Våld i nära relationer

Relevanta dokument
Våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer

Definition av våld och utsatthet

Mäns våld mot kvinnor

Våld i nära relationer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

halvdag kring våld och hot i nära rela2oner 6 mars 2014

Våld i nära relationer

Våldets konsekvenser för hälsan

Våld mot djur och våld i nära relationer

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Våld i nära relationer, våldtäkt och misstanke om våld i nära relationer som bakomliggande orsaker till sjukdomstillstånd och sjukskrivning

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan- våld i nära relationer

Lyssna, stötta och slå larm!

Handläggning av våldtagna kvinnor

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Förändringshjulet efter Proschaska & DiClemente

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Våld i nära relationer. Strömsholm 14 mars 2013

Definition av våld och utsatthet

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Svensk kvinnofrids- och barnrättshistoria

Att fråga eller inte fråga

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Barn som upplevt våld i sin familj

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Vald i nara relation

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Våldsutsatta, hemlösa kvinnor med missbruk

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära relationer

Hur påverkar våldet den fysiska och psykiska hälsan?

Referenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.

Hot och våld i nära relationer Barn som upplever våld Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld

Våld ett hot mot kvinnors hälsa

Våld i nära relationer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Repetition & uppföljning våld i nära relation

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

Handlingsprogram Kvinnofrid

Våld i nära relationer

Stora Demens Dagen, Stockholm, Christen Erlingsson Docent i vårdvetenskap Linnéuniversitet

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

Handlingsplan för anställda inom staden som utsatts för våld Motion av Ewa Samuelsson (kd) (2005:52)

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Stoppa mäns våld mot kvinnor

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Tough Guise: Opening Montage

Kvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa

Dödsfallsutredningar Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott

B R I S - R A P P O R T E N

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen

Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar

Att fråga om våld. Studiedag för MHV/BHV Uppsala läns landsting. Anna Berglund, leg. läk och med. dr. Utbildningsenheten, NCK

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

VÄSTERÅS STAD ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor

Våld i nära relationer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Riktlinjer - Sociala bostäder

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Flyktingbarnteamet Göteborg

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Likabehandlingsplanen

Kampanj R - Kunskapsbanken RAPPORT. Våldsutsattas upplevelser av uppbrott och kontakter med myndigheter

Om socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt SoL

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA

Transkript:

Våld i nära relationer

Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill Latent våld Försummelse/vanvård

Våld i nära relationer Alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) Kännetecknas av; Den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren. Våldet sker vanligtvis inomhus, i offrets egen bostad Våldet ökar i allvar och i intensitet ju längre relationen pågår Den utsatta för våld i en nära relation är oftast en kvinna

Våldsvågen Våld Våld Värme Värme Värme

Att leva med våld Carin Holmberg och Viveka Enander 2007 & 2010

Normaliseringsprocessen (våldets kontinuum) Påverkar självförtroendet Påverkar självbilden Bryter ner Tappar tron på sig själv Tar över (internaliserar) utövarens bild av sig själv Livsutrymmet minskar gradvis Jag är du

Sammanfattning, vad sker i en våldsrelation Växling värme våld Känslomässiga, traumatiska och sammansatta band Normalisering Livsutrymmet minskar

Konsekvenser av våld Kontusioner, frakturer, skallskador och skärsår Kronisk smärta, huvudvärk, muskelvärk, buksmärtor, mag/tarmproblem, gynekologiska besvär Psykosomatiska symtom som stickningar, domningar, illamående, diffus trötthet, yrsel och svimningar Drogmissbruk, depression, tobaksbruk, ångest Isolering Minnesstörningar Förvirring Handlingsförlamning

Våldsutsatthet kopplad till hälsa PTSD-symtom var cirka tre till fem ggr vanligare hos utsatta för allvarliga sexuella övergrepp i barndomen eller i vuxen ålder än bland andra Symtom på depression var dubbelt så vanligt hos utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen eller i vuxen ålder än bland andra Riskbruk av alkohol var dubbelt så vanligt hos utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld som vuxen än bland andra Hjärtinfarkt var två till fyra ggr vanligare bland kvinnor i ålder 57-74 år som varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysisk våld än bland andra Självskadebeteende var mer än tre ggr vanligare hos kvinnor och fem ggr vanligare hos män som utsatts för allvarligt sexuellt våld i vuxenlivet än bland andra

Uppbrottsprocessen Misshandlade kvinnor gör i genomsnitt 3-5 tillfälliga uppbrott innan de lämnar relationen definitivt Slutligt uppbrott sker oftast på grund av ökad grad av våld eller att kvinnan fruktar för sitt eget eller eventuella barns liv/säkerhet

Steg i frigörelsen var befinner sig en utsatt? 1. Den utsatta är fortfarande bunden i relationen jag älskar 2. Den utsatta tar avstånd jag hatar 3. Den utsatta känner medlidande med mannen jag tycker synd om 4. Den utsatta känner likgiltighet jag känner ingenting

Att diskutera Vad i berättelsen fångar dig mest? Samhällets syn på våldsutsatta är att den utsatte ska gå vid första slaget. Hur påverkar det en person utsatt för våld? Hur kan förståelsen av varför en utsatt inte lämnar relationen påverka ditt möte med klienter/patienter?

Statistik över anmälda brott Misshandel mot kvinna Misshandel mot man Antal anmälningar om misshandel 2015: Kvinnor över 18 år: 28.967 Män över 18 år: 35.258 2014-10-02

Utsatta vuxna nationellt Mellan 30 och 60 procent av världens kvinnor har någon gång blivit utsatta för fysiska eller sexuella övergrepp (WHO) 13 kvinnor per år dödas av en man som de har eller har haft en nära relation till (NCK) Var 10:e som söker vård är utsatta för någon form av våld i hemmet. 13 873 fall av misshandel mot kvinnor och 3119 mot män i nära relation anmäldes under 2015. (Brå) Mörkertalet är stort, omkring 80 procent utsatta kvinnor polisanmäler inte (Brå)

Vad säger lagen? 2 kap 1 socialtjänstlagen Socialnämnden i varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. 5 kap 11 socialtjänstlagen Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Hälso- och sjukvårdslagen 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård.

Socialstyrelsens föreskrifter Våld i nära relationer (SOSFS 214:4) Föreskrifter och allmänna råd Rutiner Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld Socialnämnden ansvarar för att det ledningssystem som finns innehåller de processer och rutiner som krävs för att verksamheten ska uppfylla krav i lagstiftning och föreskrifter (ange enhet via Infoga sidfot)

Forts Socialstyrelsens vägledning (2014) Vägledningen rekommenderar att Hälso- och sjukvården bör: fråga alla kvinnor som uppsöker mödrahälsovård om erfarenhet av våld fråga alla kvinnor som uppsöker psykiatrisk vård om erfarenhet av våld ta upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin. Inga rekommendationer om rutinfrågor för socialtjänst

Vilka tecken bör leda tanken till våld/förtryck? Partner/familjemedlem är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar att lämna personen ensam Personens berättelse om skadans uppkomst stämmer inte överens med skadans utseende Personen har väntat länge med att söka vård eller stöd Upprepade besök för diffusa eller vaga symtom/problem Tänk på att medföljande vän/väninna kan vara en förövare!

Upptäcka våldsutsatta Tar inte av sig ytterkläderna Tittar ofta på klockan Mobilen ringer ofta Får ofta SMS Är orolig/stressad Svårt att få ögonkontakt Har svårt att fatta egna beslut Synliga tecken på våld

Särskilt utsatta grupper Personer med funktionsnedsättning Personer med missbruks- eller beroendeproblematik Personer med utländsk bakgrund Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Äldre Hbtq

Varför är det viktigt att fråga om våld? Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem Professionens skyldighet Kunna erbjuda stöd och hjälp Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en ytterligare kränkning Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess

Hur fråga? Blir du slagen? Är din partner våldsam? Är du rädd för din partner? Behöver du hjälp? Upplever du att någon i din närhet kontrollerar dig eller begränsar din frihet? Känner du dig trygg eller finns det delar av ditt liv som känns otrygga eller hotande? Har du någon gång blivit utsatt för att någon slagit dig, knuffat dig, bankat ditt huvud i väggen eller golvet, tagit struptag på dig eller på något annat sätt försökt skada dig? Har någon hotat att slå dig eller göra andra saker med dig så att du har blivit rädd? Brukar någon skrika åt dig, säga nedsättande saker till dig eller kontrollera vad du gör eller på annat sätt utnyttja dig? Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja eller tvingat dig att bli vittne till sexuella handlingar mot din vilja?

Varför frågar vi inte? Tror inte att våld är så vanligt Vet inte hur man ska fråga Tidsbrist Föreställningar kring vem som är en misshandlad kvinna Egna erfarenheter 2014-10-02

Hitta information NCK, nationellt centrum för kvinnofrid, www.nck.uu.se http://plus.rjl.se/fakta 1177 Sex och relationer, Utsatt för våld eller hot om våld Vart vänder man sig? Regionens intranät sök Våld i nära relationer

Våldsutsatt - flödeschema för professionella Om hon svarar ja, vad kan jag erbjuda/vart kan jag hänvisa henne? En kvinna söker på vårdcentralen för diffusa smärtor. Blåmärken på båda armarna./ En kvinna med långvarigt ekonomiskt bistånd kommer på samtal. Blåmärken på båda armarna. Hur tar jag upp frågan om hon varit utsatt för våld? Vad bör jag tänka på?

Kontaktuppgifter länsövergripande Madeleine Söderberg Utvecklingsavdelningen Länsstyrelsen i Jönköpings län 010-223 64 77 madeleine.soderberg@lansstyrelsen.se Veronica Ottosson Folkhälsa och sjukvård Region Jönköpings län 0381-350 38 veronica.ottosson@rjl.se