- Positiv: Med eller utan skyddsåtgärder sker en förbättring av påverkan

6 NULÄGE, PÅVERKAN OCH MILJÖKONSEKVENSER I detta kapitel redogörs för påverkan baserat på områdets förutsättningar. Behov av skyddsåtgärder har därefter identifierats. Slutligen görs en bedömning av påverkan efter vidtagna skyddsåtgärder för respektive påverkansområde. Bedömningen följer nedanstående värdeskala och används för att gradera påverkan för respektive påverkansområde. - Positiv: Med eller utan skyddsåtgärder sker en förbättring av påverkan - Ringa: Med eller utan skyddsåtgärder sker ingen eller mycket begränsad påverkan - Liten: Med eller utan skyddsåtgärder sker en liten påverkan. - Måttlig: Med planerade skyddsåtgärder sker viss påverkan. - Betydande: Med planerade skyddsåtgärder sker en betydande påverkan. F aktaruta 7 : Nuläge - Påverkan Effekt Försiktighet - Konsekvens Nuläge, påverkan, effekt och konsekvens är begrepp som ofta används i miljöbedömning, och som kan sägas beskriva en logisk händelsekedja från själva exploateringen till dess betydelse för uppställda mål. För att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser kan olika åtgärder göras. Det kan gälla verkens placering, nedreglering vid vissa förhållanden, försiktighetsåtgärder vid byggnation och drift eller särskilda vägval. Här definieras kedjan nuläge-påverkan-effekt-försiktighet-konsekvens på följande sätt: Nuläge beskriver bakgrund till respektive rubrik och/eller situationen som råder just nu för omgivning, djur och människor, såsom till exempel vilka bevarandevärda natur- och kulturmiljöer som finns inom aktuellt område och hur området nyttjas. Påverkan utgörs av den faktor som kan vara av betydelse för omgivning, djur och människor, såsom till exempel ljud, skuggor, synbarhet, trafik, utsläpp eller habitatförändringar. Effekter är de avtryck som påverkan ger upphov till på miljökvaliteter, människor eller djur. Det kan till exempel vara ändrat beteende, ökad stress, eller undvikande av de påverkade områdena. Försiktighetsåtgärder som vidtas för att minimera påverkan och effekter beskrivs här. Det kan vara till exempel hänsyn, regleringar och anpassningar eller tekniska metoder. Bedömning av konsekvenser utgörs av effekternas samlade resultat för vad det betyder för olika intressen, t.ex. för hälsoaspekter, naturvård, förändringar i populationstäthet, upplevelsevärden etc. Konsekvenser kan vara både negativa och positiva. Konsekvenserna beskrivs här efter de försiktighetsåtgärder som planeras. 7 Resonemanget är en vidareutveckling från faktaruta i Naturvårdsverkets rapport 6499, Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. 84

6.1 Vindkraft, utsläpp till luft samt avfall Nuläge Vindkraft är en förnybar energikälla som orsakar mycket låga utsläpp under sin livscykel 8. Miljöpåverkan i byggfasen dominerar i vindkraftens livscykel. Ett vindkraftverk består till allra största delen av stål, därefter av koppar, glasfiber med mera. Till fundamenten används huvudsakligen betong och armering. Metallerna återvinns, glasfiber förbränns (energiutvinning) eller läggs på deponi och betongen kan återanvändas bland annat som fyllnadsmaterial. Tillverkning av stål, betong och komposit är de verksamheter som främst bidrar till utsläppen, ungefär hälften av utsläppen av växthusgaser uppstår vid framställning av stål till verken. Vindkraften avger betydligt mindre koldioxid än flertalet andra energislag, se figur nedan. Vindkraftverk i drift medför inga uttag av icke förnybara bränslen, inga bränsletransporter och mängden avfall och restprodukter är mycket små. Figur 39. Koldioxidutsläpp jämfört med andra energislag. Källa: Livscykelanalys, Vattenfalls elproduktion i Norden, rapport 2012 8 Livscykelanalys, Vattenfalls elproduktion i Norden, rapport 2012. 85

Det utsläpp till luft som sker inom området idag bedöms vara det som uppstår från transporter som sker längs väg 50 och vid de transporter som sker inom området, samt från skogsbruket. Utsläppen till luft från transportarbetet är sammantaget mycket små. Huvudparten av transporterna sker under byggfasen. Etableringens påverkan Koldioxid, kväveoxider och metan utgör s.k. växthusgaser som bidrar till en ökad växthuseffekt. Svaveldioxid bidrar till försurningen av mark och vattendrag. De planerade åtgärderna medverkar därför till att den ökande växthuseffekten bromsas upp och att försurningen minskar. De CO2 utsläpp som uppstår pga. transporter, ca 1kton är en bråkdel av de som förhindras i det fall fossileldad kraft ersätts ca 740 kton, se nedanstående utredning. I de fall då vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft enligt nedan. För vindpark Hälsingeskogen är årsnettoproduktionen beräknad till cirka 870 GWh. Detta skulle leda till minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen, enligt tabellen nedan. Tabell 7. Minskade utsläpp då vindkraft ersätter fossila bränslen (Vindkraft i teori och praktik, Wizelius T, 2007) Ämne Årligt minskat utsläpp per 1 GWh Årligt minskat utsläpp Koldioxid 850 ton ca 740 000 ton Svaveldioxid/Svaveloxid 0,37 ca 320 ton Kvävedioxid/kväveoxid 2,6 ca 2200 ton Stoft 0,1 ca 83 ton Produktionen i den aktuella vindkraftsatsningen motsvarar årsförbrukningen för ca 30 000 eluppvärmda villor. En reaktor på Forsmarks kärnkraftverk har en elproduktion på mellan 5 och 10 TWh per år. Produktionen från Hälsingeskogen skulle alltså motsvara ca 10-20% av produktionen i en kärnkraftreaktor. Den slutgiltiga energiproduktionen i den realiserade parken kan komma att avvika från det uppgivna, beroende på vilken turbinleverantör som väljs. Baserat på maximala mängder och transportavstånd i transportanalysen, bilaga 13, har utsläppen till luft beräknats och redovisas i tabellerna nedan. Som jämförelse kan man även beräkna utsläpp av NO x och stoft 3 g NO x och 50 mg soft (PM) per kilometer. 86

Tabell 8. Utsläpp av CO 2 från transporter Typ Antal transporter Transportsträcka (km) Transportbehov (km) Utsläpp CO 2 (ton) (1) Fundament (2) 6100 30 180 000 132 Delar till vindturbiner 910 320 (3) 290 000 303 Delar till lyftkran 150 320 (3) 48 000 48 Grus- och bergmaterial 20 000 30 590 000 432 Summa ca: 27000 (4) 1 100 000 915 (1) Baseras på ett utsläpp av 7 kg CO 2 per mil för grus- och betongbilar, 10 CO 2 per mil för specialtransporter och 20 kg CO 2 per mil för dumprar och grävmaskiner. (2) Baseras på 29 bergsförankrade fundament och 57 gravitationsfundament (3) Transportsträckan är ett snitt för vindkraftverken och baseras på transport med trailer från Gävle hamn, enligt kapitel 2.3 i bilaga 13. Transport från fabrik till hamn med båt är inte inkluderat. (4) Det totala antalet transporter inkluderar inte massförflyttning inom vindkraftparken Eftersom det idag inte går att säga vem som kommer att leverera teknisk utrustning, som vindkraftverk, transformatorstation, kablar etc., går det endast att uppskatta hur transporterna kommer att se ut. T.ex. så är transportsträckan ett snitt för vindkraftverken och baseras på transport med trailer från Gävle hamn. Skulle hela transportavståndet från tillverkningen tas med i beräkningen skulle utsläppen bli något större. Både tur- och returresan är medräknad i transportsträckan för samtliga transporter. Effekter Vid elproduktion baserad på vindkraft används ytterst begränsat med naturresurser. De största utsläppen från vindkraften uppstår under byggtiden då transporter och arbetsfordon ger upphov till utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svavel, kolväten och stoft. Även i samband med rivning av verken uppstår behov av materialtransporter som genererar utsläpp till luft. Försiktighetsåtgärder I denna MKB behandlas de försiktighetsåtgärder och hänsyn som planeras vid planerings-, anläggnings-, drifts- och avvecklingsfasen av vindkraftsparken. Bedömning av konsekvenser Vindkraft är en förnybar energiform som inte ger upphov till några utsläpp av luftföroreningar under drift. Det innebär att den inte bidrar till vare sig växthuseffekt, försurning eller övergödning av mark och vatten. Produktion av el med vindkraft är mycket energieffektivt. Ju 87

fler timmar anläggningen kan köras, desto mindre blir miljöpåverkan per kwh. Ett bra vindläge ger hög produktion under verkens livstid och därmed en lägre miljöpåverkan. Miljökonsekvensen av CO 2, klimatpåverkan, är global och därför lättast att jämföra med vindkraftens motsvarande minskning av CO 2 -utsläppen. Vindkraftsparkens utsläpp av koldioxid från transporter är mycket små i jämförelse med utsläppen från vindkraftverkens hela livslängd och den förnyelsebara elproduktionen. Med de försiktighetsåtgärder och anpassningar till omgivningen som redogörs för i MKB bedöms konsekvenserna bli positiva jämfört med andra energislag. Den sammantagna bedömningen är att påverkan från vindkraftsetableringen är positiv. 6.2 Ljudutbredning Nuläge De ljud som alstras i och kring ansökningsområdet idag är skogens naturliga ljud, som susande trädkronor och prasslande löv, men även ljud från skogsbruket, som fordonstrafik, skogsmaskiner, motorsågar etc. Även fordonstrafik från vägar kommer och går kontinuerligt. Etableringens påverkan Vindkraftverk alstrar ljud från främst två källor; dels ett mekaniskt ljud från växellåda och fläktar och dels ett väsande ljud från turbinbladen. I moderna verk har de mekaniska ljuden så gott som helt eliminerats medan ljudet från bladen ofta är det som är reglerande för verksamhetens omfattning. Ljud anges i enheten decibel (db). Tekniskt innebär en fördubbling av ljudnivån en ökning med 3 db. Ger en enskild maskin eller högtalare en ljudnivå om 37 db, skulle således två sådana maskiner tillsammans ge en ljudnivå om 40 db. Förändringar på 1-2 db klarar örat normalt inte av att uppfatta, först vid förändring om cirka 3 db kan man uppfatta skillnader i ljudnivåer. Vår hörsel behöver dock en ökning med närmare 10 db för att uppleva förändringen som en fördubbling av ljudnivån. Örats känslighet för ljud varierar med ljudets frekvens. Vid beräkning av ljudnivåer kan det göras en kompensation för detta, den sålunda justerade ljudnivån benämns db(a) (decibel-a). Figuren nedan visar översiktligt vilka ljudnivåer som förekommer vid olika miljöer. 88

Figur 40. Illustration av olika ljudnivåer. Källa: Banverket Maximala ljudnivån 40 db(a) vid bostäder som begränsningsvärde för vindkraft har fastslagits i rättspraxis. Detta kan jämföras med motsvarande riktvärden för buller från vägtrafik, 55 db(a) eller från byggarbetsplatser, 45 60 db(a) beroende på tid på dygnet. Vid marknivå rakt under ett modernt vindkraftverk är ljudnivån ca 55 dba. Ljudet avtar med avståndet till verken med omkring 6 db(a) per avståndsdubblering från ljudkällan. Detta beror dels på att ljudeffekten fördelas över ett större område, och dels på den naturliga dämpning av ljud som sker tack vare luft och mark. I bilaga 15 finns även en karta inklusive ljudutbredningskurvorna från 30 db till 55 db, d.v.s. invid verken. Hur ljudet uppfattas från ett vindkraftverk beror på vilket håll det blåser åt men även vad det är för väder. En ljudvåg utbreder sig fortare ju varmare det är. Under vissa förhållanden, oftast på vintern uppträder det meteorologiska fenomenet inversion, d v s att temperaturen ökar med höjden. Eftersom ljudvågen utbreder sig snabbare i varmare luft ökar även ljudhastigheten med höjden. Ljudvågen böjs då nedåt vilket resulterar i en högre ljudnivå på marknivå. Motsatsen sker en varm sommardag då temperaturen avtar med höjden. Ljudvågen böjs då upp från marken och ger en lägre ljudnivå på marken. Även vindens hastighet påverkar ljudutbredningen. Vindhastigheten adderas till ljudhastigheten och böjer på så vis ljudvågorna. Vid medvind böjs ljudvågorna nedåt och ljudnivån ökar. 89

Figur 41. Ljudvågens utbredning. Källa: SMHI Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. Ju starkare det blåser desto mer maskeras det av naturliga ljudkällor som tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverken. Figur 42. Ljud från vindkraftverk hörs normalt som tydligast vid vindhastigheter omkring 8 m/s. Vid högre vindhastigheter uppkommer en maskeringseffekt på grund av ökat bakgrundsljud. Ett fenomen som kan öka störningen på grund av ljud från vindkraft är så kallad vindskugga. Denna eventuella effekt kan uppträda i kuperad terräng om vindkraftverk är belägna på en höjd med bebyggelse i en intilliggande dalgång. I sådana fall kan bakgrundsljudet vid vissa vindriktningar vara lägre vid de vindskyddade husen i dalgången jämfört med den relativa vindhastigheten vid vindkraftverken och detta kan leda till att ljudet från vindkraftverken upplevs som starkare än om det var placerade på samma nivå som bebyggelsen. Det är väldigt svårt att dra några generella slutsatser bara genom att titta på ett område och utifrån det säga om det är ett vindskyddat läge. En första bedömning kan man 90

göra genom att titta på höjdskillnader mellan där vindkraftverken står och bostäder, det är dock som en relativt osäker metod. Det är viktigt att påpeka att ljudet inte blir högre bara för att det är ett vindskyddat läge. Däremot kan störningen öka då maskeringen pga av naturliga bakgrundsljud är låg. För att utreda hur vindpark Hälsingeskogen påverkar ljudmiljön i dess närområde har ljudberäkningar utförts. Dessa beräkningar utgår från Exempellayouten. Beräkningen i sin helhet finns som bilaga 15. Karta nedan visar ljudkurvor inklusive vindkraftverken från beräkningarna för Exempellayouten. En mer detaljerad karta återfinns i bilaga 1:27. Figur 43. Ljudutbredning för Exempellayout (83 verk, Vestas V-112 3.0 MW) med 220 meters totalhöjd. Grön linje visar gränsen för 40 db(a) och lila linje gränsen för 35 db(a). Ljudutbredningen påverkas av vindriktningen när ljudet sprids med vinden. Beräkningen är gjord utifrån att det är medvind åt alla håll, det vill säga i verkligheten kommer ljudnivån vid en viss plats, enligt ljudkurvorna i figurerna ovan, främst att uppkomma när vinden blåser från vindkraftverken mot den platsen eller punkten. I ljudkurvorna ovan redovisas några bostäder i närområdet, som valts ut som representativa ljudpunkter, och den beräknade ljudnivån i Exempellayouten. Tabellen nedan visar beräkningsvärden för respektive bostadshus. 91

Tabell 9. Resultat från ljudberäkningar. Ljudnivån vid närliggande fritidshus samt avstånd till närmsta verk i exempellayouten. Ljudberäkningarna för Exempellayouten är baserade på turbintyp Vestas V112-3,0MW, med en totalhöjd på 220 meter. Nr Gårdsnamn Exempellayouten 83 st. Vestas V112-3.0MW, totalhöjd 220 m Ljudnivå [db(a)] Avstånd till närmsta verk [m] 1 Furumo 39,9 1270 m 2 Röste 38,0 1770 m 4 Gårdviksbo 35,9 (1) 2400 m 5 Rotsjön 36,1 1970 m 6 Hinnriks 35,1 3110 m (1) Gårdviksbo består av ett 20-tal hus. Ljudberäkningen har gjorts på fyra representativa beräkningspunkter i området och 35,9 db(a) är det högsta värdet av dessa. Tabellen och kartan med ljudkurva ovan visar att inga bostäder kommer att beröras av ljudnivåer över 40 db(a) och att det är mycket få bostäder som får ljudnivåer i området 36 40 db trots att Exempellayouten är gjord för att visa mest påtaglig påverkan. Se bilaga 15 för ljudberäkningen i sin helhet. I avsnitt 3.6 redovisas en alternativ utformning med ett vindkraftverk med lägre källjud och i bilaga 15 redovisas ytterligare ett exempel. Infraljud och lågfrekvent ljud är också något som ofta kommer upp för diskussion inför vindkraftsetableringar. I Danmark har man gjort en undersökning av infraljudets (frekvenser under 20 Hz) påverkan på människor 9. Undersökningen visar att vindkraftverk avger infraljud men med hänsyn till människans känslighet för dessa frekvenser är bedömningen att påverkan är mycket liten. Även nära turbinerna är ljudtrycksnivån långt under den normala hörtröskeln och därför kan infraljud inte anses vara ett problem. Gällande lågfrekvent ljud (20-200 Hz) visar studier 10 att gällande riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus (SOSFS 2005:6) innehålls för normalstora parker (under 100 verk). Naturvårdsverket har gjort en kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar, vilken visar att det inte är troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvent buller från vindkraft är att vänta från vindkraftsparker. 11 Effekter Vindkraftverkens ljudutbredning kan orsaka viss hälsopåverkan. De hälsoeffekter som ljudstörning ger upphov till är framförallt stress. Förhöjda nivåer av stresshormoner har kunnat mätas i till exempel saliv eller urin. Stressen ger i sin tur sömnsvårigheter, minskad koncentrationsförmåga och minskad inlärningskapacitet. 12 9 Moeller og Pedersen, Lavfrekvent stoej fra store vindmoeller, Sektion for Akustik, Aalborg Universitet 2010, ISBN 978-87-92328-30-4 10 Per Lindkvist, Lågfrekvent buller från vindkraftverk, TRITA-AVE 2010:15 11 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar. Rapport från NV 2011-11-28 12 Resultat från forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa, Ljudlandskap för bättre hälsa, (2008) Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 92

Aktuell forskning visar 13 dock att det är relativt få människor som verkligen upplever sig störda av vindkraftverk. Det finns ett samband mellan hur man upplever en störning och den miljö man bor i. Fler människor boende i flackt landskap upplevde sig störda (drygt 10 %) än de som bodde i ett varierat landskap eller i villaområden (cirka 5 %) vid en ljudnivå strax under 40 db. När det gäller infraljud och lågfrekvent ljud finns inga belägg för att det, när riktvärdet för ljud utomhus och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda, bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. 14 Indirekt påverkan kan vara ett eventuellt undvikande av platsen då djur och människor kan känna sig störda. Ljudet avtar ju med avståndet mellan ljudkälla och den punkt man befinner sig. Försiktighetsåtgärder Ljudnivån vid bostäder är dimensionerande för utformningen av vindkraftparken i Hälsingeskogen. Vindkraftverkens placering och effekt kommer att anpassas så att ingen bostad får en ljudnivå utomhus som är högre än 40 db(a). I första hand placeras vindkraftverken på att avstånd som gör att ljudnivån understiger begränsningsvärdet på 40 db(a). Ett annat alternativ är att anpassa genom så kallad nedreglering. Det betyder att man kan styra rotorns varvtal så att ett lägre källjud från turbinen fås och därmed kan ljudnivån vid närmaste bostad reduceras så att begränsningsvärdet på 40 db(a) garanteras. Ljudutbredningen från vindkraftverk har beräknats utan hänsyn tagen till vegetation eller byggnader som eventuellt kan skärma av eller absorbera en del av ljudet. Resultaten av beräkningarna hamnar därmed normalt över den verkliga ljudnivån. Verkens ljudemission (källjud) är beroende av vilken turbin som väljs samt eventuella behov av reglering. Bedömning av konsekvenser Med de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas kommer ljudnivån inte att överstiga 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid någon bostad. Högre ljudnivåer kan upplevas inom ansökningsområdet. Mycket få hus (se tabell ovan) får en ekvivalent ljudnivå som närmar sig 40 db för den presenterade Exempellayouten. Ovan nämnda bostäder är samtliga fritidshus och nyttjas således inte för permanent boende. Fritidshus nyttjas vanligen mer sommartid då ljudet vid marknivå av fysikaliska skäl blir lägre än vintertid. Den sammantagna bedömningen är att konsekvensen av ljud är ringa då gällande begränsningsvärde kommer att uppfyllas och få bostadshus kommer ligga nära begränsningsvärdet. 13 Avhandling av Eja Pederson, (2007), Human response to wind turbin noise. Perception, annoyance and moderation factors. 14 Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar. Rapport från NV 2011-11-28 93

6.3 Skuggeffekter Nuläge De skuggbildningar som uppstår i och kring ansökningsområdet kommer främst från skogen. Barr- och lövträd skuggar marken och omgivningen. Tillfälliga skuggbildningar kan även uppstå från förbipasserande flyg- och lastbilstrafik. Då skuggkällorna är rörliga så är även skuggorna rörliga och uppträder oregelbundet. Etableringens påverkan Då ett vindkraftverk vid soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga som kan uppträda på stora avstånd från höga verk. Det som man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som uppstår då det skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer ett blad inte helt att dölja solen och skuggbilden blir mindre markant. Det finns ett antal faktorer som kan påverka hur mycket skuggeffekt man upplever vid ett bostadhus, såsom topografin mellan verket och huset, verkets höjd över marken, solstånd, molnighet, verkets drifttid, vindriktningen och trädridåer. En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn utsättas för dessa skuggeffekter när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan enskild situation, vid en fastighet, påverkas bland annat av vindriktningen. Om det blåser parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten att ha störst utbredning och längst varaktighet, eftersom verket då ställer in rotorn vinkelrätt mot vinden och därmed också mot solen och skuggan blir som störst. De krav som tillämpas i rättspraxis för skuggeffekter från vindkraftverk på störningskänslig plats, är att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år. En skuggförekomst om 8 timmar per år, motsvarar cirka 0,2 % av den sammanlagda tiden med dagsljus under ett år, mellan soluppgång och solnedgång. Riktvärdet tar hänsyn till att den rörliga skuggan inte uppkommer under dygnets mörka timmar, vid mulna tillfällen eller då det inte blåser. Varaktigheten av skuggbildningen per dygn bör inte heller överskrida 30 minuter. Förekomsten av skuggeffekt har beräknats med programmet WindPro. Beräkningen är gjord dels för att ta fram den sammanlagda tiden över året med skuggeffekt, dels för den längsta tiden med skuggförekomst under en enskild dag. Vid beräkning av den maximalt möjliga skuggtiden utgår beräkningen ifrån hela den tid när solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från en molnfri himmel och när rotorytan alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen under det att vindkraftverket är i drift. För att beräkna den sannolika skuggtiden anpassas dessa värden sedan till statistik över väderförhållanden i området. Beräkningen baseras på vinddata för området och den genomsnittliga soltiden per månad baseras på representativ solstatistik för platsen, i detta fall är statistiken hämtad från Borlänge klimatstation. I kartan nedan samt i tabellen nedan visas de punkter skuggberäkningarna har utförts för. Beräkningspunkterna representerar i de flesta fall områden med flera bostäder. Beräkningarna är utförda för Exempellayout A. Eftersom parken är lokaliserad till ett område med skog är förhållandena sådana att träd eller 94

byggnader ofta skärmar av mot ett eller flera verk. Vid beräkningarna har detta inte beaktats, utan det har antagits att platsen ligger exponerad mot samtliga verk. Beräkningen visar att endast ett bostadshus (ett fritidsboende) kommer att utsättas för skugga och dessutom ligger skuggan med marginal under riktvärdet enligt rättspraxis. Sannolik skuggtid är 5 timmar (rättspraxis 8 timmar), maximal tid per dygn är 22 minuter (rättspraxis 30 min). Beräkningen, som finns i sin helhet i bilaga 16, visar också vilken tid på dygnet och året som man kan förvänta sig skuggeffekterna. I detta fall uppträder skuggorna från vindkraftverken ej under månaderna maj-augusti. Dessutom är vegetationen idag sådan att inga vindkraftverk syns från bostadshuset och därmed ingen skugga. Karta nedan visar skugglinjer från beräkningen samt vindkraftverken. Figur 44. Figur. Resultat från skuggberäkning, förväntad skuggtid för Exempellayout A (83 verk, Vestas V-112 3.0 MW) Effekter De hälsoeffekter som rörlig skugga orsakar är framförallt stressreaktioner. 15 I en studie i Tyskland har det konstaterats att försökspersoner som utsattes för mer än 15 timmar skuggtid per år kände sig väldigt störda och ansåg att deras livskvalitet hade försämrats. Någon 15 Pohl et al. 1999, 2000 95

motsvarande vetenskaplig studie har inte gjorts i Sverige. De bedömningar som används i Sverige bygger främst på de tyska erfarenheterna och bestämmelserna. 16 Försiktighetsåtgärder Om den faktiska skuggtiden, efter etablering av vindparken, ändå överskrider riktvärdet vid någon bostad finns reglermöjligheter som kan användas för att reducera skuggtiden. Enligt ovan är det dockmycket osannolikt. Hur den tekniska lösningen kan se ut för reglering varierar beroende på val av turbin. En metod är att verken utrustas med soldetektorer som känner av när solen skiner. Detta i kombination med att verken programmeras med solkalendrar de tillfällen under året som berört område skuggas så kan skuggtiden regleras för att inte överskrida gällande rekommendationer från Boverket. Vid en slutgiltig layout kommer en ny skuggberäkning att genomföras för att kartlägga vilka bostäder som riskerar att drabbas av skuggbildning. Dessa beräkningar kommer då att utföras med den verkstyp som väljs för den layout som slutligt beslutas. Oavsett vilka verk som uppförs kommer den faktiska skuggtiden inte att överstiga åtta timmar per år eller 30 min per dag vid bostäder. Bedömning av konsekvenser Med hänsyn till planerade försiktighetsåtgärder är den sammantagna bedömningen att konsekvensen av skuggor är ringa. Antalet skuggtimmar kommer inte att överskrida vad som i praxis bestämts som begränsningsvärde. 6.4 Elektromagnetiska fält Nuläge Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Etableringens påverkan En markförlagd kabel ger inte upphov till något elektriskt fält. Det elektriska fältet kring en luftledning uppkommer till följd av spänningsskillnaden mellan fasledare och marken. Det elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar i princip inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiskt fält mäts i mikrotesla ( T) och styrkan i en angiven punkt beror på fasernas placering och på avståndet mellan kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar med avståndet till ledningen. 16 Boverket (2009) Vindkraftshandboken, planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden; ISBN 978-91-86045-27-2/ ISSN: 1400-1012. 96

Sedan 2002 finns ett allmänt råd från tidigare Statens strålskyddsinstitut som anger referensvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Referensvärdena är rekommenderade maxvärden och bygger på riktlinjer från EU. Syftet med referensvärdena är att skydda allmänheten mot kända hälsoeffekter vid exponering för magnetfält. De är satta till en femtiondedel av de värden där man har konstaterat negativa hälsoeffekter. För långsiktiga effekter, som förhöjd cancerrisk, räcker inte dagens kunskap för att fastställa några gränsvärden. Olika frekvenser har olika lätt att skapa strömmar i kroppen. Referensvärdena skiljer därför mellan olika frekvenser. För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet 100 μt. Under de största kraftledningarna (400 kv) ligger fälten på 10 20 μt. Referensvärden för allmänheten är satta lägre än de för yrkesmässig exponering. Orsaken är att det inom allmänheten finns grupper som kan vara extra känsliga, som barn, äldre och sjuka. Dessutom ska de som exponeras i yrket känna till exponeringen och kunna vidta åtgärder för att minska den om det behövs. (Strålskyddsmyndighetens broschyr, Magnetfält och hälsorisker) Figur 45. Magnetfält - Avstånd till kraftledning Effekt Hälsoeffekterna kopplade till magnetfält är under ständig diskussion. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga entydiga resultat som visar om magnetfält påverkar oss människor negativt. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att ett gränsvärde ska kunna sättas. Istället hänvisar strålsäkerhetsmyndigheten till att försiktighetsprincipen tillämpas då det gäller allmänhetens exponering av magnetfält från kraftledningar Försiktighetsåtgärder Inga försiktighetsåtgärder kommer att erfordras då de markförlagda kablarna inom parken inte kommer att ge upphov till elektromagnetiska fält. Det elektriska fältet kring en luftledning 97

(från parken ut till överliggande nät) uppkommer till följd av spänningsskillnaden mellan fasledare och marken, men då det elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet så kommer dessa inte innebära någon hälsorisk med de erfarenheter och med den kunskap vi har idag. De kraftledningar som kommer att ansluta parken kommer att vara i storleksordning 130-220 kv. För magnetfält med frekvensen 50 Hz är referensvärdet 100 μt. Under de största kraftledningarna (400 kv) ligger fälten på 10 20 μt, vilket innebär att väldigt små fält kommer att uppstå invid aktuella kraftledningar. Se även figuren ovan hur magnetfältet avtar med avstånd beroende på dimension på kraftledning. Bedömning av konsekvens Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna för elektromagnetiska fält är ringa. Kablarna inom parkens uppsamlingsnät kommer att ge låga magnetfältnivåer. 6.5 Ljus/hinderbelysning Nuläge Vindkraftverk måste i likhet med master och andra höga byggnadsverk förses med hindermarkering enligt nu gällande föreskrifter Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2013:09). Reglerna för vindkraftverk beror på verkens höjd. För alla vindkraftverk gäller enligt nu gällande föreskrifter: Ljuset ska placeras så att det markerar föremålets högsta punkt. Avseende vindkraftverk, får ljusmarkeringen i stället placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Lågintensiva ljus ska utgöras av fast rött ljus. Medelintensivt ljus ska utgöras av rött blinkande ljus. Högintensivt ljus ska utgöras av vitt blinkande ljus. Både medelintensivt och högintensivt ljus tonas ner och har lägst ljusstyrka på natten. Regler som gäller för vindkraftverk mellan 45-150 meter, enligt nu gällande föreskrifter: Vindkraftverken ska markeras med vit färg samt med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Regler som gäller för vindkraftverk över 150 meter, enligt nu gällande föreskrifter: Vindkraftverken ska markeras med vit färg samt förses med högintensivt vitt blinkande ljus. I en vindkraftspark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt punkten ovan. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftspark och som inte utgör parkens 98

yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken som lyser i skymning, gryning och nattetid). Parkens yttre säkerhetszon sträcker sig 2 km ut från vindkraftverken, se figur nedan. För komplett information angående hindermarkering, så som ljusintensiteter och färgskalor m.m. se Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2013:09). I nuläget finns inga master i ansökningsområdet som kräver hinderbelysning. Mobilmaster finns i närheten av ansökningsområdet, den närmaste på några km håll. Etableringens påverkan För vindpark Hälsingeskogen kommer ett radarstyrt hinderbelysningssystem att användas. Genom radarstyrning kommer det högintensiva blinkande ljuset endast att vara tänt när lågt flygande flygplan eller helikoptrar är i närheten. Påverkan på omgivningen av hinderbelysningen, den mycket begränsade tid den kommer att vara tänt beror bland annat på typ av ljusmarkering, antal vindkraftverk, omgivande landskap, tid på dygnet, årstid, väderlek och omgivningsljus. Även avståndet mellan betraktaren och vindparken har betydelse för upplevelsen. Det är i första hand det högintensiva blinkande ljuset som kan komma att upplevas störande och då främst under skymning och gryning. Hinder över 45 meter måste förses med hinderbelysning vilket gör att hinderbelysning behövs även under byggnation och nedmontering så länge som tornet är högre än 45 meter. Under byggperioden kommer det radarbaserade kontrollsystemet sannolikt inte att vara inkopplat. Enligt beslut som fattats av Transportstyrelsen 2011-03-10 är radarstyrd hinderbelysning godkänd i Sverige. Särskild dispens krävs dock från Transportstyrelsen. Figur 46. Exempel på radarenhet för styrning av hinderbelysning monterad på vindkraftverk. 99

I en vindkraftspark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt punkten ovan. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftspark och som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken som lyser i skymning, gryning och nattetid). Parkens yttre säkerhetszon sträcker sig 2 km ut från vindkraftverken, se figur nedan. Figur 47. Metod för markering av vindkraftverk. Källa: Bilaga 3 till TSFS 2013:09 Figur nedan visar ett exempel hur högintensiv blinkande belysning kan komma att placeras i vindpark Hälsingeskogen utifrån kraven i reglerna för hinderbelysning som finns i dagsläget (TSFS 2013:9). 100

Figur 48. Placering av högintensiv belysning utifrån Exempellayouten i denna MKB. Illustrationen anger också var radarenheterna bör placeras. Med de skyddsåtgärder som vidtas, beskrivna nedan, bedöms påverkan från vindkraftverkens hindermarkering som ringa då den högintensiva blinkande belysningen endast kommer att tändas upp då lågt flygande flygplan och helikoptrar är i närheten. Det högintensiva vita ljuset är som starkast (mätt i candela, cd) i dagsljus. Även en mulen dag är dock bakgrunden så pass ljus att risken för bländning från själva lampan är minimal. På natten lyser det högintensiva ljuset svagare och även om vi ser själva lampan tydligt mot natthimlen är den inte tillräckligt stark för att ge upphov till bländning. Ljus från vindkraftverkens hinderbelysning kan dock orsaka påverkan på landskapsbilden genom att de kan ses från ansökningsområdets omgivning. Effekter Hinderljusens visuella påverkan, den mycket begränsade tid de kommer vara tända, sker både genom direkt ljus och indirekt ljus, exempelvis via vatten eller snöytor, låga moln, terräng och byggnader. Ljusens synbarhet beror på till exempel ljusens ljusstyrka mot betraktaren, ljusbilden i övrigt i landskapet, ljusens färg och karaktär, samt väder och terräng så som hinder och atmosfäriska förhållanden. Den visuella påverkan beror även av betraktaren, till exempel synförmåga och vilken typ av verksamheter som betraktaren utövar. 101

Det högintensiva vita ljuset är starkare än det medelintensiva röda ljuset men då människans ögon upptäcker röd färg först kan det upplevas som att vi ser det röda ljuset tydligare. 17 Upplevelsen av landskapet kan dock påverkas av hindermarkeringarna även om inte ljusen bländar. Försiktighetsåtgärder Bergvik kommer, med anledning av landskapspåverkan av hinderljusen, att föreslå ett villkor i tillståndet som innebär att ett radarbaserat kontrollsystem installeras under förutsättning att lagstiftningen tillåter det eller undantag medges och att sådana system finns kommersiellt tillgängliga till ekonomiska villkor som inte är orimliga. Sådana system kräver idag dispens från Luftfartslagstiftningen som också har givit det i flera fall. Radarsystemet möjliggör reglering av när hinderljusen är aktiverade. Ett radarbaserat kontrollsystem av hinderbelysningen minskar påverkan för närboende jämfört med om den högintensiva blinkande belysningen alltid är tänd. Bedömning av konsekvenser Med försiktighetsåtgärder enligt ovan så blir den sammantagna bedömningen att konsekvensen av hinderljus är ringa. Högintensivt blinkande belysning kommer endast att ändas upp då lågt flygande flygplan och helikoptrar närmar sig. 17 http://stenarenewable.se/wp-content/uploads/2011/03/hinderbelysning-2011-02-14.pdf 102

6.6 Påverkan på landskapet Nuläge En landskapsanalys, genomförd av Sweco, finns i sin helhet som bilaga 9. Aktuella fotomontage återfinns i bilaga 9. Analysen omfattar utredningsområdet med närmaste omgivningar och är inriktad på att beskriva landskapet som helhet, inte enbart landskapsbilden. Ansökningsområdet för Vindkraftpark Hälsingeskogen utgörs av ett kuperat skogsområde nordost om Svabensverk på östra sidan av väg 50, med nivåer från 325 m.ö.h. till 455 m.ö.h. Flera av bergstopparna är på över 400 m.ö.h. och bildar landmärken, bl.a. Långbrännberget i områdets norra del. Inom ansökningsområdet finns ett tjugotal tjärnar varav de flesta små. De omges ofta av våtmarker. Inom ansökningsområdet finns enstaka byggnader med inga bostadshus. Bebyggelsen i närområdet utgörs av mindre byar och enstaka gårdar, fäbodbebyggelse och fritidshus. Utöver tomtmark i anslutning till byggnader förekommer ingen öppen gräsmark inom ansökningsområdet. Ingen mark i området odlas. Det är därför ont om längre utblickar i landskapet inom ansökningsområdet, men vid sjöar och på hyggen kan man se flera kilometer. Inom ansökningsområdet går vandringsleden Gruvbergsleden, samt även ett par cykelleder. I närområdet, på andra sidan av väg 50, går Pilgrimsleden samt skidspår vid Skålsjögården, som är en kursgård och konferensanläggning med friluftsprofil. Inom ansökningsområdet finns inga natur- eller kulturmiljöer av riksintresse. I närheten finns däremot flera högt värderade miljöer, vilket har styrt såväl avgränsningen av parken som val av lägen för fotomontage. Vid vissa av fäbodarna finns ängsmarker som tack vare mångårigt bete har en värdefull flora. Vid gården Tulpans är ängsmarkerna av så högt värde att de utpekats som ett mindre Natura 2000-område. Häsbodalen, där Häsboån och Häsboåsen leder från Häsbosjön mot sjön Mållången, är en naturmiljö av riksintresse med bland annat geovetenskapliga värden. Området kring Amungen i Rättviks kommun, väster om ansökningsområdet, är en rik fornlämningsmiljö med järnframställningsplatser och gravar, en kulturmiljö av riksintresse. Björnås, som ligger vid Gårdviksbo i Falu kommun, sydväst om ansökningsområdet, är också en kulturmiljö av riksintresse, på grund av fornlämningsförekomster i form av fångstgropsystem. Även en av de många fäbodarna i närområdet, Grejsan i Falu kommun, är en kulturmiljö av riksintresse i kraft av sin välbevarade bebyggelse. Figur 49. Utsikt över ett hygge mot Stora Häsberget, som ligger direkt norr om utredningsområdet 103

Landskapets struktur ges i hög grad av höjdförhållandena och av hur det brukas. Stora, öppna rum bildas av de större sjöarna, medan odlingsförhållandena gett upphov till mindre rum i form av ängar och annan öppen mark kring bebyggelsen. Storskaligt jordbruk förekommer inte, men skogsbrukets hyggen bildar stora landskapsrum. Hyggena har en flytande form och växer successivt igen. De är därmed inte grundläggande för landskapets struktur på det sätt som sjöarna är. Mindre landskapsrum finns även kring småsjöar och tjärnar. Nedan visas några bilder från och strax intill ansökningsområdet. Figur 50. Gruvbergsleden i trakten av Lilla Häsberget, norr om ansökningssområdet Figur 51. Där skogen är gles och där det finns våtmarker ger även skogsterrängen vissa utblickar Figur 52. I tätare skog kan man ha utblickar från skogsvägarna Figur 53. Pilgrimsleden, väster om ansökningsområdet 104

Etableringens påverkan Vindkraftsutbyggnad påverkar landskapets upplevelsevärden på många olika sätt. Det är dels en direkt påverkan, genom t.ex. buller och visuella effekter. Men det handlar även om en mer svårbeskriven påverkan. Upplevelsen av vindkraftens påverkan på landskapet är subjektiv och beror såväl på betraktarens inställning till vindkraft som på betraktarens förhållande till landskapet, bland annat: synen på vindkraften som energikälla relationen till det omgivande landskapet som boende, markägare, sommargäst, besökare etc. ekonomiska intressen möjligheten till deltagande i planeringsprocessen Analysen av landskapsbildspåverkan har fokuserat på platser där människor vistas återkommande och verken blir synliga. Utsikten från ett antal platser utanför utredningsområdet har också illustrerats med fotomontage. Ett stort antal fotomontage har tagits fram till samråd Steg 1 och samråd Steg 2 och har bidragit i den analys som gjordes inför utformningen av Ansökningsområdet. Fotomontagen för Ansökningsområdet återfinns i bilaga 9. Landskapsanalysen i bilaga 9 innehåller även som underbilaga ett flertal fotomontage men de är baserad på 86 verk och det något större område som samråddes om i samråd Steg 2. Analysen och de fotomontagen visar därför på en något mer påtaglig påverkan än de i bilaga 9. Det gäller framförallt från sydväst (Svabensverk) och nordost (Sjösveden) om Ansökningsområdet där fotomontagen i bilaga 9 ger en riktigare bild. Övriga fotomontage i bilaga 9 ger i huvudsak ett riktigt intryck. Erfarenhetsmässigt och baserat på fotomontagen bedöms landskapsbildspåverkan bli större på platser där avståndet till verken är högst några kilometer än där avståndet är flera kilometer. Eftersom parkens layout inte bestäms i tillståndsskedet har tabellen nedan angivit avstånd till utredningsområdets gräns, inte till närmaste verk. Ju fler verk som syns desto större bedöms också påverkan bli. Nedanstående matris graderar påverkan utifrån dessa två aspekter för olika platser. De platser som bedöms påverkas mest står i den övre högra rutan av matrisen och de minst påverkade i den nedre vänstra. Starkare färg anger större risk för negativa konsekvenser. Tabell 10. Sammanställning synlighet. Redovisningen ovan är inriktad på bebodda eller av annat skäl välbesökta platser där vindkraftparken bedöms bli synlig Påverkan landskapsbild Avstånd till ansökningsområdet max 3 km Avstånd till ansökningsområdet över 3 km Upp till något tiotal synliga verk Gårdviksbo Ev. Fredagsberget Svabensverks fritidsområde Ev. Bingsjö (enstaka platser) Flera tiotal synliga verk. Sjöar, t.ex. Häsbosjön, Kölsjön, Stora Glittern Gruvbergsleden (inom vindkraftparken vid öppna partier) Svabensverk (vid sjön Hämmen) Dalstuga Sjösveden Södra Flät Grejsarberget, Bingsjöberget, Myggberget Gruvbergsleden, Pilgrimsleden m.fl. leder/stigar (vid öppna partier) Sjöar: Amungen, Hämmen ev. Mållången 105

Konsekvenserna, d.v.s. hur detta upplevs och vad det får för följdverkningar, är svåra att beskriva, dels för att upplevelsen är individuell, dels för att vi lever i en brytningstid med en pågående förändring, där synpunkter och teorier om landskapet och vindkraften växlar starkt. Rent sakligt får landskapet en modernare karaktär. Det förändras från ett skogslandskap som av många uppfattas som naturligt till ett landskap som tydligare präglas av människan och av vår tid. Landskapet där Vindkraftpark Hälsingeskogen är beläget bedöms inte som unikt i ett nationellt perspektiv och de negativa konsekvenser bedöms därmed, i ett nationellt perspektiv, inte som stora. För att kunna jämföra olika typer av landskap sinsemellan med avseende på landskapsbilden kan landskapets unicitet graderas enligt följande: Unikt landskap. Landskap som är av nationellt eller internationellt intresse för sitt estetiskt tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde, exempelvis Höga Kusten och Siljansbygden. (Ej aktuellt i detta projekt.) Regionalt viktigt landskap. Landskap som innehåller höga landskapsbildsvärden i form av natur-, kultur och friluftslivsvärden som är regionalt erkända för sitt estetiskt tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde, exempelvis Voxnans dalgång och Amungens-Tälningens-Mållångens sjösystem. Lokalt viktigt landskap. Landskap som innehåller lokala landskapsbildsvärden i form av natur-, kultur och friluftslivsvärden som är lokalt erkända för sitt estetiskt tilltalande, symboliska eller identitetsskapande värde, exempelvis landskapet vid Skålsjön. Ordinärt landskap. Landskap som innehåller ordinära landskapsbildsvärden. Nedan görs en sammanställning av bedömda konsekvenser för de platser där landskapsbilden bedöms påverkas som mest av Vindkraftpark Hälsingeskogen. Platser med störst risk för negativa konsekvenser står i den övre högra rutan av matrisen och platser med minst risk i den nedre vänstra. Starkare färg anger större risk för negativa konsekvenser. Miljöer som endast bedömts påverkas obetydligt har inte tagits med i sammanställningen. Verkens placering är inte bestämd i skrivande stund, vilket innebär att tabellen är principiell. Bedömningarna gäller vid en Exempellayout på 83 vindkraftverk. 106

Konsekvenser landskapsbild Unikt och/eller orört landskap Regionalt viktigt landskap Lokalt viktigt landskap Ordinärt landskap Mindre påverkan, t ex några tiotal synliga verk på långt håll eller färre verk synliga på nära håll ej aktuellt i detta projekt Ev. Tulpans, Bingsjö 18,19 (enstaka platser) Stort opåverkat område Amungen- Tälningen-Mållången Svabensverk vid Hämmen Svabensverks fritidsområde Stora delar av skogsområdet inom vindkraftparken Större påverkan, t ex flera tiotal verk synliga på långt håll eller några tiotal verk synliga på nära håll ej aktuellt i detta projekt Grejsarberget, Bingsjöberget 20 Dalstuga Häsbosjön och Sjösveden 21 Gårdviksbo 3 Pilgrimsleden, Gruvbergsleden (från öppna partier) Sjöar, hyggen och vägar inom och nära vindkraftparken Grejsarberget och Bingsjöberget faller ut som de landskapsavsnitt där risken för negativa konsekvenser är som störst. Det rör sig om regionalt viktiga landskap där stora delar av vindkraftparken blir synliga men på långt håll. Dock berörs begränsade delar av dessa landskapsavsnitt och avståndet mellan Grejsanberget och ansökningsområdet är ca 7 km och från Bingsjöberget är avståndet drygt 12 km. Under samrådsprocessen har synpunkter inhämtats och Bergvik har under processens gång ändrat utformningen av projektområdet. Nedan visas två fotomontage från Svabensverks badplats/rastplats. Den första bilden visar den layout/områdesavgränsning som visades i samband med samråd 2 och den andra bilden visar Exempellayouten för ansökningsområdet. Båda bilderna visar vindkraftverk med en totalhöjd på 220 meter. Efter samråd 2 har en justering av området skett och avståndet från Svabensverk till ansökningsområdet har ökat med drygt 1 km och är nu drygt 3,5 km. Bilderna kan vara något svårlästa i tryckt format, i bilaga 9 återfinns de i större format. 18 Tulpans är Natura 2000-område och alltså av riksintresse, men landskapsbilden är inte en del av bevarandevärdena (som utgörs av naturtyper och arter) och området har därför inte kategoriserats som unikt vad gäller landskapsbilden. 19 Bingsjö, Amungen och Björnås (vid Gårdviksbo) är kulturmiljöer av riksintresse, men har inte kategoriserats som unikt landskap i denna analys eftersom landskapsbildsvärdena inte utgör grunden för utpekandet som riksintresse. Bingsjö är en bymiljö med värdefull bebyggelsestruktur. Björnås och Amungen är fornlämningsmiljöer. 20 Grejsarberget är ett utsiktsberg nära Grejsans fäbodar, Bingsjöberget ett utsiktsberg nära Bingsjö. Grejsans fäbodar och Bingsjö är kulturmiljöer av riksintresse, men bergen ligger utanför riksintresseområdena och har därför inte kategoriserats som unikt landskap i denna analys. 21 Häsbodalen (där Häsbosjön och Sjösveden ligger) är en naturmiljö av riksintresse, men landskapsbildsvärdena utgör inte grunden för utpekandet som riksintresse och områdena har därför inte kategoriserats som unikt landskap i denna analys. 107

Figur 54. Fotomontage från Svabensverks badplats som visades i samråd 2 Figur 55. Fotomontage från Svabensverks badplats med Exempellayouten för ansökningsområdet Landskapet i och kring Vindkraftpark Hälsingeskogen kan till största delen räknas som ett lokalt viktigt landskap, i kraft av den estetiskt tilltalande landskapsbild som kuperad terräng och rikedom på sjöar ger, samt i kraft av de natur- och kulturmiljövärden som bl.a. fäbodväsendet och skogsfinnarnas epok har gett upphov till. Observera att utvärderingsmodellen inte tar hänsyn till enskilda personers relation till en plats. Konsekvenserna kan ur den enskildes perspektiv upplevas som både större och mindre än vad tabellen anger. Effekt Vad gäller antalet människor som påverkas så ligger inga större samhällen helt nära vindkraftparken och därmed blir relativt få människor påverkade vad gäller den egna närmiljön. Det rör sig dock om ett landskapsavsnitt där turism och fritidsboende är av betydelse för bygden. Vindkraftparkens konsekvenser för landskapsbilden ska även ses i detta allmänna perspektiv. 108

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige innebär att för vissa bygder anses vindkraft, från samhällsbyggnadssynpunkt, kunna förenas med andra intressen. Kommunens ställningstagande i översiktsplanetillägget om vindkraft innebär att området för Vindkraftpark Hälsingeskogen är ett sådant område, och denna riktade landskapsanalys för vindkraftparken har inte visat något annat. Trots den risk för negativa konsekvenser som finns bedöms landskapet tåla den föreslagna vindkraftsetableringen. Vindkraftverken ligger långt ifrån de landskapsavsnitt som från allmän synpunkt har de högsta landskapsbildsvärdena. Hänsyn har tagits till dessa landskapsavsnitt under planeringens gång, både genom kommunens avgränsning av lämpliga områden för vindkraft och genom Bergviks avgränsning av ansökningsområdet. I Naturvårdsverkets syntesrapport om vindkraftens påverkan på människors intressen 22 talas om olika aspekter för hur landskapet upplevs. Forskare menar att den visuella påverkan kan ge upphov till stress, särskilt i början av en planeringsprocess då en förändring i landskapet föreslås. I regionen kring ansökningsområdet finns några uppförda vindkraftparker och även ett antal tillståndsgivna etableringar 2-3 mil från ansökningsområdet. Det är uppförda vindkraftparkerna Hedbodberget, Tavelberget och Jädraås samt tillståndgivna Tönsen och Lingbo. Närmast belägna vindkraftpark (befintlig eller tillståndsgiven) är Tavelberget som är en befintlig park med 5 vindkraftverk, ca 17 km från ansökningsområdet. Det aktiva skogsbruket leder till att hyggen tas upp på de högsta höjderna i regionen. Från en sådan höjd, kan man, en klar dag, om man har goda ögon och vet vad man letar efter på långt håll se två ev. flera vindkraftparker. På avstånd längre än 15 km som det här är frågan om så kan de vara svåra att urskilja från andra landskapselement och man måste i de flesta fall vända sig i olika riktningar för att se fler än en park. När skogen växer upp försvinner de utblickar som finns idag men nya tillkommer vid nya hyggen. Det är platser människor normalt inte befinner sig på annat än för att plantera skog eller för att titta på utsikten. Om det faktum att man kanske kan se fler än en park uppfattas som positivt eller negativt beror närmast på betraktarens uppfattning om vindkraft i allmänhet och/eller betraktarens uppfattning om landskap som statiska eller föränderliga. Till syvende och sist är landskapets upplevelsevärde individuellt och handlar ofta om visuella aspekter och symboliska och identitetsskapande värden. Inställningen till vindkraft beror ofta på vilken relation personen har till landskapet; markägare, fastighetsägare, permanentboende, sommarboende eller turist. Olika personer upplever och använder landskapet på helt olika sätt. 22 Naturvårdsverket Rapport 6497: Vindkraftens påverkan på människors intressen. 109