Kommunbudget 2017, Plan 2018 2019 samt Vision 2030

Kommunbudget, Plan 2018 2019 samt Vision 2030

Kungsbacka kommun Omslagsfoto: G ASSNER Grafisk form: Media på Service 2 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Kommunbudget, Plan 2018 2019 samt Vision 2030 Alliansen: I Kungsbacka växer framtiden... 4 Kungsbackas ekonomiska förutsättningar....6 Vision 2030: I Kungsbacka växer framtiden... 14 En omvärld med många utmaningar för kommunen...15 Så styrs Kungsbacka....22 Kommun fullmäktiges prioriterade mål...24 Strategisk inriktning och direktiv...29 Finansiella rapporter: Resultaträkning, Kassaflödesanalys och Balansräkning... 30 Byggnadsnämnden...32 Fritid & Folkhälsa... 33 Funktionsstöd...34 Förskola & Grundskola... 35 Gymnasie & Vuxenutbildning... 36 Individ & Familjeomsorg... 37 Kommunfullmäktige....38 Kommunrevision...39 Kommunstyrelsen...40 Kommunstyrelsen övrigt... 41 Kultur & Turism...42 Miljö & Hälsoskydd... 43 Teknik skattefinansierad verksamhet... 44 Vård & Omsorg....45 Service....46 Valnämnden...47 Överförmyndarnämnden...48 Finans verksamhetskostnader...49 Avgiftsfinansierad verksamhet...50 Renhållning...50 Bredband....51 Vatten & Avlopp... 51 Investeringar...53 Lokaler och boenden...54 Lokalplan...55 Exploateringar...62 Ekonomistyrprinciper...63 Kommunbudget Kungsbacka kommun 3

I Kungsbacka växer framtiden Ny vision för Kungsbacka kommun Den nya visionen för Kungsbacka ska vara långsiktig och stå för våra gemensamma värden och hur vi ser på framtiden. Detta för att skapa ETT Kungsbacka för invånare, företagare och vår personal. Den ska vara grunden för att sätta mål och utveckla strategier för att nå ett gott resultat. Det är vår förhoppning att den ska bidra till att skapa engagemang och delaktighet. I Kungsbacka växer framtiden. Bästa integrationen Kungsbacka kommun har goda förutsättningar för att åstadkomma en bra integration för de människor som kommer till vårt land och får uppehållstillstånd. Vi tror att de människor som kommer hit kommer att kunna bidra och utveckla Kungsbacka om vi är snabba med validering och ger goda förutsättningar för att lära sig språket, komplettera sin utbildning och få goda kunskaper om hur det svenska samhället fungerar. De som kommer har en stor variation av kompetenser och utbildningar med sig i bagaget. Det ska vi ta tillvara. Vi behöver tekniker, byggnadsarbetare, busschaufförer, vårdpersonal, lärare etcetera. Arbetar vi okonventionellt med dessa frågor så kommer Kungsbacka att kunna utvecklas bra där också nya entreprenörer får lov att blomstra. De ensamkommande ungdomarna ska få möjlighet att utbilda sig och behöver få kontakter med civilsamhället och föreningslivet. Vi satsar extra på handledning i skolan och lovskola för att de ska hinna ikapp med svenska och andra ämnen. Alla har inte förutsättningarna att få en fullvärdig gymnasieutbildning, då ska vi kunna erbjuda goda alternativ som lärlingsutbildning eller anpassade kurser så att även de kan etablera sig på arbetsmarknaden. Vi måste få ned kostnaden för boenden för ensamkommande flyktingbarn. Nämnden för Individ & Familjeomsorg får i uppdrag att under ställa om sina kostnader för boendena. I mötet med nyanlända tror vi att det är viktigt att vi förmedlar grundläggande värderingar för det svenska sam- hället. Det är en förutsättning för att förstå och kunna bli integrerad i Kungsbacka. Det som är så självklart för oss är kanske inte lika självklart för andra, till exempel demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, religionsfrihet och tryckfrihet. För att bli en del i det svenska samhället måste man förstå såväl sina skyldigheter som rättigheter. Vi ser också vikten av att vi i Kungsbacka har ett aktivt och konkret arbete mot våldsbejakande extremism. För att lyckas med en god integration får nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, som har etableringsansvaret för våra nyanlända, extra medel för att kunna genomföra insatser. Det gäller både till introduktionsprogram med språkinriktning (IM-språk), annan gymnasieutbildning, handledning och speciella integrationssatsningar. Bostäder för fler och utveckling av handeln Det är en stor bostadsbrist i hela landet och i Kungsbacka har vi en mycket stor bostadsefterfrågan. Kommunen kommer därför under de närmaste fem åren öka ambitionen av bostadsbyggandet till 700 800 bostäder per år. Vi behöver kunna tillgodose bostäder för våra egna invånare, ny arbetskraft och nyanlända flyktingar. I vår bostadspolitik är det självklart att kunna välja mellan olika upplåtelseformer. Om möjlighet ges att äga sin bostad tror vi att det skapar ansvarstagande och trygghet för våra invånare. För att kunna ha en fortsatt god strategisk planering för att öka bostadsbyggandet på lång sikt, behöver vi ta fram en ny översiktsplan. I en stad som växer krävs det inte bara bostäder, vi behöver även planera för en god service och infrastruktur. Vi ser behovet av att snarast ta fram en ny trafikplan för kommunen i stort som tillsammans med en ny översiktsplan ska vara klar 2018. Nya gruppbostäder för människor med funktionsnedsättning byggs i centrala Kungsbacka och i Sandlyckan så att vi under klarar av att erbjuda alla som behöver ett eget boende. Mer kunskap i skolan För att nå visionen för Kungsbackas skolor, Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro, så startar ett långsiktigt utvecklings- 4 Kommunbudget Kungsbacka kommun

arbete From great to excellent. Målet är att sluta gapet mellan elever som når och inte når målen i utbildningen. Varje elev ska ges möjlighet att nå resultat baserat på hela sin potential. För- och grundskolan har ett viktigt arbete för att lyckas med integrationen för de nyanlända barnen. Satsning på nya förskolelokaler görs i Frillesås, Kolla parkstad och på Tölö ängar, och byggnationen av nya Furulidskolan och nya Bräckaskolan påbörjas. Ökad trygghet Nämnderna för Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa får ökat anslag med vardera 0,5 miljoner kronor för stöd till ideella organisationer. Vi vill ta tillvara de frivilliga insatserna och öka det civila samhällets engagemang. Det är viktigt att samhället stöder och uppmuntrar dessa insatser. Våra äldre blir fler. Vi lever längre och är friskare än någonsin men behovet av platser för särskilt boende ökar. Ett nytt äldreboende i Sandlyckan och ett i Särö centrum tillkommer 2018 vilket kommer att bidra till att täcka behovet. Behovet av att rekrytera personal inom vård och omsorg kommer att vara stort framöver, vilket innebär att vi måste vara en attraktiv arbetsgivare och att vi kan erbjuda fler utbildningsplatser och fortbildning inom denna sektor. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Vi kommer att ha utmaningar i att rekrytera personal inom många sektorer. Bästa garanten för att vi ska klara av denna utmaning är att vi fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär att vi kommer att fortsätta att göra strategiska lönesatsningar inom flera områden. Vi ska ha jämställda löner i Kungsbacka. Vi fortsätter att aktivt arbeta med att erbjuda fler heltidsanställningar och har en flexibel inställning till att man ska kunna välja önskad sysselsättningsgrad. Vi som kommun ska vara ett föredöme för andra arbetsgivare. Det innebär att vi ska vara duktiga på att ta emot fler praktikanter. Vi ska också i vår organisation hitta arbetsuppgifter så att fler som har en funktionsnedsättning ska kunna arbeta hos oss. Värdskap i toppklass Ett bra bemötande och ett gott värdskap är två framgångsfaktorer för att invånare och företag ska uppleva en god service från kommunen. Vi fortsätter vår utbildning för personal i Värdskap i toppklass, som fokuserar på att varje möte som sker ska vara ett möte i toppklass. Vi ska ha en god tillgänglighet för våra invånare både via fysiska möten, e-post och telefon. Plan & Bygg arbetar intensivt för att korta handläggningstiderna och har även introducerat en e-tjänst för att söka bygglov via nätet. Vår ambition är att det ska gå snabbt och vara enkelt att söka bygglov i Kungsbacka. Ansvar för offentliga finanser Alliansens ambition i Kungsbacka är en stabil kommunal ekonomi med oförändrad skatt. Kungsbacka kommun ska vara en attraktiv kommun som många vill bo i. God livskvalitet är viktigt för att trivas i kommunen. Det är därför vi lägger fram en stram budget med ett överskott. Kommunen behöver ta fram en ekonomisk långtidsprognos för att kunna hantera det ökade behovet av finansiering av investeringarna som kommer av den ökade bostadsbyggnationen. Det är inte kommunalekonomiskt klokt att expandera vår befolkning för snabbt. En långsiktig alltför hög utvecklingstakt leder snabbt till tröskeleffekter med mycket omfattande investeringar som följd. För att på sikt klara budget i balans får kommundirektören i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan att sänka kommunens verksamhetskostnader 2018. Fritid och folkhälsa Kommunstyrelsen har fastställt lokaliseringen för den nya simhallen och beslutat att bassängen ska vara 50 25 meter. Nu arbetar vi vidare med planering och projektering för byggstart sommaren 2018. På Rydets idrottsplats byggs nytt klubbhus med nya omklädningsrum. I Malevik byggs nya omklädningsrum i anslutning till skolan. Ökad ambition i miljöarbetet Arbetet med att implementera den nya kemikalieplanen fortsätter och ett led är att fasa ut plastprodukter som innehåller miljöfarliga ftalater. Det framgångsrika arbetet med att öka andelen miljömärkta rengöringsmedel inom lokalvården fortsätter och breddas nu till att även omfatta miljömärkning av hygieniska produkter. Under planerar vi att bilpoolen för tjänstebilar ska bli fossilfri, och vi fortsätter vår satsning på fler elbilar i våra verksamheter. Hans Forsberg Fredrik Hansson Ulrika Landergren Peter Wesley moderaterna centerpartiet liberalerna kristdemokraterna Kommunbudget Kungsbacka kommun 5

Inledning och sammanfattning Kungsbackas ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomin Stora demografiska förändringar åren till 2019 innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka 590 000, varav 70 procent är utlandsfödda. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Tillfällig lättnad Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 växer ekonomin något långsammare och. Brutto nationalprodukten, BNP, förväntas öka med tre procent per år, vilket är starkare än i många andra länder. Arbetsmarknaden kommer att befinna sig i högkonjunktur från och med halvårsskiftet. Under förstärks konjunkturen ytterligare och utvecklingen på arbetsmarknaden blir stark. När sysselsättningsökningen växer får vi en positiv utveckling av skatteintäkterna som realt sett växer med cirka två procent per år. Tillsammans med ett betydande statligt tillskott får kommunerna och landstingen en tillfällig lindring i sin ekonomi. Långsammare ökning 2018 2019 Det ser avsevärt sämre ut åren därefter. BNP växer långsammare och sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare, i takt med utvecklingen av potentiella timmar. Detta medför att skatteunderlagsutvecklingen blir svagare. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren 2018 2019. Det finns även anledning att se över den statliga bidragsgivningen till den kommunala sektorn. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i en skrivelse till Finansdepartementet bland annat påtalat att de många riktade bidragen driver på kostnaderna och att generella statsbidrag därför är att föredra. Statliga kostnader övertas av kommunerna Just nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande, som under 2015 uppgick till 163 000 varav 70 000 barn. I takt med att antalet asylsökande väntas minska lättar trycket på de statliga kostnaderna. När de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör. Flyktingsituationen en aktuell utmaning Trots att det är staten som ansvarar för att finansiera mottagandet under asyltiden är det stora antalet asylsökande ur ett verksamhetsmässigt perspektiv en stor utmaning redan nu för kommuner och landsting. Dessa ansvarar redan från start för skolgång, utredning och boende enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvård samt andra välfärdstjänster. Det är i dagsläget brist på bostäder, personal, skollokaler och andra verksamhetslokaler med mera. Bristen är särskilt stor på socialsekreterare, lärare och tandvårdspersonal. Socialstyrelsen rapporterar också om ökad belastning inom primärvård, barnhälsovård, psykiatri, tandvård och akutvård. Brist på tolkar kan på sikt leda till patientsäkerhetsproblem. 6 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Inledning och sammanfattning Stor osäkerhet om framtida kostnadsutveckling Det finns en stor osäkerhet kring de ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet. Utifrån den information som finns i dagsläget räknar vi totalt med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna för, cirka nio procent i löpande priser. En del av förklaringen är att kommuner tvingas till dyra lösningar, såsom övertidsersättning, anlitande av bemanningsföretag och dyra boenden för ensamkommande barn etcetera. Framöver finns stora osäkerheter när det gäller antalet asylsökande och flyktingar, om det går att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som kan jobba i välfärden inte minst i skolan. Vi har gjort en särskild analys av hur flyktinginvandringen kan komma att påverka kostnaderna för hälsooch sjukvård. Beräkningen bygger på utjämningssystemets analyser av kostnader för olika socioekonomiska grupper. Den visar en viss merkostnad för flyktingar födda utanför Europa i de flesta åldersgrupper. Detta indikerar att våra beräkningar innebär en underskattning av framtida kostnader. Den genomsnittliga kostnaden för de nya invånarna är dock lägre just nu eftersom de i genomsnitt är yngre. Utdrag ur SKL:s ekonomirapport april Kungsbackas förutsättningar Mycket av det som kommer fram i SKL:s ekonomirapport för april är frågor som måste hanteras även i Kungsbacka. Våra förutsättningar är i många fall bättre än för andra kommuner. Vi har en stabil ekonomi, låg arbetslöshet och befinner oss i en tillväxtregion både avseende invånare och företagande. Vi har förutsättningar för att minska våra kostnader genom ett förändrat utbud eller effektiviseringar i verksamheterna, men vi har inte så stora möjligheter att öka våra intäkter. Vår största intäktskälla är skatteintäkterna. När vi jämför oss med Halland och Göteborgsregionen, GR, är vi inte en av kommunerna med lägst skatt. Arbetslöshet Kungsbacka har en låg arbetslöshet jämfört med Halland och GR-kommunerna. Diagrammet till höger är sorterat efter arbetslösheten i åldern 18 24 år. Där har vi den tredje lägsta siffran: 5 procent. Motsvarande siffra för riket är 12,2 procent. Ser vi på arbetslösheten bland hela den arbetsföra befolkningen i åldern 16 64 år har vi den femte lägsta siffran: 3 procent. Öckerö, Kungälv, Tjörn och Lerum har lägre siffror. För hela riket är motsvarande siffra 7,8 procent. Siffrorna är redovisade per mars. Årets resultat Belopp i miljoner Årets resultat Resultatets andel av skatter och statsbidrag Kommunal skattesats i GR och Halland Partille Mölndal Varberg Halmstad Laholm Härryda Lerum Öckerö Falkenberg Göteborg Tjörn Kungsbacka Alingsås Kungälv Hylte Stenungsund Ale Lilla Edet Bokslut 2014 19,96 20,26 20,33 20,43 20,58 20,62 20,65 20,76 21,10 21,12 21,21 21,33 21,36 21,44 21,45 21,64 21,87 22,37 Bokslut 2015 Plan 18,5 19,0 19,5 20,0 20,5 21,0 21,5 22,0 22,5 23,0 Arbetslösheten i GR och Halland Plan 2018 Hylte 11,9 17,8 Halmstad 8,8 12,9 Lilla Edet 6,0 11,8 Laholm 11,6 Göteborg 8,0 9,4 Alingsås 5,1 8,9 Ale 4,4 8,3 Falkenberg 6,6 8,1 Varberg 5,1 7,4 18 24 år Härryda 3,6 7,3 Stenungsund 3,6 6,9 16 64 år Partille 4,0 6,6 Mölndal 3,7 5,8 Lerum 2,9 5,7 Tjörn 2,9 5,4 Kungsbacka 3,0 5,0 Kungälv 2,7 4,2 Öckerö 2,3 4,1 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0 Plan 2019 179 104 55 51 6 15 4,6 % 2,6 % 1,3 % 1,1 % 0,1% 0,3% När vi har gjort indexberäkningar och politiska prioriteringar hamnar årets resultat på 51 miljoner kronor. Det uppnår knappt vårt mål om att 1,5 procent ska vara kvar av skatt och statsbidrag. För 2018 och 2019 är resultatnivån betydligt lägre. Som alltid är prognoser om framtidens intäkter osäkra. Vi har gjort beräkningarna efter Kommunbudget Kungsbacka kommun 7

Inledning och sammanfattning våra egna befolkningsprognoser och de uppräkningar av skatteunderlaget som SKL rekommenderat. Vi har inte beräknat hur stor del av alla nyanlända som blir folkbokförda i kommunen och som kan komma att ingå i skatteunderlaget. Oväntade intäkter Vid bokslutet varje år har vi redovisat en del obudgeterade intäkter och kostnader som inträffat. Så kommer det att vara även framledes. Vi har återbetalat AFA-medel, det har uppstått reavinster och diskonteringsräntan har sänkts, vilket inneburit stora kostnader. När det gäller AFA-medel finns det inga indikationer på att det kan komma ytterligare återbetalningar. Diskonteringsräntan kan möjligtvis förändras. Om den sänks kostar det oss pengar, om den höjs ger det oss intäkter. Denna post kan vi inte ta med i beräkningen när vi gör en ekonomisk planering för kommunen. Vi kan inte bygga en budget på så pass osäkra förutsättningar. Effekten är dessutom inte bestående utan av engångskaraktär. När det gäller reavinster vid försäljning av mark är dessa inte oväntade i sig men det är svårt att veta exakt vilket år de inträffar. Dessutom kan vi inte bygga en driftbudget på försäljning av tillgångar, eftersom tillgången bara kan säljas en (1) gång. Ramberäkning Vi har räknat upp ramarna med index, och tilldelat volymökning till nämnderna för Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg. I våra beräkningar har vi lagt en central pott för oförutsedda kostnader och anslagit 30 miljoner till detta. För löneökningar finns ett centralt anslag. Löneökningar och övriga uppräkningar Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade så som SKL rekommenderar i sitt cirkulär nummer 17, -04-28. Konsumentprisindex, KPI, beräknas öka med 1,8 procent och köpta tjänster är uppräknade med 2,4 procent. Lönekostnaderna är uppräknade med 2,8 procent. Hyror och andra interna priser har beräknats enligt tabell nedan. Löneuppräkningen är endast en avsättning av pengar och har inget samband med lönepolitiken för kommunen. Anslaget för lönekostnader på 2,8 procent fördelas av personalavdelningen, HR, i samband med lönerevisionen. HR tar fram strategier och gör fördelning och prioritering av de avsatta medlen som beslutas av kommunstyrelsen. Utöver 2,8 procent finns ett belopp på 10 miljoner som avser särskilda lönesatsningar. Volymuppräkningar För att klara framtiden med de utmaningar som finns framför oss har vi prioriterat skola och individ- och familje omsorg när volymtilldelningarna för ska fördelas utöver övriga uppräkningar. Nedanstående nämnder har tilldelats volymuppräkningar med 50 procent av full tilldelning. Nämnder som tilldelats volymuppräkningar : Förskola & Grundskola: 10,8 miljoner Gymnasie & Vuxenutbildning: 2,4 miljoner Funktionsstöd: 7,7 miljoner Individ & Familjeomsorg: 1,5 miljoner Övrig ramtilldelning För viss verksamhet har en särskild tilldelning lämnats: Särskild lönesatsning 10 miljoner samt ytterligare utökning med 2 miljoner som en effekt av års lönesatsningar. Förskola & Grundskola får 5 miljoner för ersättning för ökad volym ensamkommande barn. Gymnasie & Vuxenutbildning får 10 miljoner för ersättning för ökad volym ensamkommande barn. Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa får 0,5 miljoner vardera till att stödja föreningslivet. Funktionsstöd får 6 miljoner för att klara en budget i balans. Individ & Familjeomsorg får ett anslag på 8 miljoner till omställningskostnader för Mottagning av ensamkommande barn. Kommunstyrelsen får ett anslag på 4 miljoner för integrations- och näringslivsarbete. Miljö & Hälsoskydd får 1,5 miljoner för budget i balans. Vård & Omsorg får 5 miljoner för nattbemanning på särskilt boende. Valnämnden får 0,2 miljoner för förberedelse inför valåret. För hyreskostnader i nya eller ombyggda lokaler finns avsatt 48 miljoner, en utökning med 22 miljoner. Funktionsstöd får 26 miljoner, en utökning med 18 miljoner, för utökade verksamhetskostnader vid inflyttning i nya boenden. Kungsbacka kommun ansöker om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, 50 000 kronor. 8 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Inledning och sammanfattning Interna priser Tjänst Prismodell Prisjusteringar Service Fastigheter Lokaler Service Måltider Lokalvård Lönehantering Inköp IT Hyra per lokal Enligt hyresmodell som beslutats i KF 153/14 Dnr 2014:247 Portionspris och serveringsavgift Pris per timma Pris per lönespecifikation Grundkostnadsfördelning per förvaltning, kostnad per objektsupphandling Provision från leverantörer Pris per E-handelsfaktura Pris per användare, grundpris infrastruktur, pris per verksamhetssystem, pris per telefon Ny upphandling är inledd 1,8 procent 2,4 procent Kommunen som arbetsgivare Kungsbacka kommun är och vill fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Vi är med och driver samhällets utveckling och expansion framåt. Hos oss arbetar man med något som är viktigt och skapar nytta för andra. Över en halv miljon människor behöver rekryteras till välfärden i Sverige de närmaste tio åren och det är stor konkurrens om arbetskraft med god kompetens. Kungsbacka kommer att arbeta vidare med aktiviteter inom målområdet attraktiv arbetsgivare. Det handlar om att vara attraktiva i hela cykeln från att attrahera och rekrytera till att behålla och utveckla samt avveckla. Vi behöver göra satsningar på att marknadsföra kommunen och visa att våra jobb är viktiga och mångfasetterade, och att man kan utvecklas som medarbetare. Viktiga satsningar de närmaste åren är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö både fysisk och social, kultur och värdskap, introduktionsprogram, samt aktiviteter för att marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare. Löneprocessen är också ett viktigt område att utveckla. Nämndernas ekonomiska ramar Nämnderna, belopp i tusen kronor Plan 2018 Plan 2019 Byggnadsnämnden 17 189 17 452 Fritid & Folkhälsa 114 062 119 486 Kultur & Turism 61 440 79 428 Individ & Familjeomsorg 195 638 178 808 Funktionsstöd 387 346 420 567 Förskola & Grundskola 1 700 716 1 772 555 Gymnasie & Vuxenutbildning 409 776 423 530 Kommunfullmäktige 2 634 2 638 Kommunrevision 2 443 2 509 Kommunstyrelsen 114 377 111 727 Kommunstyrelsen övrigt 136 692 125 250 Miljö & Hälsoskydd 10 288 11 832 Teknik, skattefinansierat 122 511 119 928 Valnämnden 184 376 Vård & Omsorg 778 761 826 200 Överförmyndarnämnden 1 356 4 284 Service 37 572 53 057 Service Fastighet 13 162 9 107 Kommungemensamt 133 333 167 689 Summa ekonomisk ram 4 239 481 4 446 425 4 644 919 4 791 200 Procentuell förändring 5,0 4,9 4,5 3,0 Kommunbudget Kungsbacka kommun 9

Inledning och sammanfattning Pensions kostnader miljoner kronor Bokslut 2015 Plan 2018 Plan 2019 Utbetalningar 83 80 80 85 90 Förändring av gammal skuld -71-78 -29-19 -21 Utbetalning av avgifts bestämd del för nuvarande anställda 121 126 132 138 144 Ökning av ny skuld 16 11 12 39 47 Minskning av garanti- och visstidspensioner -5-3 -1 Nya omställningspensioner 2 2 2 Finansiell kostnad 19 19 18 19 19 SUMMA 162 155 215 264 282 Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till de som redan gått i pension och för de som nu arbetar. För de som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner som ska utbetalas i framtiden. Dessa ska uppräknas med basbeloppsförändringar och ränteantaganden. För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift på 4,5 procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Kommunens kostnad för detta är 132 miljoner. Varje förvaltning betalar detta i form av ett internt personalomkostnadspålägg, PO-pålägg. Även kostnaden för den nya skulden samt garanti- och visstidspensioner bekostas av PO-pålägget. För de som i dag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet bildas en ny skuld. För ökar den med 12 miljoner. Att kostnaderna totalt ökar så mycket beror framförallt på att förändringen av den gamla skulden inte minskar lika mycket som tidigare. Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. Taxorna finns på kommunens hemsida. Skatter och statsbidrag Skattesatsen ska vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer, men med Kungsbackas befolkningsprognos. Beräkningarna bygger på cirkulär nummer 17, -04-28. Skatter och statsbidrag miljoner kronor Bokslut 2015 Prognos Plan 2018 Skatteintäkter 3 929 4 149 4 160 4 371 4 559 4 755 Inkomstutjämning -13-10 -35-31 -39-47 Kostnadsutjämning 58 78 64 54 56 62 Regleringspost -3-19 -3-20 -40-63 Strukturbidrag 8 8 0 0 0 0 LSS-utjämning -51-29 -29-28 -29-29 Fastighetsavgift 139 140 146 146 146 146 Tillfälligt statsbidrag till välfärden Plan 2019 0,3 7,7 28 28 28 SUMMA 4 067 4 317 4 311 4 520 4 681 4 852 Procentuell förändring 4,5 6,1 6,0 4,7 3,6 3,6 10 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Inledning och sammanfattning Befolkningsförändringar För att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter har vi använt en gemensam befolkningsprognos. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunledningskontoret i april. Vi har inte gjort en bedömning över hur många av nyanlända som får uppehållstillstånd och blir mantalsskrivna i Kungsbacka. Befolkning Ålder 2014 2015 Prognos Prognos Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos 2021 0 836 801 862 887 915 941 964 981 1 5 5 137 5 044 4 937 5 002 5 081 5 237 5 377 5 543 6 12 8 036 8 139 8 300 8 334 8 366 8 309 8 338 8 351 13 15 3 001 3 209 3 347 3 486 3 552 3 656 3 683 3 681 16 19 3 911 3 848 3 895 3 938 4 103 4 316 4 493 4 657 20 64 42 329 42 744 43 109 43 629 44 119 44 625 45 161 45 649 65 74 8 803 8 866 8 925 8 824 8 768 8 570 8 425 8 295 75 79 2 717 2 956 3 021 3 215 3 448 3 702 3 910 4 127 80 84 1 716 1 753 1 898 2 029 2 152 2 286 2 473 2 536 85 w 1 733 1 784 1 837 1 882 1 932 2 014 2 060 2 193 SUMMA 78 219 79 144 80 131 81 227 82 435 83 654 84 883 86 014 Investeringar Investeringsnivån för är 359 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar, övriga investeringar, exploateringsinvesteringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt. Lokaler och övriga investeringar samt exploatering har egna avsnitt. Investeringar miljoner kronor Plan Plan 2018 Plan 2019 2021 Lokalinvesteringar 189 351 693 2 460 Löpande årliga 77 77 79 240 Övriga investeringar 64 104 112 177 Exploaterings investeringar -40-104 -6 32 Avgiftsfinansierad verksamhet 69 64 85 148 SUMMA 359 492 963 3 057 Kommunbudget Kungsbacka kommun 11

Inledning och sammanfattning Bostadsbyggande Kungsbacka kommun har en mycket stor efterfrågan på bostäder. Under planeras byggnation av 900 bostäder. Vi har som målsättning att färdigställa 700 800 bostäder per år under perioden 2020. Flera nämnder har aviserat ett bostadsbehov för de som står utanför bostadsmarknaden. Dessa behov ska tillgodoses genom målsättningen om ökad bostadsbyggnation. Mål för bostadsbyggande reviderades av fullmäktige -05-10. Skulder Skuld hos kreditinstitut Låneskulden kommer med denna budget att öka till 2 190 miljoner till utgången av 2019. Orsaken är den stora investeringsnivå som planerats för de kommande åren. Miljoner Bokslut 2014 Bokslut 2015 Plan 2018 Plan 2019 Låneskuld 600 450 550 710 1 340 2 190 Pensionsskuld Pensionsskulden avser den skuld som Kungsbacka kommun har till sina anställda eller tidigare anställda. Den största delen av skulden har upparbetats före 1998 då pensionsavtalet förändrades. Efter 1998 byggs ingen ny skuld upp utan kommunen betalar en årlig avgift. Ett undantag finns för de som i dag har en lön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka 37 000 kronor i månadslön. Skulden ökar årligen med ränte- och basbeloppsuppräkningar och minskar med de utbetalningar som vi gör. För att beräkna skuldens utveckling använder vi prognoser som Kommunernas pensionsanstalt, KPA, gör åt oss. Vi har som målsättning att färdigställa 700 800 bostäder per år under perioden 2020. Pensionsskuld belopp i miljoner Bokslut 2014 2015 Plan 2018 Plan 2019 Skuld uppkommen före 1998 1 496 1 438 1 397 1 380 1 374 1 364 Ny skuld efter 1998 292 312 321 338 383 436 Garantioch visstids pensioner 9 4 1 0 0 0 SUMMA 1 797 1 754 1 719 1 718 1 757 1 756 12 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Inledning och sammanfattning Soliditet Bokslut Plan Plan Procent 2015 2018 2019 Kungsbacka 28 29 29 26 22 Soliditetens utveckling är beroende av två faktorer: dels resultat, dels tillgångsökning. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Tillgångsökningen (investeringarna) bör till största delen finansieras med egna medel om inte soliditeten ska försämras. För ökar soliditeten, men med de investeringar och den resultatnivå som budgeterats och framöver så sjunker soliditeten 2018. Målet är att soliditeten ska vara minst oförändrad. God ekonomisk hushållning I kommunallagens 8 kapitel finns angivet att vi för verksamheten ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagens 8 kapitel. 5 en skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kungsbackas styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För är dessa sexton stycken. Fjorton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. Eftersom det inte enbart handlar om en god ekonomi utan även om en god verksamhet är vår definition av om vi har uppnått en god ekonomisk hushållning följande: Definition av god ekonomisk hushållning Kungsbacka har en god grund att stå på när det gäller ekonomisk situation och kvalitet i verksamheten. Soliditeten är bland de bättre av svenska kommuner och verksamheten har en hög kvalitet. Kungsbacka har tidigare fått utmärkelsen Årets kvalitetskommun och hela vårt utvecklingsarbete syftar till att behålla positionen som en av Sveriges bästa kommuner. Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga kvalitetsnivå som finns i dag genom att nyttja resurserna på ett klokt sätt utifrån ekonomisk, ekologiskt och social hållbarhet. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras. Därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. en skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. året skall därvid alltid vara periodens första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. Lag (2004:775). Vårt utvecklingsarbete syftar till att behålla positionen som en av Sveriges bästa kommuner. Kommunbudget Kungsbacka kommun 13

Vision 2030 I Kungsbacka växer framtiden Visionen visar vart vi vill Visionen är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden. I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. kungsbacka är en naturskön och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. 14 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Omvärldsanalys En omvärld med många utmaningar för kommunen som alla andra kommuner blir Kungsbacka kommun allt mer beroende av omvärlden, av internationella och nationella beslut. Det kommunala självstyret är inte lika tydligt som tidigare. Gamla strukturer och arbetssätt utmanas. Sveriges kommuner och landsting, SKL, publicerade i januari informationsskriften EU i lokalpolitiken, om hur svenska kommuners verksamhet påverkas av EU. SKL konstaterar att EU påverkar ungefär 60 procent av verksamheten och nästan alla verksamhetsområden direkt eller indirekt. Som arbetsgivare, serviceproducent, tillsynsmyndighet eller samhällsbyggare är det därför nödvändigt att vi har kunskap om vad som sker inom EU. En påtaglig erfarenhet från det senaste året är flyktingoch integrationsfrågan. Kommunerna har fått anpassa sig till en omvärld påverkad av krig, konflikter och internationell politik. Under 2015 kom 163 000 människor till Sverige varav cirka 36 000 var ensamkommande barn. Omvärlden hade direkt påverkan på den kommunala verksamheten där det kommunala självstyret mer eller mindre hade blivit satt ur spel på grund av statlig styrning. fullt ut för ökad effektivitet. Det kräver helt nya arbetssätt och nya sätt att tänka. Hållbarheten är i fokus. Frågor om hållbarhet i de olika perspektiven miljö och klimat, socialt och ekonomiskt står högt på såväl den politiska agendan som inom näringsliv och organisationer. Individen står i centrum. Den enskilde individens krav och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå, bland annat till följd av digitaliseringen, bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Övergripande drivkrafter i omvärlden I Kungsbacka kommuns omvärldsanalys 2012 (Kairos future) identifierades ett antal övergripande drivkrafter. Dessa håller i sig och blir ännu mer tydliga: Befolkningen växer, framför allt nära storstäderna. Hela världen går mot en ökad urbanisering och flera undersökningar visar att Sverige är ett av de områden i Europa där urbaniseringen är som kraftigast. Det ställer höga krav på bostäder, en effektiv samhällsplanering och offentlig service. Demografin är sådan att andelen äldre succesivt ökar, vilket leder till att färre unga i arbetsför ålder ska försörja fler äldre. Det innebär också att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. Den tekniska utvecklingen fortsätter i snabb takt inom alla områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan i dag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen medför helt nya möjligheter att arbeta, skapa nätverk och göra affärer på distans. Nya smarta och effektiva lösningar ger möjlighet till verksamhetsutveckling inom alla områden. Utmaningen för den offentliga sektorn är att använda tekniken Ökad individualisering innebär högre krav och förväntningar på bland annat välfärdstjänster. Kommunbudget Kungsbacka kommun 15

Omvärldsanalys Femton trender som påverkar det kommunala uppdraget Utifrån de övergripande drivkrafterna i omvärlden utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. I Kungsbacka kommuns omvärldsanalys 2012 identifierades 14 trender. SKL talar om 15 trender i sin rapport från mars 2014, Vägval för framtiden Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025. Dessa trender är signifikanta för det kommunala uppdraget i stort, därmed också för Kungsbacka. Nedan följer en sammanfattning av trenderna. För mer utförlig beskrivning och källor, se SKL:s hemsida www.skl.se. Förändrade krav på välfärden Demografin påverkar förväntningarna på välfärden. Sverige har ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet (fyrtiotalister och babyboomgenerationer), medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. I takt med att stora generationer blir allt äldre kommer efterfrågan på sjukvård och äldreomsorg att öka dramatiskt. År 2025 har vi många äldre, ett stort antal kvinnor i barnafödande ålder samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Sammantaget kommer denna utveckling att ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Till utmaningar till följd av demografin ska läggas medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. Generationsskifte Rekordgenerationen har satt ett stort avtryck på samhället. De har genom sina värderingar och sina maktpositioner inom framför allt politik, offentlig sektor och media påverkat hur vårt samhälle är uppbyggt. Just nu sker ett Nya generationers värderingar och beteenden ställer krav på hela samhället. Generationsskifte innebär ofta förändrade värderingar. stort generationsskifte i Sverige. Yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Personliga relationer värderas högt och de söker efter det unika. De vill sällan arbeta i hierarkier. Nya generationers värderingar och beteenden ställer krav på hela samhället, inte minst på arbetsgivarna. En utmaning är att matcha arbetskraft mot behov. Ökad brist på chefer På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Inom de närmaste tio åren kommer cirka 15 000 av dagens cirka 37 000 chefer att nå pensionsålder. I en del lands- och glesbygdskommuner kan bristen på chefer bli akut. Få unga akademiker anger kommun eller landsting som sin drömarbetsgivare. Den främsta anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Under senare år har dock intresset bland unga ökat och det är fler förstahandssökande till utbildningar som leder till jobb inom välfärdssektorn. 16 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Omvärldsanalys Såväl bilpooler som bilar med alternativa drivmedel blir allt mer populära. Ökad urbanisering Om femtio år beräknas två tredjedelar av jordens befolkning bo i urbana miljöer. Enligt Eurostats siffror hör Malmö, Umeå och Stockholm till EU:s mest snabbväxande städer. Alla tre har vuxit med mer än en procent per år sedan 1994. Det är framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets-/högskolestäder som växer befolkningsmässigt. Utvecklingen innebär ett ökat tryck, både på de kommuner som växer kraftigt och på de som i hög utsträckning tappar invånare. De förstnämnda har visserligen en trevligare situation, men icke desto mindre kan den vara svår att hantera. Intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder kan uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Bilismen minskar Trenden med ökad rörlighet i Sverige håller i sig. Ungdomar utbildar sig och flyttar till högskole-, universitetseller storstäder. Fler bor och arbetar utomlands under kortare perioder. I och med kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt har det också blivit vanligare med såväl korta som långa resor i jobbet. Vi reser också allt mer och allt längre under vår fritid. De regionala arbetsmarknaderna växer fram och genom satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik ökar möjligheten för människor att pendla. Kommunen kan därmed bli en del av en större och mer dynamisk arbetsmarknad. I dag pendlar nästan var tredje förvärvsaktiv över en kommungräns en ökning med drygt fem procentenheter sedan år 1993. Bilen har sedan T-Fordens tid gett människor frihet att röra sig över stora ytor. Den har knutit samman människor och har kanske mer än något annat varit en statussymbol. Frågan är om detta kommer att gälla även i fortsättningen. Vi ser en rad förändringar i samhället som pekar på att bilismen kan komma att minska i framtiden. Allt fler vill bo centralt i städerna och stadsmiljön förväntas att bli förtätad i allt högre utsträckning. Stadsplanering i stråk, cykelvägar och bilfria offentliga utrymmen blir nödvändigt. Bilen har tappat som statusoch frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta körkort. Ny teknik möjliggör hemarbete, minskar behovet av arbetsresor och gör att resan med kollektivtrafiken kan användas till såväl arbete som nöjen. Människor konsumerar mer på internet. Bilpooler och samåkning blir populärare i takt med att mobila och digitala system utvecklas. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat, vilket också är en global trend. Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. Inkomsterna har visserligen ökat för dem som har jobb och antalet sysselsatta i Sverige har ökat, men de ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, Kommunbudget Kungsbacka kommun 17

Omvärldsanalys de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. Även om inkomsterna ökat för en stor majoritet av befolkningen innebär de ökande inkomstskillnaderna och boendesegregeringen en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital. En viktig fråga gällande polarisering är om en ökad tillgång till information verkligen leder till ökad kunskap, förståelse och tolerans. Konsultföretaget Kairos Future menar att vi tenderar att sålla information och främst söka efter det som bekräftar det som vi redan tror oss veta. Dagspressens kris innebär också att allt färre kommuner har någon lokaltidning. Gemenskapsinformationen minskar successivt. Allt fler tv-kanaler, sociala medier, veckotidningar och andra informationskanaler är skräddarsydda för vissa målgrupper. Risken för att åsikter polariseras ökar när färre förmår diskutera ett ämne utifrån sakliga grunder och med respekt för motparten. I en sådan polariserad värld kan människor hamna utanför samhället och utanför sociala nätverk. Det finns risk för att denna grupp kan komma att utgöra en rekryteringsbas för främst kriminella nätverk, men även för olika politiska och kanske även religiösa extremistiska rörelser. Ökat teknikstöd inom hälsooch sjukvård samt omsorg Många sjukdomar som tidigare betraktades som obotliga kan i dag botas. Stora förhoppningar ställs på forskningen kring demenssjukdomar. Demens betraktas som en av de viktigare utmaningarna när antalet äldre ökar som mest mellan åren 2025 och 2035. Nya behandlingsmetoder har lett till att den sjukhusbaserade vården har kunnat minskas. Den enskilde patienten får ta ett större ansvar och en mer aktiv del i behandlingen, till exempel genom friskvård och förändrade kostvanor. Detsamma gäller för tekniska hjälpmedel. I ett nära samarbete med brukare och patienter förbättrar ny teknik vardagen för människor samtidigt som resurser kan frigöras. Två exempel på detta är självdialys inom hälso- och sjukvården och robotteknik inom hemtjänsten, där ny teknik underlättar för personal och brukare att kommunicera. Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Resurserna kommer inte att räcka till allt. Som medborgare förväntar vi oss att få den bästa hjälpen just när vi vill ha den. Många kommer inte att nöja sig med ett negativt besked, utan ser sig om efter ett second opinion eller alternativ. Men vem definierar behoven? Är det du som enskild person, är det läkarvetenskapen eller är det våra förtroendevalda? Hur mycket kan fastställas i lagstiftningen? Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan vi kommunicera med allt och alla om allt. Detta ökar förväntningarna på kommuner och landsting, och att viss service alltid ska vara tillgänglig den kommunala servicen ska finnas i fickan! Den geografiska bundenheten, var vi befinner oss, spelar mindre roll. Att ständigt vara tillgänglig och ha tillgång till fakta en självklarhet för många. Sociala medier erbjuder snabb information och att fler kan göra sina röster hörda. Att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser över hela världen. Men människor blir också utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. 18 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Omvärldsanalys Människors fysiska närvaro är inte heller längre nödvändig för att kunna styra viktiga funktioner. Hushållsapparater, maskiner och farkoster kan fjärrstyras genom internet när det gäller till exempel energiförbrukning, övervakning och informationsinhämtning. Diagnoser på distans och e-hemtjänst är exempel på patient- och brukardrivna innovationer som bygger på uppkoppling. Databaserat beslutsfattande Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, så kallad big data. Detta innebär en omvälvande förändring för vårt sätt att förstå världen. Vi kommer allt mer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. Big data finner mönster i datamängderna och i världen, som på gott och ont låter oss agera utan omvägen via förståelse av orsak och verkan. Översättningstjänsten Google translate är ett bra exempel. Det finns stora risker kopplade till big data, framför allt att den i framtiden kan hamna i orätta händer. Många känner sig redan i dag obekväma med att till exempel underrättelsetjänster lyssnar på vår kommunikation i syfte att skydda oss från terrorism och kriminalitet samt att företag kartlägger våra köp- eller webbeteenden för att öka kunskapen om oss som konsumenter. Alltför komplicerade matematiska modeller kan också innebära att människor som har till uppgift att förstå eller granska systemen inte klarar av sin uppgift. Men big data ger också ökad kunskap som kan leda till markanta förbättringar både för näringsliv och för offentlig sektor. Det handlar om att hitta mönster, något som ökar möjligheten till riktade insatser inom en rad områden till exempel sjukvård, brottsförebyggande åtgärder och trafiksäkerhet. Speciellt inom sjukvården förutspås omvälvande effekter. Genom att systematiskt sammanställa och analysera information som dagligen genereras på sjukhus runt om i världen skulle vi kunna förbättra diagnostiken, kartlägga sjukdomsförlopp i detalj och lära oss mycket om medicinering. Statistik och matematiska modeller kopplade till big data kompletterar eller ersätter mänskliga bedömningar på allt fler områden. Vem tror till exempel i dag att en meteorolog utifrån egna erfarenheter och kunskaper kan göra en bättre prognos för väderleken än de kraftfulla datorer och modeller som används? Tjänster dyrare och varor billigare Under en lång tid har varor blivit billigare och tjänster dyrare i relation till varandra. Det beror på att produktionen av varor har kunnat öka mer än produktionen av tjänster. Trenden har förstärkts i takt med globaliseringen. Produktionen av standardiserade varor har flyttats till framför allt länder i Ostasien med Kina i spetsen. Resultatet är att elektronik blivit billigare, medan elektrikern blivit dyrare. Genom produktivitetsutvecklingen blir resurskakan större, det vill säga vi kan få mer av allt. Utvecklingen innebär också att offentligt finansierade tjänster relativt sett blir dyrare och följderna mer komplicerade. Problemet är att tillväxt som är en följd av en produktivitetsökning i den privata sektorn bara till en viss del ger mer reala resurser i den offentliga sektorn. Om lönerna ökar lika mycket i den offentliga som i den privata sektorn leder tillväxten bara delvis till mer reala resurser i den offentliga sektorn. Genom att den reala kakan blir större har vi råd med mer, men den andel som går till offentliga välfärdstjänster måste hela tiden öka vi blir äldre och välfärdstjänsterna måste följa standardutvecklingen i samhället. Mer resurser till den offentliga sektorn genereras bäst genom ökad tillväxt skapad av fler arbetade timmar i den privata sektorn. En ökad produktivitet i den offentliga sektorn är också ett alternativ för att få resurserna att räcka till mer. Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Allt högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven. Många av de traditionella gemenskaperna som religion, släkt och hemort har försvagats. Men behovet av principer för gemensamt och eget liv består. Sökande efter mening, identitet och sammanhang är centralt för varje människa. Konsumtionen har därför blivit ett sätt att utforska och visa vilka vi är och med vilka vi vill höra samman. Starka krafter, i form av biologiska instinkter och kommersiella intressen, styr denna trend. Men det finns också tecken på motreaktioner, sprungna ur en upplevd tidsbrist och brist på energi, en önskan om ett enklare liv samt oro för den globala uppvärmningen. Att kunna frigöra tid för att kunna umgås mer med familj och vänner eller ägna sig åt hobbyverksamhet är också en form av statussymbol. Identiteten är minst lika viktig för kommunerna. Ett starkt varumärke kan locka till sig såväl företag som invånare. Den kommun som inte finns i storstadsområden eller som kan konkurrera genom att ha ett attraktivt läge eller en vacker stadsmiljö kan skaffa sig konkurrensfördelar genom exempelvis gott företagsklimat, starkt civilsamhälle, bra skolor eller någon form av platsbunden verksamhet, till exempel turism eller biltestverksamheten i Arjeplog. Kommunbudget Kungsbacka kommun 19

Omvärldsanalys Lokal rådighet förändras De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Detta innebär helt nya roller för offentliga organisationer. Vårdvalsmodeller, tjänstegarantier och tillståndsgivning blir allt vanligare. Kommun- och landstingsgränsernas betydelse luckras upp när tjänster kan levereras utanför det egna territoriet. Allt från EU-regleringar till lokala beslut säkrar befolkningens rättigheter och särskilda enheter eller myndigheter skapas för granskning och tillsyn. En debatt om domstolarnas ökande betydelse syns på tidningarnas debattsidor. Missnöjda invånare kan ta över politikens ansvar för att som huvudmän prioritera resurser. Inte sällan innebär till exempel nedläggningen av en skola att föräldrar startar friskola eller kooperativ, vilket innebär att kommunen ändå får ta kostnaden och istället får hitta en annan besparing i budgeten. Mycket tyder på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Valfrihet och rättighetstänkandet utmanar kommuner och landsting men kan å andra sidan bli ett verktyg för utsatta och diskriminerade grupper att göra sina röster hörd. Medias sätt att granska politiker och verksamheter är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Kommunen och det lokala näringslivet sitter i samma båt. Det är klokt om vi ror åt samma håll och med samordnade årtag. Under 1980-talet talade näringslivet ofta i termer av en närande och en tärande sektor. Den tiden är förbi. I dag visar olika studier att ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn ofta är en starkt bidragande kraft till en god lokal och regional utveckling. Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker i dag framför allt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. De är därmed beroende av en god kompetensförsörjning. Det handlar dels om direkta åtgärder i form av exempelvis skräddarsydda utbildningar, dels om att med en god offentlig och privat service få fler människor att vilja bo på orten. Det behövs bra skolor och förskolor, attraktiva boendemöjligheter, kultur- och fritidsaktiviteter, god infrastruktur samt även en god privat service med bankkontor, bensinmackar, affärer, caféer och restauranger. Sociala medier sätter större press på att företag ska bidra till en positiv samhällsutveckling. De företag som inte sköter sig riskerar att bli utpekade och tappa kunder. Det innebär, parallellt med en större insikt om betydelsen av platsens attraktivitet för att attrahera arbetskraft till kommunen, att näringslivet i framtiden kommer att öka sitt lokala samhällsengagemang. En annan närliggande trend är att kommunerna i allt större utsträckning samverkar med civilsamhället genom köp eller avtal. Antalet avtal mellan kommuner och civilsamhällets organisationer har fördubblats under en tvåårsperiod. Det gäller framför allt drift av verksamhet på egen hand eller i samverkan med kommunen. Distansutbildning hotar svenska högskolestäder Det svenska examensmonopolet hotas och de svenska lärosätena kommer att utsättas för konkurrens i framtiden. En del menar att vi står inför en omfattande revolution som kommer att förändra den högre utbildningen i grunden. Tre amerikanska företag ger i dag högskolekurser via internet till cirka tio miljoner studenter och de expanderar snabbt. Internationellt sett är utbildningarna mycket billiga. Så kallade MOOC-utbildningar, Massive Open Online Course, är alltid tillgängliga. Det är lätt att nå andra studenter som går kursen och föreläsningarna är av högsta kvalitet. Det finns bland annat Nobelpristagare i lärarkåren. Om svenska studenter i framtiden väljer MOOC-utbildningar på distans hos utländska företag kan den regionala utvecklingen påverkas negativt för kommuner med lärosäten. De större städerna klarar sig eftersom människor flyttar dit ändå, men många residensstäder i landet kan påverkas negativt. Det är städer där en del av dragningskraften ligger i möjligheten till högre utbildning. Ökad global sårbarhet Den ökade globala sårbarheten beror på att företag och finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, att vårt teknikberoende ökar och att människor reser över hela världen på ett sätt som de inte gjort tidigare. Fem områden som Tomas Ries, tidigare direktör för Utrikespolitiska institutet, anser skapar hot mot säkerheten i världen är: ökat beroende av ny och sårbar infrastruktur, ekologiska hot, pandemier, social oro bland välfärdsländer på dekis (extremism och politikerförakt) samt militärpolitiska hot (främst mellan den rika västvärlden och fattigare diktaturer). 20 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Omvärldsanalys Kungsbacka ligger i ett av Sveriges hetaste urbana områden och är i symbios med Göteborgs arbetsmarknadsregion. Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. I Sverige kan detta exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med risk för bränder. Allt färre kommuner kan räkna med stabilt snörika vintrar. Kommuner och landsting måste ha framförhållning och planera för extrema väderförhållanden och dess konsekvenser. Trots minskad brottslighet i Sverige och stora delar av västvärlden upplever människor en ökande känsla av otrygghet. Denna otrygghet kan bero på många saker; exempelvis den globala sårbarheten tillsammans med en känsla av att inte kunna påverka situationen, höga trösklar in på arbetsmarknaden, ökade möjligheter men också ett ökat ansvar för sitt eget liv samt att delar av media gärna speglar ytterligheter vad gäller våld, olyckor, sjukdomar och människors moraliska tillkortakommanden. Den mediala dramaturgin erbjuder sällan analyser som sätter händelser i sitt sammanhang utan erbjuder information i svart eller vitt. Kungsbacka kommun i förhållande till vår omvärld Kungsbacka är en kommun i stark tillväxt med en befolkning som har höga förväntningar på kommunens leverans av välfärdstjänster. Kommunen ligger i ett av Sveriges hetaste urbana områden och är i symbios med Göteborgs arbetsmarknadsregion. Vi berörs av i stort sett alla omvärldens trender. Kungsbacka är en kvalitetskommun med goda resultat. Det vill vi fortsätta att vara. En förutsättning är att vi förhåller oss till omvärlden och anpassar våra verksamheter till dess förutsättningar. De utmaningar som definierats kommer kräva nya svar när det gäller både strategisk förmåga, prioriteringar, organisation, värderingskultur samt styrning och ledning. Det handlar om att nyttja de resurser vi har på bästa möjliga sätt, samarbeta mer och att utgå från invånarens fokus. Vi kan tala om det som en andra ordningens förändring. Med det menas att hitta nya lösningar på dagens sammansatta problem. Om man står inför förändring av första ordningen så kan man hitta lösningar genom att göra mer av samma sorts åtgärder som man redan tidigare använt, till exempel ständiga förbättringar. Men i det samhälle och därmed även inom den kommunala verksamheten som vi nu befinner oss i, behöver vi hitta nya sätt att lösa frågorna på. Vi behöver tänka nytt, ta tillvara innovationer och tekniska lösningar. Även om förändring och utveckling måste ses som ett konstant tillstånd och inte ett projekt, så kommer den närmaste treårsperioden präglas av en hög omställningstakt i syfte att sätta grundvalarna på plats för att kunna säkerställa och utveckla en hållbar välfärd. Kritiska områden för oss Det finns ett antal områden som nämnderna, i sina omvärldsanalyser, ser som mycket kritiska. Integrationen med allt från flyktingmottagning, boende, omsorg, utbildning och överförmyndarskap till integration i det svenska samhället. Demografins påverkan på framför allt gymnasieskolan och äldreomsorgen. Det behövs fler utbildnings platser när kullarna av ungdomar ökar (både med och utan nyanlända). I takt med att vi får fler äldre ökar behovet av platser inom både särskilt boende och hemtjänst. Arbetsmarknadens kompetensglapp gör att det är svårt att matcha arbetsmarknaden med arbetskraften. Det ställer krav på eftergymnasiala utbildningar och vuxenutbildningar av olika slag. Kompetensförsörjning till kommunens verksamheter handlar dels om att vara attraktiva jämfört med både andra kommuner och den privata marknaden, dels att jobba med matchningen genom att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Klimatfrågan är påtaglig även för vår kommun. Ett exempel är EU:s vattendirektiv som ställer krav på avsevärda förbättringar av vattenkvaliteten i våra vattendrag och kustområden. Den digitala utvecklingen behöver fortsätta hos oss så att vi kan möta invånarnas krav på öppenhet, enkelhet och att effektivisera våra verksamheter. Stora förändringar och teknikskiften kommer att ske inom vårdsektorn där vi kommer att se förändrade krav från både brukare och medarbetare. Inom området digitalisering är informationssäkerhet en kritisk fråga. Kommunbudget Kungsbacka kommun 21

Vår styrmodell Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommun invånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 16 prioriterade mål inför budgetperioden 2019. Se från sidan 24. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och direktiv Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om inriktningar som ska gälla för budgetperioden 2019. De har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns på sidan 29. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen 2006, aktualitetsförklarad 2013 Mål för bostadsbyggande 2014-2020, bostadsmålet reviderat Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Sveriges nationella miljömål kommunens sätt att ta hand om miljö- och energimålsättningar beslutas årligen i kommunens budget och redovisas under rubriken Samhällsutvecklings- och miljömål under avsnittet KF:s prioriterade mål Förvaltningarnas genomförande planer Varje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Överenskommelser med medarbetarna En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad medarbetaren ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om vi lyckats förverkliga målen. Vi gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunledningskontoret och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommunbudget och plan. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. en gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för och planen för 2018 2019. Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet. 22 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Vår styrmodell Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområden Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen. Strategiska frågor, kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomi Utifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan. Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas strategiska inriktningar Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Så här tar vi fram budgeten Vision KF:s inriktning mål och direktiv Uppföljning Omvärlds analys Strategiska frågor Kommunbudget Ekonomi Förändringsområden Kommunbudget Kungsbacka kommun 23

Mål och direktiv Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunens främsta styrdokument är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som tydligt riktmärke för de övergripande strategierna för utvecklingen av kommunen som helhet. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse väger vi samman utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att sammanställa vad adresserade nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse, samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till attmålen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 24 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Mål och direktiv Demokratiska mål Folkhälsomål Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Utfall 2015 2018 2019 43 50 50 50 Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun. Utfall 2015 2018 2019 55 63 64 65 Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun. Utfall 2015 2018 2019 70 73 75 76 Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tillgängligheten i Kungsbacka kommun. Utfall 2015 2018 2019 63 73 75 76 Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Kultur & Turism, Vård & Omsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med skala 1 10: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6 10. Utfall 2015 2018 2019 90% 91% 91% 92% Mätning: Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfall 2015 2018 2019 78% 80% 81% 83% Mätning: Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid. Utfall 2015 2018 2019 *89% 91% 91% 91% *Senaste utfall år 2013. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, utifrån frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6 10, skala 1 10. Utfall 2015 2018 2019 7,8% 8,0% 8,1% 8,2% Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun. Utfall 2015 2018 2019 66 68 68 68 Kommunbudget Kungsbacka kommun 25

Mål och direktiv Minskad användning av droger Användning av droger bland ungdomar ska minska Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism Mätning alkohol: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall 2015* 2018 2019 87% 90% 90% 91% Mätning tobak: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker. Utfall 2015* 2018 2019 90% 92% 93% 94% Mätning narkotika: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfall 2015* 2018 2019 86% 93% 95% 95% * Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, senaste genomförd 2013 är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomförs vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Därför har vi från och med valt att endast rikta in oss på mätningarna enligt Luppen. Mätningarna kommer att kompletteras med kvalitativ data som samlas in och redovisas i samband med måluppföljning och sker i samverkan med Polis, Individ & Familjeomsorg, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), med flera. Det innebär att vi får en god beskrivning av utvecklingen i kommunen avseende, attityder, förändring i konsumtion, behandlingsplatser, alkohol- och drogrelaterade brott men mer som grund för vidare insatser. Samhällsutvecklings- och miljömål Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Funktionsstöd, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Utfall 2015 2018 2019 63 68 70 72 Mätning: Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. Utfall 2015 2018 2019 3,4 3,7 3,8 3,9 Minskat försörjningsstöd Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen Mätning: Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Utfall 2015 2018 2019 2,3% 2% 2% 2% Mätning: Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader. Utfall 2015 2018 2019 23% 22% 20% 20% 26 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Mål och direktiv Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik Mätning: Antal resor per trafikslag. Trafikslag Utfall 2015 2018 2019 Pendeltåg 1 874 711 1 950 000 1 990 000 2 030 000 Blå Express 433 973 460 000 475 000 485 000 Lokal busstrafik 1 750 296 1 856 000 1 890 000 1 930 000 Stadstrafik 308 119 340 000 350 000 365 000 Öresundståg 960 777 1 019 000 1 050 000 1 080 000 Summa 5 327 876 5 625 000 5 755 000 5 890 000 Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², graddagskorrigerad. Utfall 2015 2018 2019 158 145 140 135 Ekologiska livsmedel Minska farliga kemikalier Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Service, Förskola & Grundskola, Fritid & Folkhälsa, Funktionsstöd, Vård & Omsorg, Individ & Familjeomsorg och Teknik Mätning: Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel och hygieniska produkter. Utfall 2015 2018 2019 29% 15% 10% 5% Mätning: Andel varor i det upphandlade sortimentet som uppfyller miljökrav. Utfall 2015 2018 2019 -- 20% 30% 40% Mätning: Antal förskolor med plastgolv innehållande ftalater. Utfall 2015 2018 2019 49 39 29 19 Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Utfall 2015 2018 2019 +2,6% -2,5% -2,5% -2,5% Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Vård & Omsorg Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Utfall 2015 2018 2019 27% 35% -- -- Målet beräknas uppnås och tas bort år 2018. Kommunbudget Kungsbacka kommun 27

Mål och direktiv utbildningsmål Utbildning i världsklass Våra utbildningar ska vara i världsklass Samordningsansvar: Förskola & Grundskola Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning Mätning: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 340. Utfall 2015 2018 2019 237 250 255 260 Mätning: Andel elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Utfall 2015 2018 2019 91,5% 100% 100% 100% Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall 2015 2018 2019 91,2% 100% 100% 100% Mätning: Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall 2015 2018 2019 86,6% 90% 91% 91% Mätning: Medarbetarenkäten. Ledarskap, ett index över medarbetarnas uppfattning av ledarskapet skala 1 100. Utfall 2015* 2018 2019 74 76 77 78 *Utfall från senaste Medarbetarenkäten 2014. Från genomförs den årligen. Finansiella mål Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag Utfall 2015 2018 2019 2,5% 1,5% 1,5% 1,5% Soliditet Kompetensförsörjningsmål Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Medarbetarenkäten. Framgångsfaktorer utifrån medeltal från fyra indikatorer om medarbetarnas attityd till Kungsbacka kommun som arbetsgivare, skala 1 10. Utfall 2015* 2018 2019 7,3 7,6 7,7 7,8 Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder Utfall 2015 2018 2019 28% 27% 28% 28% Mätning: Medarbetarenkäten. Hållbart medarbetarengagemang (HME), ett index för medarbetarnas samlade uppfattning av områdena motivation, ledarskap och styrning, skala 1 100. Utfall 2015* 2018 2019 82 84 85 86 Mätning: Medarbetarenkäten. Hållbart arbetsliv ett index över medarbetarnas uppfattning av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö, skala 1 100. Utfall 2015* 2018 2019 64 66 67 68 28 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Mål och direktiv Strategisk inriktning och direktiv Inriktningar Inriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Värdegrunden Bitt är vår inriktning. Värdegrunden Bitt visar vårt förhållningssätt Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för invånarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för invånarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för: Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Alla anställda förväntas känna till och arbeta utifrån Bitt. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Direktiv Direktiv är ett konkret sätt som politikerna styr på. Ett direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Handlingar ska vara lätt tillgängliga Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. Vi ska erbjuda praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. God psykisk hälsa Invånarna i Kungsbacka kommun ska ha en god psykisk hälsa. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera arbetet med att främja psykisk hälsa för invånare i åldern 0-29 år. Nämnderna ska redovisa pågående arbete samt de initiativ som tagits för att öka det psykiska välbefinnandet hos målgruppen. Samverkan mellan både nämnder och Region Halland är en viktig del i detta arbete. Direktivet är riktat till samtliga nämnder. Invånardialog Nämnderna har i flera fall infört invånardialog som ett naturligt arbetssätt i sin verksamhet men det återstår en del för att alla nämnder verkligen arbetar med invånardialog och på så sätt bidrar till inflytande och förbättringsarbete. Nämnderna ska dokumentera hur de arbetar med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till kommunstyrelsen. Värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande mot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen ska vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision: Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Ur kommundirektörens ledarvision Kommunbudget Kungsbacka kommun 29

Finansiella rapporter Resultaträkning Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Bokslut 2015 Plan 2018 Plan 2019 Avskrivningar -229,2-250,0-270,4-292,1-325,1-344,8 Verksamhetens nettokostnader -3 697,8-3 941,5-4 239,5-4 446,4-4 644,9-4 791,2 Skatteintäkter 3 723,5 3 922,6 4 149,0 4 371,1 4 559,1 4 755,1 Generella statsbidrag 168,7 143,9 168,0 148,8 122,1 96,4 Finansiella intäkter 17,7 8,1 8,5 10,6 10,6 10,6 Finansiella kostnader -32,6-29,2-31,5-32,8-41,0-56,4 Årets resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 4,6% 2,6% 1,3% 1,1% 0,1% 0,3% Finansiellt mål 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% Nettokostnadsutveckling 4,5% 6,6% 7,6% 4,9% 4,5% 3,0% Ökning av skatt+statsbidrag 2,2% 4,5% 6,2% 4,7% 3,6% 3,6% Nettokostnadernas andel av skatt+statsbidrag Kassaflödesanalys 95% 97% 98% 98% 99% 99% Finansnettots andel av skatt+statsbidrag 0% 1% 0,5% 0% 1% 1% Summa använda skattemedel 95% 97% 99% 99% 100% 100% Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Bokslut 2015 Plan Plan 2018 Plan 2019 Medel från verksamheten Årets resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Avskrivningar 229,2 251,0 270,4 292,1 325,1 344,8 Ej likvidpåverkande poster med mera 6,4 23,4-52,6 0,0 0,0 0,0 Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder -40,0 0,0 0,0 0,0 1,0 Verksamhetsnetto 415,0 338,4 272,3 343,4 330,9 360,4 Medel från investeringsverksamheten Lokalinvesteringar -416,4-189,3-351,4-686,5-1006,0 Löpande investeringar -50,8-342 -77,0-76,8-79,5-79,0 Övriga investeringar -124,2-63,6-104,0-111,7-58,3 Exploateringar 55,9 40,6 104,2 6,0-16,5 Avgiftsfinansierad verksamhet -78,9-69,3-63,8-84,8-51,9 Investeringsbidrag 15,0 68 Övriga förändringar anl.tillgångar -75,0-30 Investeringsnetto -674,3-305 -358,6-491,8-956,5-1 211,7 Medel från finansiella transaktioner Amortering -50-150 0 Nyupplåning 100,0 160,0 630,0 850,0 Förändring långfristiga fordringar 1 Kassaflöde från finansieringsverks. -50,0 148,7 100,0 160,0 630,0 850,0 Förändring av likvida medel -309,4-115,1 13,7 11,6 4,5-1,3 30 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Finansiella rapporter Balansräkning Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Bokslut 2015 Plan Plan 2018 Plan 2019 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 1,7 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 3 573,0 3 644,1 3 732,3 3 932,0 4 563,4 5 430,2 Maskiner och inventarier 389,2 400,7 400,7 400,7 400,7 400,7 Summa materiella anläggningstillgångar 3 962,1 4 044,8 4 133,0 4 332,7 4 964,1 5 830,9 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper,andelar,bostadsrätter 61,3 91,4 91,4 91,4 91,4 91,4 Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station) 15,8 12,3 12,3 12,3 12,3 12,3 Långfristiga fordringar 13,5 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 90,6 118,7 118,7 118,7 118,7 118,7 Omsättningstillgångar Förråd 4,3 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 Exploateringsområden 39,9 73,3 73,3 73,3 73,3 73,3 Kortfristiga fordringar 331,0 367,0 367,0 367,0 367,0 367,0 Placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa o bank 243,5 128,3 142,0 153,6 158,1 156,8 Summa omsättningstillgångar 618,7 573,4 587,1 598,6 603,1 601,8 SUMMA TILLGÅNGAR 4 673,1 4 739,1 4 841,0 5 052,3 5 688,1 6 553,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 1 057,4 1 236,8 1 340,8 1 395,3 1 446,6 1 452,4 Årets resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Summa eget kapital 1 236,8 1 340,8 1 395,3 1 446,6 1 452,4 1 467,0 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 796,4 1 823,3 1 770,7 1 770,7 1 770,7 1 770,7 Övriga avsättningar 12,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Långfristiga skulder, banklån 600,0 450,0 550,0 710,0 1 340,0 2 190,0 Investeringsinkomster som periodiseras 260,0 327,8 327,8 327,8 327,8 327,8 Kortfristiga skulder 767,4 797,2 797,2 797,2 797,2 798,2 Summa skulder 3 436,3 3 398,3 3 445,7 3 605,7 4 235,7 5 086,7 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 673,1 4 739,1 4 841,0 5 052,3 5 688,1 6 553,6 Soliditet 26% 28% 29% 29% 26% 22% Kommunbudget Kungsbacka kommun 31

Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen. Nämnden ansvarar framför allt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt utför tillsyn över byggnadsverksamheten. Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet. Driftbudget 2015 Grundram 14 524 14 926 16 861 Kapitalkostnader 338 328 328 Övrigt (avdrag eller tillägg) 402 1 936 262 Summa driftram 15 264 17 189 17 452 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 402 1 884 262 Övrig förändring 0 52 0 Summa 402 1 936 262 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 175 175 175 525 2,6% 21,9% 16,6% 6,3% 16,4% 36,2% Nämnd Gemensamt Plan & Bygg Administration Bygglov Planavdelningen Kartavdelningen Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Byggnadsnämndens verksamhet kostade 41 miljoner kronor under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 32 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Fritid & Folkhälsa Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar. Nämnden har som uppdrag att ge stöd åt föreningar genom bokningsservice och bidrag till verksamhet. I nämndens ansvarsområde ingår verksamhet för att stödja och stärka ungdomar att själva förverkliga idéer och fritidsintressen. Nämnden ansvarar också för folkhälsoarbetet och har som uppgift att bidra till ett tryggt och utvecklande samhälle med hjälp av hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. Driftbudget 2015 Grundram 94 137 97 137 98 028 Kapitalkostnader 15 126 16 034 16 194 Övrigt (avdrag eller tillägg) 3 000 891 5 264 Summa driftram 112 263 114 062 119 486 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 2 350 701 4 764 Övrig förändring 650 190 500 Summa 3 000 891 5 264 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 10 840 10 180 10 440 30 120 Övriga förändringar Nämnden har fått 500 000 kronor till att stödja föreningslivet. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 148 miljoner kronor under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,4% 0% 4,3% 12,7% 8,7% 6,7% 67,1% Fritidsanläggningar Fritidsgårdsverksamhet Allmän fritidsverksamhet Gemensam verksamhet Nämnd Folkhälsa Flyktingmottagande Kommunbudget Kungsbacka kommun 33

Funktionsstöd Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för att ge stöd, vård och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Nämnden ansvarar också för att utföra vissa hälso- och sjukvårdsinsatser. Även sysselsättning och arbetsträning för personer i yrkesverksam ålder med psykisk funktionsnedsättning ingår i nämndens ansvar, liksom tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt alkohollagen och tobakslagen. Driftbudget 2015 Grundram 328 211 341 405 383 368 Kapitalkostnader 3 101 3 978 5 755 Övrigt (avdrag eller tillägg) 13 193 41 963 31 444 Summa driftram 344 505 387 346 420 567 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 13 193 32 429 25 444 Övrig förändring 0 9 534 6 000 Summa 13 193 41 963 31 444 Investeringar Plan 2019 21 Löpande investeringar 1 840 1 840 1 840 5 220 Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Funktionsstöds verksamhet kostade 447 miljoner kronor under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1% 1% 2% 3% Volymförändringar Ramtilldelningen delas upp i tre steg: All verksamhet exklusive personlig assistans och köpt verksamhet Personlig assistans Köpt verksamhet 9% 11% 35% Hyror med mera Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar begärs separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. 13% 25% Övriga förändringar Nämnden har fått 6 miljoner för att klara en budget i balans. LSS-Boende, korttidsverksamhet Personlig assistans Gemensam verksamhet Daglig verksamhet Köpt verksamhet Stödfamiljer, ledsagning, avlösarservice Socialpsykiatriskt stöd Hemtjänst Hemsjukvård, rehabilitering 0 34 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Förskola & Grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Nämnden ansvarar även för vårdnadsbidrag och korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nämnden har ansvar för att godkänna, utöva tillsyn och bevilja bidrag till fristående förskolor och fritidshem. Den ansvarar för att besluta om rätt till bidrag för fristående pedagogisk omsorg och ha tillsyn över verksamheten samt att lämna bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet. Driftbudget 2015 Grundram 1 546 197 1 596 367 1 668 526 Kapitalkostnader 31 536 32 190 28 352 Övrigt (avdrag eller tillägg) 50 170 72 160 75 677 Summa driftram 1 627 903 1 700 716 1 772 555 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 49 470 62 132 70 677 Övrig förändring 700 10 027 5 000 Summa 50 170 72 160 75 677 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 15 000 15 000 15 000 45 000 Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Förskola & Grundskola. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6 15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1 5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6 12 år. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Förskola & Grundskolas verksamhet kostade cirka 1,87 miljarder kronor under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,4% 0,1% Övriga förändringar Nämnden har fått 5 miljoner kronor som ersättning för ökad volym ensamkommande barn. 1,8% 19,2% 31,0% 39,8% 7,6% Förskoleklass och grundskola Förskoleverksamhet Gemensam verksamhet Fritidshem Grundsärskola Korttidstillsyn LSS Nämnd Kommunbudget Kungsbacka kommun 35

Gymnasie & Vuxenutbildning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för gymnasieskola och gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden har även ansvar för arbetsmarknadsåtgärder, vägledning och etablering för nyanlända. Driftbudget 2015 Grundram 390 622 390 971 395 393 Kapitalkostnader 14 383 14 383 13 647 Övrigt (avdrag eller tillägg) 349 4 422 14 490 Summa driftram 405 354 409 776 423 530 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar -4 151 2 695 4 490 Övrig förändring 4 500 1 727 10 000 Summa 349 4 422 14 490 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 6 230 6 340 6 340 19 020 Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 555 miljoner kronor under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1,5% 3,2% 5,7% 9,2% Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Gymnasie & Vuxenutbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i gymnasieskolan har skett per elev 16 19 år. Volymuppräkningen för Komvux har gjorts för åldersgruppen 20 64 år. Volymuppräkningen för musik- och kulturskola har gjorts för åldrarna 6 15 år. Övriga förändringar Nämnden har fått 10 miljoner kronor som ersättning för ökad volym ensamkommande barn. 4,7% 75,8% Gymnasier Kulturskolan Vuxenutbildning Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagande Gemensam verksamhet 36 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Individ & Familjeomsorg Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar bland annat för ekonomiskt bistånd, stöd vid hemlöshet, familjerätt, missbruks- och beroendevård, stöd och hjälp vid våld i nära relationer, social barn- och ungdomsvård, familjerådgivning, medling vid ungdomsbrott, ensamkommande barn upp till 21 år och kommunens grupp för psykiskt och socialt omhändertagande av människor vid stora olyckor och katastrofer, POSOM-gruppen. Nämnden ansvarar också för att besluta om stöd till personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och socialtjänst lagen, SoL. Driftbudget 2015 Grundram 178 253 183 248 193 861 Kapitalkostnader 1 510 1 777 1 777 Övrigt (avdrag eller tillägg) 4 996 10 613-16 830 Summa driftram 184 758 195 638 178 808 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 4 996 4 489-24 830 Övrig förändring 6 124 8 000 Summa 4 996 10 613-16 830 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 811 811 811 2 433 Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Individ & Familjeomsorg. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 295 miljoner kronor under 2015. Fördelningen till olika verksam heter beskrivs i diagrammet. Övriga förändringar Nämnden har fått för mottagning av ensamkommande barn ett anslag på 8 miljoner kronor till omställningskostnader. 9% 7% 22% 36% 15% 11% Institutionsvård Öppna insatser, familjehemsvård Försörjningsstöd Gemensam verksamhet Ensamkommande Myndighetsutövning

Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, KF, är kommunens högsta beslutande instans. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen. Driftbudget 2015 Grundram 2 500 2 560 2 609 Kapitalkostnader 24 24 24 Övrigt (avdrag eller tillägg) 61 49 4 Summa driftram 2 585 2 634 2 638 Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar 61 49 4 Övrig förändring Summa 61 49 4 38 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Kommunrevision Kommunfullmäktige ska kontrollera att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. För det arbetet utser man politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen. Kommunrevisionen är oberoende. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och den kommunala stiftelsen. Driftbudget 2015 Grundram 2 240 2 292 2 443 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) 52 151 65 Summa driftram 2 292 2 443 2 509 Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar 52 66 65 Övrig förändring 85 Summa 52 151 65 Kommunbudget Kungsbacka kommun 39

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Den förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige om inte någon annan styrelse eller nämnd har gjort det. Kommunstyrelsen genomför sedan kommunfullmäktiges beslut. Driftbudget 2015 Plan Grundram 106 686 102 752 105 481 Kapitalkostnader 9 789 8 896 8 942 Övrigt (avdrag eller tillägg) -3 933 2 729-2 696 Summa driftram 112 541 114 377 111 727 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar -279-2 322-6 696 Övrig förändring -3 654 5 051 4 000 Summa -3 933 2 729-2 696 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar Kommunstyrelsen 220 220 220 660 Löpande investeringar Kollektivtrafik 400 400 400 1 200 Övriga investeringar Fastighetsreglering 150 150 150 450 Fastighetsbildning 150 150 150 450 Fastighetsförsäljningar, inkomst -500-500 -500-1 500 Bostadsexploatering övrigt 750 750 750 2 250 Markförvärv 500 500 500 1 500 Markförvaltning 100 100 100 300 IT-utvecklingsprojekt 2 000 Hede station 10 000 Inköp av särskilda bostäder 50 000 50 000 Summa 3 150 51 150 61 150 3 450 Övriga förändringar Kommunstyrelsen har fått ett anslag på 4 miljoner kronor för integrations- och näringslivsarbetet. Särskilt anslag om 50 000 kronor för ansökan om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society. 40 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Kommunstyrelsen övrigt Här finns de verksamheter som kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag och medlemsavgifter till andra organisationer. Kollektivtrafiken sköts av Region Halland från och med 2012. För detta gjordes en skatteväxling på 20 öre. Kvar i kommunens budget finns skolskjutskostnader och färdtjänst. Räddningstjänsten drivs i ett förbund tillsammans med Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Lerums kommuner. Stiftelsen Tjolöholm får ett årligt driftbidrag. Driftbudget 2015 Kollektivtrafik 62 500 64 125 54 665 Kollektivtrafik- Kapitalkostnader 5 223 5 077 2 377 Räddningstjänst 48 190 48 624 49 193 Medlemsavgifter Region Halland, GR, SKL med flera 10 973 11 522 11 625 Bidrag Tjolöholm 4 900 4 944 4 989 Bidrag Tjolöholms fastigheter, anslaget överförs till Service Fastigheter 2 400 2 400 2 400 Summa ram 134 186 136 692 125 250 Stiftelsen Tjolöholm förvaltar Tjolöholms slott, kyrka och 24 andra byggnader, varav 19 som är klassade som byggnadsminne.

Kultur & Turism Nämnden för Kultur & Turism ansvarar för att förvalta, driva och utveckla kommunens kulturoch turismverksamhet. Nämndens verksamhetsområde omfattar bibliotek, kulturskola, scen och konst, kulturmiljövård, besöksmål och turism. Nämnden ska erbjuda och stimulera ett kulturutbud med spets och bredd, tillgängligt för alla med utgångspunkt i kommunens kulturpolitiska program samt utveckla Kungsbacka som besöksdestination. Driftbudget 2015 Grundram 57 547 59 187 57 357 Kapitalkostnader 3 623 4 083 2 769 Övrigt (avdrag eller tillägg) 1 640-1 830 19 303 Summa driftram 62 810 61 440 79 428 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 1 640-1 931 18 803 Övrig förändring 101 500 Summa 1 640-1 830 19 303 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 1 770 1 770 1 770 5 440 Övriga förändringar Nämnden har fått 500 000 kronor till att stödja föreningslivet. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Kultur & Turisms verksamhet kostade 70 miljoner kronor under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1% 13% 41% 4% 42% Nämnd Turism Bidrag Allmän kultur Bibliotek 0 0 42 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ansvarar främst för tillsyn inom hälsoskydd, miljöskydd, naturvård och livsmedel, men också inom smittskydd, receptfria läkemedel samt viss tobakstillsyn. Arbetet regleras bland annat av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen och strålskyddslagen. Tillsynen innebär att vi bevakar att reglerna inom nämndens områden följs av företagare och invånare. Driftbudget 2015 Grundram 8 195 9 922 10 228 Kapitalkostnader 60 60 60 Övrigt (avdrag eller tillägg) 1 726 307 1 544 Summa driftram 9 981 10 288 11 832 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 126 307 44 Övrig förändring 1 600 1 500 Summa 1 726 307 1 544 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 80 80 80 240 Övriga förändringar Nämnden har fått 1,5 miljoner kronor för budget i balans. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 23 miljoner kronor under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 3,7% 21,2 22,7% 6,3% 21,4% 12,8% 11,5% Nämnd Gemensam verksamhet Livsmedel Hälsoskydd inne Hälsoskydd ute Naturvård Miljöskydd Kommunbudget Kungsbacka kommun 43

Teknik skattefinansierad verksamhet Nämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur såsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricks vatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Nämnden ansvarar också för trafik- och parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Driftbudget 2015 Grundram 60 409 67 834 67 287 Kapitalkostnader 41 965 55 224 53 040 Övrigt (avdrag eller tillägg) 5 281-547 -399 Summa driftram 107 655 122 511 119 928 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 2 391-853 -399 Övrig förändring 2 890 306 Summa 5 281-547 -399 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 24 580 24 580 28 000 83 400 1,6% 0,8% 13,4 Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Tekniks skattefinansierade verksamhet kostade 135 miljoner kronor under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 6,8% 12,5% 15,9% 48,9% Gator, vägar & parkering Parker Vägbelysning Gemensam verksamhet Planering Färdtjänst/riksfärdtjänst Nämnd- och styrelseverksamhet 44 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Vård & Omsorg Nämnden för Vård & Omsorg ansvarar för att ge vård och omsorg till personer som på grund av sjukdom, åldrande eller annan orsak behöver stöd i sin dagliga livsföring. Inom verksamheten finns olika former av omsorg såsom hemtjänst, trygghetsjour, olika boendeformer, avlösning, dagvård, äldrecenter, terapi, träffpunkter, anhörigstöd, daglig verksamhet och hemsjukvård. Hjälpen som erbjuds regleras av hälso- och sjukvårds lagen samt socialtjänstlagen. Driftbudget 2015 Grundram 706 777 730 598 767 783 Kapitalkostnader 9 439 10 978 10 849 Övrigt (avdrag eller tillägg) 23 821 37 185 47 568 Summa driftram 740 037 778 761 826 200 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 23 821 27 768 42 568 Övrig förändring 9 417 5 000 Summa 23 821 37 185 47 568 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar 4 400 4 400 4 400 14 300 Övriga förändringar Nämnden har fått 5 miljoner kronor för nattbemanning på särskilt boende. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Nämnden för Vård & Omsorgs verksamhet kostade 865 miljoner under 2015. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,1% 7,0% 9,1% 35,6% 45,1% 2,4% 0,6% Äldreboende Hemtjänst och larm Hemsjukvård och Rehabilitering Gemensam verksamhet Förebyggande verksamhet, kvarboende LSS Nämnd Kommunbudget Kungsbacka kommun 45

Service Nämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta och hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter. Nämnden ansvarar också för lokalvård i kommunens lokaler och måltidsverksamhet i förskolor, skolor och boenden. Dessutom ingår kundcenter, Service direkt, IT, rådgivning och media, personalförsörjning, administration och inköp i nämndens ansvar. Driftbudget Plan Grundram 14 409 28 586 Kapitalkostnader 8 986 9 823 Övrigt (avdrag eller tillägg) 14 177 14 648 Summa driftram 37 572 53 057 Volymförändringar För nämnden Service som är utförarnämnd beräknas ingen volymtillväxt då den ingår i nämndernas ramar. Priser och löner ingår i ramen så att rätt prissättning kan göras till beställar utförar organisationen. Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 10 906 14 648 Övrig förändring 3 272 Summa 14 177 14 648 Serviceområde Fastighet Grundram -154 473-162 698 Kapitalkostnader 175 860 176 756 Priser, volymer, hyror, ramjusteringar -8 225-4 951 Summa driftram 13 162 9 107 Summa, Service total 50 734 62 164 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Löpande investeringar Fastighet 1 000 1 100 1 100 3 300 Löpande investeringar övriga Service 9 650 9 880 8 900 29 200 Reinvesteringar och verksamhetsanpassningar Reinvestering Hålabäckskolan 18 400 Övriga reinvesteringar i fastigheter 29 750 32 000 32 000 96 000 Reinvestering pga komponentindelning 15 000 15 000 45 000 Verksamhetsanpassningar 8 000 8 000 8 000 24 000 Summa 37 750 73 400 55 000 165 000 46 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Valnämnden Valnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen. Var fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år. Driftbudget 2015 Grundram 3 177 181 184 Kapitalkostnader 0 Övrigt (avdrag eller tillägg) -2 996 3 192 Summa driftram 181 184 376 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 4 3 7 Övrig förändring -3 000 185 Summa -2 996 3 192 Övriga förändringar Nämnden har fått 185 000 kronor till förberedelse inför valåret. Var fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Kommunbudget Kungsbacka kommun 47

Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare. Driftbudget 2015 Grundram 1 275 2 320 1 356 Kapitalkostnader 0 Övrigt (avdrag eller tillägg) 1 045-964 2 928 Summa driftram 2 320 1 356 4 284 Specifikation av övrigt Priser, ramjusteringar 45-964 2 928 Övrig förändring 1 000 Summa 1 045-964 2 928 Övriga förändringar Nämnden har ramjusterats för handläggaradministrationen från kommunstyrelsen med 2,9 miljoner kronor. 48 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Finans verksamhetskostnader Här budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt och övriga finansiella kostnader och intäkter. Driftbudget 2015 Kalkylerade kapitalkostnader -103 035-105 610-97 113 Momsbidrag -8 900-8 000-8 000 Kostnader Oförutsett (OF) 20 000 30 000 30 000 -Fullmäktiges oförutsedda 13 000 20 000 20 000 -Kommunstyrelsens oförutsedda 5 000 7 000 7 000 -Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda 2 000 3 000 3 000 Löner 127 539 142 254 137 870 Semesterlöneskuld 6 000 6 000 6 000 Hyror och verksamhetskostnader för nya lokaler 75 511 36 689 66 932 Pensioner 41 600 32 000 32 000 Summa 158 715 133 333 167 689 Här finns ett centralt anslag för löner om 2,8 procent som fördelas till nämnderna när årets revisionsförhandlingar och särskilda lönesatsningar är gjorda. Allt därutöver få tas inom respektive nämnds ram. Dessutom finns ett centralt anslag om 10 miljoner kronor för strategiska lönesatsningar samt ytterligare utökning med 2 miljoner som en effekt av års lönesatsningar. Här finns också ett anslag för ökade verksamhets- och hyreskostnader samt kapitalkostnader för inventarier som nya lokaler. Det avser både egna och inhyrda lokaler. De tilldelas nämnderna när lokalen tas i bruk.

Avgiftsfinansierad verksamhet I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet. Det är Vatten & Avlopp, Renhållning och Bredband. Dessa finns organiserade under nämnden för Teknik. Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige. Inom de ramar som intäkterna ger äger nämnden för Teknik rätt att göra de investeringar som är nödvändiga för verksamheterna. De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering. Enheterna betalar ränta som motsvarar den av SKL fastställda internräntan. Renhållning Driftbudget 2015 Grundram -1 289-2 994-4 332 Kapitalkostnader 1 221 1 315 2 653 Övrigt (avdrag eller tillägg) 68 1 679 1 679 Summa driftram 0 0 0 Investeringar 2018 Plan 2019 21 Övriga investeringar Återvinningscentral 2 600 1 300 825 2 475 Glascontainer 150 Kärl 1 000 Kretsloppspark 1 521 1 500 23 396 Klovsten omlastningsstation 500 500 500 1 500 Projekt fyrfackskärl 1 000 2 000 5 000 Återvinningscentral standard 1 000 3 000 Återvinningscentral container 3 000 2 000 Övrigt 500 Summa övriga investeringar 6 271 4 300 30 721 13 975 50 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Bredband Driftbudget 2015 Grundram -5 202-7 889-10 547 Kapitalkostnader 6 465 7 482 10 140 Övrigt (avdrag eller tillägg) -1 263 407 407 Summa driftram 0 0 0 Investeringar Plan 2018 Plan 2019 21 Övriga investeringar Kungsbacka Bredband 23 250 24 600 24 425 76 375 Summa 23 250 24 600 24 425 76 375 Vatten & Avlopp Driftbudget 2015 Grundram -27 307-35 285-41 673 Kapitalkostnader 28 299 29 242 35 630 Övrigt (avdrag eller tillägg) -992 6 043 6 043 Summa driftram 0 0 0 Investeringar Plan 2018 Plan 2019 21 Fordon & Inventarier 3 600 3 000 2 000 6 000 Vattenproduktion 1 100 1 100 1 100 3 300 VA-distribution 13 750 13 650 9 250 27 750 Avloppsproduktion 20 850 16 500 16 700 18 300 Nya serviser -5 500-5 500-5 500-16 500 VA-sanering 6 000 6 000 6 000 18 000 Summa 39 800 34 750 29 550 56 850 Kommunbudget Kungsbacka kommun 51

Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia med totalt 1100 bostäder. 52 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Investering och exploatering Investeringar Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten samt övriga investeringar. Lokaler och exploateringar budgeteras på kommunstyrelsen, och redovisas i avsnittet Lokaler och boenden på sidorna 54 62. Löpande årliga investeringar är nämndernas reinvesteringar i främst inventarier. Investeringsbudget och kapitalkostnader för löpande investeringar budgeteras på respektive nämnd. Investeringsnivån bestämmer nämnden själv utifrån det utrymme som finns för att finansiera driftskostnaderna. Investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten finns redovisade under respektive avgiftskollektiv på sidorna 51 51. Avgiftskollektiven är renhållning, bredband samt vatten och avlopp. Kostnaderna för dessa investeringar täcks av deras respektive intäkter och belastar inte skattekollektivet. Övriga investeringar är investeringar av engångskaraktär, exempelvis investeringar i infrastruktur. Dessa investeringar binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Investeringarna specificeras och beslutas på projektnivå förutom för Teknik skatts investeringar i infrastruktur för dessa investeringsprojekt är omdisponering möjlig inom respektive grupp av investeringar. Nedan följer en specifikation över de övriga investeringarna. Övriga investeringar, belopp i tusental Förvaltning Specifikation Plan 2018 Plan 2019 21 KS Fastighetsreglering 150 150 150 450 KS Fastighetsbildning 150 150 150 450 KS Fastighetsförsäljningar, inkomst -500-500 -500-1 500 KS Bostadsexploatering övrigt 750 750 750 2 250 KS Markförvärv 500 500 500 1 500 KS Markförvaltning 100 100 100 300 KS Hede station 10 000 10 000 0 KS Inköp av särskilda bostäder 0 50 000 50 000 0 KS IT-utvecklingsprojekt 2 000 0 KT Bokbuss 0 5 000 0 SE Samlingslokaler 500 500 TE, skatt Inventarier, system och fordon med mera 22 500 0 TE, skatt Gator, vägar och parkeringar 7 500 8 500 21 500 59 500 TE, skatt Väster om ån- teknik projekt 0 10 000 TE, skatt Parker, grönytor och lekplatser 0 7 000 0 0 TE, skatt Gång- och cykelvägar 6 000 15 500 13 500 77 000 TE, skatt Kungsbackaån Söderån 10 000 10 000 10 000 20 000 TE, skatt Upprustning av stadsentréer enligt fördjupad översiktsplan 3 000 4 000 3 000 0 VO Tekniska lösningar 1 500 2 050 2 100 6 750 GV Övrig investering: Yrkeshögskolan 850 0 Summa 63 650 104 050 111 750 177 200 Kommunbudget Kungsbacka kommun 53

Investering och exploatering Lokaler och boenden Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt 1 000 per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, personer med funktionsnedsättning, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov för de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en så kallad lokalplan som utgör del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehov Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in lokalplan för perioden 2021. Nämndernas beslutade lokalplan bestod av en sammanfattning av lokalbehoven uttryckt i form av volymmått, till exempel antal platser, antal elever eller antal förskole avdelningar. Lokalplanen har därefter kostnadsbedömts utifrån nyckeltal framtagna av Service Fastigheter avseende både investeringsutgifter samt driftskostnader. Lokalplanen har sedan beretts utifrån ett planerings- och genomförandeperspektiv samt med utgångspunkt i nedanstående politiska prioriteringar. I förekommande fall kan lokalbehoven behöva prioriteras och omfördelas mellan åren. Prioriteringsordningen baseras på följande kriterier (de tre förstnämnda kriterierna har samma prioritet): Behov på grund av utökning i volym (utgår från kommungemensamma befolkningsprognoser) Behov på grund av myndighetskrav Behov på grund av arbetsmiljöskäl Behov på grund av verksamhets anpassningar Ekonomiskt perspektiv ska jämföras och ställas mot närhetsprincipen (det kan innebära att vissa kommunala serviceanordningar inte ligger i omedelbar närhet till de boende). Lokalbehoven omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Nya hyror för lokalinvesteringar samt inhyrda boenden budgeteras centralt och nämnden får ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. Investeringsbudget och hyresmedel för lokaler och boenden tillhör kommunstyrelsen, och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalprojekt under året. Projekt i lokalplanen åren och 2018 får startas upp utan beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Beslut fattas av beställande nämnd som ger i uppdrag till utförande nämnd, normalt sett Service Fastigheter, att starta upp arbetet. Om ett projekt finns med i lokalplanen 2019 2021 får projektet inte startas upp utan beslut i kommunstyrelsen. 54 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Investering och exploatering Lokalplan Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller. Lokalplanen omfattar projekt i både egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal avdelningar eller antal elever. De lokaler som kommunen själv bygger samt investeringar i inredning och utrustning av nya lokaler som planeras under innebär investeringar på 296 miljoner kronor. Under 2018 planerar vi att investera 638 miljoner kronor på nya lokaler. Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 296 638 951 889 455 Hyreskostnader samt kapitalkostnader inventarier, nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 29 53 70 56 38 Reinvestering och verksamhetsanpassning Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 55 55 55 55 55 Fritidsanläggningar Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter. Under planperioden planerar kommunen bland annat för utbyggnad av delar av ett nytt idrottsområde i Inlag. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 101 Inlag arenahall X 102 Inlag gymnastikhall/bordtennis X 103 Inlag idrottshall X 104 Inlag simhall X 105 Inlag kansli/logi X 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall X 110 Onsala idrottshall fullmått X 111 Rydet omklädning med mera X 112 Inlag infrastruktur X 113 Malevik omklädningsrum X 114 Utveckling Fjärås fritidscenter X 117 No fall i ishallen tillgänglighetsanpassning X 119 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner X X X 120 Tingbergsvallen X 122 Motionsspår ny anläggning X X 123 Utveckling badplatser X X X X X Noter 101 105+112 Inlags idrottsområde Projektet avser ett område som omfattar idrottshallar, arrangemangsarena, kansli, simhall med mera. Utreds i pågående förstudie. 108 Åsa Gårdskolan utbyggnad idrottshall Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmått idrottshall inklusive omklädningsrum. Samordnas tidsmässigt med skolans behov av utbyggnad av skola. 110 Onsala idrottshall fullmått En ny idrottshall för att tillgodose allmänhetens och föreningslivets lokalbehov. 111 Rydet omklädning med mera Behov om omklädningsrum och klubbutrymmen utreds i pågående förstudie. 113 Malevik omklädningsrum Som ett led i satsningen på konstgräsplaner vid Maleviksskolan finns även ett behov av omklädningsrum och klubblokaler i anslutning till konstgräsplanen. 114 Utveckling Fjärås fritidscenter Behovet avser en utökning av aktivitetsutbudet i simhallen samt utökade förrådsutrymmen. 117 No fall i ishall Installation av takmonterad hoppsele för att tillgänglighetsanpassa ishallen för personer med funktionsnedsättning. 119 Utbyte av växtbäddar naturgräsplaner 120 Tingbergsvallen Anpassningar av Tingbergsvallen och Tingbergshallen för att klara befintliga krav. 122 Motionsspår ny anläggning Förlängning av befintliga motionsspår. 123 Utveckling badplatser Utveckling av servicen kring kommunens badplatser. Kommunbudget Kungsbacka kommun 55

Investering och exploatering Förskolor Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal avdelningar. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 201 Tölö ängar II förskola 4 202 Basunen 1 203 Åsa gårds förskola 4 204 Varlaberg förskola 8 205 Kolla parkstad förskola II 4 206 Kolla förskola tillbyggnad 2 207 Fjärås Måå förskola 6 213 Frillesås förskola 4 214 Förskola Kungsbacka centrum 6 215 Förskola i Voxlöv/Björkris/Tölö 8 216 Anpassning Holken till förskola 3 Summa antal förskoleavdelningar 7 16 8 11 8 Noter 201 Tölö ängar förskola Nytt bostadsområde planeras. Detta medför nyinflyttning och behov av utökat antal förskoleplatser. Inom Hede upptagningsområde saknas sedan tidigare förskoleplatser. 202 Basunen förskola I samband med att Basunens förskola ska få ny ventilationsanläggning är det av praktiska skäl lämpligt att samordna en utökning av förskolan med en avdelning. På så sätt kan kommunen möta behovet av förskoleplatser på ett bättre sätt. 203 Åsa gårds förskola Prognoserna för barn i åldrarna 1 5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd. 204 Varlaberg åtta avdelningar Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av barnomsorgsplatser. 205 Kolla parkstad förskola II Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av barnomsorgsplatser kommer att bli stort. Ytterligare förskoleavdelningar i området måste därför etableras. 207 Fjärås Måå förskola Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 213 Frillesås förskola Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år framför allt för skolbarn. Förskolan har i dag ett antal paviljonger som är gamla och som inte fungerar optimalt på Frillesåsskolans mark. En etablering av en ny förskola med fyra avdelningar innebär att de förskolelokaler som i dag finns på skoltomten istället kan användas till skoländamål. Ny lokalisering krävs. 214 Förskola Kungsbacka centrum Ny förskola som ska ersätta befintliga förskolor som är i dåligt skick och/eller ej ändamålsenliga. Ny lokalisering krävs. 215 Förskola Voxlöv/Björkris/Tölö Etablering av förskola i samband med nytt bostadsområde. 216 Förskola anpassning Holken 206 Kolla förskola Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av barnomsorgsplatser kommer att bli stort. Befintlig förskola kan komma att utökas med två avdelningar. 56 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Investering och exploatering Skolor I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny-, om- och tillbyggnad av skolor. Utredningar om nya skolor pågår i bland annat Vallda och Fjärås. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal elever. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 302 Furulidskolan 300 303 Ny skola Vallda 350 304 Furulidskolan på Ekenäs -200 305a Fjärås skola 330 330 305b Smedingeskolan (ombyggnad befintlig) 90 310 Frillesåsskolan, om/tillbyggnad 100 311 Åsa skolor 125 313 Iseråsskolan 500 314 Iserårsskolan ersättningslokaler 400-400 315 Fullriggaren Malevik omklädningsrum X 316 Gullregnskolan grupprum 50 317 Skolor i Tölö/Voxlöv/Björkris 800 318 Anpassningar gamla Kollaskolan klassrum med mera Summa antal elever 1080 795 500 400 X Noter 302 Furulidsskola Befintlig skola har rivits och ersätts med en nybyggd skola för cirka 300 elever. Pågående projekt. 303 Toråsskolan utbyggnad Skolans elevantal fortsätter att växa de närmaste åren. Nya lokaler behöver byggas i syfte att möta framtida behov. 305 Fjärås nya skolor Både Smedingeskolan och Fjärås Bräckaskolan är i behov av renovering och anpassning till ökat elevantal. Förstudie pågår. 310 Frillesåsskolan I takt med att befolkningen i Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med större och bättre skollokaler. 311 Åsa skola Befolkningsprognoser visar på behov av skolplatser. Tillbyggnad av Åsa skola. 313 Iseråsskolan Iseråsskolan är i behov av såväl underhåll som verksamhetsanpassning. Förstudie pågår för att undersöka behovet av renovering eller nybyggnation. 315 Fullriggaren Malevik omklädningsrum Utbyggnad av omklädningsrum till gymnastiksalen. 316 Gullregnskolan grupprum Skolan har behov av fler grupprum, vilket kan lösas genom en tillbyggnad. 317 Skolor i Tölö/Voxlöv/Björkris Nybyggnation med anledning av nyexploaterat bostadsområde. 318 Anpassning gamla Kollaskolan Tillbyggnad och ombyggnad för att skapa ytterligare ett klassrum med kapprum och toalett i respektive ben (fyra stycken). Kommunbudget Kungsbacka kommun 57

Investering och exploatering Gruppbostäder Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäderna består av högst sex lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya gruppbostäder uttrycks nedan i form av antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 404 Sandlyckan gruppbostad LSS 6 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde 6 406 Gruppbostad LSS Smidesvägen 6 407 Gruppbostad LSS Smidesvägen 6 408 Ny gruppbostad LSS Aranäs 3 6 409 Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg 410 Gruppbostad socialpsykiatri prel Frillesås 6 411 Boende och Daglig verksamhet 6 412 Gruppbostad 6 Summa boendeplatser 6 24 6 6 6 Noter 404 Gruppbostad LSS, Sandlyckan Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt. 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt. 406 407 Gruppbostäder LSS Smidesvägen Två gruppbostäder med vardera sex platser. Pågående projekt. 408 Gruppbostad LSS Aranäs 3 Gruppbostad med sex boendeplatser inom kommande exploateringsområde Aranäs 3. 409 Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt. 410 Gruppbostad socialpsykiatri Frillesås Gruppbostad med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. 411 Boende och Daglig verksamhet Gruppbostad och daglig verksamhet med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. 412 Gruppbostad Gruppbostad med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. Servicebostäder Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Dessa bostäder kan med fördel skapas inom flerfamiljshus. De behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras nio till tio servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal lägenheter. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 501 Centrala Kungsbacka 10 502 Servicebostad 10 Summa lägenheter 10 10 Not 501 502 Servicebostäder Servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 58 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Investering och exploatering Daglig verksamhet Lokaler för daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på brukarnas möjligheter och behov. Kommunens behov av nya lokaler för daglig verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 702 Ny daglig verksamhet 14 704 Ny daglig verksamhet 14 705 Ny daglig verksamhet 14 Summa platser 14 0 14 0 14 Noter 702 705 Daglig verksamhet Lokaler som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. Äldreboende Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 802 Sandlyckan äldreboende 60 803 Kungsbacka kommun 60 804 Kungsbacka kommun 60 805 Ekhaga äldreboende, om- eller nybyggnad -54 14 40 806 Bukärrsgården, om- eller nybyggnad 90 Summa boendeplatser 60-54 60 164 40 Noter 802 Sandlyckan äldreboende Nybyggnad av cirka 60 bostäder, fastighetsägare är Derome AB. 803 Äldreboende i Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar. 804 Nytt äldreboende i centrala Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar. 805 Ekhaga äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende. 806 Bukärrsgården äldreboende Om- eller nybyggnad av äldreboende Kommunbudget Kungsbacka kommun 59

Investering och exploatering Boenden för ensamkommande barn Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn innebär att kommunen behöver planera för boenden för barnen. Lokalbehovet uttrycks i antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 902 HVB Vallda 12 903 HVB Åsa 12 907 HVB Anneberg 24 914 HVB vakanta lokaler 30 30 915 HVB större villor 30 30 Summa platser 96 60 12 0 0 Noter 902 903 HVB Vallda och Åsa Nybyggnation av boenden med vardera tolv platser. Lokalisering finns och projekten pågår. 907 HVB Anneberg I Anneberg har en tillfällig paviljong uppförts med nio platser. På samma tomt pågår ett projekt där kommunen bygger en bostad med tolv platser i egen regi. När den permanenta bostaden blir klar kommer paviljongen att avvecklas. 914 915 HVB Etablera HVB inom befintliga lokaler eller genom inhyrning och inköp av större villor eller bostäder. Kulturlokaler Kommunens förändrade behov av kulturlokaler anges nedan. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 1101 Utveckling kulturlokaler X X 1102 Frillesås bibliotek (ersättningslokal) X Noter 1101 Tillbyggnad Fyren Sedan Kulturhuset Fyren invigdes har befolkningen i kommunen ökat med cirka 16 000 personer. I samband med projektet Väster om ån tillkommer dessutom en helt ny stadsdel i kulturhusets omedelbara närhet. 1102 Frillesås bibliotek ersättning paviljong Lokalerna är inte ändamålsenliga för permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både folkbibliotek och skolbibliotek. Samordnas tidsmässigt med förändrade skollokaler (310). 60 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Investering och exploatering Gymnasielokaler Kommunens förändrade behov av gymnasielokaler anges nedan. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 1501 Lokaler för gymnasier 101 100 117 98 96 Noter 1501 Lokaler för gymnasier Befolkningsprognoser visar ett ökat antal elever i gymnasieskolorna. Om kommunens gymnasieskolor ska kunna erbjuda plats för de som beräknas söka framöver så behöver det tillföras lokalyta under kommande planeringsperiod. Kontorslokaler Kommunens behov av nya kontorslokaler uttrycks nedan i form av antal arbetsplatser. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 1302a Administrativa lokaler 532 1304 Avgående verksamhetslokaler X Noter 1301 1303 Administrativa lokaler När det gäller administrativa lokaler är flera förvaltningar trångbodda på grund av expansion. Som en konsekvens av detta uppstår diverse förändringar i lokalbeståndet. Övrigt Övriga lokalbehov beskrivs nedan. Lokaltyp och beskrivning 2018 2019 2020 2021 1202 Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar 100 100 100 100 100 1401 Teknikens hus X X Noter 1202 Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar Utifrån förändrade behov behöver förvaltningar genomföra större verksamhetsanpassningar inom befintliga lokaler eller genom tillfälliga lösningar, till exempel paviljonger. 1401 Teknikens hus Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett så kallat Teknikens hus kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Pågående förstudie. Kommunbudget Kungsbacka kommun 61

Investering och exploatering Exploateringar Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostadsoch industriändamål. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på kommunledningskontoret, Planering & Exploatering. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger oftast i slutskedet av projektet eller deletappen, vilket kan vara flera år framåt i tiden. Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster och utgifter. Inkomsterna består dels av intäkter för markförsäljning och dels av gatukostnadsersättning från exploatörerna. Utgifterna består av kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena. I vissa projekt kan investeringar i kommunala anläggningar utanför exploateringsområdet vara en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Belopp i miljoner inkomster (+), utgifter (-) Netto utfall t.o.m. 2015 2018 2019 2021 Netto utfall t.o.m. 2021 Björkris bostadsområde 0 4 0 0 0 4 Kolla parkstad etapp 1 och etapp 2 62 15 13 9 18 117 Valand 0-15 -12-7 0-34 Aranäs stadsdel etapp 3-10 25 91 20 0 126 Verksamhetsområden 11-17 -17-17 -50-89 Övriga exploateringsområden 11 28 28 0 0 67 Summa exploateringsbudget 74 40 104 6-32 191 Bostadsområdet Björkris I Björkris har sedan en lång tid pågått exploatering av ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Området är i stort sett färdigutbyggt och inom projektet återstår redovisning av en tomt. Kolla parkstad Kolla parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Olika bostadsformer kommer att finnas såsom radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och kommer att pågå till omkring år 2020. Några byggrätter återstår att sälja. Väster om ån Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Kvarteren Valand och Ejdern i centrala Kungsbacka omfattar ett område från Alléskolan i söder till Borgmästaregatan i norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån och i väster av Varlavägen. Kvarteren ägs av Kungsbacka kommun. Projektet genomförs i två etapper, först kvarteret Valand i norr, därefter kvarteret Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis fungera som en ny del av centrum som binder samman Kungsbacka torg och Kungsmässan. Våren påbörjades byggnationen av allmän plats och flytt av ledningar och utbyggnaden pågår preliminärt fram till år 2022. Aranäs stadsdel etapp 3 Aranäs stadsdel etapp 3 är en utbyggnad med cirka 275 bostäder och 500 parkeringsplatser i södra Kungsbacka stad. Avtal har tecknats med exploatör. Detaljplanen beräknas klar år då projektering och utbyggnad kan påbörjas. Verksamhetsområden Verksamhetsområden avser områden som kommunen säljer och exploaterar för näringslivs- och industriändamål. Planering pågår för flera verksamhetsområden. Bland annat Duvehed, Frillesås Rya, Mariedal samt Fjärås Äskatorp. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för exploatering är bland annat i Särö centrum, Tölö ängar samt Annebergs centrum. 62 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Ekonomistyrprinciper Ekonomistyrprinciper Generell princip Villkor för kommunens nämnder och styrelser är att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs att lagar, avtal och anvisningar följs att beslut ryms inom tilldelad budget att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av externa utförare. Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner. Ekonomiskt ansvar Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. Uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 30 augusti. Rapporten per 30 augusti är att betrakta som kommunens delårsrapport. ansvar en ska delas in i nämndbudget och förvaltningsbudget. Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Den ska bland annat innehålla: ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar resultatmål för kommunövergripande mål som är adresserade till nämnden nämndens egna resultatmål kommunfullmäktiges direktiv till nämnden eventuella egna direktiv till förvaltningen för planperioden. Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budgetansvariga. Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå. ansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. uppföljningen är en del av budgetansvaret. Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler. Kommunbudget Kungsbacka kommun 63

Ekonomistyrprinciper Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt och säkert sätt. Nämndernas ansvar Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra, löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med anledning av resultaten av den interna kontrollen. Riskanalys, plan och uppföljning ska beslutas av nämnden och rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen ska rapporteras till kommunfullmäktige. Taxor och avgifter Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs. Resultatfonder Resultatfonder innebär att nämnder och styrelser kan ta med sig över- respektive underskott till kommande år. För de avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda regler. Totalt får resultatfonden inte vara negativ. Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av fullmäktige. Under året kan ramjustering av resultatfonden göras i de fall då verksamheten övergår till annan nämnd. Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen. 1. Planerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas. 2. Verksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet. 3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond. 4. Pågående projekt. Projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret. 5. Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond. Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden ska då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfondens storlek Fonden får högst uppgå till tio procent av bruttoomslutningen. Uttag ur fonden Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet. Användning Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. Investeringar Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas efter nya förutsättningar. För lokalinvesteringar är det nämnden för Service som rapporterar till kommunstyrelsen. En avvikelse på mindre än fem procent behöver inte rapporteras såvida det inte motsvarar mer än fem miljoner kronor. Ett investeringsprojekt över fem miljoner slutredovisas till nämnden. 64 Kommunbudget Kungsbacka kommun

Ekonomistyrprinciper Investeringar är uppdelade i olika kategorier: Lokalinvesteringar Avser ny-, till- och ombyggnation av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör kommunstyrelsen, och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalobjekt under året. Kapitalkostnaderna betalar Service Fastigheter som tar ut detta i en hyra av hyresgästen. I de flesta fall kompenseras nämnden för ökade hyror. Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds driftsbudget. Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen. Exploateringsinvesteringar Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte. Löpande investeringar Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens upplåningskostnad. Övriga investeringar Dessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder. En-procentsregeln I samband med kommunens investering i nya lokaler avsätts en procent av byggutgiften till konstnärlig utsmyckning. Nämnden för Kultur & Turism får ansvaret att upphandla och besluta om den konstnärliga utsmyckningen. Internränta Nivån på den interna räntan följer Sveriges kommuner och landstings, SKL:s rekommendationer om inte annat anges. Ränta under investeringstiden Byggen/investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över fem miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras/tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet nedan. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet är vatten- och avloppsverksamhet, renhållning och Kungsbacka bredbandsnät. Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man även med sig de resultat som uppkommer i en särskild fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt avgifterna. Fullmäktige fastställer taxorna och nämnden för Teknik ska utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret. Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och det är viktigt att ha en klar rågång mellan de avgiftsfinansierade verksamheterna och övrig skattefinansierad verksamhet. Ränta Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året. På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital erhålls ränta. Ansamlade skulder är det som i balansräkningen benämns långfristig skuld till kommunen. Ränta betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och räntan är den av SKL fastställda internräntan för respektive år. Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och eget kapital. Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med samma ränta som kommunen har på sitt transaktionskonto i banken per den 31 december året innan. Vid investeringar i infrastruktur (gator och vägar med mera) samt i de fall kommunen hyr in lokal från extern fastighetsägare får ställning tas till konstnärlig utsmyckning i varje enskilt projekt. Kommunbudget Kungsbacka kommun 65

Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se