familjer i landsbygd och familjer som står i kö til den kommunala barnomsorgen. Vårdnadsbidraget kan dessutom vara til hjälp om man som fòrälder väljer att vara hemma med sina barn efter att man fòrbrukat fòräldrapengen. Det behövs flera alternativ til barnomsorg. Alia fòräldrar är med och betalar fòr bamomsorgen via skattsedeln. Vårdnadsbidraget innebär ökad valfrihet och rättvisa fòr barnfamiljerna och ger fòräldrarna möjlighet att ägna mer tid tillsammans med sina barn när de är små. Vi ger fòräldrarna beslutsrätten att välja omsorgsform fòr de fòrsta viktiga åren under barnens uppväxttid. En SIFO-undersökning från april månad 2006 visar att 64 procent av svenska folket tycker att barnomsorgsstödet bör fòrdelas rättvist til alia barn och att ersättning fòr vård bör utgå til fòräldrar med barn under 4 år. Regeringen kommer besluta att ändra kommunallagen så att alia kommuner kan infòra ett friviligt kommunalt vårdnadsbidrag fòr fòräldrar med barn mellan loch 3 år. ~ Protokollsutdrag till Uldragsbeslyrkande
-U IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrâdesdatum Kommunstyrelsen 2007-09-19 24,7 22 Vi fòreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att infòra kommunalt vårdnadsbidrag med maximalt tilåtna belopp enligt kommande riksdagsbeslut." Inkomna yttranden Kommunsekretariatet har skickat motionen fòr ytrande til bildningsnämnden. Bildningsnämnden Eftersom det i dagsläget sakas ett beslut från riksdagen att tilåta kommunerna infòra vårdnadsbidrag har bildningsnämnden inte underlag fòr att redo visa vilka konsekvenser som ett eventuellt vårdnadsbidrag skulle få fòr Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Bildningsnämndens protokoll, 2007-08-28, 88 Motion: infòr vårdnadsbidrag i Katrineholms kommun, 2007-05-13 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning ytrar sig Ewa Callhanar, Göran Dahlström, Bengt Andersson, Inger Fredriksson, Joha Frondelius, Robert Davidsson och Erik Liljencrantz Förslag och yrkanden Inger Fredriksson yrkar bifall till motionen. Propositon Efter avslutad överläggning ställer ordfòranden proposition på ordfòrandens fòrslag och Inger Fredrikssons bifallsyrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget fòrslag. -~ Protokollsuldraglill Akten