Barnhälsovården i Västernorrland 213 Verksamhetsredovisning
Innehållsförteckning sid Sammanfattning 2 Utmaningar 21 2 FBHV organisation 3 Samrådsgrupp 3 Kravspecifikation Resultatredovisning 213 5 Inskrivna barn 31 dec 213 5 Familjesituation EPDS 7 Hembesök, nyföddhetsperioden Basprogrammet 9 Hörselscreening Föräldrastöd i grupp Föräldragrupper 212 per BVC 11 Pappaindex 12 Rökvanor 13 Amning 1 Barn och övervikt 1 Alkoholpreventivt arbete 17 Vaccinationer 1 Vaccination mot TBC 19 Vaccination mot Hepatit B 19 Biverkningsrapportering 2 Organisation sjuksköterskor 2 Läkare 22 FBHV-psykologer 22 Vårdtyngdsindex 22 Anmälningar till socialtjänst 23 Referenser 2 1
Sammanfattning Sammanlagt 151 barn var inskrivna på länets barnavårdscentraler 31 december 213. Antalet BVC-enheter var 3. Antalet sjuksköterskor som arbetade med BVC under år 213 var 5 stycken. Per vecka ägnades 15 timmar åt länets BVC, väsentligen oförändrat jämfört med föregående år. 1/3 av alla BVC bedrivs i privat regi, enligt LOV-avtal som omfattar vårdcentraler. Resultatsammanställning baseras till stor del på barn födda 212-13. Vi noterar i statistiken att andelen ammande mödrar fortsätter att gå ned. Detta är en generell tendens i landet. Benägenheten att amma är lägre nu än tidigare, och intrycken är att tillägg används snabbare numera. Internationellt sett ammar dock en stor andel svenska mammor sina barn. Föräldrautbildningen har möjligen tagit fart. Den omfattar fler familjer än för några år sedan, framför allt mödrar. % av förstagångsmödrar deltar i föräldragruppsverksamhet. Samma siffror som vid 212 års statistikredovisning. Året dessförinnan (211) låg siffran på 7 %. En drygt två-årig föräldrastödsutbildningen riktad till BVC- och MVC personal har resulterat i ett nytt föräldrastödsprogram med fler träffar och möjligheter att också i högre grad attrahera fäderna. Vi räknar med att programmet kan innebära ett ökat deltagande av fäder. Västernorrland har i flera år tillhört de län i Sverige som haft den största andelen överviktiga och feta både bland barn och vuxna. Det är därför glädjande att andelen fyraåringar med övervikt eller fetma nu verkar ligga på en något lägre nivå.. Framför allt gäller detta pojkarna, medan motsvarande tendens för flickorna talar för en viss ökad andel av överviktiga barn. Följsamheten till rekommenderade vaccinationsprogram är fortsatt mycket hög och BVC:s roll som arena för en bred kontakt med föräldrarna är synnerligen viktig. Under 212 blev också Hepatit B-vaccinationer gratis tillgänglig för alla barn. Vi har nu en vaccinationstäckning på barn födda under och efter 212 på 9 % då det gäller hepatit B. Utmaningar under 21 Nya utmaningar väntar BVC med ett ökande antal invandrarbarn under 213-21 Dessutom skall BVC sköta kompletterande vaccinationer för denna barngrupp i och med en ny vaccinationslag gällande från 1 jan 213. BVC olika program måste också i ökad omfattning anpassas till nya barngrupper och inte alltid svensktalande föräldrar. Här fordras språklig anpassning, framtagande av bildmaterial, anpassning av EPDS-formulär, särskilda föräldragrupper och mycket annat. Olika BVC har också olika vårdtyngd, och mekanismer för hur BVC med hög vårdtyngd skall kompenseras, måste studeras. 2
BVC är en verksamhet som fortfarande arbetar med pappersjournaler. En datorisering är nödvändig, inte minst för att ge möjlighet till att vederhäftig och mer up-to-date statistik skall kunna levereras tillbaka verksamheterna och till enheten för vårdval och folkhälsa. Landstinget deltar nu i upphandling av datasystem, och en digitaliserad BHV-journal skall vara introducerad inom 1 år. Kvalitetssystemen behöver utvecklas, och här är länets BVC beroende av de centrala utredningar som pågår och som skall resultera i ett nationellt kvalitetssystem för BVC. Planer finns också att arbeta fram ett hälsosamtal för -åringar, som skall kunna anslutas till de enkätundersökningar som görs i skolorna i samband med hälsosamtalen i förskoleklass, klass, och samt gymnasiet årskurs 1. Under 21 skall vissa nyheter i BHV-programmet introduceras. Lokala PM och riktlinjer kommer att fasas ut i och med att den sk Rikshandboken arbetas om och fördjupas till att bli hela landets BHV-metodbok. Föräldrabarnhälsovården (FBHV) i Västernorrland, organisation Inom ramen för Landstingsstab Beställning finns en föräldrabarnhälsovårdsenhet (FBHV) som består av vårdutvecklare för barnhälsovård samt mödrahälsovård, barnhälsovårdsöverläkare, mödrahälsovårdsöverläkare samt vårdutvecklare för föräldrabarnhälsovårdspsykologerna på 25 % av heltid. För mödrahälsovården är två barnmorskor anställda på deltid, en för södra delen på % och en för norra delen på %. Mödrahälsovårdsöverläkarfunktionen är i dagsläget inte delad. Barnhälsovården har,7 Överläkare, delad på 2 personer. Dessutom 1, tjänster som vårdutvecklare, 1, för Medelpad-Härnösand, samt, för Ö-vik//Sollefteå. Föräldrabarnhälsovårdsenheten har dubbla roller. Övergripande ansvar för utbildning, vårdutveckling, uppdatering av riktlinjer Ansvar för uppföljning genom granskning av verksamheterna så att de uppfyller kravspecifikationer och erbjuder en likvärdig barnhälsovård och mödrahälsovård. Landstingets samrådsgrupp i föräldrabarnhälsovårdsfrågor (FBHV) Landstingets föräldra-och barnhälsovårdssamråd samordnar barnhälsovårds- och mödrahälsovårdsarbetet i landstinget. I samrådet deltar representanter för barnhälsovårdens och mödrahälsovårdens samtliga professioner från länets olika delar. Samrådet arbetar för en likvärdig och stärkt föräldra-och barnhälsovård över hela landstinget. Kvalitetsutveckling är en viktig del av verksamheten. Länssamrådet kan vara remissinstans i frågor som rör barns hälsa. Länssamrådet har under 213 sammanträtt vid tillfällen. 3
Representanter i samrådsgruppen under år 213 har varit: För Mödrahälsovården: Anna Bäckström, mödrahälsovårdsöverläkare Eva Hägglund, Vårdutvecklare för Ö-vik,, Sollefteå Carita Johnström, vårdutvecklare för, Sundsvall, och Härnösand Elisabet Wikander, barnmorska, Alnö VC. Ann-Christin Isaksson, barnmorska, Ö-vik För barnhälsovården Thomas Lundberg, barnhälsovårdsöverläkare för Ö-vik,, Sollefteå Anette Sjöstedt, barnhälsovårdsöverläkare för Sundsvall,,, Härnösand Anita Riedeburg, vårdutvecklare för Örnsköldsvik,, Sollefteå Eva-Lena Östholm, vårdutvecklare för Sundsvall,,, Härnösand Eva Lena Lindström, FBHV-samordnande psykolog (första halvåret 213) Malena Bjerke, FBHV-psykolog (andra halvåret 213) Lilian Brattmyr, distriktssköterska, familjecentralen, Härnösand Zaida Georgsson-Sjöström, distriktssköterska, Husum Charlotta Klockmo, distriktssköterska, Granlo HC Kravspecifikation för barnhälsovården i Västernorrland Varje vårdcentral har enligt basuppdraget som formulerats för primärvården ansvar för den egna barnavårdscentralen.. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för att ge stöd och hjälp då det gäller kvalitetsutveckling och uppföljning. Länssamrådet har formulerat en kravspecifikation för barnhälsovården. Denna baseras på socialstyrelsens skrift Skydda skyddsnätet [1] och nationella målbeskrivningar för läkar- och sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården [2, 3]. Inför vårdvalet utarbetade barnhälsovårdsöverläkarna i norra regionen en gemensam kravspecifikation under försommaren 29 (se årsrapport 29). Under 2 har initiativ tagits nationellt att göra en översyn av nationella riktlinjer för barnhälsovården. Detta arbete går vidare och kommer förhoppningsvis att resultera i en nationell kvalitetsdatabas, och rapportering från varje BVC-sköterska genom en on-line-databas. Barnhälsovårdens metoder finns samlade i den sk Rikshandboken, som under flera år arbetats fram av Barnhälsovårdsenheterna i landet. Dokumentet finns on line och fungerar som ett dagligt verksamhetsstöd (rikshandboken-bhv.se). Förutom de riktlinjer som där finns publicerade, produceras också lokala riktlinjer där så anses vara nödvändigt. Dessa riktlinjer, likväl som Kravspecifikationen ovan, finns publicerade på Barnhälsovårdens hemsida, bland annat som styrande dokument. Kvalitetskrav på verksamhet finns också definierade i den regelbokstext för primärvårdsverksamhet som finns framtagen och som årligen revideras av enheten för Vårdval och Folkhälsa.
Resultatredovisning för BVC-verksamheten i länet, 213 Inskrivna barn 213 Tabell 1. Inskrivna barn på länets barnavårdscentrale, 31 dec 213. Barnens födelseår anges i kolumnhuvudet Födelseår, inskrivna barn, antal 213 212 211 2 29 2 27 år Härnösand 2 2 252 25 2 25 25 1772 Sundsvall 5 72 15 113 117 111 3 777 13 12 191 192 19 2 1 13 1 73 1 79 7 5 13 15 19 1 151 1 1 9 Sollefteå 11 1 17 21 19 25 1 1279 Örnsköldsvik 5 59 53 9 592 3 27 Landstinget Västernorrland 23 25 25 2715 21 272 25 151 35 3 25 2 15 5 213 211 29 27 25 23 21 1999 1997 1995 1993 1991 födelseår Figur 1. Antal nyfödda barn i Västernorrland under perioden 1991 213. Antalet födda barn är tämligen konstant per år under den senaste -årsperioden, men långt från de antal barn som föddes under baby-boomen i början på 9-talet. 5
Familjesituation Tabell 2. Familjesituation vid barnets födelse. (Barn födda 2-213) Ensamstående förälder (%) Högst en av föräldrarna född i Sverige (%) Ingen av föräldrarna född i Sverige (%) 213 212 211 2 213 212 211 2 213 212 211 2 Härnösand Sundsvall Sollefteå Ö-vik 3 5 1 2 2 5 1 2 2 1 1 5 2 3 1 1 2 9 5 11 9 7 5 9 7 7 5 2 1 19 5 1 12 7 13 15 1 7 13 13 1 11 9 13 11 7 Västernor rland 3 3 7 7 15 12 11 9 Rädda Barnens tidigare rapporter om barnfattigdomen visar att ekonomisk utsatthet är vanligast i familjer med ensamstående föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund []. Sista årets kraftiga ökning av antalet asylsökande och inte minst Syrienflyktingar kan avläsas i statistiken. Länsgenomsnittet på 15 % motsvarar nationella siffror. BVC verksamheten på hälsocentraler och vårdcentraler behöver resursförstärkning med ökade behov och vårdtyngd. Tabell 3. Barnavårdscentraler med högst andel barn med utländsk bakgrund (barn födda 2--212): Nacksta Sundsvall Gilleberget, Sundsvall Ljustadalen Sundsvall VC Stöde Sundsvall VC Familjecentralen H-sand Bägge föräldrarna har utländsk bakgrund % 2 19 21 12 211 5 31 25 21 212 57 2 23 23 27 25 213 9 29 23 2 1 2 3
Ingen av föräldrarna födda i Norden % 7% % 5% % 3% 2% % % Nacksta Familjecentralen Gilleberget Sundsvalls Härnösands Ljustadalen Sundsvalls Centrum Stöde Njurunda Husum-Trehörn Västernorrlands Johannesberg Sollefteå C Sollefteå Ankaret Sidsjön Ramsele Höga Kusten Granlo Öbacka Örnsköldsviks Alnö Domsjö Bjästa Bredbyn Human Resurs Själevad Söråker Matfors Liden-Indal Fränsta Fig 2 Andel barn där ingen av föräldrarna är född i norden Då det gäller hög andel föräldrar med utländsk bakgrund dominerar Sundsvallsregionen. Från nationella studier om segregation (Tapio Salonen) så vet vi att vissa bostadsområden blir alltmer invandrartäta och därigenom också segregerade. Siffrorna från Nacksta pekar på denna tendens. Men även andra orter har sett en ökad andel asylsökande EPDS (depressionsscreening) Målsättning: % av mödrarna skall erbjudas EPDS-screening Figur 3. andel genomförda epds-samtal 212, 9 7 5 3 2 Fränsta Husum-Trehörn Själevad Granlo Domsjö Njurunda Bjästa Bredbyn Ankaret Matfors Sollefteå C Human Resurs Västernorrlands landsting Liden-Indal Söråker Gilleberget Nacksta Sidsjön Familjecentralen Öbacka Ljustadalen Centrum Stöde Sundsvalls vårdcentral Johannesberg Alnö Höga Kusten Ramsele 7
EPDS underlättar identifiering av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. BVC redovisar låga siffror. Nacksta och Ljustadalen som har hög andel invandrarfamiljer, har tydligt förbättrad sina resultat. Metoden finns översatt till flera språk och kan därigenom erbjudas fler. Bland mödrar till barn födda 212 har sammanlagt 19 mödrar (73 %) erbjudits EPDSscreening. Året innan var det 7 procent som besvarade frågorna. Det finns således fortfarande anledning att uppmana BVC generellt att i högre omfattning genomföra EPDSscreening. Hembesök under nyföddhetsperioden Målsättning: % av alla förstagångsföräldrar och 9 % av samtliga föräldrar får hembesök av distriktssköterskan i anslutning till hemkomsten från BB. Hembesök till förstagångsföräldrar är en prioriterad del av barnhälsovårdens verksamhet. Sedan 2 har vi specifikt efterfrågat hur stor andel av förstagångsfäder respektive förstagångsmödrar som fått hembesök., och Sollefteå besöker >95 av mammorna. Se för övrigt. Fig samt tabell. % Figur. Andel familjer som fått hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda 1997 213, länet. Tabell. Andel förstagångsfäder, respektive förstagångsmödrar (%) som erhåller hembesök efter hemkomsten från BB, barn födda 212 resp 213. Jämförelser på kommunnivå. Proc% 9 7 1997 199 1999 2 21 22 23 2 25 2 27 Förstagångspappor 212 213 förstagångsföräldr alla förstagångsmödrar förstagångsfäder 2 29 211 212 213 Förstagångsmödrar 212 213 Härnösand Sundsvall Sollefteå Örnsköldsvik Västernorrland 3 9 9 92 7 2 3 7 9 7 9 92 99 9 9 93 7 5 5 92 9 9
Figurer 5 och. Första hembesök, barn födda 213. Jämförelse mellan BVC Hembesök förstagångsfäder 9 7 5 3 2 Liden-Indal Njurunda 9 7 5 3 2 Johannesberg Liden-Indal Njurunda Stöde Fränsta Ramsele Bjästa Human Resurs Stöde Höga Kusten Bjästa Human Resurs Själevad Ankaret Granlo Bredbyn Domsjö Söråker Matfors Nacksta Ramsele Johannesberg Hembesök förstagångsmödrar 213 Själevad Gilleberget Ankaret Nacksta Alnö Söråker Bredbyn Familjecentralen Granlo Sollefteå C Domsjö Husum-Trehörn Västernorrlands landsting Fränsta Husum-Trehörn Alnö Sollefteå C Västernorrlands landsting Gilleberget Sundsvalls vårdcentral Sidsjön Familjecentralen Centrum Öbacka Ljustadalen Sidsjön Höga Kusten Öbacka Ljustadalen Sundsvalls vårdcentral Centrum Matfors Basprogrammet Målsättning: % deltagande i basprogrammets undersökningar. Det stora flertalet av alla barn deltar i barnhälsovårdens basprogram. Detta år redovisas även -årsundersökningarna, och som tidigare års registreringar visat har vi en närmast % täckning. 9
Tabell 5. Deltagande i basprogrammet. Födelseår Ålder Andel undersökta % Avvikande resultat % Språk 29 3 år 9 Syn 2 år 9 Hörsel 2 år 97 Utveckling 27 år 9 Skolförberedande us 2 5 år 99 Vid språktesten 3 år har också efterfrågats andel med avvikelser. % av 3-åringar födda 2 hade avvikelser i sin talutveckling, vilket i flera fall fodrar vidare bedömning av logoped och psykolog. För barn födda 29 var det % Hörselscreening i småbarnsåldern Samtliga barn erbjuds hörseltestning vid 2-5 dagars ålder (OAE-test). Avvikelser registreras i Obstetrix och medicinska födelsemedelanden. Vid avvikelser remitteras barnen till Landstingets hörcentraler för vidare utredning. Det ställs också strukturerade frågor om barnens hörsel i olika nyckelåldrar, samt ovan beskrivna OAE-test. Dessutom genomförs en audiogramundersökning av alla barn i samband med -årskontrollen. Föräldrastöd i grupp Målsättning: 5 % av samtliga föräldrar har deltagit vid minst tre tillfällen. 7 % av förstagångsfamiljerna har deltagit vid minst tre tillfällen. Årets statistik rör barn födda 211. Speciellt under 1:a levnadsåret är föräldragruppsaktiviteterna mycket viktiga. Vi efterfrågar också andelen pappor som deltar i föräldragruppsverksamheten. Resultaten visar på mycket lågt deltagande av fäder. Förändringar i föräldrautbildningen med några gruppträffar kring 1 års ålder, bör i framtiden kunna öka fädernas närvaro.
Tabell : andel förstagångsfäder/mödrar som deltar i föräldragrupp under 29, 2, 211 %.. Kommunnivå. DELTAGANDE I FÖRÄLDRA- 1:A-GÅNGSFÄDER, % 1:A-GÅNGSMÖDRAR % GRUPPER år -9 - -11-12 -9 - -11-12 Sundsvall 5 13 1 1 2 9 9 3 1 13 17 3 2 2 9 13 5 32 52 23 H-sand 2 57 2 15 5 Sollefteå 3 1 15 32 29 3 5 Ö-vik 3 7 5 9 2 55 9 Länet 12 15 2 7 1 1 Andelen deltagare i föräldragrupper har ökat efter pandemikampanjen 29-2. Målet är att 7 % av förstagångsföräldrarna skall delta. Fäderna har vi svårt att nå, men förhoppningsvis skall det nya föräldrastödsprogrammet som planeras nå fler. Utbildning har organiserats för samtliga BVC-sköterskor och Barnmorskor under 2 års tid. Vi ökar nu från 213 antalet träffar inom föräldrastödsprogrammet till sju stycken. Med en sådan utvidgning kan också även fäderna omfattas i högre grad, då flera utbildningsträffar kan läggas kring 1 års åldern, då fäderna oftare är hemma med sina små barn. C:a 5 procent av föräldrarna får erbjudanden om deltagande i verksamheten, i snitt deltar 1 % av mödarna, men endast 15 % av fäderna. Föräldragrupper 212, fördelning per BVC Föräldragrupperna har i stor utsträckning varit och är fortsättningsvis mammagrupper. Vi har sedan två år tillbaka tagit in uppgifter om pappornas deltagande i de vanliga föräldragrupperna. Mödrarnas deltagande har ökat sedan 29 då vi hade pandemivaccinationerna, medan fädernas deltagande ökar i betydligt lägre takt, se tabell ovan. Vi når inte upp till målsättningen 7%. Den är inte attraktiv för män fäder. Genderanalys? 11
9 7 5 3 2 Bjästa Ankaret Figur 7 och : föräldrars deltagande i gruppverksamhet, barn födda 212 5 3 2 Sundsvalls vårdcentral Familjecentralen Mödrars deltagande i föräldrautbildning 212, procent Stöde Sidsjön Höga Kusten Granlo Husum-Trehörn Domsjö Öbacka Familjecentralen Alnö Matfors Centrum Västernorrlands landsting Njurunda Fäders deltagande i föräldragrupp 212, proc Alnö Matfors Öbacka Höga Kusten Bjästa Liden-Indal Nacksta Johannesberg Gilleberget Söråker Centrum Ankaret Västernorrlands landsting Njurunda Ljustadalen Sollefteå C Fäders deltagande är generellt lågt. Verksamheten har hittills inte attraherat dem, eller bedrivits på tider då flertalet inte kunnat delta. Innehållet och upplägget har nu setts över så att även fäder i ökande omfattning skall kunna delta. Pappaindex Tabell 7. Skillnader i pappaindex mellan olika kommuner och år. Själevad Husum-Trehörn Johannesberg Sollefteå C Human Resurs Gilleberget Själevad Ljustadalen Nacksta Sundsvalls vårdcentral Bredbyn Söråker Liden-Indal Ramsele Fränsta Granlo Stöde Sidsjön Fränsta Ramsele Bredbyn Domsjö Human Resurs Kommun 2 27 2 29 2 211 212 Härnösand Örnsköldsvik Sundsvall Sollefteå Länet Riket, 39,7 39, 39, 3,2 3,1 35,9, 33, 1,9, 39,1 3,1 3, 3, 3,7 2,3 3,2 39,, 3, 35,5 1,5 39,9 3, 3, 39,2,5 1, 39, 1,, 3,,5, 2,9,9 1,, 5,,5,,3 1,2, 1,9 2,9,2 2,,9,5 2,,2 5,2 3, 12
TCOs pappaindex är ett index för pappaledigheten. Det är en sammanvägning av pappors andel av sammanlagda antalet uttagna dagar och andelen män av de föräldralediga. Index blir när pappor och mammor tar ut lika stora delar av föräldraförsäkringen [5]. Västernorrland ligger över riksgenomsnittet, och bäst i länet år 212 är Ö-vik, medan halkat ner rejält efter toppåret 211. Med den takt som uttaget ökar allmänt kan vi förvänta oss ett jämlikt uttag inom 3 år. Föräldrarnas rökvanor 1 12 2 1 12 2 199 1997 199 1997 Andel rökande mödrar (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) 199 1999 2 21 22 23 2 25 2 27 2 29 Andel rökande fäder (%) i relation till barnets födelseår (Västernorrland) 199 1999 2 21 22 23 2 25 2 27 2 29 2 2 211 212 211 212 Figur 9. Föräldrarnas rökvanor då barnet är veckor (ljus stapel) och månader (mörk färg), förändring över tid för barn födda 199 212. veckor mån Andelen rökande föräldrar vid veckor ligger på samma nivå som året innan.. Andelen barn med rökande mammor har dock halverats sedan 199. 13
Tabell. Föräldrarnas rökvanor då barnet är veckor och månader (barn födda 212).Kommunvis redovisning. Andel rökande mödrar (%) Andel rökande fäder (%) Härnösand Sundsvall Sollefteå Örnsköldsvik LÄNET 35 3 25 2 15 5 Liden-Indal Ljustadalen 1 mån mån 1 mån mån 7 3 11 5 5 Fig. Rökare i barnens hemmiljö vid mån ålder, barn födda 212 7 2 3 11 3 Amning Målsättning: Att verka för amning där så är möjligt. Mål (enl WHO och livsmedelsverket) är helamning till mån. Nationellt ammades 97 % helt/delvis vid 1 v ålder, och helt 3 %. Vid 2 mån ålder ammades 7 % helt/delvis och helt 7 %, och vid mån ålder ammades 3 % helt/delvis.. Andelen ammande mammor har länge varit hög men har minskat något under de sista åren. Minskningstakten fortsätter och förstärks möjligen också. 9 5 3 15 7 11 2 3 1 Andel rökare i barnets hemmiljö vid mån ålder, barn födda 212 Nacksta Bredbyn Höga Kusten Ramsele Njurunda Johannesberg Gilleberget Familjecentralen Matfors Bjästa Öbacka Sollefteå C Centrum Västernorrlands landsting Stöde Sundsvalls vårdcentral Husum-Trehörn Human Resurs Granlo Ankaret Söråker Sidsjön Domsjö Själevad Alnö Fränsta 1
9 9 9 92 9 2 7 7 7 72 7 Enbart amning, 1 veckas ålder 9 9 9 92 9 2 7 7 7 72 7 Helt eller delvis amning 2 mån resp mån ålder 7 7 7 72 7 2 5 5 5 52 5 Fig. 11. Andel ammade barn vid 1 vecka, 2 månader och sex månader, förändring mellan 199 och 212 15
Amning hel+delvis barn födda 2-212 9 7 delvis hel 5 3 2 2 211 212 2 211 212 2 211 212 2 211 212 1v 2 m m m Fig 12. Hel+delvis amning barn födda 2, 211, samt 212. Amningssituation vid 1 veckas ålder 2 mån, mån och mån ålder. Barn och övervikt Barnhälsovården i Västernorrland följer sedan flera år tillbaka BMI-utvecklingen bland länets fyraåringar. En sammanställning publicerad i Läkartidningen tidigare visade att Västernorrland hade den högsta andelen överviktiga och feta fyraåringar i landet []. Årets sammanställning för Västernorrland avser barn födda 29. Sammanlagt undersöktes 11 barn födda 29. Andelen överviktiga/feta barn har ökat något, och enligt tabellerna nedan så ligger ökningen hos flickorna, medan pojkarnas BMI har minskat. Mätningarna av barnens BMI äger rum då barnen är år. Då förs också ett samtal och ställs frågor kring barnens lekvanor och familjens matvanor. Tabell 9. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar födda 21 29 (endast inkluderande barn i intervallet år ±3 mån) 21 22 23 2 25 2 27 2 2 29 Antal undersökta barn 1275 193 197 15 1 1 5 155 11 Övervikt 1 Fetma 1 15,, 1, 3,2 15, 3,9 1,7, 1,3 3, 13,5 3,2 12,9 2,7 13, 3, 13, 2,9 Övervikt eller fetma 2,2 19, 19,7 1,7 1,1 1,7 15, 1, 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2;32:1-. 15,9 2 Inga registreringar utförda mellan 17 mars och 19 september 211. 1
Tabell, 11. Andel barn (%) i olika BMI-grupper bland undersökta fyraåringar fördelat på kön och födelseår (endast inkluderande barn i intervallet år ±3 mån). Flickor 21 22 23 2 25 2 27 2 29 Antal undersökta barn 1 927 92 92 23 9 27 72 713 Övervikt 1 Fetma 1 1,7 5,5 19,3 3,7 17,2 5, 15,5,9 15,, 1, 3, 13,1 3,3 15,,3 15, 2, Övervikt eller fetma 22,2 23, 22,2 2, 2, 17, 1, 19,9 17, 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2;32:1-. Pojkar 21 22 23 2 25 2 27 2 29 Antal undersökta barn 59 97 99 93 5 9 292 71 72 Övervikt 1 Fetma 1 1,7 3,2 13,9 2, 1,5 2, 1, 3,1 13, 3,2 13,1 2, 12,7 2,1, 2,9 11,1 3, Övervikt eller fetma 17,9 1,7 17,3 17,1 1,2 15,9 1, 13,5 1,1 1 Klassificering av övervikt och fetma baserad på Cole et al, Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. BMJ 2;32:1-. Barnhälsovårdens alkoholpreventiva arbete i Västernorrland Hälsosamtal om alkohol med föräldrar ingår som en naturlig del i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårdens målsättning är att göra föräldrar medvetna om hur deras alkoholvanor kan påverka barnen. Nyblivna föräldrar är ofta motiverade till att göra förändringar i sin livsstil och många omprövar sina alkoholvanor i samband med föräldraskapet. BVC-sjuksköterskorna har en viktig uppgift att stödja föräldrarna i deras frågor kring alkohol och föräldraskap. 17
Inom barnhälsovården används ett pedagogiskt material och arbetssätt, som framtagits av Barnhälsovården i Västernorrland Barns tankar om alkohol. Materialet är ett stöd för personalen vid hälsosamtalen om alkohol med föräldrar. Materialet har uppmärksammats nationellt och används i flera landsting. Även Folkhälsoinstitutets material Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig används. En översyn av vilka pedagogiska material som skall användas framöver kommer att göras. På MVC erbjuds alla gravida ett tidigt samtal, inom en vecka efter graviditetsvecka 5. På BVC är det vanligast att ta upp alkoholfrågan under första levnadsåret, 1 mån och vid 3 år. Vaccinationer Uppslutningen kring barnhälsovårdens basvaccinationsprogram var som tidigare mycket hög, vilket framgår av tabell 12. Årets sammanställning avser barn födda 2. Tabell 12. Deltagande i barnhälsovårdens basvaccinationsprogram. Barn födda 211. Andel vaccinerade (%) av barn födda 211 vaccinerade mot DTP % Polio % Hib % Pneumokocker % MPR % Härnösand Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik 9, 9, 9,9 99,3 9,9, 9, 9, 9, 9,9 99,3 99,, 9, 9, 9, 9,9 99,3 9,9, 9,3 93,7 95,3 9, 99,3 9,9, 9,3 9, 9, 97,9 9,9 9,3, 97, Västernorrland 99 99 99 9, 97, 1
Andelen barn som vaccinerats mot mässling, påssjuka och röda hund är fortfarande hög (figur 13). Men som framgår ur tabell 12 uppvisar och i möjligen också något lägre siffror än länsgenomsnittet. Analys av detta kommer att göras. % 99 9 97 9 95 9 93 92 91 9 Figur 13. Andel barn vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund vid 1 månaders ålder. Barn födda 199 211. Vaccination mot tuberkulos (fig 1, andel BCG-vaccinerade) BCG-vaccination rekommenderas i dag endast till barn med risk för smitta. Som riskbarn betecknas i första hand barn till föräldrar från Syd- och Östeuropa, Asien, Afrika och Sydamerika samt barn i familjer där närstående har eller har haft tuberkulos. BCG-vaccinationer ges på de flesta BVC numera och ex Nacksta ges drygt % av barn födda 211 BCG-vaccin. 199 1999 2 21 22 23 2 25 2 27 2 29 2 211 1 1 1 12 2 23 2 25 2 27 2 29 2 211 9 7 5 3 2 Andel Hep B- vaccinerade 23 25 27 29 211 jan jan- 13 Vaccination mot hepatit B (fig 15, andel hepatit B-vaccinerade) Inom ramen för barnhälsovårdsprogrammet erbjuder Landstinget Västernorrland sedan år 23 kostnadsfri vaccination mot hepatit B till riskgrupper. Dit räknas 19
barn vars föräldrar är födda i länder där hepatit B förekomsten överstiger 2 % (för närvarande Östeuropa, östra medelhavsområdet, Asien, Afrika, tropiska Sydamerika, Grönland och arktiska delarna av Kanada). Riskgrupp för hepatit B är ungefär densamma som för tuberkulos. Andelen barn vaccinerade mot Hepatit B har stadigt ökat de senaste åren som ett resultat att även andra förutom riskgrupper har erbjudits vaccination, tidigare till självkostnadspris, men sedan maj 212 erbjuds alla detta vaccin. Barnöverläkarna i Sverige har förordat en allmän vaccination, vilket också införts i flera län. Rapportering av biverkningar och avvikelser Årets biverkningarapport (vacciner givna under 213) Endast ett fåtal rapporter har inkommit. Samma gäller rapport av avvikelser. Trenden är starkt minskande rapportering. Om detta avspeglar vad som är sant eller inte är svårt att med säkerhet uttala sig om. Vi vet att biverkningar förekommer i form av lokala reaktioner, kliande märken, långdragen hög feber. Sannolikt betraktas flera av dessa besvär som normalt förekommande, och rapporteras då ej heller. Då det gäller bristen på avvikelserapportering kan det ju beror på att det de facto ej förekommer, men också på bristande rapporteringsvilja. Kommentar: Länssamrådet uppmanar till fortsatt uppmärksamhet av eventuella vaccinbiverkningar. Länssamrådet påminner också om att alla incidenter och avvikelser i samband med vaccination ska rapporteras till primärvårdens chefsläkare med kopia till barnhälsovårdsenheten. Det är viktigt med strikta rutiner och väl avsatt tid för att undvika misstag vid vaccinhantering (se för övrigt barnhälsovårdens hemsida på intranätet). Det är väsentligt att kopia av biverkningsrapporter och avvikelser sänds till BHV-överläkare. Organisation Sjuksköterskor Riktlinjer för organisation och bemanning av verksamheten på en barnavårdscentral återfinns i kravspecifikationen. Vi har rekommenderat att en sjuksköterska och en läkare ska ha särskilt ansvar för BVC-verksamheten och bevaka nyheter och förändringar. Sammanlagt finns 5 sjuksköterskor engagerade på BVC på länets hälso- och vårdcentraler, och 71 doktorer. Sammanlagda antalet HC/VC är 3, varav 3 också bedriver egen BVCverksamhet. 9 VC är privata. I länet finns endast 3 familjecentraler (, Härnösand, Gilleberget-Sundsvall). 2
Rekommenderad tid för BVC-arbete baseras på konsensus kring behovet i ett normalområde. Det innebär att en BVC-sjuksköterska har cirka nyfödda per år och heltidstjänst. Träffar BVC-sköterskan tillräckligt antal barn för att upprätthålla kompetensen? Vi har i kravspecifikationen för BVC angivit att varje BVC-sjuksköterska bör om möjligt träffa ungefär 25 nyfödda per år. På flertalet barnavårdscentraler träffar BVC-sköterskan tillräckligt antal nyfödda. På tre centraler träffar varje BVC-sköterska i snitt färre än 25 nyfödda per år. Nylands VC har från 212 lagt ner BVC och samordnar verksamheten med. Junsele BVC ingår numera i Ramseles BVC-statistik. I glesbygd accepteras även små BVC-verksamheter. Små BVC-enheter i mer urbana miljöer bör söka samverkansmodeller med större BVC för att kunna erbjuda adekvat verksamhet. Under de senaste åren har antalet sjuksköterskor som arbetat med BVC successivt minskat men i stället har alltfler av dessa fått möjlighet att profilera sig mot enbart BVC-arbete. Under 211 arbetade 53 sjuksköterskor med BVC vilket kan jämföras med 53 under 2, och 59 under 2. Under 212 var 5 sjuksköterskor sysselsatta med BVC, och samma förhållanden gäller 213. Dagens barnhälsovård ställer stora krav på personalen. Sjuksköterskor som arbetar enbart med BVC kan koncentrera sig på sin uppgift och behöver inte splittra sig på många olika åtaganden. Fig 1. Antal nyfödda per sjuksköterska på BVC 213 7 5 3 2 Human Resurs Johannesberg Antal nyfödda per sköterska 213 Centrum Njurunda Nacksta Sundsvalls vårdcentral Alnö Granlo Sidsjön Bredbyn Sollefteå C Bjästa Västernorrlands landsting Husum-Trehörn Familjecentralen Domsjö Ljustadalen Ankaret Gilleberget Höga Kusten Själevad Fränsta Ramsele Matfors Stöde Söråker Öbacka Liden-Indal En sjuksköterska på BVC bör se minst 25 nyfödda per år för att upprätthålla sin kompetens. I stort sett alla BVC klarar detta. Se fig 1. Fyra BVC har mer än nyfödda per sjuksköterska. En BVC har 7 nyfödda inskrivna på en sköterska, ett antal som kan verka problematiskt att hinna med. Tillräckligt med tid för BVC-arbete? av 3 barnavårdcentraler hade mindre tid avsatt än den som rekommenderas i kravspecifikationen ( nyfödda/år = tim BVC/vecka). Med mindre tid menas om den faktiskt tillgängliga BVC-tiden är mer än 15 % mindre än den bör vara. 21
Fig 17. Skötersketimmar/vecka på BVC, faktisk tid och normtal(börtal), 213 12 2 Ankaret Centrum Timmar och börtimmar per BVC Sollefteå C Familjecentralen Granlo Njurunda Gilleberget Domsjö Alnö Sundsvalls vårdcentral Själevad Söråker Sidsjön Matfors Nacksta antal tim/bvc Börtimmar per BVC, normtal /heltid Human Resurs Bjästa Johannesberg Öbacka Husum-Trehörn Ljustadalen Bredbyn Ramsele Höga Kusten Stöde Fränsta Liden-Indal Då det gäller bemanningen av vård och hälsocentralers BVC så är det totala antal timmar som läggs på BVC för sköterskor 15 timmar, och börvärdet ligger på 12. Det finns rätt stora skillnader som kan utläsas från figuren ovan. Förhållandena är tämligen stationära jämfört med tidigare år under 2-talet. Läkare Sammanlagt 71 läkare arbetar med BVC. På senare år har det skett en förskjutning av arbetsuppgifterna på BVC och alltfler uppgifter har tagits över av sjuksköterskorna. Det kan vara en fördel att koncentrera BVC-arbetet även för läkare på färre personer. Föräldrabarnhälsovårdspsykologer (FBHV-psykologer) I kravspecifikationen anges att sjuksköterskan ska erbjudas tid avsatt för konsultation med BVC-psykolog minst en gång per månad. Tidigare har det varit omfattande vakanser, vilket påverkat psykologverksamheten, men dessa problem är under lösning 213. Flera av våra screeningmetoder på BVC kräver att det finns en säker tillgång på psykologer, såsom EPDSverksamheten, stöd till sviktande föräldrar, utredningsverksamhet när utvecklingsförseningar misstänks mm. Vårdtyngdsindex Är tiden för BVC-arbete anpassad efter vårdtyngden? Vårdcentraler med hög vårdtyngd behöver mer tid för BVC-verksamhet. Indikatorer på vårdtyngd är bland annat andel föräldrar med utländsk bakgrund, andel ensamstående föräldrar och slutligen andel rökande föräldrar. Se figur. 1. 22
Figur 1. Vårdtyngdsindex, barn födda 213 9 7 5 3 2 Nacksta Gilleberget Familjecentralen Sundsvalls vårdcentral Vårdtyngdsindex 213 Ljustadalen Njurunda Centrum Stöde Liden-Indal Västernorrlands landsting Öbacka Höga Kusten Husum-Trehörn Johannesberg Sollefteå C Bredbyn förstagångsmor/3 andel rökande mor andel med utrikes födda föräldrar Vårdtyngdsindex används på flera håll i landet (exempelvis Örebro) för att mäta belastning på BVC. BVC med högre vårdtyngd bör minska normtalen för heltidstjänster. Index beräknas som summan av andelen mödrar som röker - v + andelen föräldrar av utländsk härkomst (bägge föräldrar), + slutligen andelen förstagångsmödrar. Den senare variabeln divideras med 3, för att inte få för stark genomslagskraft. Vi får då ett länsgenomsnitt på 33,3. Året innan 3. Dvs vårdtyngden i BVC-verksamheten har generellt blivit tyngre. Dessutom finns en tendens till skiktning. I ex Härnösand har de tre BVC-enheterna olika vårdtyngd: Familjecentralen ligger på drygt 5, medan Öbacka hamnar kring 33 och Johannesberg strax under 3. Ännu tydligare är ju skiktningen och segregationen i Sundsvall. På vilket sätt får de mer utsatta BVC-enheterna resursförstärkningar? Matfors och Nacksta har c:a nyfödda per år. Matfors har ett vårdtyngdsindex på 11, Nacksta ligger på drygt 95. De har lika mycket tid för sin BVC-verksamhet bägge två, allt enligt normen, men det är rimligt att anta att Nacksta behöver förstärkning. (På andra håll i landet görs vissa korrigeringar av index och presentationer utifrån ett länsgenomsnitt på, men vi väljer att presentera vårdtyngd på detta sätt.). I stället för redovisning av andelen utomnordiska föräldrar, kan andelen BCG-vaccinerade i stället användas. Siffrorna motsvarar oftast varandra. Granlo Ankaret Sidsjön Domsjö Ramsele Bjästa Human Resurs Alnö Söråker Själevad Matfors Fränsta Anmälningar till socialtjänsten Sammanlagt ärenden som berör 37 barn har Barnavårdscentralerna i länet anmält till socialtjänsten i sina respektive kommuner. Nacksta, Ljustadalen och Familjecentralen i Härnösand rapporterar flest ärenden. Det är viktigt att uppmärksamma anmälningsskyldigheten, vid misstanke om att barn kan fara illa. 23
Referenser [1] Kvalitetssäkring av barnhälsovården. Att skydda skyddsnätet. Stockholm: Socialstyrelsen; 199. Report No: 199:19. [2] Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården. Nationella nätverket för barnhälsovårdssamordnare/vårdutvecklare; 23. [3] Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC. Svenska barnläkarföreningen, Svenska distriktsläkarföreningen och Svensk förening för allmänmedicin; 25. [] Barns ekonomiska utsatthet 212. Rapport från Rädda barnen [5] Orpana L. Pappaindex 212: TCO (www.tco.se); 212. Report No.: #/13. [] Bråbäck Lennart, Bågenholm Gunnel, Ekholm Leif. Fetmautvecklingen bland svenska - åringar tycks ha stannat av. Läkartidningen 29 nr 3 sid 275-1. 2