Undervisningsoch examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete Bengt Pettersson Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Min bakgrund vid genomläsning av materialet var kännedom om tidigare rapporterade uppföljningar av undervisningens utformning av program vid Göteborgs universitet samt erfarenheter från PIL-enhetens verksamhet med kurser, seminarier, verkstäder, nätverksträffar, utvecklingsprojekt mm. Hur kan man förstå utrycket undervisningsformer? Diskussioner om undervisningsformer handlar ofta om pedagogiska metoder som lärare väljer att använda, olika typer av aktiviteter som nyttjas samt resurser som krävs för undervisningens genomförande. Den schemalagda föreläsningen i sal på campus är ett exempel på en aktivitet där lärare läser före ur sitt manuskript och de närvarande studenterna förväntas lyssna, och där salen för framträdandet är anpassat med resurser så att budskapet ska gå fram bra (gradinsal, podium, mikrofon, högtalare, videoprojektor etc). Med tillgång till ny teknik kan emeller-tid den traditionella undervisningen förändras och rummet öppnas mot omvärlden. Läraren kan möta studenter på distans. Det betyder emellertid inte alltid att läraren förmår anpassa den pedagogiska metoden till de nya förutsättningarna. Vid en genomgång av BLUE11-rapporterna återfinns en mångfald undervisningsformer. 25
Ordmolnet nedan får illustrera fler av de undervisningsformer som nämns. Figur 1 Undervisningsformer Ser vi till hela det inlämnade materialet är storföreläsningar, seminarier och handledning vanligt förekommande. Det är också vanligt att handledning, individuellt och i grupp dominerar i slutet av respektive program. En bidragande orsak till det kan vara att förekomsten av självständiga arbeten ökar, och att kvalitetsfrågor relaterade till examensarbeten är något som uppmärksammas på institutionerna. De i BLUE11-materialet redovisade sätten att undervisa följer traditionella mönster. Utöver föreläsningar, seminarier och handledning finns dock betydande skillnader i undervisningens karaktär vilket sammanhänger med respektive ämnen och undervisningstraditioner. Exempelvis skiljer sig delar av den konstnärliga utbildningen naturligt nog från delar av den samhällsvetenskapliga utbildningen. Kanske har det att göra med hur ämnesföreträdare själva vunnit kunskap? Men också hur vetenskaplig och konstnärlig kunskap samt erfarenhetsbaserad skicklighet inom respektive disciplin lämpligen tillägnas. Humanistiska fakulteten anger i BLUE11-materialet workshopar, verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och fältarbeten ibland med en omfattning motsvarande en fjärdedel av den disponibla tiden. På flera av Handelshögskolans program lyfter man särskilt fram fallstudier, simulering, rollspel och projekt som viktiga undervisningsformer. IT-fakultetens program använder grupphandledning, workshopar, projekt- och problembaserad undervisning. Konstnärliga fakultetens program beskriver värdet av den individuella handledningen, masterclass och de offentliga framföranden, till exempel utställningar och orkesterspel. Flera av den naturvetenskapliga fakultetens program beskriver värdet av exkursioner, fältarbeten, laborationer, räknestugor och projektorienterad undervisning. Sahlgrenska akademins program tar upp värdet av den kliniska färdighetsträningen som del av en tydlig professionsinriktning samt projektbaserad och forskningsmiljöförlagd undervisning. Samhällsvetenskapliga program anger bland annat undervisning i basgrup-per och handledning av examensarbeten. Utbildningsvetenskapliga program och lärarprogram lyfter bland annat fram den verksamhetsförlagda undervisningen. Det är svårt att på föreliggande empiriska grund ge en sammanhållen och rättvisande bild av de undervisningsformer som används i program vid Göteborgs universitet. För att klara en sådan uppgift skulle det behövas kompletterande intervjuer för att tydliggöra institutionernas ambitioner med de undervisningsformer som beskrivs i BLUE11- materialet. Nedanstående exempel från Sahlgrenska akademin får belysa problematiken för temagranskaren. Exemplet, som inte är unikt för Sahlgrenska akademin, är här menat som en illustration när syftet med den tematiska granskningen är att studera hur olika undervisningsformer används på olika kurser som ingår i program. 26 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
Pedagogiken i programmet grundar sig på ett studentcentrerat och aktivt arbetssätt, som är anpassat till kursens innehåll, kunskapsform och lärande sammanhang. Formen för lärande varierar och innefattar exempelvis litteraturstudier. Seminarier, workshops, föreläsningar, case-metodik, auskultationer, VFU, rapporter, essäer, loggbok, dagbok och reflektion i grupp och individuellt. Göteborgs universitets lärplattform (GUL) används som ett forum for kommunikation, diskussion och reflektion mellan studenter och kursledning. Även annan IT-baserad teknik som exempelvis Connect e-möten, Skype-diskussionsgrupper, webb interaktiva dokument används som stöd i lärandesituationer. En reflektion om undervisningsformerna från min sida är att även om salsundervisning är vanligt förekommande (föreläsningar, seminarier, lektioner) så framträder en betydande pedagogisk variation och mångfald i BLUE11-materialet. Av det IT-stöd som finns tillgängligt för lärare och studenter vid Göteborgs universitet, så är det universitetets lärplattform (GUL) som vanligen nämns. De undervisningsformer som ofta nämns i programbeskrivningarna visar på ett medvetet omvärldsperspektiv samt professions- och verksamhetsanknytning. PIL-rapporten Alternativa undervisningsformer vid Göteborgs universitet (Pareto & Leric, 2011) rekommenderas för vidare läsning. I rapporten beskriver, analyserar och diskutera författarna de undervisningsformer som institutionerna använt sig av när man publikt beskrivit programmen, bland annat på webben för potentiella studenter. Det andra området för temagranskning fokuserar examinationsformerna. Även här är de beskrivna formerna många och varierande till sin karaktär. I vissa fall sammanfaller examinationsformer med undervisningsformer. Examinationstillfället betraktas då som en lärsituation för studenterna. Figur 2 Examinationsformer Skriftliga salstentor är vanligt förekommande. Därutöver tillkommer andra former, som till exempel hemtentor och grupprojekt på humanistiska fakulteten, inlämningsuppgifter på Handelshögskolan, inlämningslaboration och projektredovisningar på IT-fakulteten. På konstnärliga fakulteten har de musikinriktade programmen salstentor. De verkar emellertid inte vara vanliga på övriga program inom konstnärliga fakulteten. Istället redovisas en mångfald av examinationsformer. Det handlar om muntliga redovisningar, Undervisnings- och examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete 27
bedömning av artefakter/prototyper, utställningsarbeten, offentliga evenemang och löpande examination i kontakt mellan lärare/examinator och student. Även vad gäller examinationsformer är det på basis av det inlämnade BLUE11-materialet svårt att få grepp om hur examinationsformerna används i olika delar av respektive pro-gram. Vårt exempel från Sahlgrenska akademin får åter illustrera tolkningssvårigheterna. Salstenta 43%, varav 75% utgörs av examinationer i biomedicinska ämnen Individuell skriftlig hemtentamen 22% Gruppexamination med skriftlig rapport kombinerad med muntlig redovisning 13% Individuell praktisk tentamen 3% Individuell muntlig presentation 5% Individuell skriftlig debattartikel 3% Självständigt arbete, 15 hp Att beräkna andelen examinationsformer ger inte rättvisande bild över programmets examinationer. Salstentor som dominerar i antal förekommer till 75% inom biomedicinska ämnen, som endast utgör 17% av programmets 180 hp. En reflektion från min sida är att beskrivningar av undervisningsform respektive examinationsform i flera fall överlappar varandra. Aktiviteter vilka anges som undervisningsform i BLUE11-materialet tycks vara den aktivitet där bedömning av studentens kunskaper sker. Aktiv och formerande återkoppling på studentprestationer är viktiga när studentens lärande står i centrum och undervisning/examination nyttjas som en slags iterativ process snarare än en avslutande kontrollfunktion. Det finns emellertid en problematik som tar sin utgångspunkt i rättssäkerhet förknippad med en sådan hållning, till exempel i anslutning till användning av löpande examination. Det synes väsentligt att bedömningskriterier vid sådan examination är tydligt kommunicerade med studenterna och att kriterierna även används av examinator. Men en djupdykning i den problematiken, och i hur lärare och examinatorer som är involverade i de beskrivna programmen förhåller sig till studenters lärande respektive myndighetens rättsäkerhetskrav, går utöver denna temagranskning. Slutligen ingick det i tematiska granskningen om undervisningens utformning att granska de delar i BLUE11-materialet som behandlar metoder för pedagogisk utveckling av programmen. Materialet är ganska knapphändigt i dessa delar. Några av mina iakttagelser är att kursvärderingar nämns som grund för pedagogisk utveckling, dock inte så ofta som jag förväntat. Flera pekar på det stora värdet av ett aktivt kurslagsarbete. Lärarkonferenser lyfts fram i anslutning till många program. Inom det konstnärliga området tar man även upp högskolepedagogisk utbildning och de satsningar man gjort på coaching och musik-genus som metoder för pedagogisk utveckling. 28 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
Figur 3 Metoder för pedagogisk utveckling Sammanfattningsvis kan det vara intressant att diskutera exempel på hur man hanterat relationen mellan undervisningsform och examinationsform. Beskrivningar av det juridiska programmet är ett exempel där problematiken synliggörs, och där den tydliga pedagogiska ambitionen för studenters lärande tycks ha kommit i konflikt med andra värderingar och regler vid myndigheten. En annan slutsats av temagranskningen är att företrädarna för programmen ofta beskriver det stora värdet av omvärlds-/arbetslivsperspektiv som en central utgångspunkt till varför undervisning och examination utformas på ett visst sätt. Undervisnings- och examinationsformer. Pedagogiskt utvecklingsarbete 29