Kommunbudget 2017, Plan samt Kommunens Vision 2030

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:283 Kommunbudget 2017, Plan samt Kommunens Vision 2030 Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunbudget 2017, Plan samt kommunens Vision 2030 nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Vision 2030 fastställs. Kommunfullmäktige prioriterade mål, inriktningar och direktiv fastställs. Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat på 51,3 miljoner kronor. Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 446,4 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,5 miljoner kronor. Investeringsvolymen fastställs till 492 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet godkänns. Medel för oförutsedda händelser budgeteras till 30 miljoner kronor och fördelas med 20 miljoner till kommunfullmäktige, 7 miljoner till kommunstyrelsen och 3 miljoner till kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunfullmäktiges beslut från om en-procentsregeln för konstnärlig utsmyckning upphävs från och med 2017 då dessa ingår i de ekonomiska styrprinciperna. Skattesatsen fastställs oförändrat till 21,33 procent. Uppdrag Kommundirektören får i uppdrag att ta fram förslag till minskade kostnader i nämnderna motsvarande en (1) procent av nämndernas nettokostnader till arbetet med 2018 års budget. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller samt nyupplåna 160 miljoner, dock får den totala låneskulden inte överstiga 710 miljoner kronor. Sammanfattning Kommunledningskontoret Ing Britt Blomberg Specialist Budget ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kommunbudget 2017, Plan innehåller förslag till fullmäktiges prioriterade mål, direktiv, skattesats, resultat och balansräkning, ekonomiska styrprinciper och Vision Budgeten visar för 2017 ett överskott på 51,3 miljoner, för 2018 ett överskott på 5,8 miljoner och för ,5 miljoner. Skattemedelsberäkningar är gjorda utifrån de beräkningar som Sveriges kommuner och landsting lämnat i Cirkulär 2016:17 från en 28 april Resultatet för 2018 ligger inte på en tillfredställande nivå och därför ges ett uppdrag till Kommundirektören att se över våra kostnader och komma med förslag till förändringar som får effekt 2018 som motsvarar cirka 1 procent av kommunens nettokostnader. Varje år i Kommunbudgeten beslutas om övergripande ekonomiska styrprinciper. I år finns ett nytt stycke om hur vi ska hantera investeringar i konst när vi anskaffar lokaler. Vi har kallat den Enprocentsregeln därför att den bygger på en mycket gammal rekommendation som föreslogs 1937 av dåvarande ecklesiastikministern Arthur Engberg och vi har i ett beslut från 1986 beslutat att följa rekommendationen. Hans förslag var att avsätta en (1) procent av investeringssumman till konstnärlig utsmyckning och gestaltning vid nyproduktion eller renovering av offentliga byggnader och platser. Nu vill vi införa En-procentsregeln i våra Ekonomiska styrprinciper så att den blir synlig samt att fullmäktige tar ställning till den principen liksom övriga styrprinciper i samband med Budgetbeslutet varje år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kommunbudget 2017, Plan samt Vision 2030 Beslutet skickas till Ing Britt Blomberg /Specialist Budget/

3 Kommunbudget 2017, Plan samt Vision 2030

4 Kungsbacka kommun 2016 Omslagsfoto: G ASSNER Grafisk form: Media på Service 2 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

5 Kommunbudget 2017, Plan samt Vision 2030 Alliansen: I Kungsbacka växer framtiden... 4 Kungsbackas ekonomiska förutsättningar....6 Vision 2030: I Kungsbacka växer framtiden En omvärld med många utmaningar för kommunen...15 Så styrs Kungsbacka Kommun fullmäktiges prioriterade mål Strategisk inriktning och direktiv...29 Finansiella rapporter: Resultaträkning, Kassaflödesanalys och Balansräkning Byggnadsnämnden...32 Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd...34 Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunfullmäktige Kommunrevision...39 Kommunstyrelsen...40 Kommunstyrelsen övrigt Kultur & Turism...42 Miljö & Hälsoskydd Teknik skattefinansierad verksamhet Vård & Omsorg Service Valnämnden...47 Överförmyndarnämnden...48 Finans verksamhetskostnader...49 Avgiftsfinansierad verksamhet...50 Renhållning...50 Bredband Vatten & Avlopp Investeringar...53 Lokaler och boenden...54 Lokalplan...55 Exploateringar...62 Ekonomistyrprinciper...63 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 3

6 I Kungsbacka växer framtiden Ny vision för Kungsbacka kommun Den nya visionen för Kungsbacka ska vara långsiktig och stå för våra gemensamma värden och hur vi ser på framtiden. Detta för att skapa ETT Kungsbacka för invånare, företagare och vår personal. Den ska vara grunden för att sätta mål och utveckla strategier för att nå ett gott resultat. Det är vår förhoppning att den ska bidra till att skapa engagemang och delaktighet. I Kungsbacka växer framtiden. Bästa integrationen Kungsbacka kommun har goda förutsättningar för att åstadkomma en bra integration för de människor som kommer till vårt land och får uppehållstillstånd. Vi tror att de människor som kommer hit kommer att kunna bidra och utveckla Kungsbacka om vi är snabba med validering och ger goda förutsättningar för att lära sig språket, komplettera sin utbildning och få goda kunskaper om hur det svenska samhället fungerar. De som kommer har en stor variation av kompetenser och utbildningar med sig i bagaget. Det ska vi ta tillvara. Vi behöver tekniker, byggnadsarbetare, busschaufförer, vårdpersonal, lärare etcetera. Arbetar vi okonventionellt med dessa frågor så kommer Kungsbacka att kunna utvecklas bra där också nya entreprenörer får lov att blomstra. De ensamkommande ungdomarna ska få möjlighet att utbilda sig och behöver få kontakter med civilsamhället och föreningslivet. Vi satsar extra på handledning i skolan och lovskola för att de ska hinna ikapp med svenska och andra ämnen. Alla har inte förutsättningarna att få en fullvärdig gymnasieutbildning, då ska vi kunna erbjuda goda alternativ som lärlingsutbildning eller anpassade kurser så att även de kan etablera sig på arbetsmarknaden. Vi måste få ned kostnaden för boenden för ensamkommande flyktingbarn. Nämnden för Individ & Familjeomsorg får i uppdrag att under 2017 ställa om sina kostnader för boendena. I mötet med nyanlända tror vi att det är viktigt att vi förmedlar grundläggande värderingar för det svenska sam- hället. Det är en förutsättning för att förstå och kunna bli integrerad i Kungsbacka. Det som är så självklart för oss är kanske inte lika självklart för andra, till exempel demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, religionsfrihet och tryckfrihet. För att bli en del i det svenska samhället måste man förstå såväl sina skyldigheter som rättigheter. Vi ser också vikten av att vi i Kungsbacka har ett aktivt och konkret arbete mot våldsbejakande extremism. För att lyckas med en god integration får nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, som har etableringsansvaret för våra nyanlända, extra medel för att kunna genomföra insatser. Det gäller både till introduktionsprogram med språkinriktning (IM-språk), annan gymnasieutbildning, handledning och speciella integrationssatsningar. Bostäder för fler och utveckling av handeln Det är en stor bostadsbrist i hela landet och i Kungsbacka har vi en mycket stor bostadsefterfrågan. Kommunen kommer därför under de närmaste fem åren öka ambitionen av bostadsbyggandet till bostäder per år. Vi behöver kunna tillgodose bostäder för våra egna invånare, ny arbetskraft och nyanlända flyktingar. I vår bostadspolitik är det självklart att kunna välja mellan olika upplåtelseformer. Om möjlighet ges att äga sin bostad tror vi att det skapar ansvarstagande och trygghet för våra invånare. För att kunna ha en fortsatt god strategisk planering för att öka bostadsbyggandet på lång sikt, behöver vi ta fram en ny översiktsplan. I en stad som växer krävs det inte bara bostäder, vi behöver även planera för en god service och infrastruktur. Vi ser behovet av att snarast ta fram en ny trafikplan för kommunen i stort som tillsammans med en ny översiktsplan ska vara klar Nya gruppbostäder för människor med funktionsnedsättning byggs i centrala Kungsbacka och i Sandlyckan så att vi under 2017 klarar av att erbjuda alla som behöver ett eget boende. Mer kunskap i skolan För att nå visionen för Kungsbackas skolor, Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro, så startar ett långsiktigt utvecklings- 4 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

7 arbete From great to excellent. Målet är att sluta gapet mellan elever som når och inte når målen i utbildningen. Varje elev ska ges möjlighet att nå resultat baserat på hela sin potential. För- och grundskolan har ett viktigt arbete för att lyckas med integrationen för de nyanlända barnen. Satsning på nya förskolelokaler görs i Frillesås, Kolla parkstad och på Tölö ängar, och byggnationen av nya Furulidskolan och nya Bräckaskolan påbörjas. Ökad trygghet Nämnderna för Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa får ökat anslag med vardera 0,5 miljoner kronor för stöd till ideella organisationer. Vi vill ta tillvara de frivilliga insatserna och öka det civila samhällets engagemang. Det är viktigt att samhället stöder och uppmuntrar dessa insatser. Våra äldre blir fler. Vi lever längre och är friskare än någonsin men behovet av platser för särskilt boende ökar. Ett nytt äldreboende i Sandlyckan och ett i Särö centrum tillkommer 2018 vilket kommer att bidra till att täcka behovet. Behovet av att rekrytera personal inom vård och omsorg kommer att vara stort framöver, vilket innebär att vi måste vara en attraktiv arbetsgivare och att vi kan erbjuda fler utbildningsplatser och fortbildning inom denna sektor. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Vi kommer att ha utmaningar i att rekrytera personal inom många sektorer. Bästa garanten för att vi ska klara av denna utmaning är att vi fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär att vi kommer att fortsätta att göra strategiska lönesatsningar inom flera områden. Vi ska ha jämställda löner i Kungsbacka. Vi fortsätter att aktivt arbeta med att erbjuda fler heltidsanställningar och har en flexibel inställning till att man ska kunna välja önskad sysselsättningsgrad. Vi som kommun ska vara ett föredöme för andra arbetsgivare. Det innebär att vi ska vara duktiga på att ta emot fler praktikanter. Vi ska också i vår organisation hitta arbetsuppgifter så att fler som har en funktionsnedsättning ska kunna arbeta hos oss. Värdskap i toppklass Ett bra bemötande och ett gott värdskap är två framgångsfaktorer för att invånare och företag ska uppleva en god service från kommunen. Vi fortsätter vår utbildning för personal i Värdskap i toppklass, som fokuserar på att varje möte som sker ska vara ett möte i toppklass. Vi ska ha en god tillgänglighet för våra invånare både via fysiska möten, e-post och telefon. Plan & Bygg arbetar intensivt för att korta handläggningstiderna och har även introducerat en e-tjänst för att söka bygglov via nätet. Vår ambition är att det ska gå snabbt och vara enkelt att söka bygglov i Kungsbacka. Ansvar för offentliga finanser Alliansens ambition i Kungsbacka är en stabil kommunal ekonomi med oförändrad skatt. Kungsbacka kommun ska vara en attraktiv kommun som många vill bo i. God livskvalitet är viktigt för att trivas i kommunen. Det är därför vi lägger fram en stram budget med ett överskott. Kommunen behöver ta fram en ekonomisk långtidsprognos för att kunna hantera det ökade behovet av finansiering av investeringarna som kommer av den ökade bostadsbyggnationen. Det är inte kommunalekonomiskt klokt att expandera vår befolkning för snabbt. En långsiktig alltför hög utvecklingstakt leder snabbt till tröskeleffekter med mycket omfattande investeringar som följd. För att på sikt klara budget i balans får kommundirektören i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan att sänka kommunens verksamhetskostnader Fritid och folkhälsa Kommunstyrelsen har fastställt lokaliseringen för den nya simhallen och beslutat att bassängen ska vara meter. Nu arbetar vi vidare med planering och projektering för byggstart sommaren På Rydets idrottsplats byggs nytt klubbhus med nya omklädningsrum. I Malevik byggs nya omklädningsrum i anslutning till skolan. Ökad ambition i miljöarbetet Arbetet med att implementera den nya kemikalieplanen fortsätter och ett led är att fasa ut plastprodukter som innehåller miljöfarliga ftalater. Det framgångsrika arbetet med att öka andelen miljömärkta rengöringsmedel inom lokalvården fortsätter och breddas nu till att även omfatta miljömärkning av hygieniska produkter. Under 2016 planerar vi att bilpoolen för tjänstebilar ska bli fossilfri, och vi fortsätter vår satsning på fler elbilar i våra verksamheter. Hans Forsberg Fredrik Hansson Ulrika Landergren Peter Wesley moderaterna centerpartiet liberalerna kristdemokraterna Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 5

8 Inledning och sammanfattning Kungsbackas ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomin Stora demografiska förändringar åren 2016 till 2019 innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav 70 procent är utlandsfödda. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Tillfällig lättnad Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 växer ekonomin något långsammare 2016 och Brutto nationalprodukten, BNP, förväntas öka med tre procent per år, vilket är starkare än i många andra länder. Arbetsmarknaden kommer att befinna sig i högkonjunktur från och med halvårsskiftet Under 2017 förstärks konjunkturen ytterligare och utvecklingen på arbetsmarknaden blir stark. När sysselsättningsökningen växer får vi en positiv utveckling av skatteintäkterna som realt sett växer med cirka två procent per år. Tillsammans med ett betydande statligt tillskott får kommunerna och landstingen en tillfällig lindring i sin ekonomi. Långsammare ökning Det ser avsevärt sämre ut åren därefter. BNP växer långsammare och sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare, i takt med utvecklingen av potentiella timmar. Detta medför att skatteunderlagsutvecklingen blir svagare. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren Det finns även anledning att se över den statliga bidragsgivningen till den kommunala sektorn. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i en skrivelse till Finansdepartementet bland annat påtalat att de många riktade bidragen driver på kostnaderna och att generella statsbidrag därför är att föredra. Statliga kostnader övertas av kommunerna Just nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande, som under 2015 uppgick till varav barn. I takt med att antalet asylsökande väntas minska lättar trycket på de statliga kostnaderna. När de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör. Flyktingsituationen en aktuell utmaning Trots att det är staten som ansvarar för att finansiera mottagandet under asyltiden är det stora antalet asylsökande ur ett verksamhetsmässigt perspektiv en stor utmaning redan nu för kommuner och landsting. Dessa ansvarar redan från start för skolgång, utredning och boende enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvård samt andra välfärdstjänster. Det är i dagsläget brist på bostäder, personal, skollokaler och andra verksamhetslokaler med mera. Bristen är särskilt stor på socialsekreterare, lärare och tandvårdspersonal. Socialstyrelsen rapporterar också om ökad belastning inom primärvård, barnhälsovård, psykiatri, tandvård och akutvård. Brist på tolkar kan på sikt leda till patientsäkerhetsproblem. 6 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

9 Inledning och sammanfattning Stor osäkerhet om framtida kostnadsutveckling Det finns en stor osäkerhet kring de ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet. Utifrån den information som finns i dagsläget räknar vi totalt med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna för 2016, cirka nio procent i löpande priser. En del av förklaringen är att kommuner tvingas till dyra lösningar, såsom övertidsersättning, anlitande av bemanningsföretag och dyra boenden för ensamkommande barn etcetera. Framöver finns stora osäkerheter när det gäller antalet asylsökande och flyktingar, om det går att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som kan jobba i välfärden inte minst i skolan. Vi har gjort en särskild analys av hur flyktinginvandringen kan komma att påverka kostnaderna för hälsooch sjukvård. Beräkningen bygger på utjämningssystemets analyser av kostnader för olika socioekonomiska grupper. Den visar en viss merkostnad för flyktingar födda utanför Europa i de flesta åldersgrupper. Detta indikerar att våra beräkningar innebär en underskattning av framtida kostnader. Den genomsnittliga kostnaden för de nya invånarna är dock lägre just nu eftersom de i genomsnitt är yngre. Utdrag ur SKL:s ekonomirapport april 2016 Kungsbackas förutsättningar Mycket av det som kommer fram i SKL:s ekonomirapport för april är frågor som måste hanteras även i Kungsbacka. Våra förutsättningar är i många fall bättre än för andra kommuner. Vi har en stabil ekonomi, låg arbetslöshet och befinner oss i en tillväxtregion både avseende invånare och företagande. Vi har förutsättningar för att minska våra kostnader genom ett förändrat utbud eller effektiviseringar i verksamheterna, men vi har inte så stora möjligheter att öka våra intäkter. Vår största intäktskälla är skatteintäkterna. När vi jämför oss med Halland och Göteborgsregionen, GR, är vi inte en av kommunerna med lägst skatt. Arbetslöshet Kungsbacka har en låg arbetslöshet jämfört med Halland och GR-kommunerna. Diagrammet till höger är sorterat efter arbetslösheten i åldern år. Där har vi den tredje lägsta siffran: 5 procent. Motsvarande siffra för riket är 12,2 procent. Ser vi på arbetslösheten bland hela den arbetsföra befolkningen i åldern år har vi den femte lägsta siffran: 3 procent. Öckerö, Kungälv, Tjörn och Lerum har lägre siffror. För hela riket är motsvarande siffra 7,8 procent. Siffrorna är redovisade per mars Årets resultat Belopp i miljoner Årets resultat Resultatets andel av skatter och statsbidrag Kommunal skattesats i GR och Halland 2016 Partille Mölndal Varberg Halmstad Laholm Härryda Lerum Öckerö Falkenberg Göteborg Tjörn Kungsbacka Alingsås Kungälv Hylte Stenungsund Ale Lilla Edet Bokslut ,96 20,26 20,33 20,43 20,58 20,62 20,65 20,76 21,10 21,12 21,21 21,33 21,36 21,44 21,45 21,64 21,87 22,37 Bokslut 2015 Budget 2016 Plan ,5 19,0 19,5 20,0 20,5 21,0 21,5 22,0 22,5 23,0 Arbetslösheten i GR och Halland Plan 2018 Hylte 11,9 17,8 Halmstad 8,8 12,9 Lilla Edet 6,0 11,8 Laholm 11,6 Göteborg 8,0 9,4 Alingsås 5,1 8,9 Ale 4,4 8,3 Falkenberg 6,6 8,1 Varberg 5,1 7, år Härryda 3,6 7,3 Stenungsund 3,6 6, år Partille 4,0 6,6 Mölndal 3,7 5,8 Lerum 2,9 5,7 Tjörn 2,9 5,4 Kungsbacka 3,0 5,0 Kungälv 2,7 4,2 Öckerö 2,3 4,1 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0 Plan ,6 % 2,6 % 1,3 % 1,1 % 0,1% 0,3% När vi har gjort indexberäkningar och politiska prioriteringar hamnar årets resultat på 51 miljoner kronor. Det uppnår knappt vårt mål om att 1,5 procent ska vara kvar av skatt och statsbidrag. För 2018 och 2019 är resultatnivån betydligt lägre. Som alltid är prognoser om framtidens intäkter osäkra. Vi har gjort beräkningarna efter Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 7

10 Inledning och sammanfattning våra egna befolkningsprognoser och de uppräkningar av skatteunderlaget som SKL rekommenderat. Vi har inte beräknat hur stor del av alla nyanlända som blir folkbokförda i kommunen och som kan komma att ingå i skatteunderlaget. Oväntade intäkter Vid bokslutet varje år har vi redovisat en del obudgeterade intäkter och kostnader som inträffat. Så kommer det att vara även framledes. Vi har återbetalat AFA-medel, det har uppstått reavinster och diskonteringsräntan har sänkts, vilket inneburit stora kostnader. När det gäller AFA-medel finns det inga indikationer på att det kan komma ytterligare återbetalningar. Diskonteringsräntan kan möjligtvis förändras. Om den sänks kostar det oss pengar, om den höjs ger det oss intäkter. Denna post kan vi inte ta med i beräkningen när vi gör en ekonomisk planering för kommunen. Vi kan inte bygga en budget på så pass osäkra förutsättningar. Effekten är dessutom inte bestående utan av engångskaraktär. När det gäller reavinster vid försäljning av mark är dessa inte oväntade i sig men det är svårt att veta exakt vilket år de inträffar. Dessutom kan vi inte bygga en driftbudget på försäljning av tillgångar, eftersom tillgången bara kan säljas en (1) gång. Ramberäkning Vi har räknat upp ramarna med index, och tilldelat volymökning till nämnderna för Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg. I våra beräkningar har vi lagt en central pott för oförutsedda kostnader och anslagit 30 miljoner till detta. För löneökningar finns ett centralt anslag. Löneökningar och övriga uppräkningar Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade så som SKL rekommenderar i sitt cirkulär nummer 17, Konsumentprisindex, KPI, beräknas öka med 1,8 procent och köpta tjänster är uppräknade med 2,4 procent. Lönekostnaderna är uppräknade med 2,8 procent. Hyror och andra interna priser har beräknats enligt tabell nedan. Löneuppräkningen är endast en avsättning av pengar och har inget samband med lönepolitiken för kommunen. Anslaget för lönekostnader på 2,8 procent fördelas av personalavdelningen, HR, i samband med lönerevisionen. HR tar fram strategier och gör fördelning och prioritering av de avsatta medlen som beslutas av kommunstyrelsen. Utöver 2,8 procent finns ett belopp på 10 miljoner som avser särskilda lönesatsningar. Volymuppräkningar För att klara framtiden med de utmaningar som finns framför oss har vi prioriterat skola och individ- och familje omsorg när volymtilldelningarna för 2017 ska fördelas utöver övriga uppräkningar. Nedanstående nämnder har tilldelats volymuppräkningar med 50 procent av full tilldelning. Nämnder som tilldelats volymuppräkningar 2017: Förskola & Grundskola: 10,8 miljoner Gymnasie & Vuxenutbildning: 2,4 miljoner Funktionsstöd: 7,7 miljoner Individ & Familjeomsorg: 1,5 miljoner Övrig ramtilldelning För viss verksamhet har en särskild tilldelning lämnats: Särskild lönesatsning 10 miljoner samt ytterligare utökning med 2 miljoner som en effekt av 2016 års lönesatsningar. Förskola & Grundskola får 5 miljoner för ersättning för ökad volym ensamkommande barn. Gymnasie & Vuxenutbildning får 10 miljoner för ersättning för ökad volym ensamkommande barn. Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa får 0,5 miljoner vardera till att stödja föreningslivet. Funktionsstöd får 6 miljoner för att klara en budget i balans. Individ & Familjeomsorg får ett anslag på 8 miljoner till omställningskostnader för Mottagning av ensamkommande barn. Kommunstyrelsen får ett anslag på 4 miljoner för integrations- och näringslivsarbete. Miljö & Hälsoskydd får 1,5 miljoner för budget i balans. Vård & Omsorg får 5 miljoner för nattbemanning på särskilt boende. Valnämnden får 0,2 miljoner för förberedelse inför valåret. För hyreskostnader i nya eller ombyggda lokaler finns avsatt 48 miljoner, en utökning med 22 miljoner. Funktionsstöd får 26 miljoner, en utökning med 18 miljoner, för utökade verksamhetskostnader vid inflyttning i nya boenden. Kungsbacka kommun ansöker om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, kronor. 8 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

11 Inledning och sammanfattning Interna priser Tjänst Prismodell Prisjusteringar Service Fastigheter Lokaler Service Måltider Lokalvård Lönehantering Inköp IT Hyra per lokal Enligt hyresmodell som beslutats i KF 153/14 Dnr 2014:247 Portionspris och serveringsavgift Pris per timma Pris per lönespecifikation Grundkostnadsfördelning per förvaltning, kostnad per objektsupphandling Provision från leverantörer Pris per E-handelsfaktura Pris per användare, grundpris infrastruktur, pris per verksamhetssystem, pris per telefon Ny upphandling är inledd 1,8 procent 2,4 procent Kommunen som arbetsgivare Kungsbacka kommun är och vill fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Vi är med och driver samhällets utveckling och expansion framåt. Hos oss arbetar man med något som är viktigt och skapar nytta för andra. Över en halv miljon människor behöver rekryteras till välfärden i Sverige de närmaste tio åren och det är stor konkurrens om arbetskraft med god kompetens. Kungsbacka kommer att arbeta vidare med aktiviteter inom målområdet attraktiv arbetsgivare. Det handlar om att vara attraktiva i hela cykeln från att attrahera och rekrytera till att behålla och utveckla samt avveckla. Vi behöver göra satsningar på att marknadsföra kommunen och visa att våra jobb är viktiga och mångfasetterade, och att man kan utvecklas som medarbetare. Viktiga satsningar de närmaste åren är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö både fysisk och social, kultur och värdskap, introduktionsprogram, samt aktiviteter för att marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare. Löneprocessen är också ett viktigt område att utveckla. Nämndernas ekonomiska ramar Nämnderna, belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Byggnadsnämnden Fritid & Folkhälsa Kultur & Turism Individ & Familjeomsorg Funktionsstöd Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen övrigt Miljö & Hälsoskydd Teknik, skattefinansierat Valnämnden Vård & Omsorg Överförmyndarnämnden Service Service Fastighet Kommungemensamt Summa ekonomisk ram Procentuell förändring 5,0 4,9 4,5 3,0 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 9

12 Inledning och sammanfattning Pensions kostnader miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Utbetalningar Förändring av gammal skuld Utbetalning av avgifts bestämd del för nuvarande anställda Ökning av ny skuld Minskning av garanti- och visstidspensioner Nya omställningspensioner Finansiell kostnad SUMMA Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till de som redan gått i pension och för de som nu arbetar. För de som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner som ska utbetalas i framtiden. Dessa ska uppräknas med basbeloppsförändringar och ränteantaganden. För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift på 4,5 procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Kommunens kostnad för detta är 132 miljoner Varje förvaltning betalar detta i form av ett internt personalomkostnadspålägg, PO-pålägg. Även kostnaden för den nya skulden samt garanti- och visstidspensioner bekostas av PO-pålägget. För de som i dag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet bildas en ny skuld. För 2017 ökar den med 12 miljoner. Att kostnaderna totalt ökar så mycket beror framförallt på att förändringen av den gamla skulden inte minskar lika mycket som tidigare. Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. Taxorna finns på kommunens hemsida. Skatter och statsbidrag Skattesatsen ska vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer, men med Kungsbackas befolkningsprognos. Beräkningarna bygger på cirkulär nummer 17, Skatter och statsbidrag miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Tillfälligt statsbidrag till välfärden Plan ,3 7, SUMMA Procentuell förändring 4,5 6,1 6,0 4,7 3,6 3,6 10 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

13 Inledning och sammanfattning Befolkningsförändringar För att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter har vi använt en gemensam befolkningsprognos. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunledningskontoret i april Vi har inte gjort en bedömning över hur många av nyanlända som får uppehållstillstånd och blir mantalsskrivna i Kungsbacka. Befolkning Ålder Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos w SUMMA Investeringar Investeringsnivån för 2016 är 359 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar, övriga investeringar, exploateringsinvesteringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt. Lokaler och övriga investeringar samt exploatering har egna avsnitt. Investeringar miljoner kronor Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan Lokalinvesteringar Löpande årliga Övriga investeringar Exploaterings investeringar Avgiftsfinansierad verksamhet SUMMA Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 11

14 Inledning och sammanfattning Bostadsbyggande Kungsbacka kommun har en mycket stor efterfrågan på bostäder. Under 2016 planeras byggnation av 900 bostäder. Vi har som målsättning att färdigställa bostäder per år under perioden Flera nämnder har aviserat ett bostadsbehov för de som står utanför bostadsmarknaden. Dessa behov ska tillgodoses genom målsättningen om ökad bostadsbyggnation. Mål för bostadsbyggande reviderades av fullmäktige Skulder Skuld hos kreditinstitut Låneskulden kommer med denna budget att öka till miljoner till utgången av Orsaken är den stora investeringsnivå som planerats för de kommande åren. Miljoner Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Låneskuld Pensionsskuld Pensionsskulden avser den skuld som Kungsbacka kommun har till sina anställda eller tidigare anställda. Den största delen av skulden har upparbetats före 1998 då pensionsavtalet förändrades. Efter 1998 byggs ingen ny skuld upp utan kommunen betalar en årlig avgift. Ett undantag finns för de som i dag har en lön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka kronor i månadslön. Skulden ökar årligen med ränte- och basbeloppsuppräkningar och minskar med de utbetalningar som vi gör. För att beräkna skuldens utveckling använder vi prognoser som Kommunernas pensionsanstalt, KPA, gör åt oss. Vi har som målsättning att färdigställa bostäder per år under perioden Pensionsskuld belopp i miljoner Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skuld uppkommen före Ny skuld efter Garantioch visstids pensioner SUMMA Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

15 Inledning och sammanfattning Soliditet Bokslut Budget Budget Plan Plan Procent Kungsbacka Soliditetens utveckling är beroende av två faktorer: dels resultat, dels tillgångsökning. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Tillgångsökningen (investeringarna) bör till största delen finansieras med egna medel om inte soliditeten ska försämras. För 2016 ökar soliditeten, men med de investeringar och den resultatnivå som budgeterats 2017 och framöver så sjunker soliditeten Målet är att soliditeten ska vara minst oförändrad. God ekonomisk hushållning I kommunallagens 8 kapitel finns angivet att vi för verksamheten ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagens 8 kapitel. 5 Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kungsbackas styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För 2017 är dessa sexton stycken. Fjorton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. Eftersom det inte enbart handlar om en god ekonomi utan även om en god verksamhet är vår definition av om vi har uppnått en god ekonomisk hushållning följande: Definition av god ekonomisk hushållning Kungsbacka har en god grund att stå på när det gäller ekonomisk situation och kvalitet i verksamheten. Soliditeten är bland de bättre av svenska kommuner och verksamheten har en hög kvalitet. Kungsbacka har tidigare fått utmärkelsen Årets kvalitetskommun och hela vårt utvecklingsarbete syftar till att behålla positionen som en av Sveriges bästa kommuner. Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga kvalitetsnivå som finns i dag genom att nyttja resurserna på ett klokt sätt utifrån ekonomisk, ekologiskt och social hållbarhet. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras. Därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. Lag (2004:775). Vårt utvecklingsarbete syftar till att behålla positionen som en av Sveriges bästa kommuner. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 13

16 Vision 2030 I Kungsbacka växer framtiden Visionen visar vart vi vill Visionen är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden. I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. kungsbacka är en naturskön och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. 14 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

17 Omvärldsanalys En omvärld med många utmaningar för kommunen som alla andra kommuner blir Kungsbacka kommun allt mer beroende av omvärlden, av internationella och nationella beslut. Det kommunala självstyret är inte lika tydligt som tidigare. Gamla strukturer och arbetssätt utmanas. Sveriges kommuner och landsting, SKL, publicerade i januari 2016 informationsskriften EU i lokalpolitiken, om hur svenska kommuners verksamhet påverkas av EU. SKL konstaterar att EU påverkar ungefär 60 procent av verksamheten och nästan alla verksamhetsområden direkt eller indirekt. Som arbetsgivare, serviceproducent, tillsynsmyndighet eller samhällsbyggare är det därför nödvändigt att vi har kunskap om vad som sker inom EU. En påtaglig erfarenhet från det senaste året är flyktingoch integrationsfrågan. Kommunerna har fått anpassa sig till en omvärld påverkad av krig, konflikter och internationell politik. Under 2015 kom människor till Sverige varav cirka var ensamkommande barn. Omvärlden hade direkt påverkan på den kommunala verksamheten där det kommunala självstyret mer eller mindre hade blivit satt ur spel på grund av statlig styrning. fullt ut för ökad effektivitet. Det kräver helt nya arbetssätt och nya sätt att tänka. Hållbarheten är i fokus. Frågor om hållbarhet i de olika perspektiven miljö och klimat, socialt och ekonomiskt står högt på såväl den politiska agendan som inom näringsliv och organisationer. Individen står i centrum. Den enskilde individens krav och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå, bland annat till följd av digitaliseringen, bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Övergripande drivkrafter i omvärlden I Kungsbacka kommuns omvärldsanalys 2012 (Kairos future) identifierades ett antal övergripande drivkrafter. Dessa håller i sig och blir ännu mer tydliga: Befolkningen växer, framför allt nära storstäderna. Hela världen går mot en ökad urbanisering och flera undersökningar visar att Sverige är ett av de områden i Europa där urbaniseringen är som kraftigast. Det ställer höga krav på bostäder, en effektiv samhällsplanering och offentlig service. Demografin är sådan att andelen äldre succesivt ökar, vilket leder till att färre unga i arbetsför ålder ska försörja fler äldre. Det innebär också att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. Den tekniska utvecklingen fortsätter i snabb takt inom alla områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan i dag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen medför helt nya möjligheter att arbeta, skapa nätverk och göra affärer på distans. Nya smarta och effektiva lösningar ger möjlighet till verksamhetsutveckling inom alla områden. Utmaningen för den offentliga sektorn är att använda tekniken Ökad individualisering innebär högre krav och förväntningar på bland annat välfärdstjänster. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 15

18 Omvärldsanalys Femton trender som påverkar det kommunala uppdraget Utifrån de övergripande drivkrafterna i omvärlden utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. I Kungsbacka kommuns omvärldsanalys 2012 identifierades 14 trender. SKL talar om 15 trender i sin rapport från mars 2014, Vägval för framtiden Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år Dessa trender är signifikanta för det kommunala uppdraget i stort, därmed också för Kungsbacka. Nedan följer en sammanfattning av trenderna. För mer utförlig beskrivning och källor, se SKL:s hemsida Förändrade krav på välfärden Demografin påverkar förväntningarna på välfärden. Sverige har ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet (fyrtiotalister och babyboomgenerationer), medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. I takt med att stora generationer blir allt äldre kommer efterfrågan på sjukvård och äldreomsorg att öka dramatiskt. År 2025 har vi många äldre, ett stort antal kvinnor i barnafödande ålder samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Sammantaget kommer denna utveckling att ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Till utmaningar till följd av demografin ska läggas medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. Generationsskifte Rekordgenerationen har satt ett stort avtryck på samhället. De har genom sina värderingar och sina maktpositioner inom framför allt politik, offentlig sektor och media påverkat hur vårt samhälle är uppbyggt. Just nu sker ett Nya generationers värderingar och beteenden ställer krav på hela samhället. Generationsskifte innebär ofta förändrade värderingar. stort generationsskifte i Sverige. Yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Personliga relationer värderas högt och de söker efter det unika. De vill sällan arbeta i hierarkier. Nya generationers värderingar och beteenden ställer krav på hela samhället, inte minst på arbetsgivarna. En utmaning är att matcha arbetskraft mot behov. Ökad brist på chefer På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Inom de närmaste tio åren kommer cirka av dagens cirka chefer att nå pensionsålder. I en del lands- och glesbygdskommuner kan bristen på chefer bli akut. Få unga akademiker anger kommun eller landsting som sin drömarbetsgivare. Den främsta anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Under senare år har dock intresset bland unga ökat och det är fler förstahandssökande till utbildningar som leder till jobb inom välfärdssektorn. 16 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

19 Omvärldsanalys Såväl bilpooler som bilar med alternativa drivmedel blir allt mer populära. Ökad urbanisering Om femtio år beräknas två tredjedelar av jordens befolkning bo i urbana miljöer. Enligt Eurostats siffror hör Malmö, Umeå och Stockholm till EU:s mest snabbväxande städer. Alla tre har vuxit med mer än en procent per år sedan Det är framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets-/högskolestäder som växer befolkningsmässigt. Utvecklingen innebär ett ökat tryck, både på de kommuner som växer kraftigt och på de som i hög utsträckning tappar invånare. De förstnämnda har visserligen en trevligare situation, men icke desto mindre kan den vara svår att hantera. Intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder kan uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Bilismen minskar Trenden med ökad rörlighet i Sverige håller i sig. Ungdomar utbildar sig och flyttar till högskole-, universitetseller storstäder. Fler bor och arbetar utomlands under kortare perioder. I och med kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt har det också blivit vanligare med såväl korta som långa resor i jobbet. Vi reser också allt mer och allt längre under vår fritid. De regionala arbetsmarknaderna växer fram och genom satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik ökar möjligheten för människor att pendla. Kommunen kan därmed bli en del av en större och mer dynamisk arbetsmarknad. I dag pendlar nästan var tredje förvärvsaktiv över en kommungräns en ökning med drygt fem procentenheter sedan år Bilen har sedan T-Fordens tid gett människor frihet att röra sig över stora ytor. Den har knutit samman människor och har kanske mer än något annat varit en statussymbol. Frågan är om detta kommer att gälla även i fortsättningen. Vi ser en rad förändringar i samhället som pekar på att bilismen kan komma att minska i framtiden. Allt fler vill bo centralt i städerna och stadsmiljön förväntas att bli förtätad i allt högre utsträckning. Stadsplanering i stråk, cykelvägar och bilfria offentliga utrymmen blir nödvändigt. Bilen har tappat som statusoch frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta körkort. Ny teknik möjliggör hemarbete, minskar behovet av arbetsresor och gör att resan med kollektivtrafiken kan användas till såväl arbete som nöjen. Människor konsumerar mer på internet. Bilpooler och samåkning blir populärare i takt med att mobila och digitala system utvecklas. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat, vilket också är en global trend. Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. Inkomsterna har visserligen ökat för dem som har jobb och antalet sysselsatta i Sverige har ökat, men de ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 17

20 Omvärldsanalys de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. Även om inkomsterna ökat för en stor majoritet av befolkningen innebär de ökande inkomstskillnaderna och boendesegregeringen en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital. En viktig fråga gällande polarisering är om en ökad tillgång till information verkligen leder till ökad kunskap, förståelse och tolerans. Konsultföretaget Kairos Future menar att vi tenderar att sålla information och främst söka efter det som bekräftar det som vi redan tror oss veta. Dagspressens kris innebär också att allt färre kommuner har någon lokaltidning. Gemenskapsinformationen minskar successivt. Allt fler tv-kanaler, sociala medier, veckotidningar och andra informationskanaler är skräddarsydda för vissa målgrupper. Risken för att åsikter polariseras ökar när färre förmår diskutera ett ämne utifrån sakliga grunder och med respekt för motparten. I en sådan polariserad värld kan människor hamna utanför samhället och utanför sociala nätverk. Det finns risk för att denna grupp kan komma att utgöra en rekryteringsbas för främst kriminella nätverk, men även för olika politiska och kanske även religiösa extremistiska rörelser. Ökat teknikstöd inom hälsooch sjukvård samt omsorg Många sjukdomar som tidigare betraktades som obotliga kan i dag botas. Stora förhoppningar ställs på forskningen kring demenssjukdomar. Demens betraktas som en av de viktigare utmaningarna när antalet äldre ökar som mest mellan åren 2025 och Nya behandlingsmetoder har lett till att den sjukhusbaserade vården har kunnat minskas. Den enskilde patienten får ta ett större ansvar och en mer aktiv del i behandlingen, till exempel genom friskvård och förändrade kostvanor. Detsamma gäller för tekniska hjälpmedel. I ett nära samarbete med brukare och patienter förbättrar ny teknik vardagen för människor samtidigt som resurser kan frigöras. Två exempel på detta är självdialys inom hälso- och sjukvården och robotteknik inom hemtjänsten, där ny teknik underlättar för personal och brukare att kommunicera. Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Resurserna kommer inte att räcka till allt. Som medborgare förväntar vi oss att få den bästa hjälpen just när vi vill ha den. Många kommer inte att nöja sig med ett negativt besked, utan ser sig om efter ett second opinion eller alternativ. Men vem definierar behoven? Är det du som enskild person, är det läkarvetenskapen eller är det våra förtroendevalda? Hur mycket kan fastställas i lagstiftningen? Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan vi kommunicera med allt och alla om allt. Detta ökar förväntningarna på kommuner och landsting, och att viss service alltid ska vara tillgänglig den kommunala servicen ska finnas i fickan! Den geografiska bundenheten, var vi befinner oss, spelar mindre roll. Att ständigt vara tillgänglig och ha tillgång till fakta en självklarhet för många. Sociala medier erbjuder snabb information och att fler kan göra sina röster hörda. Att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser över hela världen. Men människor blir också utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. 18 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

21 Omvärldsanalys Människors fysiska närvaro är inte heller längre nödvändig för att kunna styra viktiga funktioner. Hushållsapparater, maskiner och farkoster kan fjärrstyras genom internet när det gäller till exempel energiförbrukning, övervakning och informationsinhämtning. Diagnoser på distans och e-hemtjänst är exempel på patient- och brukardrivna innovationer som bygger på uppkoppling. Databaserat beslutsfattande Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, så kallad big data. Detta innebär en omvälvande förändring för vårt sätt att förstå världen. Vi kommer allt mer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. Big data finner mönster i datamängderna och i världen, som på gott och ont låter oss agera utan omvägen via förståelse av orsak och verkan. Översättningstjänsten Google translate är ett bra exempel. Det finns stora risker kopplade till big data, framför allt att den i framtiden kan hamna i orätta händer. Många känner sig redan i dag obekväma med att till exempel underrättelsetjänster lyssnar på vår kommunikation i syfte att skydda oss från terrorism och kriminalitet samt att företag kartlägger våra köp- eller webbeteenden för att öka kunskapen om oss som konsumenter. Alltför komplicerade matematiska modeller kan också innebära att människor som har till uppgift att förstå eller granska systemen inte klarar av sin uppgift. Men big data ger också ökad kunskap som kan leda till markanta förbättringar både för näringsliv och för offentlig sektor. Det handlar om att hitta mönster, något som ökar möjligheten till riktade insatser inom en rad områden till exempel sjukvård, brottsförebyggande åtgärder och trafiksäkerhet. Speciellt inom sjukvården förutspås omvälvande effekter. Genom att systematiskt sammanställa och analysera information som dagligen genereras på sjukhus runt om i världen skulle vi kunna förbättra diagnostiken, kartlägga sjukdomsförlopp i detalj och lära oss mycket om medicinering. Statistik och matematiska modeller kopplade till big data kompletterar eller ersätter mänskliga bedömningar på allt fler områden. Vem tror till exempel i dag att en meteorolog utifrån egna erfarenheter och kunskaper kan göra en bättre prognos för väderleken än de kraftfulla datorer och modeller som används? Tjänster dyrare och varor billigare Under en lång tid har varor blivit billigare och tjänster dyrare i relation till varandra. Det beror på att produktionen av varor har kunnat öka mer än produktionen av tjänster. Trenden har förstärkts i takt med globaliseringen. Produktionen av standardiserade varor har flyttats till framför allt länder i Ostasien med Kina i spetsen. Resultatet är att elektronik blivit billigare, medan elektrikern blivit dyrare. Genom produktivitetsutvecklingen blir resurskakan större, det vill säga vi kan få mer av allt. Utvecklingen innebär också att offentligt finansierade tjänster relativt sett blir dyrare och följderna mer komplicerade. Problemet är att tillväxt som är en följd av en produktivitetsökning i den privata sektorn bara till en viss del ger mer reala resurser i den offentliga sektorn. Om lönerna ökar lika mycket i den offentliga som i den privata sektorn leder tillväxten bara delvis till mer reala resurser i den offentliga sektorn. Genom att den reala kakan blir större har vi råd med mer, men den andel som går till offentliga välfärdstjänster måste hela tiden öka vi blir äldre och välfärdstjänsterna måste följa standardutvecklingen i samhället. Mer resurser till den offentliga sektorn genereras bäst genom ökad tillväxt skapad av fler arbetade timmar i den privata sektorn. En ökad produktivitet i den offentliga sektorn är också ett alternativ för att få resurserna att räcka till mer. Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Allt högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven. Många av de traditionella gemenskaperna som religion, släkt och hemort har försvagats. Men behovet av principer för gemensamt och eget liv består. Sökande efter mening, identitet och sammanhang är centralt för varje människa. Konsumtionen har därför blivit ett sätt att utforska och visa vilka vi är och med vilka vi vill höra samman. Starka krafter, i form av biologiska instinkter och kommersiella intressen, styr denna trend. Men det finns också tecken på motreaktioner, sprungna ur en upplevd tidsbrist och brist på energi, en önskan om ett enklare liv samt oro för den globala uppvärmningen. Att kunna frigöra tid för att kunna umgås mer med familj och vänner eller ägna sig åt hobbyverksamhet är också en form av statussymbol. Identiteten är minst lika viktig för kommunerna. Ett starkt varumärke kan locka till sig såväl företag som invånare. Den kommun som inte finns i storstadsområden eller som kan konkurrera genom att ha ett attraktivt läge eller en vacker stadsmiljö kan skaffa sig konkurrensfördelar genom exempelvis gott företagsklimat, starkt civilsamhälle, bra skolor eller någon form av platsbunden verksamhet, till exempel turism eller biltestverksamheten i Arjeplog. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 19

22 Omvärldsanalys Lokal rådighet förändras De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Detta innebär helt nya roller för offentliga organisationer. Vårdvalsmodeller, tjänstegarantier och tillståndsgivning blir allt vanligare. Kommun- och landstingsgränsernas betydelse luckras upp när tjänster kan levereras utanför det egna territoriet. Allt från EU-regleringar till lokala beslut säkrar befolkningens rättigheter och särskilda enheter eller myndigheter skapas för granskning och tillsyn. En debatt om domstolarnas ökande betydelse syns på tidningarnas debattsidor. Missnöjda invånare kan ta över politikens ansvar för att som huvudmän prioritera resurser. Inte sällan innebär till exempel nedläggningen av en skola att föräldrar startar friskola eller kooperativ, vilket innebär att kommunen ändå får ta kostnaden och istället får hitta en annan besparing i budgeten. Mycket tyder på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Valfrihet och rättighetstänkandet utmanar kommuner och landsting men kan å andra sidan bli ett verktyg för utsatta och diskriminerade grupper att göra sina röster hörd. Medias sätt att granska politiker och verksamheter är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget Kommunen och det lokala näringslivet sitter i samma båt. Det är klokt om vi ror åt samma håll och med samordnade årtag. Under 1980-talet talade näringslivet ofta i termer av en närande och en tärande sektor. Den tiden är förbi. I dag visar olika studier att ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn ofta är en starkt bidragande kraft till en god lokal och regional utveckling. Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker i dag framför allt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. De är därmed beroende av en god kompetensförsörjning. Det handlar dels om direkta åtgärder i form av exempelvis skräddarsydda utbildningar, dels om att med en god offentlig och privat service få fler människor att vilja bo på orten. Det behövs bra skolor och förskolor, attraktiva boendemöjligheter, kultur- och fritidsaktiviteter, god infrastruktur samt även en god privat service med bankkontor, bensinmackar, affärer, caféer och restauranger. Sociala medier sätter större press på att företag ska bidra till en positiv samhällsutveckling. De företag som inte sköter sig riskerar att bli utpekade och tappa kunder. Det innebär, parallellt med en större insikt om betydelsen av platsens attraktivitet för att attrahera arbetskraft till kommunen, att näringslivet i framtiden kommer att öka sitt lokala samhällsengagemang. En annan närliggande trend är att kommunerna i allt större utsträckning samverkar med civilsamhället genom köp eller avtal. Antalet avtal mellan kommuner och civilsamhällets organisationer har fördubblats under en tvåårsperiod. Det gäller framför allt drift av verksamhet på egen hand eller i samverkan med kommunen. Distansutbildning hotar svenska högskolestäder Det svenska examensmonopolet hotas och de svenska lärosätena kommer att utsättas för konkurrens i framtiden. En del menar att vi står inför en omfattande revolution som kommer att förändra den högre utbildningen i grunden. Tre amerikanska företag ger i dag högskolekurser via internet till cirka tio miljoner studenter och de expanderar snabbt. Internationellt sett är utbildningarna mycket billiga. Så kallade MOOC-utbildningar, Massive Open Online Course, är alltid tillgängliga. Det är lätt att nå andra studenter som går kursen och föreläsningarna är av högsta kvalitet. Det finns bland annat Nobelpristagare i lärarkåren. Om svenska studenter i framtiden väljer MOOC-utbildningar på distans hos utländska företag kan den regionala utvecklingen påverkas negativt för kommuner med lärosäten. De större städerna klarar sig eftersom människor flyttar dit ändå, men många residensstäder i landet kan påverkas negativt. Det är städer där en del av dragningskraften ligger i möjligheten till högre utbildning. Ökad global sårbarhet Den ökade globala sårbarheten beror på att företag och finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, att vårt teknikberoende ökar och att människor reser över hela världen på ett sätt som de inte gjort tidigare. Fem områden som Tomas Ries, tidigare direktör för Utrikespolitiska institutet, anser skapar hot mot säkerheten i världen är: ökat beroende av ny och sårbar infrastruktur, ekologiska hot, pandemier, social oro bland välfärdsländer på dekis (extremism och politikerförakt) samt militärpolitiska hot (främst mellan den rika västvärlden och fattigare diktaturer). 20 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

23 Omvärldsanalys Kungsbacka ligger i ett av Sveriges hetaste urbana områden och är i symbios med Göteborgs arbetsmarknadsregion. Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. I Sverige kan detta exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med risk för bränder. Allt färre kommuner kan räkna med stabilt snörika vintrar. Kommuner och landsting måste ha framförhållning och planera för extrema väderförhållanden och dess konsekvenser. Trots minskad brottslighet i Sverige och stora delar av västvärlden upplever människor en ökande känsla av otrygghet. Denna otrygghet kan bero på många saker; exempelvis den globala sårbarheten tillsammans med en känsla av att inte kunna påverka situationen, höga trösklar in på arbetsmarknaden, ökade möjligheter men också ett ökat ansvar för sitt eget liv samt att delar av media gärna speglar ytterligheter vad gäller våld, olyckor, sjukdomar och människors moraliska tillkortakommanden. Den mediala dramaturgin erbjuder sällan analyser som sätter händelser i sitt sammanhang utan erbjuder information i svart eller vitt. Kungsbacka kommun i förhållande till vår omvärld Kungsbacka är en kommun i stark tillväxt med en befolkning som har höga förväntningar på kommunens leverans av välfärdstjänster. Kommunen ligger i ett av Sveriges hetaste urbana områden och är i symbios med Göteborgs arbetsmarknadsregion. Vi berörs av i stort sett alla omvärldens trender. Kungsbacka är en kvalitetskommun med goda resultat. Det vill vi fortsätta att vara. En förutsättning är att vi förhåller oss till omvärlden och anpassar våra verksamheter till dess förutsättningar. De utmaningar som definierats kommer kräva nya svar när det gäller både strategisk förmåga, prioriteringar, organisation, värderingskultur samt styrning och ledning. Det handlar om att nyttja de resurser vi har på bästa möjliga sätt, samarbeta mer och att utgå från invånarens fokus. Vi kan tala om det som en andra ordningens förändring. Med det menas att hitta nya lösningar på dagens sammansatta problem. Om man står inför förändring av första ordningen så kan man hitta lösningar genom att göra mer av samma sorts åtgärder som man redan tidigare använt, till exempel ständiga förbättringar. Men i det samhälle och därmed även inom den kommunala verksamheten som vi nu befinner oss i, behöver vi hitta nya sätt att lösa frågorna på. Vi behöver tänka nytt, ta tillvara innovationer och tekniska lösningar. Även om förändring och utveckling måste ses som ett konstant tillstånd och inte ett projekt, så kommer den närmaste treårsperioden präglas av en hög omställningstakt i syfte att sätta grundvalarna på plats för att kunna säkerställa och utveckla en hållbar välfärd. Kritiska områden för oss Det finns ett antal områden som nämnderna, i sina omvärldsanalyser, ser som mycket kritiska. Integrationen med allt från flyktingmottagning, boende, omsorg, utbildning och överförmyndarskap till integration i det svenska samhället. Demografins påverkan på framför allt gymnasieskolan och äldreomsorgen. Det behövs fler utbildnings platser när kullarna av ungdomar ökar (både med och utan nyanlända). I takt med att vi får fler äldre ökar behovet av platser inom både särskilt boende och hemtjänst. Arbetsmarknadens kompetensglapp gör att det är svårt att matcha arbetsmarknaden med arbetskraften. Det ställer krav på eftergymnasiala utbildningar och vuxenutbildningar av olika slag. Kompetensförsörjning till kommunens verksamheter handlar dels om att vara attraktiva jämfört med både andra kommuner och den privata marknaden, dels att jobba med matchningen genom att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. Klimatfrågan är påtaglig även för vår kommun. Ett exempel är EU:s vattendirektiv som ställer krav på avsevärda förbättringar av vattenkvaliteten i våra vattendrag och kustområden. Den digitala utvecklingen behöver fortsätta hos oss så att vi kan möta invånarnas krav på öppenhet, enkelhet och att effektivisera våra verksamheter. Stora förändringar och teknikskiften kommer att ske inom vårdsektorn där vi kommer att se förändrade krav från både brukare och medarbetare. Inom området digitalisering är informationssäkerhet en kritisk fråga. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 21

24 Vår styrmodell Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommun invånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 16 prioriterade mål inför budgetperioden Se från sidan 24. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och direktiv Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om inriktningar som ska gälla för budgetperioden De har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns på sidan 29. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan, antagen 2006, aktualitetsförklarad 2013 Mål för bostadsbyggande , bostadsmålet reviderat 2016 Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 Sveriges nationella miljömål kommunens sätt att ta hand om miljö- och energimålsättningar beslutas årligen i kommunens budget och redovisas under rubriken Samhällsutvecklings- och miljömål under avsnittet KF:s prioriterade mål Förvaltningarnas genomförande planer Varje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Överenskommelser med medarbetarna En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad medarbetaren ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om vi lyckats förverkliga målen. Vi gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunledningskontoret och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommunbudget och plan. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. Budgeten gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för 2017 och planen för Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet. 22 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

25 Vår styrmodell Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområden Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen. Strategiska frågor, kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomi Utifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan. Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas strategiska inriktningar Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Så här tar vi fram budgeten Vision KF:s inriktning mål och direktiv Uppföljning Omvärlds analys Strategiska frågor Kommunbudget Ekonomi Förändringsområden Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 23

26 Mål och direktiv Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2017 Kommunens främsta styrdokument är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som tydligt riktmärke för de övergripande strategierna för utvecklingen av kommunen som helhet. Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse väger vi samman utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att sammanställa vad adresserade nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse, samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till attmålen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 24 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

27 Mål och direktiv Demokratiska mål Folkhälsomål Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Utfall Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun. Utfall Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun. Utfall Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tillgängligheten i Kungsbacka kommun. Utfall Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Kultur & Turism, Vård & Omsorg Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med skala 1 10: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg Utfall % 91% 91% 92% Mätning: Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfall % 80% 81% 83% Mätning: Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid. Utfall *89% 91% 91% 91% *Senaste utfall år Mätning: SCB:s medborgarundersökning, utifrån frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6 10, skala Utfall ,8% 8,0% 8,1% 8,2% Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun. Utfall Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 25

28 Mål och direktiv Minskad användning av droger Användning av droger bland ungdomar ska minska Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism Mätning alkohol: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall 2015* % 90% 90% 91% Mätning tobak: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker. Utfall 2015* % 92% 93% 94% Mätning narkotika: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfall 2015* % 93% 95% 95% * Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, senaste genomförd 2013 är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomförs vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Därför har vi från och med 2016 valt att endast rikta in oss på mätningarna enligt Luppen. Mätningarna kommer att kompletteras med kvalitativ data som samlas in och redovisas i samband med måluppföljning och sker i samverkan med Polis, Individ & Familjeomsorg, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), med flera. Det innebär att vi får en god beskrivning av utvecklingen i kommunen avseende, attityder, förändring i konsumtion, behandlingsplatser, alkohol- och drogrelaterade brott men mer som grund för vidare insatser. Samhällsutvecklings- och miljömål Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Funktionsstöd, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Utfall Mätning: Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. Utfall ,4 3,7 3,8 3,9 Minskat försörjningsstöd Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen Mätning: Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Utfall ,3% 2% 2% 2% Mätning: Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader. Utfall % 22% 20% 20% 26 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

29 Mål och direktiv Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik Mätning: Antal resor per trafikslag. Trafikslag Utfall Pendeltåg Blå Express Lokal busstrafik Stadstrafik Öresundståg Summa Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², graddagskorrigerad. Utfall Ekologiska livsmedel Minska farliga kemikalier Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Service, Förskola & Grundskola, Fritid & Folkhälsa, Funktionsstöd, Vård & Omsorg, Individ & Familjeomsorg och Teknik Mätning: Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel och hygieniska produkter. Utfall % 15% 10% 5% Mätning: Andel varor i det upphandlade sortimentet som uppfyller miljökrav. Utfall % 30% 40% Mätning: Antal förskolor med plastgolv innehållande ftalater. Utfall Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Utfall ,6% -2,5% -2,5% -2,5% Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Vård & Omsorg Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Utfall % 35% Målet beräknas uppnås 2017 och tas bort år Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 27

30 Mål och direktiv utbildningsmål Utbildning i världsklass Våra utbildningar ska vara i världsklass Samordningsansvar: Förskola & Grundskola Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning Mätning: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 340. Utfall Mätning: Andel elever behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Utfall ,5% 100% 100% 100% Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall ,2% 100% 100% 100% Mätning: Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall ,6% 90% 91% 91% Mätning: Medarbetarenkäten. Ledarskap, ett index över medarbetarnas uppfattning av ledarskapet skala Utfall 2015* *Utfall från senaste Medarbetarenkäten Från 2016 genomförs den årligen. Finansiella mål Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag Utfall ,5% 1,5% 1,5% 1,5% Soliditet Kompetensförsörjningsmål Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: Medarbetarenkäten. Framgångsfaktorer utifrån medeltal från fyra indikatorer om medarbetarnas attityd till Kungsbacka kommun som arbetsgivare, skala Utfall 2015* ,3 7,6 7,7 7,8 Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder Utfall % 27% 28% 28% Mätning: Medarbetarenkäten. Hållbart medarbetarengagemang (HME), ett index för medarbetarnas samlade uppfattning av områdena motivation, ledarskap och styrning, skala Utfall 2015* Mätning: Medarbetarenkäten. Hållbart arbetsliv ett index över medarbetarnas uppfattning av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö, skala Utfall 2015* Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

31 Mål och direktiv Strategisk inriktning och direktiv Inriktningar Inriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Värdegrunden Bitt är vår inriktning. Värdegrunden Bitt visar vårt förhållningssätt Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för invånarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för invånarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för: Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Alla anställda förväntas känna till och arbeta utifrån Bitt. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Direktiv Direktiv är ett konkret sätt som politikerna styr på. Ett direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Handlingar ska vara lätt tillgängliga Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. Vi ska erbjuda praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. God psykisk hälsa Invånarna i Kungsbacka kommun ska ha en god psykisk hälsa. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera arbetet med att främja psykisk hälsa för invånare i åldern 0-29 år. Nämnderna ska redovisa pågående arbete samt de initiativ som tagits för att öka det psykiska välbefinnandet hos målgruppen. Samverkan mellan både nämnder och Region Halland är en viktig del i detta arbete. Direktivet är riktat till samtliga nämnder. Invånardialog Nämnderna har i flera fall infört invånardialog som ett naturligt arbetssätt i sin verksamhet men det återstår en del för att alla nämnder verkligen arbetar med invånardialog och på så sätt bidrar till inflytande och förbättringsarbete. Nämnderna ska dokumentera hur de arbetar med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2017 ska lämnas till kommunstyrelsen. Värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande mot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen ska vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision: Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Ur kommundirektörens ledarvision Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 29

32 Finansiella rapporter Resultaträkning Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Avskrivningar -229,2-250,0-270,4-292,1-325,1-344,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,2 Skatteintäkter 3 723, , , , , ,1 Generella statsbidrag 168,7 143,9 168,0 148,8 122,1 96,4 Finansiella intäkter 17,7 8,1 8,5 10,6 10,6 10,6 Finansiella kostnader -32,6-29,2-31,5-32,8-41,0-56,4 Årets resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 4,6% 2,6% 1,3% 1,1% 0,1% 0,3% Finansiellt mål 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% Nettokostnadsutveckling 4,5% 6,6% 7,6% 4,9% 4,5% 3,0% Ökning av skatt+statsbidrag 2,2% 4,5% 6,2% 4,7% 3,6% 3,6% Nettokostnadernas andel av skatt+statsbidrag Kassaflödesanalys 95% 97% 98% 98% 99% 99% Finansnettots andel av skatt+statsbidrag 0% 1% 0,5% 0% 1% 1% Summa använda skattemedel 95% 97% 99% 99% 100% 100% Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Medel från verksamheten Årets resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Avskrivningar 229,2 251,0 270,4 292,1 325,1 344,8 Ej likvidpåverkande poster med mera 6,4 23,4-52,6 0,0 0,0 0,0 Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder -40,0 0,0 0,0 0,0 1,0 Verksamhetsnetto 415,0 338,4 272,3 343,4 330,9 360,4 Medel från investeringsverksamheten Lokalinvesteringar -416,4-189,3-351,4-686,5-1006,0 Löpande investeringar -50, ,0-76,8-79,5-79,0 Övriga investeringar -124,2-63,6-104,0-111,7-58,3 Exploateringar 55,9 40,6 104,2 6,0-16,5 Avgiftsfinansierad verksamhet -78,9-69,3-63,8-84,8-51,9 Investeringsbidrag 15,0 68 Övriga förändringar anl.tillgångar -75,0-30 Investeringsnetto -674, ,6-491,8-956, ,7 Medel från finansiella transaktioner Amortering Nyupplåning 100,0 160,0 630,0 850,0 Förändring långfristiga fordringar 1 Kassaflöde från finansieringsverks. -50,0 148,7 100,0 160,0 630,0 850,0 Förändring av likvida medel -309,4-115,1 13,7 11,6 4,5-1,3 30 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

33 Finansiella rapporter Balansräkning Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Bokslut 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 1,7 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar 3 573, , , , , ,2 Maskiner och inventarier 389,2 400,7 400,7 400,7 400,7 400,7 Summa materiella anläggningstillgångar 3 962, , , , , ,9 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper,andelar,bostadsrätter 61,3 91,4 91,4 91,4 91,4 91,4 Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station) 15,8 12,3 12,3 12,3 12,3 12,3 Långfristiga fordringar 13,5 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 90,6 118,7 118,7 118,7 118,7 118,7 Omsättningstillgångar Förråd 4,3 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 Exploateringsområden 39,9 73,3 73,3 73,3 73,3 73,3 Kortfristiga fordringar 331,0 367,0 367,0 367,0 367,0 367,0 Placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa o bank 243,5 128,3 142,0 153,6 158,1 156,8 Summa omsättningstillgångar 618,7 573,4 587,1 598,6 603,1 601,8 SUMMA TILLGÅNGAR 4 673, , , , , ,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 1 057, , , , , ,4 Årets resultat 179,4 104,0 54,5 51,3 5,8 14,5 Summa eget kapital 1 236, , , , , ,0 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 1 796, , , , , ,7 Övriga avsättningar 12,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Långfristiga skulder, banklån 600,0 450,0 550,0 710, , ,0 Investeringsinkomster som periodiseras 260,0 327,8 327,8 327,8 327,8 327,8 Kortfristiga skulder 767,4 797,2 797,2 797,2 797,2 798,2 Summa skulder 3 436, , , , , ,7 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 673, , , , , ,6 Soliditet 26% 28% 29% 29% 26% 22% Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 31

34 Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen. Nämnden ansvarar framför allt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt utför tillsyn över byggnadsverksamheten. Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar ,6% 21,9% 16,6% 6,3% 16,4% 36,2% Nämnd Gemensamt Plan & Bygg Administration Bygglov Planavdelningen Kartavdelningen Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Byggnadsnämndens verksamhet kostade 41 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 32 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

35 Fritid & Folkhälsa Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar. Nämnden har som uppdrag att ge stöd åt föreningar genom bokningsservice och bidrag till verksamhet. I nämndens ansvarsområde ingår verksamhet för att stödja och stärka ungdomar att själva förverkliga idéer och fritidsintressen. Nämnden ansvarar också för folkhälsoarbetet och har som uppgift att bidra till ett tryggt och utvecklande samhälle med hjälp av hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Övriga förändringar Nämnden har fått kronor till att stödja föreningslivet. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 148 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,4% 0% 4,3% 12,7% 8,7% 6,7% 67,1% Fritidsanläggningar Fritidsgårdsverksamhet Allmän fritidsverksamhet Gemensam verksamhet Nämnd Folkhälsa Flyktingmottagande Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 33

36 Funktionsstöd Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för att ge stöd, vård och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Nämnden ansvarar också för att utföra vissa hälso- och sjukvårdsinsatser. Även sysselsättning och arbetsträning för personer i yrkesverksam ålder med psykisk funktionsnedsättning ingår i nämndens ansvar, liksom tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt alkohollagen och tobakslagen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2017 Plan Löpande investeringar Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Funktionsstöds verksamhet kostade 447 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1% 1% 2% 3% Volymförändringar Ramtilldelningen delas upp i tre steg: All verksamhet exklusive personlig assistans och köpt verksamhet Personlig assistans Köpt verksamhet 9% 11% 35% Hyror med mera Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar begärs separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. 13% 25% Övriga förändringar Nämnden har fått 6 miljoner för att klara en budget i balans. LSS-Boende, korttidsverksamhet Personlig assistans Gemensam verksamhet Daglig verksamhet Köpt verksamhet Stödfamiljer, ledsagning, avlösarservice Socialpsykiatriskt stöd Hemtjänst Hemsjukvård, rehabilitering 0 34 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

37 Förskola & Grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Nämnden ansvarar även för vårdnadsbidrag och korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nämnden har ansvar för att godkänna, utöva tillsyn och bevilja bidrag till fristående förskolor och fritidshem. Den ansvarar för att besluta om rätt till bidrag för fristående pedagogisk omsorg och ha tillsyn över verksamheten samt att lämna bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Förskola & Grundskola. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6 15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1 5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6 12 år. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Förskola & Grundskolas verksamhet kostade cirka 1,87 miljarder kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,4% 0,1% Övriga förändringar Nämnden har fått 5 miljoner kronor som ersättning för ökad volym ensamkommande barn. 1,8% 19,2% 31,0% 39,8% 7,6% Förskoleklass och grundskola Förskoleverksamhet Gemensam verksamhet Fritidshem Grundsärskola Korttidstillsyn LSS Nämnd Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 35

38 Gymnasie & Vuxenutbildning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för gymnasieskola och gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden har även ansvar för arbetsmarknadsåtgärder, vägledning, flyktingmottagande och kulturskola. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 555 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1,5% 3,2% 5,7% 9,2% Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Gymnasie & Vuxenutbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i gymnasieskolan har skett per elev år. Volymuppräkningen för Komvux har gjorts för åldersgruppen år. Volymuppräkningen för musik- och kulturskola har gjorts för åldrarna 6 15 år. Övriga förändringar Nämnden har fått 10 miljoner kronor som ersättning för ökad volym ensamkommande barn. 4,7% 75,8% Gymnasier Kulturskolan Vuxenutbildning Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagande Gemensam verksamhet 36 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

39 Individ & Familjeomsorg Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar bland annat för ekonomiskt bistånd, stöd vid hemlöshet, familjerätt, missbruks- och beroendevård, stöd och hjälp vid våld i nära relationer, social barn- och ungdomsvård, familjerådgivning, medling vid ungdomsbrott, ensamkommande barn upp till 21 år och kommunens grupp för psykiskt och socialt omhändertagande av människor vid stora olyckor och katastrofer, POSOM-gruppen. Nämnden ansvarar också för att besluta om stöd till personer med funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och socialtjänst lagen, SoL. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Individ & Familjeomsorg. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 295 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksam heter beskrivs i diagrammet. Övriga förändringar Nämnden har fått för mottagning av ensamkommande barn ett anslag på 8 miljoner kronor till omställningskostnader. 9% 7% 22% 36% 15% 11% Institutionsvård Öppna insatser, familjehemsvård Försörjningsstöd Gemensam verksamhet Ensamkommande Myndighetsutövning

40 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, KF, är kommunens högsta beslutande instans. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar Övrig förändring Summa Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

41 Kommunrevision Kommunfullmäktige ska kontrollera att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. För det arbetet utser man politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen. Kommunrevisionen är oberoende. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och den kommunala stiftelsen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar Övrig förändring 85 Summa Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 39

42 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Den förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige om inte någon annan styrelse eller nämnd har gjort det. Kommunstyrelsen genomför sedan kommunfullmäktiges beslut. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Kommunstyrelsen Löpande investeringar Kollektivtrafik Övriga investeringar Fastighetsreglering Fastighetsbildning Fastighetsförsäljningar, inkomst Bostadsexploatering övrigt Markförvärv Markförvaltning IT-utvecklingsprojekt Hede station Inköp av särskilda bostäder Summa Övriga förändringar Kommunstyrelsen har fått ett anslag på 4 miljoner kronor för integrations- och näringslivsarbetet. Särskilt anslag om kronor för ansökan om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society. 40 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

43 Kommunstyrelsen övrigt Här finns de verksamheter som kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag och medlemsavgifter till andra organisationer. Kollektivtrafiken sköts av Region Halland från och med För detta gjordes en skatteväxling på 20 öre. Kvar i kommunens budget finns skolskjutskostnader och färdtjänst. Räddningstjänsten drivs i ett förbund tillsammans med Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Lerums kommuner. Stiftelsen Tjolöholm får ett årligt driftbidrag. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Kollektivtrafik Kollektivtrafik- Kapitalkostnader Räddningstjänst Medlemsavgifter Region Halland, GR, SKL med flera Bidrag Tjolöholm Bidrag Tjolöholms fastigheter, anslaget överförs till Service Fastigheter Summa ram Stiftelsen Tjolöholm förvaltar Tjolöholms slott, kyrka och 24 andra byggnader, varav 19 som är klassade som byggnadsminne.

44 Kultur & Turism Nämnden för Kultur & Turism ansvarar för att förvalta, driva och utveckla kommunens kulturoch turismverksamhet. Nämndens verksamhetsområde omfattar bibliotek, kulturskola, scen och konst, kulturmiljövård, besöksmål och turism. Nämnden ska erbjuda och stimulera ett kulturutbud med spets och bredd, tillgängligt för alla med utgångspunkt i kommunens kulturpolitiska program samt utveckla Kungsbacka som besöksdestination. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Övriga förändringar Nämnden har fått kronor till att stödja föreningslivet. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Kultur & Turisms verksamhet kostade 70 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1% 13% 41% 4% 42% Nämnd Turism Bidrag Allmän kultur Bibliotek Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

45 Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ansvarar främst för tillsyn inom hälsoskydd, miljöskydd, naturvård och livsmedel, men också inom smittskydd, receptfria läkemedel samt viss tobakstillsyn. Arbetet regleras bland annat av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen och strålskyddslagen. Tillsynen innebär att vi bevakar att reglerna inom nämndens områden följs av företagare och invånare. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Övriga förändringar Nämnden har fått 1,5 miljoner kronor för budget i balans. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 23 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 3,7% 21,2 22,7% 6,3% 21,4% 12,8% 11,5% Nämnd Gemensam verksamhet Livsmedel Hälsoskydd inne Hälsoskydd ute Naturvård Miljöskydd Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 43

46 Teknik skattefinansierad verksamhet Nämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur såsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricks vatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Nämnden ansvarar också för trafik- och parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar ,6% 0,8% 13,4 Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Tekniks skattefinansierade verksamhet kostade 135 miljoner kronor under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 6,8% 12,5% 15,9% 48,9% Gator, vägar & parkering Parker Vägbelysning Gemensam verksamhet Planering Färdtjänst/riksfärdtjänst Nämnd- och styrelseverksamhet 44 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

47 Vård & Omsorg Nämnden för Vård & Omsorg ansvarar för att ge vård och omsorg till personer som på grund av sjukdom, åldrande eller annan orsak behöver stöd i sin dagliga livsföring. Inom verksamheten finns olika former av omsorg såsom hemtjänst, trygghetsjour, olika boendeformer, avlösning, dagvård, äldrecenter, terapi, träffpunkter, anhörigstöd, daglig verksamhet och hemsjukvård. Hjälpen som erbjuds regleras av hälso- och sjukvårds lagen samt socialtjänstlagen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Övriga förändringar Nämnden har fått 5 miljoner kronor för nattbemanning på särskilt boende. Så fördelades bruttokostnaderna 2015 Nämnden för Vård & Omsorgs verksamhet kostade 865 miljoner under Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,1% 7,0% 9,1% 35,6% 45,1% 2,4% 0,6% Äldreboende Hemtjänst och larm Hemsjukvård och Rehabilitering Gemensam verksamhet Förebyggande verksamhet, kvarboende LSS Nämnd Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 45

48 Service Nämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta och hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter. Nämnden ansvarar också för lokalvård i kommunens lokaler och måltidsverksamhet i förskolor, skolor och boenden. Dessutom ingår kundcenter, Service direkt, IT, rådgivning och media, personalförsörjning, administration och inköp i nämndens ansvar. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2016 Plan 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Volymförändringar För nämnden Service som är utförarnämnd beräknas ingen volymtillväxt då den ingår i nämndernas ramar. Priser och löner ingår i ramen så att rätt prissättning kan göras till beställar utförar organisationen. Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Serviceområde Fastighet Grundram Kapitalkostnader Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Summa driftram Summa, Service total Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Löpande investeringar Fastighet Löpande investeringar övriga Service Reinvesteringar och verksamhetsanpassningar Reinvestering Hålabäckskolan Övriga reinvesteringar i fastigheter Reinvestering pga komponentindelning Verksamhetsanpassningar Summa Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

49 Valnämnden Valnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen. Var fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader 0 Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa Övriga förändringar Nämnden har fått kronor till förberedelse inför valåret. Var fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 47

50 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader 0 Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, ramjusteringar Övrig förändring Summa Övriga förändringar Nämnden har ramjusterats för handläggaradministrationen från kommunstyrelsen med 2,9 miljoner kronor. 48 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

51 Finans verksamhetskostnader Här budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt och övriga finansiella kostnader och intäkter. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Kalkylerade kapitalkostnader Momsbidrag Kostnader Oförutsett (OF) Fullmäktiges oförutsedda Kommunstyrelsens oförutsedda Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda Löner Semesterlöneskuld Hyror och verksamhetskostnader för nya lokaler Pensioner Summa Här finns ett centralt anslag för löner om 2,8 procent som fördelas till nämnderna när årets revisionsförhandlingar och särskilda lönesatsningar är gjorda. Allt därutöver få tas inom respektive nämnds ram. Dessutom finns ett centralt anslag om 10 miljoner kronor för strategiska lönesatsningar samt ytterligare utökning med 2 miljoner som en effekt av 2016 års lönesatsningar. Här finns också ett anslag för ökade verksamhets- och hyreskostnader samt kapitalkostnader för inventarier som nya lokaler. Det avser både egna och inhyrda lokaler. De tilldelas nämnderna när lokalen tas i bruk.

52 Avgiftsfinansierad verksamhet I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet. Det är Vatten & Avlopp, Renhållning och Bredband. Dessa finns organiserade under nämnden för Teknik. Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige. Inom de ramar som intäkterna ger äger nämnden för Teknik rätt att göra de investeringar som är nödvändiga för verksamheterna. De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering. Enheterna betalar ränta som motsvarar den av SKL fastställda internräntan. Renhållning Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan Övriga investeringar Återvinningscentral Glascontainer 150 Kärl Kretsloppspark Klovsten omlastningsstation Projekt fyrfackskärl Återvinningscentral standard Återvinningscentral container Övrigt 500 Summa övriga investeringar Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

53 Bredband Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan Övriga investeringar Kungsbacka Bredband Summa Vatten & Avlopp Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Investeringar Belopp i tusen kronor Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan Fordon & Inventarier Vattenproduktion VA-distribution Avloppsproduktion Nya serviser VA-sanering Summa Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 51

54 Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia med totalt 1100 bostäder. 52 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

55 Investering och exploatering Investeringar Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten samt övriga investeringar. Lokaler och exploateringar budgeteras på kommunstyrelsen, och redovisas i avsnittet Lokaler och boenden på sidorna Löpande årliga investeringar är nämndernas reinvesteringar i främst inventarier. Investeringsbudget och kapitalkostnader för löpande investeringar budgeteras på respektive nämnd. Investeringsnivån bestämmer nämnden själv utifrån det utrymme som finns för att finansiera driftskostnaderna. Investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten finns redovisade under respektive avgiftskollektiv på sidorna Avgiftskollektiven är renhållning, bredband samt vatten och avlopp. Kostnaderna för dessa investeringar täcks av deras respektive intäkter och belastar inte skattekollektivet. Övriga investeringar är investeringar av engångskaraktär, exempelvis investeringar i infrastruktur. Dessa investeringar binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Investeringarna specificeras och beslutas på projektnivå förutom för Teknik skatts investeringar i infrastruktur för dessa investeringsprojekt är omdisponering möjlig inom respektive grupp av investeringar. Nedan följer en specifikation över de övriga investeringarna. Övriga investeringar, belopp i tusental Förvaltning Specifikation Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan KS Fastighetsreglering KS Fastighetsbildning KS Fastighetsförsäljningar, inkomst KS Bostadsexploatering övrigt KS Markförvärv KS Markförvaltning KS Hede station KS Inköp av särskilda bostäder KS IT-utvecklingsprojekt KT Bokbuss SE Samlingslokaler TE, skatt Inventarier, system och fordon med mera TE, skatt Gator, vägar och parkeringar TE, skatt Väster om ån- teknik projekt TE, skatt Parker, grönytor och lekplatser TE, skatt Gång- och cykelvägar TE, skatt Kungsbackaån Söderån TE, skatt Upprustning av stadsentréer enligt fördjupad översiktsplan VO Tekniska lösningar GV Övrig investering: Yrkeshögskolan Summa Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 53

56 Investering och exploatering Lokaler och boenden Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, personer med funktionsnedsättning, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov för de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en så kallad lokalplan som utgör del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehov Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in lokalplan för perioden Nämndernas beslutade lokalplan bestod av en sammanfattning av lokalbehoven uttryckt i form av volymmått, till exempel antal platser, antal elever eller antal förskole avdelningar. Lokalplanen har därefter kostnadsbedömts utifrån nyckeltal framtagna av Service Fastigheter avseende både investeringsutgifter samt driftskostnader. Lokalplanen har sedan beretts utifrån ett planerings- och genomförandeperspektiv samt med utgångspunkt i nedanstående politiska prioriteringar. I förekommande fall kan lokalbehoven behöva prioriteras och omfördelas mellan åren. Prioriteringsordningen baseras på följande kriterier (de tre förstnämnda kriterierna har samma prioritet): Behov på grund av utökning i volym (utgår från kommungemensamma befolkningsprognoser) Behov på grund av myndighetskrav Behov på grund av arbetsmiljöskäl Behov på grund av verksamhets anpassningar Ekonomiskt perspektiv ska jämföras och ställas mot närhetsprincipen (det kan innebära att vissa kommunala serviceanordningar inte ligger i omedelbar närhet till de boende). Lokalbehoven omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Nya hyror för lokalinvesteringar samt inhyrda boenden budgeteras centralt och nämnden får ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. Investeringsbudget och hyresmedel för lokaler och boenden tillhör kommunstyrelsen, och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalprojekt under året. Projekt i lokalplanen åren 2017 och 2018 får startas upp utan beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Beslut fattas av beställande nämnd som ger i uppdrag till utförande nämnd, normalt sett Service Fastigheter, att starta upp arbetet. Om ett projekt finns med i lokalplanen får projektet inte startas upp utan beslut i kommunstyrelsen. 54 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

57 Investering och exploatering Lokalplan Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller. Lokalplanen omfattar projekt i både egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal avdelningar eller antal elever. De lokaler som kommunen själv bygger samt investeringar i inredning och utrustning av nya lokaler som planeras under 2017 innebär investeringar på 296 miljoner kronor. Under 2018 planerar vi att investera 638 miljoner kronor på nya lokaler. Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan Hyreskostnader samt kapitalkostnader inventarier, nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan Reinvestering och verksamhetsanpassning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan Fritidsanläggningar Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritidsaktiviteter. Under planperioden planerar kommunen bland annat för utbyggnad av delar av ett nytt idrottsområde i Inlag. Lokaltyp och beskrivning Inlag arenahall X 102 Inlag gymnastikhall/bordtennis X 103 Inlag idrottshall X 104 Inlag simhall X 105 Inlag kansli/logi X 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall X 110 Onsala idrottshall fullmått X 111 Rydet omklädning med mera X 112 Inlag infrastruktur X 113 Malevik omklädningsrum X 114 Utveckling Fjärås fritidscenter X 117 No fall i ishallen tillgänglighetsanpassning X 119 Utbyte växtbäddar naturgräsplaner X X X 120 Tingbergsvallen X 122 Motionsspår ny anläggning X X 123 Utveckling badplatser X X X X X Noter Inlags idrottsområde Projektet avser ett område som omfattar idrottshallar, arrangemangsarena, kansli, simhall med mera. Utreds i pågående förstudie. 108 Åsa Gårdskolan utbyggnad idrottshall Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmått idrottshall inklusive omklädningsrum. Samordnas tidsmässigt med skolans behov av utbyggnad av skola. 110 Onsala idrottshall fullmått En ny idrottshall för att tillgodose allmänhetens och föreningslivets lokalbehov. 111 Rydet omklädning med mera Behov om omklädningsrum och klubbutrymmen utreds i pågående förstudie. 113 Malevik omklädningsrum Som ett led i satsningen på konstgräsplaner vid Maleviksskolan finns även ett behov av omklädningsrum och klubblokaler i anslutning till konstgräsplanen. 114 Utveckling Fjärås fritidscenter Behovet avser en utökning av aktivitetsutbudet i simhallen samt utökade förrådsutrymmen. 117 No fall i ishall Installation av takmonterad hoppsele för att tillgänglighetsanpassa ishallen för personer med funktionsnedsättning. 119 Utbyte av växtbäddar naturgräsplaner 120 Tingbergsvallen Anpassningar av Tingbergsvallen och Tingbergshallen för att klara befintliga krav. 122 Motionsspår ny anläggning Förlängning av befintliga motionsspår. 123 Utveckling badplatser Utveckling av servicen kring kommunens badplatser. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 55

58 Investering och exploatering Förskolor Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal avdelningar. Lokaltyp och beskrivning Tölö ängar II förskola Basunen Åsa gårds förskola Varlaberg förskola Kolla parkstad förskola II Kolla förskola tillbyggnad Fjärås Måå förskola Frillesås förskola Förskola Kungsbacka centrum Förskola i Voxlöv/Björkris/Tölö Anpassning Holken till förskola 3 Summa antal förskoleavdelningar Noter 201 Tölö ängar förskola Nytt bostadsområde planeras. Detta medför nyinflyttning och behov av utökat antal förskoleplatser. Inom Hede upptagningsområde saknas sedan tidigare förskoleplatser. 202 Basunen förskola I samband med att Basunens förskola ska få ny ventilationsanläggning är det av praktiska skäl lämpligt att samordna en utökning av förskolan med en avdelning. På så sätt kan kommunen möta behovet av förskoleplatser på ett bättre sätt. 203 Åsa gårds förskola Prognoserna för barn i åldrarna 1 5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd. 204 Varlaberg åtta avdelningar Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av barnomsorgsplatser. 205 Kolla parkstad förskola II Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av barnomsorgsplatser kommer att bli stort. Ytterligare förskoleavdelningar i området måste därför etableras. 207 Fjärås Måå förskola Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 213 Frillesås förskola Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år framför allt för skolbarn. Förskolan har i dag ett antal paviljonger som är gamla och som inte fungerar optimalt på Frillesåsskolans mark. En etablering av en ny förskola med fyra avdelningar innebär att de förskolelokaler som i dag finns på skoltomten istället kan användas till skoländamål. Ny lokalisering krävs. 214 Förskola Kungsbacka centrum Ny förskola som ska ersätta befintliga förskolor som är i dåligt skick och/eller ej ändamålsenliga. Ny lokalisering krävs. 215 Förskola Voxlöv/Björkris/Tölö Etablering av förskola i samband med nytt bostadsområde. 216 Förskola anpassning Holken 206 Kolla förskola Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av barnomsorgsplatser kommer att bli stort. Befintlig förskola kan komma att utökas med två avdelningar. 56 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

59 Investering och exploatering Skolor I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny-, om- och tillbyggnad av skolor. Utredningar om nya skolor pågår i bland annat Vallda och Fjärås. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal elever. Lokaltyp och beskrivning Furulidskolan Ny skola Vallda Furulidskolan på Ekenäs a Fjärås skola b Smedingeskolan (ombyggnad befintlig) Frillesåsskolan, om/tillbyggnad Åsa skolor Iseråsskolan Iserårsskolan ersättningslokaler Fullriggaren Malevik omklädningsrum X 316 Gullregnskolan grupprum Skolor i Tölö/Voxlöv/Björkris Anpassningar gamla Kollaskolan klassrum med mera Summa antal elever X Noter 302 Furulidsskola Befintlig skola har rivits och ersätts med en nybyggd skola för cirka 300 elever. Pågående projekt. 303 Toråsskolan utbyggnad Skolans elevantal fortsätter att växa de närmaste åren. Nya lokaler behöver byggas i syfte att möta framtida behov. 305 Fjärås nya skolor Både Smedingeskolan och Fjärås Bräckaskolan är i behov av renovering och anpassning till ökat elevantal. Förstudie pågår. 310 Frillesåsskolan I takt med att befolkningen i Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med större och bättre skollokaler. 311 Åsa skola Befolkningsprognoser visar på behov av skolplatser. Tillbyggnad av Åsa skola. 313 Iseråsskolan Iseråsskolan är i behov av såväl underhåll som verksamhetsanpassning. Förstudie pågår för att undersöka behovet av renovering eller nybyggnation. 315 Fullriggaren Malevik omklädningsrum Utbyggnad av omklädningsrum till gymnastiksalen. 316 Gullregnskolan grupprum Skolan har behov av fler grupprum, vilket kan lösas genom en tillbyggnad. 317 Skolor i Tölö/Voxlöv/Björkris Nybyggnation med anledning av nyexploaterat bostadsområde. 318 Anpassning gamla Kollaskolan Tillbyggnad och ombyggnad för att skapa ytterligare ett klassrum med kapprum och toalett i respektive ben (fyra stycken). Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 57

60 Investering och exploatering Gruppbostäder Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäderna består av högst sex lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya gruppbostäder uttrycks nedan i form av antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning Sandlyckan gruppbostad LSS Gruppbostad LSS Kungsgärde Gruppbostad LSS Smidesvägen Gruppbostad LSS Smidesvägen Ny gruppbostad LSS Aranäs Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg 410 Gruppbostad socialpsykiatri prel Frillesås Boende och Daglig verksamhet Gruppbostad 6 Summa boendeplatser Noter 404 Gruppbostad LSS, Sandlyckan Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt. 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt Gruppbostäder LSS Smidesvägen Två gruppbostäder med vardera sex platser. Pågående projekt. 408 Gruppbostad LSS Aranäs 3 Gruppbostad med sex boendeplatser inom kommande exploateringsområde Aranäs Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg Gruppbostad med sex boendeplatser. Pågående projekt. 410 Gruppbostad socialpsykiatri Frillesås Gruppbostad med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. 411 Boende och Daglig verksamhet Gruppbostad och daglig verksamhet med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. 412 Gruppbostad Gruppbostad med sex boendeplatser. Lokalisering ej klar. Servicebostäder Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Dessa bostäder kan med fördel skapas inom flerfamiljshus. De behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras nio till tio servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal lägenheter. Lokaltyp och beskrivning Centrala Kungsbacka Servicebostad 10 Summa lägenheter Not Servicebostäder Servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 58 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

61 Investering och exploatering Daglig verksamhet Lokaler för daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på brukarnas möjligheter och behov. Kommunens behov av nya lokaler för daglig verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning Ny daglig verksamhet Ny daglig verksamhet Ny daglig verksamhet 14 Summa platser Noter Daglig verksamhet Lokaler som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. Äldreboende Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning Sandlyckan äldreboende Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Ekhaga äldreboende, om- eller nybyggnad Bukärrsgården, om- eller nybyggnad 90 Summa boendeplatser Noter 802 Sandlyckan äldreboende Nybyggnad av cirka 60 bostäder, fastighetsägare är Derome AB. 803 Äldreboende i Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar. 804 Nytt äldreboende i centrala Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar. 805 Ekhaga äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende. 806 Bukärrsgården äldreboende Om- eller nybyggnad av äldreboende Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 59

62 Investering och exploatering Boenden för ensamkommande barn Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn innebär att kommunen behöver planera för boenden för barnen. Lokalbehovet uttrycks i antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning HVB Vallda HVB Åsa HVB Anneberg HVB vakanta lokaler HVB större villor Summa platser Noter HVB Vallda och Åsa Nybyggnation av boenden med vardera tolv platser. Lokalisering finns och projekten pågår. 907 HVB Anneberg I Anneberg har en tillfällig paviljong uppförts med nio platser. På samma tomt pågår ett projekt där kommunen bygger en bostad med tolv platser i egen regi. När den permanenta bostaden blir klar kommer paviljongen att avvecklas HVB Etablera HVB inom befintliga lokaler eller genom inhyrning och inköp av större villor eller bostäder. Kulturlokaler Kommunens förändrade behov av kulturlokaler anges nedan. Lokaltyp och beskrivning Utveckling kulturlokaler X X 1102 Frillesås bibliotek (ersättningslokal) X Noter 1101 Tillbyggnad Fyren Sedan Kulturhuset Fyren invigdes har befolkningen i kommunen ökat med cirka personer. I samband med projektet Väster om ån tillkommer dessutom en helt ny stadsdel i kulturhusets omedelbara närhet Frillesås bibliotek ersättning paviljong Lokalerna är inte ändamålsenliga för permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både folkbibliotek och skolbibliotek. Samordnas tidsmässigt med förändrade skollokaler (310). 60 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

63 Investering och exploatering Gymnasielokaler Kommunens förändrade behov av gymnasielokaler anges nedan. Lokaltyp och beskrivning Lokaler för gymnasier Noter 1501 Lokaler för gymnasier Befolkningsprognoser visar ett ökat antal elever i gymnasieskolorna. Om kommunens gymnasieskolor ska kunna erbjuda plats för de som beräknas söka framöver så behöver det tillföras lokalyta under kommande planeringsperiod. Kontorslokaler Kommunens behov av nya kontorslokaler uttrycks nedan i form av antal arbetsplatser. Lokaltyp och beskrivning a Administrativa lokaler Avgående verksamhetslokaler X Noter Administrativa lokaler När det gäller administrativa lokaler är flera förvaltningar trångbodda på grund av expansion. Som en konsekvens av detta uppstår diverse förändringar i lokalbeståndet. Övrigt Övriga lokalbehov beskrivs nedan. Lokaltyp och beskrivning Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar Teknikens hus X X Noter 1202 Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar Utifrån förändrade behov behöver förvaltningar genomföra större verksamhetsanpassningar inom befintliga lokaler eller genom tillfälliga lösningar, till exempel paviljonger Teknikens hus Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett så kallat Teknikens hus kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Pågående förstudie. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 61

64 Investering och exploatering Exploateringar Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostadsoch industriändamål. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på kommunledningskontoret, Planering & Exploatering. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger oftast i slutskedet av projektet eller deletappen, vilket kan vara flera år framåt i tiden. Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster och utgifter. Inkomsterna består dels av intäkter för markförsäljning och dels av gatukostnadsersättning från exploatörerna. Utgifterna består av kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena. I vissa projekt kan investeringar i kommunala anläggningar utanför exploateringsområdet vara en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Belopp i miljoner inkomster (+), utgifter (-) Netto utfall t.o.m Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget Netto utfall t.o.m Björkris bostadsområde Kolla parkstad etapp 1 och etapp Valand Aranäs stadsdel etapp Verksamhetsområden Övriga exploateringsområden Summa exploateringsbudget Bostadsområdet Björkris I Björkris har sedan en lång tid pågått exploatering av ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Området är i stort sett färdigutbyggt och inom projektet återstår redovisning av en tomt. Kolla parkstad Kolla parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Olika bostadsformer kommer att finnas såsom radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och kommer att pågå till omkring år Några byggrätter återstår att sälja. Väster om ån Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Kvarteren Valand och Ejdern i centrala Kungsbacka omfattar ett område från Alléskolan i söder till Borgmästaregatan i norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån och i väster av Varlavägen. Kvarteren ägs av Kungsbacka kommun. Projektet genomförs i två etapper, först kvarteret Valand i norr, därefter kvarteret Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis fungera som en ny del av centrum som binder samman Kungsbacka torg och Kungsmässan. Våren 2016 påbörjades byggnationen av allmän plats och flytt av ledningar och utbyggnaden pågår preliminärt fram till år Aranäs stadsdel etapp 3 Aranäs stadsdel etapp 3 är en utbyggnad med cirka 275 bostäder och 500 parkeringsplatser i södra Kungsbacka stad. Avtal har tecknats med exploatör. Detaljplanen beräknas klar år 2017 då projektering och utbyggnad kan påbörjas. Verksamhetsområden Verksamhetsområden avser områden som kommunen säljer och exploaterar för näringslivs- och industriändamål. Planering pågår för flera verksamhetsområden. Bland annat Duvehed, Frillesås Rya, Mariedal samt Fjärås Äskatorp. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för exploatering är bland annat i Särö centrum, Tölö ängar samt Annebergs centrum. 62 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

65 Ekonomistyrprinciper Ekonomistyrprinciper Generell princip Villkor för kommunens nämnder och styrelser är att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs att lagar, avtal och anvisningar följs att beslut ryms inom tilldelad budget att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av externa utförare. Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner. Ekonomiskt ansvar Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. Uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 30 augusti. Rapporten per 30 augusti är att betrakta som kommunens delårsrapport. Budgetansvar Budgeten ska delas in i nämndbudget och förvaltningsbudget. Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Den ska bland annat innehålla: ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar resultatmål för kommunövergripande mål som är adresserade till nämnden nämndens egna resultatmål kommunfullmäktiges direktiv till nämnden eventuella egna direktiv till förvaltningen för planperioden. Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budgetansvariga. Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå. Budgetansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. Budgetuppföljningen är en del av budgetansvaret. Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 63

66 Ekonomistyrprinciper Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt och säkert sätt. Nämndernas ansvar Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra, löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med anledning av resultaten av den interna kontrollen. Riskanalys, plan och uppföljning ska beslutas av nämnden och rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen ska rapporteras till kommunfullmäktige. Taxor och avgifter Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs. Resultatfonder Resultatfonder innebär att nämnder och styrelser kan ta med sig över- respektive underskott till kommande år. För de avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda regler. Totalt får resultatfonden inte vara negativ. Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av fullmäktige. Under året kan ramjustering av resultatfonden göras i de fall då verksamheten övergår till annan nämnd. Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen. 1. Planerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas. 2. Verksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet. 3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond. 4. Pågående projekt. Projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret. 5. Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond. Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden ska då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfondens storlek Fonden får högst uppgå till tio procent av bruttoomslutningen. Uttag ur fonden Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet. Användning Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. Investeringar Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas efter nya förutsättningar. För lokalinvesteringar är det nämnden för Service som rapporterar till kommunstyrelsen. En avvikelse på mindre än fem procent behöver inte rapporteras såvida det inte motsvarar mer än fem miljoner kronor. Ett investeringsprojekt över fem miljoner slutredovisas till nämnden. 64 Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun

67 Ekonomistyrprinciper Investeringar är uppdelade i olika kategorier: Lokalinvesteringar Avser ny-, till- och ombyggnation av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör kommunstyrelsen, och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalobjekt under året. Kapitalkostnaderna betalar Service Fastigheter som tar ut detta i en hyra av hyresgästen. I de flesta fall kompenseras nämnden för ökade hyror. Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds driftsbudget. Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen. Exploateringsinvesteringar Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte. Löpande investeringar Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens upplåningskostnad. Övriga investeringar Dessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder. En-procentsregeln I samband med kommunens investering i nya lokaler avsätts en procent av byggutgiften till konstnärlig utsmyckning. Nämnden för Kultur & Turism får ansvaret att upphandla och besluta om den konstnärliga utsmyckningen. Internränta Nivån på den interna räntan följer Sveriges kommuner och landstings, SKL:s rekommendationer om inte annat anges. Ränta under investeringstiden Byggen/investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över fem miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras/tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet nedan. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet är vatten- och avloppsverksamhet, renhållning och Kungsbacka bredbandsnät. Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man även med sig de resultat som uppkommer i en särskild fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt avgifterna. Fullmäktige fastställer taxorna och nämnden för Teknik ska utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret. Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och det är viktigt att ha en klar rågång mellan de avgiftsfinansierade verksamheterna och övrig skattefinansierad verksamhet. Ränta Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året. På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital erhålls ränta. Ansamlade skulder är det som i balansräkningen benämns långfristig skuld till kommunen. Ränta betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och räntan är den av SKL fastställda internräntan för respektive år. Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och eget kapital. Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med samma ränta som kommunen har på sitt transaktionskonto i banken per den 31 december året innan. Vid investeringar i infrastruktur (gator och vägar med mera) samt i de fall kommunen hyr in lokal från extern fastighetsägare får ställning tas till konstnärlig utsmyckning i varje enskilt projekt. Kommunbudget 2017 Kungsbacka kommun 65

68 Kungsbacka kommun Kungsbacka

69 Förslag till budget 2017 Kungsbacka Jämlikhet, klimatet och miljön är viktigt i vårt förslag till budget. I denna nya visionen lägger vi ribban för vilket samhälle vi strävar mot och för hur vi ska prioritera i vårt målarbete. Vi yrkar på tillägg i andra stycket för att visa vikten av alla människors lika värde. Tilläggen markerade med fet stil: Den valfrihet, mångfald och livskvalité som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare, som vi välkomnar oavsett bakgrund. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, utan att det går ut över andra människor i vår kommun eller i världen. I de prioriterade målen vill vi öka takten för ekologiska livsmedel och inte alls nöja oss vid 35%. Det är som att säga att lite gifter, bekämpningsmedel, är bra. Eftersom vi vet att det är ett mål, som med rätt ambition är enkelt att nå, så måste vi fortsätta köpa livsmedel där konstgödsel och bekämpningsmedel inte använts. Vi måste som kommun ta ett mycket större ansvar för vår klimatpåverkan men även på ett bättre sätt underlätta för våra invånare att kunna göra klimatsmarta val i sin vardag. Klimatklivet, den statliga satsningen, underlättar för att arbeta med klimatfrågan i vår kommun. För att klara klimatutmaningarna behöver vi i Kungsbacka komma ner i utsläpp från i storleksordningen 10 ton CO2/person och år till 1-2 ton. Exempel på åtgärder är solceller på tak, mer vegetarisk mat och att planera bostäder och verksamheter så att det inte behövs så mycket resor i vardagen. Satsningar för att ungdomar ska resa kollektivt är alltid en bra investering. Ett annat självklart mål borde vara att vi åtminstone har samma mål för kollektivtrafiken som den region vi ingår i. Region Hallands mål är en ökning med 5% ökat resande/år. För att nå nationella mål om en fördubblad kollektivtrafik behövs 7%. Det är bra och det är lovvärt att kemikalieplanen är på gång. Redan i vår budget för ett år sedan väntade vi på en kemikalieplan och detta gör vi fortfarande. Men återigen, ett arbete mot farliga kemikalier kan starta här och nu, med eller utan plan. Det är viktigt att arbete med att byta ut inte bara mattor på förskolor utan även se över materialanvändningen och leksakernas material för att kunna säkerställa barnens hälsa och fysiska utveckling. Nämnden för miljö- och hälsa har ett viktigt arbete att utföra för att vi ska kunna säkra kommande generationers fortsatt goda liv och därför är det viktigt att denna nämnd kan fullgöra sitt arbete och även stötta de andra nämnderna i deras miljöarbete. Det är nödvändigt att en till kommunekolog anställs som kan driva detta arbete. Att skapa ett samhälle som är jämlikt oavsett kön är en förutsättning för att skapa ett gott liv och ett samhälle där allas lika värde är grunden. Därför är det viktigt att vi satsar ekonomiska medel för att skapa jämlika löner mellan yrkesgrupper. Det är också viktigt för att kunna behålla och anställa personal, där vi saknar kompetens, till exempel undersköterskor. De statliga satsningarna på kulturskolans avgifter gör att vi i år inte behöver vi satsa extra pengar för sänkning av avgifter för kulturskolan eftersom regeringen gjort dessa satsningar. Vi hoppas och önskar att Kungsbacka kommun kommer ta del av dessa pengar så att fler barn och unga får möjlighet att utvecklas. Vi behöver inte heller budgetera för mindre barngrupper i förskolan eftersom även här har regeringen gjort satsningar som gör det möjligt för Kungsbacka att låta alla barn vara i en lugn och stimulerade miljö.

70 Tilläggsyrkande prioriterade mål: Ekologiska livsmedel Målet höjs till 50% ekologiska livsmedel för 2017 och 60% Minska farliga kemikalier Minska farliga kemikalier i förskolorna utifrån Naturskyddsföreningens stödmaterial kring Giftfri Förskola. Minskade koldioxidutsläpp Samtliga förvaltningar ska under 2017, under ledning av KSF, ta fram förslag på hur koldioxidutsläppen ska minska till 1-2 ton/person. Fler ska resa kollektivt Vi yrkar på ett mål om 7% ökat resande med kollektivtrafik per år för att leva upp till nationella mål om en fördubblad kollektivtrafik. (Hallandstrafiken har 5% som mål. Alliansens budgetförslag har knappt 3% som mål.) Budget för att investera för framtiden Av de 51 miljoner som alliansen väljer att budgetera i överskott föreslår vi att använda 9 miljoner för att förstärka de verksamheter där vi ser att satsningarna blir en investering för framtiden och därmed minskade kostnader framöver. Investeringsbudgeten utökas med 40 miljoner för att säkra företagsklimatet och bostadsbyggandet. Driftbudget Kommunstyrelsen Fritidskort för år 6-9 Projekt för att fler barn och unga ska cykla till skolan Utjämning av ojämlika löneskillnader mellan olika yrkesgrupper Summa Nämnden för miljö och hälsa Anställning av kommunekolog och dess arbete Summa Nämnden för service Särskilt avsatta medel för att göra det lättare att välja ekologiska och rättvist producerade livsmedel. Summa Summa Investeringsbudget Renoveringen av skolorna i Fjärås och Frillesås startas under budgetåret. Inköp av mark för företagsverksamhet och bostäder Summa 4 mkr 1 mkr 1 mkr 6 mkr 2 mkr 2 mkr 1 mkr 1 mkr 9 mkr 10 mkr 30 mkr 40 mkr Kungsbacka Miljöpartiet de gröna, Kungsbacka Clas Rosander Emma Vildstrand Maria Losman Eva Ringdahl

71 Kommunbudget 2017 Socialdemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunbudget 2017 med socialdemokraternas revideringar nedan kallad budgetdokumentet, fastställs. Kommunfullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv fastställs. Resultat- och balansräkning fastställs med ett budgeterat resultat på 0,3 miljoner kronor. Ramar för kommunstyrelsen och nämnderna fastställs till ett belopp på 4 497,4 miljoner kronor som fördelas i enlighet med budgetdokumentet, varav kommunrevisionens ram är 2,5 miljoner kronor. Investeringsvolymen fastställs till 492 miljoner kronor netto och fastställs enligt budgetdokumentet. De ekonomiska styrprinciperna som finns i budgetdokumentet godkänns. Medel för oförutsedda händelser budgeteras till 30 miljoner kronor och fördelas med 20 miljoner till kommunfullmäktige, 7 miljoner till kommunstyrelsen och 3 miljoner till kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunfullmäktiges beslut från om en-procentsregeln för konstnärlig utsmyckning upphävs från och med 2017 då dessa ingår i de ekonomiska styrprinciperna. Skattesatsen fastställs oförändrad till 21,33 procent. Uppdrag Kommundirektören får i uppdrag att ta fram förslag till minskade kostnader i nämnderna motsvarande en (1) procent av nämndernas nettokostnader till arbetet med 2018 års budget. Kommunstyrelsen får i uppdrag att omsätta befintliga lån när de förfaller samt nyupplåna 160 miljoner, dock får den totala låneskulden inte överstiga 710 miljoner kronor.

72 Ett bättre Kungsbacka För alla Politiken måste alltid blicka framåt. Den måste alltid handla om framtiden, om det samhälle vi vill skapa i morgon, inte om det vi redan har byggt. Vi socialdemokrater har en vision för framtiden. Alla skall kunna leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är bra att leva och bo i Kungsbacka och det finns mycket som vi tillsammans kan vara stolta över. Trots detta så finns det områden som kan bli mycket bättre. De 10 miljarderna som regeringen nu tillför kommunsektorn från 2017 och framåt är en viktig del i vårt samhällsbygge. Den socialdemokratiska regeringen har i år delat ut 950 miljoner kronor i statsbidrag för att minska barngrupperna i förskolorna. Kungsbacka kommun, nämnden för Förskola & Grundskola har erhållit 27,3 miljoner kronor av dessa miljoner. Pengar som gör nytta för att kunna minska antalet barn i barngrupperna. Förskola & Grundskola Socialdemokraterna i Kungsbacka har år efter år visat på vikten av färre barn i barngrupperna, där vi också fått stöd av forskningen. Det är bevisat att stora grupper gör att barnen blir otrygga och inte får tillräckligt med vare sig pedagogisk stimulans eller omsorg. Till dem 27, 3 miljoner kronor i statsbidrag vill vi socialdemokrater lägga ytterligare 30 miljoner kronor i 2017 års budget för att på sikt nå våra mål om att barn i åldrarna 1-3 år skall vara sex till tolv barn, och grupperna äldre barn 4-5 år, bör ha nio till femton barn. 30 miljoner kronor Vi vill erbjuda alla elever i årskurserna 6-9 ett skolkort/fritidskort. Dessa kort skall gälla vardagar till kl Då kan eleverna själva ta sig till skolan, till kultur- och fritidsaktiviteter. Detta ser vi också som en miljöfråga, att minska föräldrarnas bilkörning och värna miljön och lära eleverna att åka kollektivt. 15 miljoner kronor Vi socialdemokrater vill satsa ännu mer på folkhälsan för Kungsbackas invånare. Därför vill vi sänka avgifterna i våra simhallar för vuxna, pensionärer, barn och ungdomar. 1 miljon kronor Funktionsstöd För att uppnå full behovstäckning när det gäller kontaktpersoner, är ersättningen ett viktigt instrument och den anser vi att den behöver höjas för att få fler kontaktpersoner som vill göra en stor social insats. En kontaktperson stödjer individen i sociala kontakter för att komma ut i samhället. Tillsammans gör man aktiviteter eller bara pratar en stund. Man gör aktiviteter tillsammans utifrån intresse, det kan exempelvis vara att ringa och prata en stund, umgås, ta en promenad, gå på bio, teater eller på fotbollsmatch. Nuvarande ersättning uppgår till 1084 kronor till cirka 80 personer. Vi vill höja ersättningen till kronor per månad.

73 Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Ledsagarservice är en insats knuten till aktiviteter utanför hemmet. Insatsen ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, göra restaurangbesök, besöka idrottsanläggningar för att se på till exempel fotboll och liknande, vara med på kulturevenemang, besöka vänner eller bara promenera. Insatsen ska även tillgodose behov av ledsagning vid exempelvis sjukhusbesök. Ledsagarservice ska alltid vara individuellt utformad och ha karaktären av personlig service. Ersättningen till ledsagaren är idag 400 kronor per månad, vilket vi inte anser är tillräckligt, så därför vill vi öka ersättningen till kronor per månad. Volymökningen inom köpt verksamhet ökar. Nämnden får ett tillskott i kommande budget men vi anser att detta inte räcker för att få en budget i balans. Kulturskolan terminsavgift - Kultur och Turism Totalt 4 miljoner kronor Åter igen vill vi lyfta fram att vi anser att terminsavgifterna för Kulturskolan i Kungsbacka ligger på en för hög nivå. Vi vill påbörja en sänkning av terminsavgiften, från dagens 950 konor till 500 kronor per termin. Sjukfrånvaron ökar i hela landet 1 miljon kronor Sjukfrånvaron ökar i landet, framförallt inom den sociala sektorn. Internt i Kungsbacka är ökningen större inom Funktionsstöd än inom andra förvaltningar. Orsakerna till den ökade sjukfrånvaron är flera, den enskilt viktigaste är kopplad till svårigheten att rekrytera, vilket leder till att övertidsarbete och slitsamma arbetspass blir vanligare. Det här står att läsa i Årsredovisningen för Totalt har sjukfrånvaron totalt ökat från 6,2 procent till 6.52 procent. Kvinnor från 6.79 procent till 7.1 procent. Män 3.52 procent till 3.93 procent Vi ser det som oerhört viktigt att som en attraktiv arbetsgivare, så måste vi se till att förbättra arbetsmiljön och rehabiliteringen för att motverka och snabbare komma tillrätta med de höga sjukfrånvarotalen Vi avsätter därför 5 miljoner kronor för att påskynda arbetet med att sänka de höga sjukfrånvarotalen, pengar som vi sparar in på minskade sjuklönekostnader. Finansiering Från beräknat resultat på 51,3 miljoner kronor. Kvarstår Resultat kronor För Socialdemokraterna SUMMA 51 miljoner Eva Borg (S) Kommunalråd

74 Utdrag från Socialdemokraternas Handlingsprogram Framtidens Kungsbacka Det är bra att bo och leva i Kungsbacka och det finns mycket att älska och vara stolt över. Vår modell är att tänka både kortsiktigt men också långsiktigt för att säkerställa att kommunen blir bra att leva i för alla även på lång sikt. Kungsbacka kommun har blivit en stor kommun. Det behövs planering både på kort och lång sikt. Det blir allt mer uppenbart att sammanhållen styrning fattas på en rad områden. Inom infrastrukturområdet krävs ofta ledtider från idé till färdigställande på kanske trettio år. Likafullt påverkar det långsiktiga det kortsiktiga planerandet. Det betyder att det spelar stor roll vilken politik som förs. Vi har en ganska segregerad bostadsutveckling. Svårigheten för unga och äldre att kunna skaffa sig en hyreslägenhet är stor. Vi menar att kommunen har större möjligheter att styra utvecklingen inom bostadssektorn. När det gäller barnomsorgen har barngrupperna blivit alltför stora. Barn med särskilda behov i skolan får inte den hjälp som behövs vilket kan medföra problem i framtiden. Barnen är vår framtid. Barnen är experter på sin närmiljö. De ska därför vara delaktiga i hur vår kommun byggs. Vi ska ha barnens bästa i beaktande när det byggs så att de kan leka och röra sig på ett naturligt sätt. Lusten att lära och möjligheten till det ska finnas genom alla stadier i livet. Vi vill att skolan ska ge utveckling, kunskap och stark självkänsla. Det finns för snäva regler för de äldre när det gäller kommunens service. Vi saknar i stor utsträckning alternativa boendeformer. Bostäderna måste också byggas på ställen som medger en godtagbar kollektivtrafik. Den socialdemokratiska politiken för personer med funktionsnedsättning ska bygga på FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet. För oss socialdemokrater handlar tillgänglighet om att forma ett samhälle där alla behövs och alla kan delta. Alla ska kunna känna trygghet. När man inte längre klarar den dagliga livsföringen ska man veta att en bra äldreomsorg finns för att möta behovet av hjälp. Tillgången till inre och yttre hemtjänst, hjälpmedel och möjlighet till bostadsanpassning ska göra att man tryggt kan bo kvar i den egna bostaden så länge man vill även om vårdbehoven är stora. När man sedan behöver en plats på ett äldreboende ska väntetiden vara kort. Ensamhet och isolering ska vara starka faktorer i biståndsbedömningen för att få komma in på ett äldreboende

75 Många nya jobb skapas inom de små företagen. Kungsbacka har många företag, vilket är bra. Det behövs dock många fler. Därför är det viktigt att kommunens service förbättras när det gäller markplanering för nya företag och att företagarservicen blir mer komplett. Välfärden bidrar till sammanhållning i samhället, ökar jämlikheten och jämställdheten och ger frihet och trygghet för individen. En bra fungerande välfärd är en tillväxtmotor som bidrar till flera jobb. Vi socialdemokrater anser att bostaden är en social rättighet. Vi eftersträvar ett boende med så få sociala klyftor som möjligt. Därför är det angeläget med en blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter och villor. Det råder stor brist på bostäder och därför behöver vi bygga minst bostäder per år. Planeringen behöver reformeras för att både långsiktiga och kortsiktiga hänsyn ska tas i vårt samhällsbyggande i Kungsbacka. Det är viktigt att ha olika boendeformer som passar yngre och äldre och där alla ska råd med ett bra boende. Vi vill att minst hälften ska byggas som hyresrätter i de större bostadsprojekten. Vidare behöver vi trygghetsbostäder för äldre som ger en ökad valmöjlighet. Seniorboenden behöver också ha olika upplåtelseformer. Kulturen öppnar våra sinnen för nya intryck och möjligheter. Den väcker nyfikenhet och skapar kreativa miljöer. Vi vill att kulturen blir närvarande och syresättande i alla människors vardag. Att göra alla delaktiga i det som är livets kärna möjligheten att frigöra den egna tankens kraft är en central uppgift för demokratin. Vi behöver också utveckla kulturmiljöer och kulturarv för turismen och i pedagogiskt syfte. Kungsbacka behöver en modern och aktiv tillväxtpolitik för hela kommunen. Det är många gånger i de små och medelstora företagen som de nya jobben skapas. Där spelar landsbygden en viktig roll. Vi vill därför investera i landsbygdens näringsliv, exempelvis genom att stödja utbyggnaden av grundläggande service, förenkla för företag att expandera och bistå innovationer på landsbygden. Hur miljön påverkas av olika verksamheter, planerade eller pågående, måste tas med i beslutsprocessen på samma sätt som teknik och ekonomi. Sveriges Riksdag har antagit 16 miljömål och dessa går ut på att skapa det som FN kallar ett långsiktigt hållbart samhälle: "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". För att detta ska kunna uppnås är det viktigt att man på alla nivåer i samhället bidrar. Kretsloppspark är under utredning. Detta vill vi etablera i egen regi och i samarbete med entreprenörer i Kungsbacka. Vi vill med detta ta ansvar för miljöfrågor genom att återvinna saker som annars slängs. Socialdemokraterna vill att Kungsbacka kommun blir en Fair Trade City. Därmed stöds både miljön och acceptabla arbetsvillkor vid produktion i utlandet

76 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:234 Höjning av avgiftstak, maxtaxa Funktionsstöd Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Under förutsättning att socialdepartementets förslag, Ds 2015:23, om höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453, 8 kap. 5 ) antas, fastställer kommunfullmäktige den högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa, till en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan med 220 kronor per månad. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen, höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige beslutar att höjningen av avgiftstaket ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med socialdepartementets förslag, gälla från den 1 juli Sammanfattning Socialdepartementet föreslår en höjning av högkostnadsskyddet i 8 kap. socialtjänstlagen för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kr/mån för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak på 1772 kronor. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen, höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Socialdepartementet föreslår samtidigt att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, minskas från 1 juli 2016 med motsvarande höjningen av maxtaxan. Kommunernas intäkter på grund av ökningen av högkostnadsskyddet beräknas öka med upp till 148 miljoner kronor per år och den kommunal ekonomiska utjämningen minskas med motsvarande 148 miljoner kronor per år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Funktionsstöd 24, FS/2016: Tjänsteskrivelse Funktionsstöd, FS/2016:14 Service Ing Britt Blomberg /RedigerareTelefon/ ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

77 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Förvaltningen för Funktionsstöd Förvaltningschef Funktionsstöd, Eva Apelvi Kommunledningskontoret, ekonomi Gunilla Josefsson /Ekonomichef Ing Britt Blomberg Specialist budget

78 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum Höjning av avgiftstak, maxtaxa FS/2016: Beslut Under förutsättning att socialdepartementets förslag, Ds 2015:23, om höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453, 8 kap. 5 ) antas, föreslår nämnden för Funktionsstöd att kommunfullmäktige fastställer den högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa, till en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan med 220 kronor per månad. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen, höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att höjningen av avgiftstaket ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med socialdepartementets förslag, gälla från den 1 juli Nämnden för Vård & Omsorg lämnar motsvarande ärende till kommunfullmäktige. Sammanfattning Socialdepartementet föreslår en höjning av högkostnadsskyddet i 8 kap. socialtjänstlagen för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kr/mån för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak på 1772 kronor. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen, höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Socialdepartementet föreslår samtidigt att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, minskas från 1 juli 2016 med motsvarande höjningen av maxtaxan. Kommunernas intäkter på grund av ökningen av högkostnadsskyddet beräknas öka med upp till 148 miljoner kronor per år och den kommunal ekonomiska utjämningen minskas med motsvarande 148 miljoner kronor per år. Förslag under sammanträdet Kent Stenhammar (S) och Christer Engelbertsen (MP) yrkar avslag på förvaltningens förslag. Anna-Lena Engström (MP) antecknar till protokollet att Expedierat/bestyrkt

79 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum hon stöder Kent Stenhammar (S) och Christer Engelbertsens (MP) förslag. Bo Dahlström (M) Birgitta Gustafsson (L) yrkar bifall på förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande Kristina Karlsson ställer förslaget från Kent Stenhammar (S) och Christer Engelbertsen (MP) mot förvaltningens förslag och finner att nämnden bifaller förvaltningens förslag. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Expedierat/bestyrkt

80 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:143 Höjning av avgiftstak, maxtaxa Vård & Omsorg Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Under förutsättning att socialdepartementets förslag, Ds 2015:23, om höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453, 8 kap. 5 ) antas, fastställer kommunfullmäktige den högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, högkostnad (maxtaxa), till en tolftedel av 0,5392 procent av prisbasbeloppet. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan med 220 kronor per månad. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige beslutar att höjningen av avgiftstaket ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med socialdepartementets förslag, gälla från den 1 juli 2016 Sammanfattning Socialdepartementet föreslår en höjning av högkostnadsskyddet i 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453) för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kr/mån för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak. Samtidigt som man föreslår denna höjning av högkostnadsskyddet föreslår man dessutom att man i budgetpropositionen för 2016 i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, från och med 1 juli 2016 minskar med motsvarade den höjning av maxtaxan som föreslås. Kommunernas intäkter på grund av ökning av högkostnadsskyddet, beräknas öka med upp till 148 miljoner kr/år och den kommunal ekonomiska utjämningen minskas med motsvarande 148 miljoner kr/år. För Kungsbacka kommun innebär detta att intäkterna från staten minskar med ca 1 miljon kronor på årsbasis. Service Ing Britt Blomberg /RedigerareTelefon/ ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

81 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Vård & Omsorg 12, VO/2016: Tjänsteskrivelse Vård & Omsorg, VO/2016:18 Beslutet skickas till Förvaltningen för Vård & Omsorg Kommunledningskontoret, ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef Ing Britt Blomberg Specialist budget

82 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Höjning av avgiftstak VO/2016: Beslut förslag till fullmäktige Under förutsättning att det förslag från socialdepartementet om höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5, Ds 2015:23, ska genomföras föreslår nämnden för Vård & Omsorg att kommunfullmäktige fastställer den högsta månadsavgiften för Omsorgsavgift högkostnad (maxtaxa) till en tolftedel av 0,5396 procent av prisbasbeloppet. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan med 220 kronor per månad. Även maxtaxan för bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen höjs från 0,5 gånger prisbasbeloppet till 0,5539 gånger prisbasbeloppet. Nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att höjningen av avgiftstaket ska, under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med socialdepartementets förslag, gälla från den 1 juli 2016 Sammanfattning Socialdepartementet föreslår en höjning av högkostnadsskyddet i 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453) för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter med upp till 220 kr/mån för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak. Samtidigt som man föreslår denna höjning av högkostnadsskyddet föreslår man dessutom att man i budgetpropositionen för 2016 i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, från och med 1 juli 2016 minskar med motsvarade den höjning av maxtaxan som föreslås. Kommunernas intäkter på grund av ökning av högkostnadsskyddet, beräknas öka med upp till 148 miljoner kr/år och den kommunal ekonomiska utjämningen minskas med motsvarande 148 miljoner kr/år. För Kungsbacka kommun innebär detta att intäkterna från staten minskar med ca 1 miljon kronor på årsbasis. Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

83 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Tjänsteskrivelse, Arbetsutskottet , 11 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Expedierat/bestyrkt

84 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:140 Taxa för nyttigheter inom nämnden för Vård & Omsorg från och med 1 januari 2017 Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer taxorna från och med 1 januari 2017 för följande nyttigheter. Mat, korttidsplats, 112 kronor per dygn, (Beräknas som 1/30 del av ett helabonnemang på äldreboende) Mat, helabonnemang, särskilt boende, kr per månad Sondmat, helabonnemang, kronor per månad Matportion, ordinärt boende, 60 kronor per portion Lunch och fika, dagomsorg 60 kronor per dag Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade beslut, , om att taxorna inom Vård & Omsorg och Individ & Familjeomsorg ska vila på huvudsakligen samma beräkningsmodell. De beslut som återstår att fatta gäller de nyttigheter som inte följer direkt av lagstiftning och biståndsbeslut men som tillhandahålls av verksamheterna som ett led i kommunens omsorg om invånarna, till exempel mat- och hygienabonnemang på boende, mat och fika på dagomsorg och motsvarande nyttigheter. Dessa nyttigheter bör även de koppas till det index som Service Måltid har från och med De avgifter som brukarna betalar för nyttigheter inom Vård & Omsorg är i de flesta fall inte kopplade till en årlig justering av index. Däremot har matabonnemang på äldreboendet varit koppat till prisbasbeloppet. Den avgift som brukarna betalar för till exempel en matportion ordinärt boende 2016 subventioneras av Vård& Omsorg med ca 6kr/ portion och dag. Detta innebär att under en månad (november 2015) med 580 brukare som köpte portioner mat blev subventionen kronor per månad omräknat per år 0,9 miljoner kronor. Motsvarande gäller även för helabonnemang på äldreboende där brukaren betalar kronor per månad, subventionen är där 262 kronor per månad. Detta medför att Vård & Omsorg subventionerar matportioner med kronor per månad och omräknat per år är summan 1,87 miljoner kronor. En justering av de priser som Vård & Omsorg tar ut av sina brukare innebär att det närmar sig de priser Service Ing Britt Blomberg /RedigerareTelefon/ ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

85 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) som förvaltningen betalar till Service Måltid för motsvarande måltid. En höjning av priset på en matportion ordinärt boende från 55 kronor till 60 kronor innebär en merkostnad för en brukare med 113 kronor per månad, och för en brukare med helabonnemang på äldreboende med 262 kronor per månad. Detta ger en ökning av intäkterna med kronor för matportioner ordinärt boende och kronor för helabonnemang per månad. Kostnaden för sondabonnemang är den samma som kostnaden för helabonnemang på äldreboende. Mat korttidsplats förändras så att det nu är 1/30 del av ett helabonnemang på äldreboende, vilket medför en höjning för brukaren med 12 kronor per dag på korttidsplats Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Vård & Omsorg 11, VO/2016: Vård & Omsorg/Arbetsutskott, , 10 Tjänsteskrivelse Vård & Omsorg, VO/2016:16 Beslutet skickas till Förvaltningen för Vård & Omsorg Kommunledningskontoret, ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef Ing Britt Blomberg Specialist budget

86 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Taxa för nyttigheter inom nämnderna för Vård & Omsorg från och med 1 januari 2017 VO/2016: Beslut förslag till fullmäktige Nämnden för Vård & Omsorg föreslår kommunfullmäktige fastställa taxorna från och med 1 januari 2017 för följande nyttigheter. Mat, korttidsplats, 112 kronor per dygn, (Beräknas som Helabonnemang/30) Mat, helabonnemang, särskilt boende, kr per månad Sondmat, helabonnemang, kronor per månad Matportion, ordinärt boende, 60 kronor per portion Lunch och fika, dagomsorg 60 kronor per dag Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade beslut, , om att taxorna inom Vård & Omsorg och Individ & Familjeomsorg ska vila på huvudsakligen samma beräkningsmodell. De beslut som återstår att fatta gäller de nyttigheter som inte följer direkt av lagstiftning och biståndsbeslut men som tillhandahålls av verksamheterna som ett led i kommunens omsorg om invånarna, till exempel mat- och hygienabonnemang på boende, mat och fika på dagomsorg och motsvarande nyttigheter. Dessa nyttigheter bör även de koppas till det index som Service Måltid har från och med De avgifter som brukarna betalar för nyttigheter inom Vård & Omsorg är i de flesta fall inte kopplade till en årlig justering av index. Däremot har matabonnemang på äldreboendet varit koppat till prisbasbeloppet. Den prishöjning som Service Måltid sätter på de portioner som levereras till Vård & Omsorg följer inte prisbasbeloppet utan indexeras varje år. Därför har det uppstått en differens mellan den kostnad som Vård & Omsorgsförvaltningen har till Service Måltid och den intäkt som förvaltningen har för samma vara från kunden. Expedierat/bestyrkt

87 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Den avgift som brukarna betalar för till exempel en matportion ordinärt boende 2016 subventioneras av Vård& Omsorg med ca 6kr/ portion och dag. Detta innebär att under en månad (november 2015) med 580 brukare som köpte portioner mat blev subventionen kronor per månad omräknat per år 0,9 miljoner kronor. Motsvarande gäller även för helabonnemang på äldreboende där brukaren betalar kronor per månad, subventionen är där 262 kronor per månad. Detta medför att Vård & Omsorg subventionerar matportioner med kronor per månad och omräknat per år är summan 1,87 miljoner kronor. En justering av de priser som Vård & Omsorg tar ut av sina brukare så att det närmar sig de priser som förvaltningen betalar till Service Måltid för motsvarande måltid är önskvärd. En höjning av priset på en matportion ordinärt boende från 55 kronor till 60 kronor innebär en merkostnad för en brukare med 113 kronor per månad, och för en brukare med helabonnemang på äldreboende med 262 kronor per månad. Detta ger då med antalet abonnemang från november 2015 en ökning av intäkterna med kronor för matportioner ordinärt boende och kronor för helabonnemang per månad Kostnaden för sondabonnemang är den samma som kostnaden för helabonnemang på äldreboende. Mat korttidsplats förändras så att det nu är 1/30 del av ett helabonnemang på äldreboende, vilket medför en höjning för brukaren med 12 kronor per dag på korttidsplats Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Arbetsutskottet , 10 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Expedierat/bestyrkt

88 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:144 Maxtaxa enligt socialtjänsten, nämnden för Vård & Omsorg Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa i enlighet med socialtjänstlagen och att taxejusteringar skall ske i enlighet med lagen och de justeringar som följer av prisbasbeloppets förändringar. Taxejusteringar ska ske den 1 januari varje år om förändringar skett i prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om dessa ändringar till nämnden för Vård & Omsorg. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari. I Kungsbacka har vi tidigare beslutat att taxejuteringarna för maxtaxan inom socialtjänsten ska äga rum den 1 mars. För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behöver vi förändra så att även vi justerar taxorna den 1 januari eller vid annan tidpunkt om lagstiftningen förändras vid annan tidpunkt. Då taxorna styrs av socialtjänstlagen behöver förändringar som sker med anledning av förändrat basbelopp eller förändringar i lagstiftningen inte beslutas i kommunfullmäktige utan kan beslutas av nämnden. Enligt förslag kommer taxorna från och med den 1 juli att justeras i enlighet med ärende KS/2016:143. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Tjänsteskrivelse VO 2016:19, Arbetsutskottet , 12 Nämnden för Vård & Omsorg 13, VO/2016:19 Beslutet skickas till Förvaltningen för Vård & Omsorg, Kommunledningskontoret, ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef Service Ing Britt Blomberg /RedigerareTelefon/ ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (1) Ing Britt Blomberg Specialist budget Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

89 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förändrat beräkningssätt av avgifter och ändrat avgiftsår, förvaltningen för Vård & Omsorg VO/2016: Beslut förslag till fullmäktige Nämnden för Vård & Omsorg föreslår kommunfullmäktige besluta att: Belopp (maxtaxa, minimibelopp, hyra särskilt boende) enligt socialtjänstlagen följer ändring av prisbasbeloppet (ppb) och ska därför gälla från och med 1 januari varje år Beräkningssättet istället för den faktiska avgiften godkänns Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari, och av kommunfullmäktiges beslut som träder i kraft den 1 mars (avgiftsår). För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behövs det tydligare riktlinjer. De nationella beloppen maxtaxa, minimibelopp och hyra i särskilt boende baseras på prisbasbelopp, pbb och beroende om pbb höjs eller sänks så måste kommunen införa minst ett av beloppen den 1 januari för att undvika brott mot socialtjänstlagen (se bilaga Sänkt och höjt prisbasbelopp ). Varje år beräknas avgifterna utifrån ett förändrat prisbasbelopp och eventuella ändringar lämnas för beslut till nämnden och kommunfullmäktige. Detta är en mycket tidskrävande, administrativ process för alla inblandade. Nämnden föreslår att fullmäktige beslutar att godkänna beräkningssättet istället för den faktiska avgiften. Förvaltningen informerar nämnden och kommunfullmäktige varje år om de aktuella beloppen. Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

90 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Tjänsteskrivelse, Arbetsutskottet , 12 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Expedierat/bestyrkt

91 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer VO/2016:19 Förändrat beräkningssätt av avgifter och ändrat avgiftsår, förvaltningen för Vård & Omsorg Förslag till beslut Nämnden för Vård & Omsorg föreslås fatta beslut att: Belopp (maxtaxa, minimibelopp, hyra särskilt boende) enligt socialtjänstlagen följer ändring av prisbasbeloppet (ppb) och ska därför gälla från och med 1 januari varje år Beräkningssättet istället för den faktiska avgiften godkänns Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari, och av kommunfullmäktiges beslut som träder i kraft den 1 mars (avgiftsår). För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behövs det tydligare riktlinjer. De nationella beloppen maxtaxa, minimibelopp och hyra i särskilt boende baseras på prisbasbelopp, pbb och beroende om pbb höjs eller sänks så måste kommunen införa minst ett av beloppen den 1 januari för att undvika brott mot socialtjänstlagen (se bilaga Sänkt och höjt prisbasbelopp ). Varje år beräknas avgifterna utifrån ett förändrat prisbasbelopp och eventuella ändringar lämnas för beslut till nämnden och kommunfullmäktige. Detta är en mycket tidskrävande, administrativ process för alla inblandade. Nämnden föreslår att fullmäktige beslutar att godkänna beräkningssättet istället för den faktiska avgiften. Förvaltningen informerar nämnden och kommunfullmäktige varje år om de aktuella beloppen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige /Eget_Förvaltning/ Fillitsa Grönberg /RedigerareTelefon/ fillitsa.gronberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

92 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beskrivning av ärendet Kommunen har rätt att ta ut avgifter för stöd-och omsorgsinsatser. Flera av de belopp som används för beräkning av kommunens avgifter är enligt socialtjänstlagen (2001:453) knutna till prisbasbeloppet (pbb). Pbb gäller från och med den 1 januari varje år och beräknas av Statistiska Centralbyrån. Vård & Omsorg och Individ & Familjeomsorg har gemensamt avgiftsår från 1 mars till slutet av februari kommande år (gäller avgifter inom fd. Funktionsstöds område). För att minska den administrativa processen och öka tydligheten föreslås att alla avgifter baseras på pbb och att nämnden godkänner beräkningssättet. Detta innebär att avgifterna inte behöver godkännas varje år och att avgifterna träder i kraft vid årsskiften och därmed följer de nationella ändringarna av avgiftsbeloppen enligt socialtjänstlagen. Förvaltningen meddelar nämnden efter årlig justering. Fillitsa Grönberg Controller

93 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:42 Maxtaxa enligt socialtjänsten, nämnden för Individ & Familjeomsorg Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa i enlighet med socialtjänstlagen och att taxejusteringar skall ske i enlighet med lagen och de justeringar som följer av prisbasbeloppets förändringar. Taxejusteringar ska ske den 1 januari varje år om förändringar skett i prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om dessa ändringar till nämnden för Individ & Familjeomsorg. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari. I Kungsbacka har vi tidigare beslutat att taxejuteringarna för maxtaxan inom socialtjänsten ska äga rum den 1 mars. För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behöver vi förändra så att även vi justerar taxorna den 1 januari eller vid annan tidpunkt om lagstiftningen förändras vid annan tidpunkt. Då taxorna styrs av socialtjänstlagen behöver förändringar som sker med anledning av förändrat basbelopp eller förändringar i lagstiftningen inte beslutas i kommunfullmäktige utan kan beslutas av nämnden. Enligt förslag kommer taxorna från och med den 1 juli att justeras i enlighet med ärende KS/2016:234. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Nämnden för Funktionsstöd Beslutet skickas till KLK;ekonomi, FS, KKFFS Gunilla Josefsson Ekonomichef Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

94 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förändrat beräkningssätt av avgifter och ändrat avgiftsår, förvaltningen för Individ & Familjeomsorg FS/2015: Beslut Nämnden för Funktionsstöd beslutar föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut att: Belopp (maxtaxa, minimibelopp, hyra särskilt boende) enligt socialtjänstlagen följer ändring av prisbasbeloppet (pbb) och ska därför gälla från och med 1 januari varje år Beräkningssättet istället för den faktiska avgiften godkänns Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg följer förvaltningen för Vård & Omsorgs avgifter för de insatser som tillhandahålls av den förvaltningen Sammanfattning Utvecklare Anita Zetterman föredrar ärendet. Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari, och av kommunfullmäktiges beslut som träder i kraft den 1 mars (avgiftsår). För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behövs det tydligare riktlinjer. De nationella beloppen maxtaxa, minimibelopp och hyra i särskilt boende baseras på prisbasbeloppet (pbb) och beroende på om pbb höjs eller sänks så måste kommunen införa minst ett av beloppen den 1 januari för att undvika brott mot socialtjänstlagen (se bilaga Sänkt och höjt prisbasbelopp ). Varje år beräknas avgifterna utifrån ett förändrat prisbasbelopp och eventuella ändringar lämnas för beslut till nämnden och kommunfullmäktige. Detta är en mycket tidskrävande administrativ process. Nämnden föreslår därför kommunfullmäktige att godkänna beräkningssättet istället för den faktiska avgiften. Förvaltningen informerar nämnden och kommunfullmäktige varje år om de aktuella beloppen. Expedierat/bestyrkt

95 TJÄNSTESKRIVELSE Förändrat beräkningssätt av avgifter och ändrat avgiftsår, förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd beslutar föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut att: Belopp (maxtaxa, minimibelopp, hyra särskilt boende) enligt socialtjänstlagen följer ändring av prisbasbeloppet (pbb) och ska därför gälla från och med 1 januari varje år Beräkningssättet istället för den faktiska avgiften godkänns Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg följer förvaltningen för Vård & Omsorgs avgifter för de insatser som tillhandahålls av den förvaltningen 1 (6) Datum Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari, och av kommunfullmäktiges beslut som träder i kraft den 1 mars (avgiftsår). För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behövs det tydligare riktlinjer. De nationella beloppen maxtaxa, minimibelopp och hyra i särskilt boende baseras på prisbasbeloppet (pbb) och beroende på om pbb höjs eller sänks så måste kommunen införa minst ett av beloppen den 1 januari för att undvika brott mot socialtjänstlagen (se bilaga Sänkt och höjt prisbasbelopp ). Varje år beräknas avgifterna utifrån ett förändrat prisbasbelopp och eventuella ändringar lämnas för beslut till nämnden och kommunfullmäktige. Detta är en mycket tidskrävande administrativ process. Nämnden föreslår därför kommunfullmäktige att godkänna beräkningssättet istället för den faktiska avgiften. Förvaltningen informerar nämnden och kommunfullmäktige varje år om de aktuella beloppen. KUB1001, v2.0, Funktionsstöd Anita Zetterman Direkt anita.zetterman@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax funktionsstod@kungsbacka.se

96 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Beskrivning av ärendet Kommunen har rätt att ta ut avgifter för stöd-och omsorgsinsatser. Flera av de belopp som används för beräkning av kommunens avgifter är enligt socialtjänstlagen (2001:453) knutna till prisbasbeloppet (pbb). Pbb gäller från och med den 1 januari varje år och beräknas av Statistiska Centralbyrån. Vård & Omsorg utför vissa insatser för brukare som har beslut av socialsekreterare inom Individ & Familjeomsorg och där även intäkter ska gå till utförande verksamhet. Föreslås att förvaltningen följer Vård & Omsorgs avgifter Förvaltningen meddelar nämnden och kommunfullmäktige efter årlig justering. och informerar nämnden om förändringar av deras avgifter. Individ & Familjeomsorg och Vård & Omsorg har gemensamt avgiftsår från 1 mars till slutet av februari kommande år (gäller avgifter inom fd. Funktionsstöds område). För att minska den administrativa processen och öka tydligheten föreslås att alla avgifter baseras på pbb och att fullmäktige godkänner beräkningssättet. Detta innebär att avgifterna inte behöver godkännas varje år. De avgifter som följer de nationella ändringarna enligt socialtjänstlagen träder i kraft vid årsskiften. De avgifter som beräknas av Vård & Omsorg har kvar avgiftsår från 1 mars. Belopp enligt Socialtjänstlagen Syftet med regleringen av avgifter är att skydda äldre och personer med funktionsnedsättning från alltför höga avgifter samt att dessa personer ska få behålla en lägsta nivå av egna medel. Beräknas enligt prisbasbelopp och börjar gälla från och med 1 januari varje år. Maxtaxa (månad) Minimibelopp (månad) Normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel Förhöjt minimibelopp för personer under 65 år Hyra särskilt boende (utanför hyreslagen) Högst: 0,48 x pbb/12 Ensamstående: lägst 1,3546 x pbb/12 Sammanboende: lägst 1,1446 x pbb/12 10 % högre minimibelopp (KF , 180) 0,5 x pbb/12 Avgifter inom Funktionsstöd Beräkningssättet med beslutsunderlag samt koppling till den faktiska avgiften 2016 finns i bilagan. Beräknas enligt prisbasbelopp och börjar gälla från och med 1 mars varje år. Boendestöd timtaxa Beräkningssätt 1/10 maxtaxa

97 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Korttidsplats omsorg Korttidsplats mat Korttidsplats omsorg enligt LSS Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Avgift för placerade unga över 18 år Avgift för placerade barn under 18 år 1/30 del av maxtaxa per dag 0,2 % av pbb per dag Utgår endast matkostnad 1/12 av 2,6 % pbb per dag 1/12 av 2,6 % pbb per dag Underhållsstöd enligt Socialförsäkringsbalken Avgifter inom Vård & Omsorg Avgifterna följer nämnden för Vård & Omsorgs framtida beslut avseende avgiftsbelagda insatser. Börjar gälla från och med 1 mars varje år. Hemtjänst timtaxa Trygghetslarm Korttidsplats omsorg Korttidsplats mat Helabonnemang mat/sondabonnemang Avgift för dagomsorg Kostnad för dagomsorg mat/fika Mat portion ordinärt boende Avgift för matdistribution Helabonnemang mat äldreboende / Sondabonnemang 3 Sondabonnemang 2 Sondabonnemang 1 Hygienabonnemang inkl. moms Beräkningssätt 1/10 maxtaxa 206 kr/månad 1/30 del av maxtaxa per dag 0,2 % av pbb per dag 6,5 % av pbb per månad 20 kr/dag 50 kr/dag 50 kr/portion 15 kr/tillfälle 6,5% pbb per månad 2/3 av helabonnemang 1/3 av helabonnemang 150 kr/mån inkl. moms 120 kr/mån exkl. moms

98 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) Eva Apelvi förvaltningschef Bilaga Anita Zetterman verksamhetschef 1) Sänkt och höjt prisbasbelopp enligt socialtjänstlagen Sänkt prisbasbelopp Statistiska Centralbyrån beräknar årligen ett ppb (prisbasbelopp) (exempel om prisbasbeloppet höjts) kr kr kr Socialstyrelsen publicerar Maxtaxan och Minimibeloppet, lagstadgat enligt Socialtjänstlagen Maxtaxan kr 1772 kr 1812 kr Kommunen måste följa enligt Sol 8 kap 5, högst maxtaxan får tas ut Kommunen kan ta ut en lägre maxtaxa än lagstadgat Minimibeloppet * 4245** 5001* 4225** 5114* 4321** Måste inte följas, kommunen kan ge sina invånare mer pengar än lagstadgat Kommunen måste följa enligt Sol 8 kap. 7 Enligt lag lägst minimi-beloppet till förfogande. *= ensamstående, **= sammanboende 1 Prisbasbelopp, pbb,( enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) är ett indexbaserat penningbelopp som förändras från år till år och används främst i olika socialförsäkringssystem och skattesystem som referens och beräkningsgrund. 2 Socialtjänstlagen 8 kap. 5 högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet 3 Socialtjänstlagen 8 kap. 7 Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av 1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Lag (2009:1233).

99 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) 2) Beräkningssätt och faktiska avgifter Enligt socialtjänstlagen 2016 pbb Maxtaxa 0,48 x pbb / kr/månad Minimi-belopp ensamstående Minimi-belopp sammanboende Minimi -belopp ensamstående 1,3546 x pbb/ kr/månad 1,1446 x pbb/ kr/månad 10 % högre för personer < 65 år 5501kr/månad Minimi -belopp sammanboende 10 % högre för personer < 65 år 4648 kr/månad Hyra särkskilt boende (utanför hyreslagen) 0,5 x pbb/ kr/månad Funktionsstöd 2016 Boendestöd Timtaxa (1/10 maxtaxa) Beslut 177 kr/månad FS/2014:117 KS/2014:162 Korttidsplats omsorg 1/30 del av maxtaxa 59 kr/dag FS/2014:117 KS/2014:46 Korttidsplats mat 0,2% av pbb 89 kr/dag FS/2014:117 KS/2014:46 Helabonnemang mat / Sondabonnemang 6,5% av pbb 2880 kr/månad KF beslut Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Avgift för placerade unga över 18 år 1/12 av 2,6 % pbb 96 kr/dag KS225/ Avgift uppgick till 86 kr och skulle anpassas efter pbb 1/12 av 2,6 % pbb 96 kr/dag FS/2014:117 KS/2014:380 Avgift för placerade barn under 18 år Max 1573 kr/ månad per förälder Underhållsstöd Enligt Socialförsäkringsballken

100 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) Vård och Omsorg 2016 Hemtjänst 1/10 maxtaxa 177 kr/månad Dagomsorg Maxtaxa/90 20 kr/dag Matdistribution Timtaxa/12 (5 15 kr/tillfälle minuter) Trygghetslarm 1) Upphandling 222 kr/månad 161kr + 1/4 av timtaxan eller 2) O,4 % av pbb eller 3) 0,4 % pbb + ¼ timtaxa (väntar på VO s beslut) Korttidsplats omsorg 1/30 maxtaxa 59 kr/dag Kortidsplats mat 0,2 % pbb 89 kr/dag Kostnad för dagomsorg mat/fika Kostnad enligt service?? (väntar på VO s 50 kr/dag? Matportion ordinärt boende Helabonnemang mat äldreboende / Sondabonnemang 3 Sondabonnemang 2 Sondabonnemang 2 Hygienabonnemang beslut) Kostnad enligt service?? (väntar på VO s beslut) 6,5% pbb per månad 2/3 av helabonnemang 1/3 av helabonnemang Kostnad enligt service?? (väntar på VO s beslut) 50 kr/dag? 2880 kr/månad 1920 kr/månad 960 kr/månad 150 kr/mån ink. moms 120 kr/mån exkl. moms

101 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:479 Kommunalt bostadsbidrag i bostad med särskild service Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att införa kommunalt bostadsbidrag för bostäder med särskild service inom Individ & Familjeomsorgs verksamhet. Bidraget föreslås träda ikraft den 1 september 2016 och administreras av Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. Bidraget skall därefter organiseras under Nämnden för Individ & Familjeomsorg. Sammanfattning I Kungsbacka kommun har hyresnivåerna för bostäder med särskild service blivit så höga att brukare som erbjuds de nyuppförda lägenheterna i gruppbostäder och servicebostäder i vissa fall inte kan klara av att betala hyran med de relativt låga inkomster de har. Därför föreslås införa ett bostadstillägg som kan sökas av den person som bor i bostad med särskild service och vars inkomst inte räcker för att betala hyran när förbehållsbeloppet är avdraget. I samband med att nämnderna för Individ & Familjeomsorg och Funktionsstöd omorganiserat sig under 2016 föreslås bidraget administreras och organiseras av nämnden för Individ & Familjeomsorg istället för av Nämnden för Funktionsstöd som angivits i inkommen tjänsteskrivelse. Det är av största vikt att vi i våra byggnationer och inhyrningar av bostäder med särskild service ser till att hålla nere hyresnivåerna så att de boende kan klara hyran utan bostadsbidrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, FS/2015:112 Beslutet skickas till Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (6) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

102 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Nämnden för Funktionsstöd Nämnden för Individ- & Familjeomsorg Beskrivning av ärendet KBH, kommunalt bostadsbidrag för handikappade har tidigare funnits i Kungsbacka kommun. Det var ett bidrag som kunde sökas av den person som på grund av ett funktionshinder hade högre boendekostnad än vad personen annars skulle haft. Under många år var det 1-2 personer i kommunen som hade detta bidrag. Bidraget avskaffades cirka Under senare år har hyrorna i nybyggda bostäder med särskild service blivit så höga att brukare har svårt att klara boendekostnaden med den inkomst man har. Därför har det uppstått ett behov av att minska de direkta hyreskostnaderna för denna grupp. Förvaltningen för Funktionsstöd föreslår att en modell hämtad från Partille kommun införs. Regelverket föreslås enbart gälla för bostäder med särskild service där myndighetsbeslutet från Nämnden för Individ & Familjeomsorg, tidigare Nämnden för Funktionsstöd, grundat på 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS eller 4:1, socialtjänstlagen, SoL finns. Andra kommuners sätt att hantera höga hyresnivåer i bostäder med särskild service Sveriges kommuner och landsting, SKL gjorde 2013 en undersökning i 57 kommuner (av 67 tillfrågade) om hur man hanterar hyror i särskilda boenden enligt LSS eller Sol för personer med funktionsnedsättning. Följande svar framkom då: Metod Antal av totalt 57 kommuner Genom subventioner av hyrorna per boendeenhet, t.ex generellt hyrestak Genom individuell jämkning av hyran 7 Genom ekonomiskt bistånd 10 Genom jämkning av andra avgifter, t.ex. för mat eller omvårdnad Annat sätt 12 Ingen åtgärd 15 I de kommuner som svarat ingen åtgärd ha problemet med höga hyresnivåer inte uppkommit. SKL anser i sin utredning att ett regelverk som innebär att personer med behov av särskilt boende i ökad omfattning hänvisas till att ansöka om ekonomiskt bistånd är mycket otillfredsställande. 17 5

103 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) SKLs undersökning resulterar i förslaget att höja de övre gränserna för hyreskostnader vid beräkning av bostadstillägg. Den övre gränsen var då som nu, kronor Förslag till modell för kommunalt bostadsbidrag Regelverk för beräkning av rätt till kommunalt bostadstillägg: Den som bor i bostäder med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad i Kungsbacka kommun och hyr sin bostad kan ansöka om bidraget, vilket innebär att bostadstillägget är: För personer med beslut om bostad med särskild service och särskilt anpassad bostad enligt 9 9 LSS För personer under 65 år med beslut om särskilt boende enligt 4 kap 1 SoL. Ansökning sker genom att den sökande lämnar in en ifylld beräkningsblankett till Förvaltningen för Individ & familjeomsorg. Aktuella inkomster brutto (som inkomst räknas): Inkomst i form av tjänst Aktivitetsersättning Sjukersättning Pension av olika slag Livränta Studiestöd Inkomst av kapital, näringsverksamhet och övriga skattepliktiga inkomster Kapital överstigande kronor för ensamstående och kronor för makar eller sambo medför en reducering av bostadstillägget i enlighet med det regelverk försäkringskassan tillämpar vid beräkning av bostadstillägg. Habiliteringsersättning räknas inte som inkomst Eftersom man tar hänsyn till hela hushållets inkomster vid beräkning av rätten till kommunalt bostadstillägg ska även make/ maka/ sambos inkomster uppges. Boendekostnaden delas med två för makar/ sammanboende. Boendekostnaden är lika med hyran. Med hyran avses varmhyra. Kostnad för hushållsel, varmvatten och multimedia räknas inte som boendekostnad. Beslut om rätt till kommunalt bostadstillägg gäller för ett år, ändras förhållanden under tiden, ska detta anmälas till kommunens handläggare. Beslut och utbetalning skickas till den sökande, om inte annat angivits i ansökan. Ansökan om bostadstillägg kan göras för högst två månader tillbaka i tiden. Första månad man kan erhålla bidraget för är september Förbehållsbelopp: Förbehållsbeloppet är det belopp en person ska ha kvar för enskilda utgifter efter utgifter för skatt och bostadskostnad. Förbehållsbeloppet ska täcka utgifter för: livsmedel, kläder, skor fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift. hemförsäkring öppen hälso- och sjukvård, tandvård hushållsel, förbrukningsvaror resor,möbler, husgeråd läkemedel Förbehållsbeloppet föreslås bli i 2016 års belopp, kronor för sammanboende och kronor för ensamboende. För personer över 65 blir beloppen kronor resp kronor. Beloppen knyts till socialstyrelsens förbehållsbelopp

104 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) Vid vilka hyresnivåer kan bidraget bli aktuellt? För personer med nettoinkomst på kronor / månad vilket cirka 67 procent av de boende i LSSbostäder i Kungsbacka har, blir brytpunkten för bostadsbidraget en hyra på kronor/månad. För 14 procent av de boende som har en nettoinkomst på kronor / månad blir brytpunkten för bidraget en hyra på kronor/ månad. Förutom bostadstillägg som är maximalt 93 procent av en maxhyra på kronor, d.v.s kronor kan man erhålla ett särskilt bostadstillägg om man har en nettoinkomst som det återstår mindre än kronor av när hyran är betald, med hänsyn till en maxhyra på kronor för en ensamstående. Disponibelt för hyra exklusive särskilt bostadstillägg vid aktivitetsersättning Smärtgränsen för hyran, det vill säga den hyresnivå man kan klara med disponibel inkomst inom gränsen för förbehållsbelopp, varierar med ålder, när man har inkomst i form av aktivitetsersättning. ålder aktivitetsersättning netto max bostadst. max inkomst avdrag förbehållsb. disponibelt för hyra Habiliteringsersättnings del i regelverket Att inte ta med habiliteringsersättningen i inkomstunderlaget för beräkning av rätten till bostadstillägg är till fördel för den enskilde som söker bidrag och innebär en högre kostnad för kommunen jämfört med om ersättningen skulle ingå i underlaget för inkomstberäkning. Skillnad för en person som är berättigad till bidrag kan beräknas till 37 kronor (dagersättning) x 4 dagar/ vecka x 45 veckor = kronor/år. Beräkningsgrunden 4 dagar/ vecka tar hänsyn till att det förekommer att brukare med daglig verksamhet har verksamhet 4 dagar/ vecka samt att ohälsotalet i brukargruppen kan beräknas något högre än i befolkningen i övrigt. Att inte ta med habiliteringsersättningen motiveras med att daglig verksamhet inte är att betrakta som ett lönearbeta och habiliteringsersättning är ingen lön och är inte heller skattepliktigt. Habiliteringsersättningen i Kungsbacka har legat på samma nivå i krontal sedan ett par decennier. Det finns exempel på kommuner som betraktar habiliteringsersättningen som inkomst, t.ex. Partille.

105 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) Slutsats Kungsbacka kommun kommer att ha ett antal personer som bor i bostäder med särskild service som inte kommer att ha tillräckliga inkomster för att klara både hyra och uppehälle. Det gäller uteslutande personer boende i nybyggda gruppbostäder och servicelägenheter, samt de som bor i servicelägenheter på Södertrappan. Det är nödvändigt att hitta en lösning för att de boende ska ha tillräckliga medel för sitt uppehälle när hyran är betald. Att hänvisa till att söka försörjningsstöd är en lösning som bör undvikas, då personen i så fall riskerar att komma i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd, något som går emot syftet med ekonomiskt bistånd. Ett bidrag som enbart kan sökas och fås av personer boende i bostad med särskild service är en lösning som bedöms som lämpligast. Därför föreslås att nya förvaltningen för Individ & Familjeomsorg handlägger bidraget och att det bör inrättas så snart som möjligt. Ekonomiska konsekvenser för Kungsbacka kommun Om Kungsbacka kommun inför ett system som innebär att brukare som bor i bostäder med särskild service garanteras hyresnivåer som kan klaras med de inkomster brukarna vanligtvis har kommer det uppskattningsvis att innebära kostnader för kommunen enligt följande beräkning: Beräkning av kostnader för Kungsbacka kommun vid införande av särskilt bostadstillägg Enhet antal lgh Hyresnivåer Färdigställt Södertrappan* * Onyxvägen gruppbostad Onyxvägen service Munkhättev, Vallda Heberg Fjärås, Prästgårdsängen Smidesvägen gruppbostad Smidesvägen gruppbostad Sandlyckan gruppbostad Summa * Södertrappans tidigare hyressubvention avskaffas med nedtrappning 2016, 2017 och 2018 När gruppbostaden i Gällinge BoDa, tas i drift i augusti 2016 kommer de lägenheterna att få mycket höga hyror, då hela gruppbostaden är specialbyggd som en anpassning till de boendes stora behov av stöd. BoDa kommer därför att hyressättas med utgångspunkt från hyresnivån på andra gruppbostäder,

106 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) 6.000:- i 2016 års hyresnivå. Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg kommer därmed att belastas av mellanskillnaden upp till den hyra som sätts per kvadratmeter i BoDa. För varje lägenhet är den skillnaden kronor årligen i 2016 års hyresnivå= :- årligen fr.o.m Beloppen kan sättas i relation till den genomsnittliga driftskostnaden för en bostad med särskild service, vilken är cirka kronor per plats/ lägenhet och år. År 2020 kommer Kungsbacka att ha cirka 191 bostäder med särskild service inom kommunen. Kommentar till tabellen ovan: Det är två enheter som har hyror som innebär höga utbetalningar av bostadstillägg, Södertrappan, beroende på stora lägenheter, och BoDa, med dels relativt stora lägenheter. För Södertrappans boende är ett bostadstillägg särskilt angeläget, eftersom nämnden för Funktionsstöd beslutat att avveckla de hyressubventioner de boende haft sedan lägenheterna togs i bruk. Avvecklingen av subventionen sker Gunilla Josefsson Ekonomichef

107 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommunalt bostadsbidrag i bostad med särskild service FS/2015: Beslut Nämnden för Funktionsstöd föreslår Kommunfullmäktige besluta att införa kommunalt bostadsbidrag för bostäder med särskild service inom Funktionsstöds verksamhet. Bidraget föreslås träda ikraft 1 januari Anteckning Ingrid Stjernerberg (M) antecknar till protokollet att hon avstår från att delta i beslutet. Sammanfattning Utvecklingsledare Bo Rundberg föredrar ärendet. I Kungsbacka kommun har hyresnivåerna för bostäder med särskild service avpassade för personer med funktionshinder blivit så höga att brukare som erbjuds de nyuppförda lägenheterna i gruppbostäder och servicebostäder inte kan klara av att betala hyran med de relativt låga inkomster de har. Därför föreslås ett bostadsbidrag som kan sökas av den person som bor i bostad med särskild service och vars inkomst inte räcker för att betala hyran när förbehållsbeloppet är avdraget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelse Nämnden för Service Expedierat/bestyrkt

108 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:323 Taxa för Bredbandstjänster - ändring del av taxan Förslag till beslut Den del av taxan som avser svartfiberförbindelse ändras så att priset inte påverkas av längden på förbindelsen under förutsättning att båda anslutningspunkterna finns inom området som är markerat på Bilaga 1 - Översiktskartan Taxan för förbindelsen fastställs enligt tabell nedan. Taxan gäller från 1 januari 2017 Sammanfattning Förslaget är att ändra månadsavgiften för hyra av svartfiberförbindelser inom Kungsbacka stad (bilaga 1), under förutsättningen att A och B adressen ligger inom Kungsbacka stad. Bredbandsmarknaden i kommunen mognar i snabb takt vilket även påverkar prisbilden för de svartfiber som kommunen tillhandahåller till operatörer, myndigheter och större företag. Detta ger en mer rättvis månadskostnad, oavsett hur långt avståndet är mellan anslutningspunkten och Kungsbacka bredbandsnäts teknikbodar. Taxa Avtalstid: 12 mån 24 mån 36 mån 60 mån 120 mån 180 mån Månadskostnad: Moms tillkommer på samtliga priser Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, TE Bilaga 1 - Översiktskarta Beslutet skickas till TE, KKFFS Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

109 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Förändring av del av taxa för bredbandstjänster inom Kungsbacka stad TE/2016: Beslut Nämnden för Teknik godkänner förändring av del av taxa för bredbandstjänster gällande svartfiberförbindelse inom Kungsbacka stad. Övriga taxor för bredbandstjänster bibehålls oförändrade. Förslaget översänds till Kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Förslaget är att ändra månadsavgiften för hyra av svartfiberförbindelser inom Kungsbacka stad (bilaga 1), under förutsättningen att A och B adressen ligger inom Kungsbacka stad. Bredbandsmarknaden i kommunen mognar i snabb takt vilket även påverkar prisbilden för de svartfiber som kommunen tillhandahåller till operatörer, myndigheter och större företag. Detta ger en mer rättvis månadskostnad, oavsett hur långt avståndet är mellan anslutningspunkten och Kungsbacka bredbandsnäts teknikbodar. Avtalstid: 12 mån 24 mån 36 mån 60 mån 120 mån 180 mån Månadskostnad: Moms tillkommer på samtliga priser Expedierat/bestyrkt

110 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Bilaga 1 - översiktskarta Kungsbacka stadsgräns Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-Kungsbacka Bredbandsnät, TE-Stab Expedierat/bestyrkt

111 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2016:310 Förändring av del av taxa för bredbandstjänster inom Kungsbacka stad Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förändring av del av taxa för bredbandstjänster gällande svartfiberförbindelse inom Kungsbacka stad. Övriga taxor för bredbandstjänster bibehålls oförändrade. Förslaget översänds till Kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Förslaget är att ändra månadsavgiften för hyra av svartfiberförbindelser inom Kungsbacka stad (bilaga 1), under förutsättningen att A och B adressen ligger inom Kungsbacka stad. Bredbandsmarknaden i kommunen mognar i snabb takt vilket även påverkar prisbilden för de svartfiber som kommunen tillhandahåller till operatörer, myndigheter och större företag. Detta ger en mer rättvis månadskostnad, oavsett hur långt avståndet är mellan anslutningspunkten och Kungsbacka bredbandsnäts teknikbodar. Avtalstid: 12 mån 24 mån 36 mån 60 mån 120 mån 180 mån Månadskostnad: Moms tillkommer på samtliga priser Teknik Lennart Torgerson lennart.torgerson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

112 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Bilaga 1 - översiktskarta Kungsbacka stadsgräns Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-Kungsbacka Bredbandsnät, TE-Stab Lennart Torgerson Verksamhetschef

113 Bilaga 1 Översiktskarta Förändring av del av taxa för bredbandstjänster inom Kungsbacka stad Teknik

114 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:324 Taxa för VA-verksamhet 2017 Förslag till beslut Brukningsavgifterna inom VA-taxan höjs med 3 procent och anläggningsavgifterna med 1 procent. Taxan gäller från 1 januari Sammanfattning Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med 4 procent. Hänsyn är tagen till samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter samt effektiviseringar i verksamheten. I beräkningen är medtaget att tidigare resultatfond på 1,4 miljoner kommer att förbrukas. Brukningsavgifter föreslås höjas med 3 procent. Anläggningsavgiften har varit oförändrad de senaste två åren. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om ca 1 procent för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1 procent. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, TE & Taxa för Brukningsavgifter Taxa för Anläggningsavgifter Beslutet skickas till TE KKff Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

115 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum VA-taxa 2017 TE/2015:244, TE/2016: Beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till taxejustering av vatten- och avloppstjänster. Brukningsavgifter höjs med 3 % och anläggningsavgifter höjs med 1 %. Ny taxa gäller från 1 januari Beslut med förslag till taxejustering översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med omkring 4 %, vilket inrymmer såväl samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter och effektiviseringar i verksamheten. Budgetering bör göras mot ett underskott då ingående balans i resultatfond är ca 1,4 mnkr, vilken ska förbrukas under Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av brukningsavgiften på 3 %. Anläggningsavgifterna har varit oförändrade under de senaste två åren. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om ca 1 % för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1 %. Expedierat/bestyrkt

116 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-VA planering, TE-Stab Expedierat/bestyrkt

117 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2016:329 VA-taxa 2017 Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till taxejustering av vatten- och avloppstjänster. Brukningsavgifter höjs med 3 % och anläggningsavgifter höjs med 1 %. Ny taxa gäller från 1 januari Beslut med förslag till taxejustering översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med omkring 4 %, vilket inrymmer såväl samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter och effektiviseringar i verksamheten. Budgetering bör göras mot ett underskott då ingående balans i resultatfond är ca 1,4 mnkr, vilken ska förbrukas under Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av brukningsavgiften på 3 %. Anläggningsavgifterna har varit oförändrade under de senaste två åren. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om ca 1 % för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1 %. Teknik Karl Lundgren karl.lundgren@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

118 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Bakgrund Verksamheten för VA har genomfört stora investeringar de senaste åren. De större investeringarna är bland annat ett nytt reningsverk i Lerkil, om- och nybyggnad av reningsverket i Kullavik samt utbyggnaden av kommunalt VA i flera VA-saneringsområden. Dessutom genomförs reinvesteringar i ledningsnät och anläggningar för att bibehålla och förbättra verksamheten. VA avgifter tas ut i två olika former; - Brukningsavgifter är periodiserade och avser löpande kostnader för förbrukning, drift och underhåll. - Anläggningsavgifter är en engångskostnad och avser nyanslutning av fastigheter. Intäkten från anläggningsavgifterna periodiseras på samma sätt som kostnader för investeringar Brukningsavgift Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med omkring 4 %, vilket inrymmer såväl samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter och effektiviseringar i verksamheten. De ökade kostnaderna för investeringar som utförts och planeras kräver att intäkterna ökas, men för 2017 något mindre än den förväntade kostnadsökningen. Bedömningen är att verksamheten för VA bör planeras mot ett underskott då ingående balans i resultatfond är ca 1,4 mnkr, vilken ska förbrukas under Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av brukningsavgiften på 3 %.

119 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Anläggningsavgift Anläggningsavgifterna har varit oförändrade under de senaste två åren. Kungsbacka kommun har sedan en tid tillbaka en relativt hög anläggningsavgift i syfte att täcka självkostnaden för VAutbyggnad beslutade Kommunfullmäktige att anläggningsavgiften skall följa entreprenadindex vilket har gjorts sedan dess med undantag för 2009 då en större justering gjordes. Det framgår även av Taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 9 beslutad av Kommunfullmäktige den 8 december 2015 att anläggningstaxan skall följa index. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om ca 1% för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1%.

120 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Resultat I tabell nedan framgår simulerade intäkter och kostnader samt påverkan på resultatfonden för perioden För att erhålla en långsiktigt hållbar VA-ekonomi bör en taxehöjning om 3% av brukningsavgifter gälla fr.o.m Beloppen nedan är angivna i tkr och avrundade värden Prognos Brukningsavgifter Periodiserad intäkt Övriga intäkter Summa intäkter Driftskostnader Avskrivningar Räntor Summa kostnader Verksamhetsresultat Resultatfond UB Taxejustering 4,0% 3,0% 3,0% 3,0% 2,0% 2% De ökade drifts- och kapitalkostnaderna är anledningen till att brukningsavgifterna behöver höjas även under I kapitalkostnaderna ligger i de stora investeringar kommunen tidigare gjort bland annat i Kullaviks och Lerkils reningsverk. För ett normalhushåll som förbrukar 150 m3 vatten årligen ökar kostnaden med föreslagen taxejustering från 5983 kr inkl moms år 2016 till 6163 kr inkl moms år Resultatutvecklingen i tabellen bygger på utfallet för 2015 och prognos för 2016, osäkerheter finns kring vissa antaganden varför årliga simuleringar behöver göras för att korrigera och justera eventuella felaktiga antaganden.

121 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Förutsättningar och antaganden Inför arbetet med Kommunbudget har VAs resultat under perioden simulerats. Följande förutsättningar gäller för simuleringen; Hänsyn har tagits till befolkningsprognos för kommunen som ger underlag för antal tillkommande abonnenter. Hänsyn har tagits till kommande och pågående va-saneringar. Den specifika förbrukningen, dvs förbrukningen per person av vatten väntas vara oförändrad under perioden Driftkostnaderna är generellt uppräknade med 4 % per år, vilket inrymmer såväl kostnadshöjningar, effektiviseringar och ökad volym på grund av fler abonnenter. Kommunens internränta antas till 2.5% för hela simuleringsperioden. Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån den av nämnden för Teknik beslutade investeringsplanen. Karl Lundgren Förvaltningschef

122 Datum Diarienummer TE/2016:329 VA-taxa 2017 VA brukningsavgifter 2017 Taxejustering om 3% från och med 1 januari Fast avgift Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Vatten kr/år kr/år Vatten, spillvatten kr/år kr/år Vatten, spillvatten, dagvatten* kr/år kr/år *Ingen fast avgift tas ut för dagvatten Rörlig avgift Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Vatten 8,15 Kr/m 3 8,39 kr Spillvatten 16,31 Kr/m 3 16,80 kr Vatten, spillvatten, dagvatten* 24,46 Kr/m 3 25,19 kr *Ingen rörlig avgift tas ut för dagvatten Årsavgift Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Avlopp obebodd fastighet Kr/år kr/år Avlopp 1 per Kr/år kr/år Avlopp 2 per Kr/år kr/år Avlopp 3 per Kr/år kr/år Avlopp 4 per Kr/år kr/år Avlopp 5 per Kr/år kr/år Avlopp 6 per Kr/år kr/år Sommaravlopp Kr/år kr/år Teknik / Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

123 2 (2) KUNGSBACKA KOMMUN Exempel på årsavgift för hushåll med vatten, spillvatten och dagvatten Förbrukning Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms 150 m kr kr 200 m kr kr Avgifter för vattenmätare Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Vinterförvaring 600 kr 618 kr Byte av sönderfrusen mätare 856 kr 882 kr Uthyrning av ståndrörmätare för 257 kr/månad 265 kr/månad brandpost Trasig ståndrörmätare, extra avgift 772 kr 795 kr Kontroll av vattenmätare 856 kr 882 kr Stängning/återkoppling pga. 600 kr 618 kr abonnentens försumlighet Besöksavgift vid upprepade besök 344 kr 354 kr

124 Datum Diarienummer TE/2016:329 VA-taxa 2017 VA anläggningsavgifter 2017 Taxejustering om 1 % från och med 1 januari 2017 Bebyggd bostadsfastighet Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Servisavgift, per ändamål* Fastighetsavgift Tomtyteavgift 44,69 kr/m 2 45,14 kr/m 2 Lägenhetsavgift *Ändamål avser: Vatten/ Spillvatten/Dagvatten Bebyggd annan fastighet Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Servisavgift, per ändamål* Fastighetsavgift Tomtyteavgift 44,69 kr/m 2 45,14 kr/m 2 Lägenhetsavgift - - *Ändamål avser: Vatten/ Spillvatten/Dagvatten Teknik / Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

125 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:327 Taxor Renhållning 2017 Förslag till beslut Taxan för Renhållning höjs med 5 procent enligt bifogat taxeförslag. Höjningen gäller från 1 januari Sammanfattning Renhållningsverksamheten går med underskott med nuvarande taxa beroende på ökade kostnader för transporter och minskade intäkter av trä och flis. De minskade intäkterna beror på att ytorna som använts för detta på Barnamossen inte får belastas med så stora vikter som flisningen orsakar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Renhållningstaxa version Beslut TE Beslutet skickas till TE KKff Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

126 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Taxor Renhållning 2017 TE/2015:110, TE/2016: Beslut Nämnden för Teknik beslutar taxejustering av renhållningstjänster och att höja 5 % över 6 år fastställt i kronor samt återta underskottet från källsorterande fraktioner. Ny taxa gäller från 1 januari 2017 att nämnden för Teknik tillskriver Kommunstyrelsen om att den oförutsedda utgiften för omsorteringen av flis på Barnamossen inte behöver tas ut från kollektivet. Detta är ingen avgiftsrelaterad utgift. Beslut med förslag till taxejustering översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Prognosen för 2016 pekar på att renhållningsverksamheten jämfört med senaste prognos får kostnadsökningar på drygt 6,5 miljoner kronor. Detta beror på ökade kostnader av transporter och minskade intäkter av trä och flis eftersom ytorna på Barnamossens ÅVC inte får belastas med de vikter på de ytor som användes för detta ändamål. Taxan för felsorteringsavgift är den styrning som måste finnas för att kunna ålägga de kunder som felsorterar efter att vi har påpekat detta för kunden, plockanalysen som genomfördes 2015 påvisade att utsorteringen kan förbättras. Förvaltningen har i tjänsteskrivelse daterad angett tre alternativ för taxejusteringar av renhållningstjänster från 1/ Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Expedierat/bestyrkt

127 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Bilaga, Renhållningstaxor 2017 Yrkanden Pär Olsson (C), Renée Sylvan (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag att taxor höjs med 6,5% över 5 år enligt alternativ 3 i tjänsteskrivelse daterad Lars Thelén (M), Åsa Hansson (M) yrkar att höja 5 % över 6 år fastställt i kronor samt återta underskottet från källsorterande fraktioner. Åsa Hansson (M) yrkar att nämnden för Teknik tillskriver Kommunstyrelsen om att den oförutsedda utgiften för omsorteringen av flis på Barnamossen inte behöver tas ut från kollektivet. Detta är ingen avgiftsrelaterad utgift. Proposition Ordförande ställer proposition på Pär Olsson (C), Renée Sylvans förslag och finner det avslaget. Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det avslaget Ordförande ställer proposition på Lars Thelén (M) och Åsa Hansson (M) ändrings yrkande och finner det bifallet Ordförande ställer proposition på Åsa Hansson (M) tilläggsyrkande och finner det bifallet. Reservationer Renée Sylvan (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande. Maria Losman (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag enligt alternativ 1. Expedierat/bestyrkt

128 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutet Skickas till Kommunstyrelsen, TE-Renhållning, TE-Stab Expedierat/bestyrkt

129 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2016:307 Taxor Renhållning 2017 Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till taxejustering av renhållningstjänster. Taxor höjs med 8 %. Ny taxa gäller från 1 januari Beslut med förslag till taxejustering översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Prognosen för 2016 pekar på att renhållningsverksamheten jämfört med senaste prognos får kostnadsökningar på drygt 6,5 miljoner kronor. Detta beror på ökade kostander av transporter och minskade intäkter av trä och flis eftersom ytorna på Barnamossens ÅVC inte får belastas med de vikter på de ytor som användes för detta ändamål. Taxan för felsorteringsavgift är den styrning som måste finnas för att kunna ålägga de kunder som felsorterar efter att vi har påpekat detta för kunden, plockanalysen som genomfördes 2015 påvisade att utorteringen kan förbättras. Förslaget är att höja taxorna från 1/ med 8 % enligt bifogad fil Renhållningstaxor 2017 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Bilaga, Renhållningstaxor 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-Renhållning, TE-Stab Teknik Lennart Torgerson lennart.torgerson@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

130 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Beskrivning av ärendet Prognosen för 2016 pekar på att renhållningsverksamheten jämfört med senaste prognos får kostnadsökningar på drygt 6,5 miljoner kronor. Detta beror på ökade kostander av transporter och minskade intäkter av trä och flis eftersom ytorna på Barnamossens ÅVC inte får belastas med de vikter på de ytor som används för detta ändamål. Progonsen för 2016 pekar på ett resultat på -6,5 milj, men eftersom fonden är 2,0 milj, så uppskattas resultatet för 2016 bli 4,5 milj. Allmän praxis är att fonden bör regleras mellan tre till fem år, med helst på tre års reglering. Om fonden skall regeleras på fem år så betyder detta stora risker för att verksamheten blir underfinansierad. Och vad vi kan se i framöver så kommer inte taxorna att sänkas. Alternativ 1: Detta skulle medföra att man behöver höja taxorna under 2017, 2018, 2019 med 8 % och 2020 med 4 %. Den ökade resultatfonden kommer att behövas så som det ser ut idag eftersom många avtal kommer under de närmaste två åren att upphandlas igen och 2021 kommer insamlingsentreprenaden att upphandlas. Se tabell nedan: Detta skulle medföra för en familj med någon av de två vanligaste tjänsterna innebär förändringen i en ökad kostnad på 9,50 respektive 11,50 kronor i månaden för 2017.

131 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Alternativ 2: Om man skulle kompensera den totala ökade kostnadsökningen omgående så skulle det medföra en höjning av taxorna för 2017 på 22 %. (De ökade intäkterna under beror på befolkningsprognosen. Och de ökade kostnaderna på en index höjning av de befintliga avtalen.) Se tabell nedan: Detta skulle medföra för en familj med någon av de två vanligaste tjänsterna innebär förändringen i en ökad kostnad på 26 respektive 31,50 kronor i månaden.

132 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Alternativ 3: Om man skulle kompensera den totala ökade kostnadsökningen på fem år så skulle det medföra en höjning av taxorna för på 6,5 % per år. Detta skulle också medföra att resultatfonden inte kommer att räcka för de avtal som kommer att upphandlas under de närmaste åren. Och att insamlingsentreprenaden kommer att upphandlas igen Se tabell nedan: Intäkter , , , , ,9 Kostnader , , , , ,7 Höjning % 6,5% 6,5% 6,5% 6,5% 6,5% Årests resultat +/ , ,8 768, , ,2 Skuld/Fodran till Renhållnings kollektivet , , , , , ,7 Detta skulle medföra för en familj med någon av de två vanligaste tjänsterna innebär förändringen i en ökad kostnad på 7,70 respektive 9,35 kronor i månaden. Helår Hämtning varannan vecka Andel kunder Nuvarande taxa Ny taxa 2017 Matavfall 130liter 42% kr kr Matavfall 190liter 28% kr kr Matavfall 370liter 3% kr kr Kompost 130liter 6% kr kr Kompost 190liter 2% kr kr Osorterat 130liter 5% kr kr Osorterat 190liter 4% kr kr Matavfall 130liter. Fritidshus 3% 705 kr 751 kr

133 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Hämtat ur rapport 2015:25 Avfall Sverige, Hushållsavfall i siffror Kommun och länsstatistik 2014 Ett svenskt villahushåll betalade under 2014 i genomsnitt kr inkl moms i avfallsavgift. I Kungsbacka är motsvarande siffra kr för För fritidshus i Sverige var under 2014 den genomsnittliga avgiften kr per år. I Kungsbacka är motsvarande siffra 1024 kr per fritidshus för Lennart Torgerson Verksamhetschef

134 Renhållningstaxa Version Sida 1/27 Renhållningstaxa För hushållsavfall från privatpersoner och därmed jämförligt avfall från verksamheter Beslutad av: Nämnden för Teknik och Kommunfullmäktige Ansvarig förvaltning: Tekniska Förvaltningen Kontakt: Renhållningsavdelningen

135 Renhållningstaxa Version Sida 2/27 Innehållsförteckning 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ansvar för den kommunala renhållningen och gällande regler Ikraftträdande Principer Definitioner Avgiftsskyldighet och avgiftsprinciper Ändrade eller särskilda hämtningsförhållanden Placering av avfallsbehållare Grovavfall Farligt avfall från hushåll Komposterbart trädgårdsavfall Glas och returpapper Sommarhämtning Extrahämtning samt avfall bredvid behållare Felsorteringsavgift Avgift för överfull avfallsbehållare Särskilda avgifter Avgiftsdokument Allmän taxeinformation Abonnemangsformer Avgifter för hämtning av hushållsavfall Abonnemangsavgift Avgifter för villaabonnemang Avgifter för flerbostadshus och samfällighetsföreningar Avgifter för verksamheter Avgifter för slamsugning Avgifter för containrar och underjordsbehållare Containrar Komprimatorcontainrar Evenemangscontainrar Underjordsbehållare Avgifter för tilläggstjänster Avgifter för gångavstånd till kärl Avgifter för extra matavfallskärl Avgifter för extra sommarhämtning av kärl Glas och returpapper Komposterbart trädgårdsavfall Latrin...24

136 Renhållningstaxa Avgifter för grovavfall Avgifter för extra tömningar mm Avgift för felsortering eller överfylld avfallsbehållare Avgifter för återvinningscentraler Avgifter för besök på återvinningscentral Vågavgifter för Barnamossen...27 Version Sida 3/27

137 Renhållningstaxa Version Sida 4/27 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Taxan grundar sig på avgiftsprinciperna i miljöbalken (SFS 1998:808). Avgifter i taxan är angivna inklusive moms. 1.1 Ansvar för den kommunala renhållningen och gällande regler Nämnden för Teknik har ansvaret för den kommunala avfallshanteringen i Kungsbacka kommun. Bestämmelser för avfallshanteringen återfinns i miljöbalken, avfallsförordningen, andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken samt i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. 1.2 Ikraftträdande Taxan träder i kraft Principer Renhållningstaxan är miljöstyrande och ska bidra till att styra mot Kungsbacka kommuns mål inom avfallsområdet. 27 kap. 5 miljöbalken (1998:808) ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshantering främjas. 1.4 Definitioner Begreppen hushållsavfall, verksamheter, grovavfall, små avloppsanläggningar, avfallsbehållare och tomtgräns som används i denna avfallstaxa har samma betydelse som i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. Övriga termer och begrepp som används i denna renhållningstaxa har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927).

138 Renhållningstaxa Version Sida 5/ Avgiftsskyldighet och avgiftsprinciper Avgift får tas ut enligt 27 kap. 4-6 miljöbalken för den avfallshantering som utförs genom kommunens försorg. Avgift ska erläggas till kommunen. Avgiften är årlig eller på annat sätt periodisk. Om insamling, transport eller bortskaffande sker vid enstaka tillfälle tas avgiften ut vid varje särskilt tillfälle. Varje fastighetsägare i kommunen är betalningsskyldig enligt denna renhållningstaxa och ska teckna abonnemang för aktuell avfallshantering. Fast avgift ska erläggas av samtliga fastighetsägare. Vid ägarbyte ska uppgifter om ny ägare och tillträdesdatum snarast lämnas skriftligt till kommunen. Om anmälan eller ansökan om ändrade hämtningsförhållanden inte görs, fortsätter abonnemanget att gälla. Fastighetsinnehavare som underlåtit att anmäla förändring som skulle medfört högre avgift får av nämnden för Teknik påföras den högre avgiften retroaktivt. Avgiftsskyldighet gäller även vid de tillfällen då avfallsbehållaren inte varit tillgänglig vid hämtningstillfället, inte använts eller varit placerad på annat sätt än angiven plats. 1.6 Ändrade eller särskilda hämtningsförhållanden Varmkompostering Kompostering i egen varmkompost kan beviljas enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun och får endast göras i för ändamålet godkänd behållare. Uppehåll i hämtning av hushållsavfall, slam och latrin Uppehåll i hämtning prövas efter skriftlig ansökan till renhållningsavdelningen enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun.

139 Renhållningstaxa Version Sida 6/27 Gemensamma avfallsbehållare eller gemensam avfallslösning Vid gemensamma avfallsbehållare eller gemensam avfallslösning delar två, tre eller högst fyra närbelägna fastigheter på de rörliga avgifterna. Fast avgift utgår för samtliga fastigheter. Gemensamma avfallsbehållare eller gemensam avfallslösning kan beviljas enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. 1.7 Placering av avfallsbehållare Avfallsbehållare, som renhållaren ska tömma, ska senast kl på hämtningsdagen vara placerad vid tomtgräns eller vid en av nämnden för Teknik anvisad plats inom rimligt gångavstånd. Avfallsbehållare för flerfastigheter och verksamheter ska vara placerad högst 2 meter från hämtningsfordonets ordinarie uppställningsplats. Vid hämtning av avfall i avfallsbehållare som ej är placerad vid tomtgräns räknas avståndet till avfallsbehållaren från hämtningsfordonets ordinarie uppställningsplats. Avstånd mellan avfallsbehållare och hämtningsfordonets ordinarie uppställningsplats får ej överstiga 50 meter. I annat fall ska fastighetsinnehavaren anvisas av kommunen om att avfallet samlas in och hämtas vid av nämnden för Teknik angiven plats. 1.8 Grovavfall Grovavfall som är sorterat enligt kommunens anvisningar kan av enskilda hushåll/fastighetsinnehavare lämnas vid bemannad återvinningscentral där man har ett bestämt antal kostnadsfria besök. Dessa är satta enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. Kostnaden för detta täcks av taxans fasta avgift. Grovavfall kan även hämtas genom budning mot en särskild budningsavgift. Hämtning sker

140 Renhållningstaxa enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. 1.9 Farligt avfall från hushåll Farligt avfall från hushåll kan lämnas till bemannad återvinningscentral enligt kommunens sorteringsanvisningar. Farligt avfall i för ändamålet avsedd behållare kan även hämtas efter beställning. Tjänsten beställs hos kommunen. Version Sida 7/ Komposterbart trädgårdsavfall Komposterat trädgårdsavfall från villor och fritidshus kan avlämnas vid återvinningscentral. Behandlingskostnaden täcks av den fasta avgiften. I taxan finns även ett särskilt abonnemang för hämtning av komposterbart trädgårdsavfall i kärl från villor och fritidshus. Behållare ska på hämtningsdagen vara placerade vid tomtgräns senast kl Glas och returpapper Glas och returpapper kan lämnas till återvinningsstation. I taxan finns ett särskilt abonnemang som hämtning av glas och returpapper från villor, fritidshus eller flerfastighetsbostäder. Behållare ska på hämtningsdagen vara placerade vid tomtgräns eller avsett hämtställe senast 06: Sommarhämtning För abonnemanget Matavfall Blir Biogas kan veckohämtning av matavfall och brännbart restavfall, (s.k. sommarhämtning), beställas som en tilläggstjänst under veckorna 19 till 38. Tillägget kan beställas både för

141 Renhållningstaxa helårsabonnemang och delårsabonnemang. Tjänsten erbjuds i huvudsak för att undvika olägenheter under sommarmånaderna som kan uppstå då matavfall lagras. Tjänsten kan endast beställas för alla veckor under vecka och beställs senast vecka Extrahämtning samt avfall bredvid behållare Då större mängder brännbart restavfall eller matavfall än vad som får plats i avfallsbehållare uppstår på fastigheten ska detta hämtas genom extrahämtning mot särskild avgift. Extrahämtning mot kostnad kan beställas och kan ske i samband med ordinarie hämtning genom att fastighetsinnehavaren lägger avfallet i en säck vid sidan av avfallskärlet. Hämtning sker vid tomtgräns eller av nämnden för Teknik avsedd plats. Avfall som ej lagts i avfallskärl medtages ej vid ordinarie hämtning utan att särskild tilläggstjänst beställts senast en dag före ordinarie hämtningsdag. Version Sida 8/ Felsorteringsavgift Om otillåtet avfall läggs i avfallsbehållare har nämnden för Teknik rätt att debitera en felsorteringsavgift, detta gäller även vid besök på återvinningscentral. Renhållningspersonal kontrollerar kvaliteten på avfallet i samband med varje tömning. Om behållaren innehåller otillåtet avfall töms den inte, men avgift tas ut. För att få tömt behöver fastighetsinnehavaren beställa en extra tömning eller plocka bort det otillåtna avfallet. I samband med andra påpekandet om felsortering i avfallsbehållare debiteras en avgift för felsortering. Vid det tredje påpekandet kan befintlig abonnemangsform ändras.

142 Renhållningstaxa 1.15 Avgift för överfull avfallsbehållare Vid tillfällen då avfallsbehållare är överfulla har nämnden för Teknik rätt att debitera en avgift. Vid tömning kommer renhållningspersonal göra en bedömning om kärlet är överfullt, är det fallet kommer kärlet ej tömmas vid hämtningstillfället. Fastighetsinnehavaren kommer istället att få beställa en extra tömning samt betala för eventuella extra säckar som kan uppstå. I samband med andra påpekandet om överfulla sopkärl debiteras en avgift. Vid det tredje påpekandet kan befintlig abonnemangsform ändras. Version Sida 9/ Särskilda avgifter För hämtning med andra metoder än de som är beskrivna i denna renhållningstaxa eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt får nämnden för teknik besluta om särskilda avgifter i enlighet med grunderna för denna renhållningstaxa och de grunder som anges i 27 kap 5 miljöbalken.

143 Renhållningstaxa Version Sida 10/27 2 Avgiftsdokument 2.1 Allmän taxeinformation Avgifterna som finns för de olika abonnemang som finns består av två olika delar: Fast avgift Rörlig avgift Dessa två delar täcker kostnader för följande: Fast avgift Återvinningscentraler Kundtjänst Administration Rörlig avgift Tömning av kärl Behandling av insamlat matavfall (biogasproduktion) Förbränningsavgift (brännbart och osorterat brännbart och matavfall)

144 Renhållningstaxa Version Sida 11/ Abonnemangsformer I Kungsbacka kommun är renhållningstaxan miljöstyrande. Detta innebär att det renhållningsabonnemang som ger störst miljöbelastning kommer att ge den största avgiften. De tre abonnemang som erbjuds kan tecknas på helår eller delår är följande: Matavfall Blir Biogas I detta abonnemang sorteras matavfallet ut i en separat brun påse och läggs sedan i ett brunt ventilerat kärl som sedan körs till en biogasanläggning där det rötas till biogas. Förpackningar och tidningar lämnar du på en återvinningsstation, brännbart restavfall lägger du i det gröna kärlet och farligt avfall och grovavfall lämnas på återvinningscentral. Detta abonnemang är ett av de två billigaste och här ingår bruna påsar, påshållare samt ett brunt matavfallskärl för varje grönt kärl. Eftersom det finns risk att olägenhet uppstår hämtas matavfall inte mer sällan än var 14:e dag. Egen Varmkompost I detta abonnemang sorterar du också ut matavfallet, men du lägger det i en egen godkänd varmkompostbehållare, ansökan för detta görs hos kommunen. Förpackningar och tidningar lämnar du på en återvinningsstation, brännbart restavfall lägger du i det gröna kärlet och farligt avfall och grovavfall lämnas på en återvinningscentral. Detta abonnemang är också ett av de två billigaste. Eftersom matavfallet tas omhand vid fastigheten kan hämtningsintervallet för det brännbara restavfallet vara upp till var fjärde vecka. Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat I detta abonnemang lägger man det brännbara restavfallet och matavfallet tillsammans i ett grönt kärl. Förpackningar och tidningar lämnar du på en

145 Renhållningstaxa återvinningsstation och farligt avfall och grovavfall lämnas på en återvinningscentral. Detta abonnemang ger högst miljöbelastning och är därför det dyraste abonnemanget. Version Sida 12/ Avgifter för hämtning av hushållsavfall Abonnemangsavgift I abonnemangsavgiften ingår ett antal tjänster. Bland annat följande: Hämtning av avfall enligt fastställt hämtschema vid fastighetsgräns eller annan av nämnden för Teknik fastställd plats. Transport av avfallet från hämtställe till behandlingsanläggning. Behandling av insamlat avfall. Kort till återvinningscentral med ett bestämt antal besök beroende på abonnemangsform. Kärl eller behållare för respektive avfallsslag (ej underjordsbehållare eller slamtömning). Påsar och påshållare för matavfall. Upp till två meters dragväg till hämtfordon för avfallskärl. I slamtömmningsavgift ingår slangdragning upp till 20 meter. Bland annat följande ingår inte i avgiften utan utgör fastighetsägarens skyldighet: Anordna farbar väg till hämtställe. Anordna hårdgjord och plan yta på behållarens dragväg mellan uppställningsplats och hämtställe. Skotta snö, sanda och röja vegetation längs dragvägar och uppställningsplatser. Rengöra avfallsbehållare Se till att renhållaren har tillträde till behållarna på hämttillfälle

146 Renhållningstaxa Version Sida 13/27 Att avfall i behållare går att tömma utan svårighet. Avser i huvudsak fastfruset eller intorkat avfall.

147 Renhållningstaxa Version Sida 14/ Avgifter för villaabonnemang Helårsabonnemang gäller för villor med permanentboende. I priserna ingår en grundavgift på 820 kr för abonnemangen Matavfall Blir Biogas och Egen Varmkompost en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat Nya abonnemang med 660 L kärl kan ej beställas för permanent och säsongsboende. Årsavgifter Helårsabonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall Matavfall Blir Biogas Egen Varmkompost Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 130 Liter Varannan vecka Var fjärde vecka Liter Varannan vecka Var fjärde vecka Liter Varannan vecka Var fjärde vecka Liter Varannan vecka Var fjärde vecka - - -

148 Renhållningstaxa Version Sida 15/27 Delårsabonnemang gäller för fritidshus med säsongsboende med hämtning vecka I priserna är moms inkluderat och det ingår en grundavgift på 410 kr för abonnemangen Matavfall Blir Biogas och Egen Varmkompost en grundavgift på 652 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Nya abonnemang med 660 L kärl kan ej beställas för permanent och säsongsboende. Årsavgifter Delårsabonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall Matavfall Blir Biogas Egen Varmkompost Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 130 Liter Varannan vecka Var fjärde vecka Liter Varannan vecka Var fjärde vecka Liter Varannan vecka Var fjärde vecka Liter Varannan vecka Var fjärde vecka - - -

149 Renhållningstaxa Avgifter för flerbostadshus och samfällighetsföreningar Version Sida 16/27 Helårsabonnemang gäller för flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 820 kr för abonnemangen Matavfall Blir Biogas och Egen Varmkompost en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat Årsavgifter Helårsabonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall Matavfall Blir Biogas Egen Varmkompost Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 130 Liter Två gånger per vecka Varje vecka Liter Två gånger per vecka Varje vecka Liter Två gånger per vecka Varje vecka Liter Två gånger per vecka Varje vecka

150 Renhållningstaxa Version Sida 17/ Avgifter för verksamheter Helårsabonnemang gäller för verksamheter. I priserna ingår en grundavgift på 820 kr för abonnemangen Matavfall Blir Biogas och Egen Varmkompost en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Årsavgifter Helårsabonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall Matavfall Blir Biogas Egen Varmkompost Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 130 Liter Två gånger per vecka Varje vecka Liter Två gånger per vecka Varje vecka Liter Två gånger per vecka Varje vecka Liter Två gånger per vecka Varje vecka Källsorterat Matavfall från restauranger, skolkök mm. Gäller endast vid separat abonnemang dvs. ej i kombination med brännbart avfall Veckohämtning helår Veckohämtning delår 1 530

151 Renhållningstaxa Version Sida 18/ Avgifter för slamsugning Slambrunnar skall tömmas minst vart 12e månad, men kan fås tömt med intervallen var 6e eller 3e månad. Fettavskiljare skall tömmas minst var 3e månad. Avgifter per tömning av slutna avloppstankar, brunnar eller fettavskiljare Volym På aviserad tid av Inom fem valda Inom valt dygn På specifik timme entreprenör dagar <2 kbm kbm Tilläggsavgift för varje kubikmeter slam utöver 4 kbm På aviserad tid av entreprenör Inom fem Inom valt dygn På specifik timme valda dagar Avgifter för hämtning av fosforfilter från minireningsverk Kassett Sugning löst filtermaterial Avgifter för tilläggstjänster för slamsugning och fosforfilter Slangdragning över 20 m (kr per 5 m, Max 50 m) 21 Framkörning vid uteblivet uppdrag (bomkörning) 922 Kranbil vid hämtning (kr per timme) Slambil (kr per timme) Hjälparbetare (kr per timme) 819

152 Renhållningstaxa Version Sida 19/ Avgifter för containrar och underjordsbehållare Containrar Helårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 820 kr för abonnemanget Matavfall Blir Biogas och en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Hämtning Container helår Storlek och Hämtningsintervall Matavfall Blir Matavfall och årsintervall Biogas Brännbart Restavfall Blandat 5 kbm helår Varje Vecka Varannan Vecka kbm helår Varje Vecka Varannan Vecka

153 Renhållningstaxa Version Sida 20/27 Delårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 410 kr för abonnemanget Matavfall Blir Biogas och en grundavgift på 652 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Hämtning Container delår Storlek och Hämtningsintervall Matavfall Blir Matavfall och årsintervall Biogas Brännbart Restavfall Blandat 5 kbm delår Varje Vecka Varannan Vecka kbm delår Varje Vecka Varannan Vecka Komprimatorcontainrar Helårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Hämtning komprimatorcontainer Storlek och årsintervall Hämtningsintervall Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 5 kbm helår Varannan Vecka Var fjärde vecka kbm helår Varannan Vecka Var fjärde vecka

154 Renhållningstaxa Version Sida 21/ Evenemangscontainrar Används för tillfälliga och korta evenemang eller liknande och kan hyras per dag eller per månad. Max hyrtid för dessa är två månader i sträck. Kan nyttjas av verksamheter. Hämtning Evenemangscontainer Storlek Intervall Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 4-6 kbm Per dag kbm Per månad kbm Per dag kbm Per månad Utkörning/återtagning eller tömning/återställning vid hyra Underjordsbehållare Helårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 1305 kr. Hämtning underjordsbehållare Tömning <2 kbm Matavfall Varje vecka Varannan vecka Tömning 2-4 kbm Brännbart Varje vecka Varannan vecka Tömning 4,5-6 kbm Brännbart Varje vecka Varannan vecka

155 Renhållningstaxa Version Sida 22/ Avgifter för tilläggstjänster Avgifter för gångavstånd till kärl Tillägg för gångavstånd är endast möjligt för avfallskärl. För att teckna sig på denna tilläggstjänst måste en ansökan lämnas in till renhållningsavdelningen som kommer att utreda om förutsättningarna tillåter gångavstånd. Först efter en godkänd ansökan kan denna tilläggstjänst tecknas. Avgifter för gångavstånd helår Avstånd Varje vecka Varannan vecka Vart 4:e vecka 2-10 m m m Avgifter för gångavstånd delår Avstånd Varje vecka Varannan vecka Vart 4:e vecka 2-10 m m m

156 Renhållningstaxa Version Sida 23/ Avgifter för extra matavfallskärl För varje grönt kärl hos privatpersoner ingår ett brunt kärl, utöver det går det att få extra bruna kärl mot avgift. Avgifter för varje extra 140 liters kärl för matavfall Varannan vecka helår Varannan vecka delår Avgifter för extra sommarhämtning av kärl För abonnemanget Matavfall blir biogas kan veckohämtning av matavfall och brännbart beställas som en tilläggstjänst under sommaren (v19-v38). Tillägget kan beställas både för helårsabonnemang och delårsabonnemang. Tjänsten erbjuds i huvudsak för att undvika olägenheter under sommarmånaderna som kan uppstå då matavfall lagras. Tjänsten tecknas för alla veckor och sista datum för att anmäla sig till tilläggstjänsten är 15:e april Avgifter för extra sommarhämtning under vecka liter grönt kärl liter grönt kärl liter grönt kärl liter grönt kärl Pris per extra 140 liter brunt kärl 784

157 Renhållningstaxa Version Sida 24/ Glas och returpapper Hämtning glas och returpapper helår Glas och Returpapper Villa hämtning månadsvis 477 Glas och Returpapper Flerbostadshus hämtning veckovis Hämtning glas och returpapper delår vecka Glas och Returpapper Villa hämtning månadsvis 268 Glas och Returpapper Flerbostadshus hämtning veckovis Komposterbart trädgårdsavfall Hämtning av komposterbart trädgårdsavfall varannan vecka under v.14-45, 10 stycken hämtningar ingår Kärl 240 L Kärl 370 L Latrin Hämtning av latrinkärl Budad hämtning inklusive ett nytt latrinkärl Gångavstånd 2-10 m, per tillfälle och behållare 5 Gångavstånd m, per tillfälle och behållare 10 Gångavstånd m, per tillfälle och behållare 16

158 Renhållningstaxa Version Sida 25/ Avgifter för grovavfall Hämtning Grovavfall Mindre än 1 kbm 819 Utöver 1 kbm, per extra kbm Avgifter för extra tömningar mm. Extra tömningar mm. Per extra säck vid ordinarie tömning 109 Extra tömning av kärl, oavsett storlek 328 Extra tömning av container vid årsabonnemang (4-8 kbm) Extra tömning av underjordsbehållare vid årsabonnemang (<2 6 kbm) Byte eller utställning av begagnat kärl, kr per gång Avgift för felsortering eller överfylld avfallsbehållare Avgift för felsortering eller överfylld avfallsbehållare Per behållare 500

159 Renhållningstaxa Version Sida 26/ Avgifter för återvinningscentraler Avgifter för besök på återvinningscentral Som privatperson har du 15 respektive 7 fria besök på återvinningscentralerna, beroende på vilken abonnemangsform du har. Besöken utöver det kostar enligt tabell nedan. Verksamheter har inga fria besök utan betalar per besök. Maximal mängd avfall per besök är vad som lagligen får lastas i/på ett fordon eller en fordonskombination med totalvikt på max kg. Dessutom gäller volymbegränsning på maximalt tre kubikmeter per kortbesök och max tio slipers eller motsvarande per kortbesök. Vid besök med större volym än tre kubikmeter gäller följande: 0,0-3,0 kubikmeter - kortet dras 1 gång 3,5-6,0 kubikmeter - kortet dras 2 gånger och så vidare. Fordonskombinationer över kg hänvisas till att vägas in på vågen på Barnamossens avfallsanläggning på samma villkor och prislista som tunga lastbilar. Laglig lastvikt gäller för både dragfordon och eventuellt släpfordon, vid eventuell tvist kan kontrollvägning kan ske på Barnamossens återvinningscentral. Volym- och viktuppskattning görs av återvinningscentralernas personal. Avgifter för privatpersoner Mottagningsavgift för besök utöver de besök som ingår i renhållningstaxan 263 För ett extra eller förlorat ÅVC-kort 105

160 Renhållningstaxa Version Sida 27/27 Avgifter för verksamheter Mottagningsavgift per besök 263 För ett extra eller förlorat ÅVC-kort Vågavgifter för Barnamossen Vågavgifter Barnamossen Kontaminerat trä, per ton Metall, per ton (i hanterbar storlek) 0

161 Datum Diarienummer TE/2016:307 Läsanvisning för Taxor Renhållning 2017 NTE Nämnden för Teknik beslutade taxejustering av renhållningstjänster och att höja 5 % över 6 år fastställt i kronor samt återta underskottet från källsorterande fraktioner. Ny taxa gäller från 1 januari Förvaltningens förslag tjänsteskrivelse för Taxor Renhållning 2017 har reviderats i enlighet med nämndens beslut enligt följande: De tjänster där matavfall sorteras ut till biogasproduktion eller egen varmkompost är höjda med 5,1 % De tjänster som ej sorterar ut matavfall är höjda med 4,57 % Övriga tjänster är höjda med 5 % Den totala höjningen av Taxor Renhållning 2017 är 5 % från 1/1 år /Eget_Förvaltning/ Erik Wikstrand erik.wikstrand@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

162 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:229 Förslag till likvidation av HallWan AB - kommunfullmäktiges yttrande Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun tillstyrker att HallWan AB likvideras enligt HallWan AB:s styrelses förslag. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kungsbacka kommuns företrädare vid stämma i HallWan AB att rösta för att HallWan AB likvideras. Sammanfattning HallWan AB:s årsstämma 2016 har beslutat att överlämna förslag om likvidation av bolaget till ägarkommunerna för att ge kommunfullmäktige i Laholm, Halmstad, Hylte och Kungsbacka möjlighet att ta ställning samt yttra sig över förslaget. Yttrande ska lämnas senast Enligt bolagsordningen ska bolaget bereda fullmäktige i ägarkommunerna möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Bolaget har även underställningsplikt enligt ägardirektivet som innebär att kommunfullmäktiges i respektive ägarkommun yttrande ska inhämtas i frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Förslaget om likvidation av bolaget avgörs på bolagsstämma där Kungsbacka kommun deltar och röstar för sina aktier i egenskap av ägare. Kommunfullmäktige har 2013 yttrat att Kungsbacka bör ta över tillstånden för FWA-licenserna inom kommunen samt att avveckla aktieinnehavet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, HallWan AB, remiss med förslag till likvidation Frekvensöverlåtelse från HallWan till ägarkommunerna Utredning och åtgärder Årsstämma Kommunfullmäktige , 37 Förutsättningar och alternativ för framtida innehav av frekvenstillstånd remiss Beslutet skickas till HallWan, Laholms kommun, Hylte kommun, Halmstad kommun, KLK;GJ Kommunledningskontoret Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör ann-charlotte.jarnstrom@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

163 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beskrivning av ärendet HallWan AB bildades 2002 för att ansöka och inneha frekvenstillstånd som vid denna tid endast utannonserades och tilldelades länsvis. De kommuner som hade behov av frekvenstillstånd för bredbandsutbyggnad kunde därmed inte få tillstånd enbart för den egna kommunen. HallWan AB ägs med lika delar av de kommuner i Halland som hade behov av tillstånd - Laholm, Halmstad, Hylte och Kungsbacka. HallWan AB har sedan 2002 tillstånd från Post- och telestyrelsen, PTS, för två regionala FWAlicenser för radiobaserat bredband i Hallands län. Tillstånden gäller till 31 mars Tillstånden kunde 2002 endast sökas och tilldelas länsvis. Numera är det möjligt att ha tillstånd kommunvis. Förutsättningar finns för att ansöka om medgivande från PTS att överlåta hela eller delar av tillståndet till en eller flera av aktieägarna. Förutsättningarna är att förvärvaren uppfyller samma krav som ställs på HallWan, att det inte inverkar menligt på konkurrensen, att det inte innebär ändrad användning och att inget annat talar mot det. I och med möjligheten att ägarkommunerna kunde förvärva och inneha frekvenserna påbörjade HallWan överläggningar med ägarna om detta, med ett antal olika handlingsalternativ. Respektive fullmäktige yttrade sig över dessa under våren Överläggningarna har tagit lång tid och delvis inte varit framgångsrika. Laholm, Hylte och Kungsbacka har slutligen kunnat enas om ett förslag som innebär att Laholm och Kungsbacka förvärvar de delar av licenserna som avser respektive kommun och att Laholm och Kungsbacka därefter säljer sina aktier till Halmstad. Halmstad har inte gått med på detta förslag. HallWan AB:s styrelses majoritet samt aktieägarmajoriteten på årsstämman har därför föreslagit att bolaget likvideras. Enligt bolagsordningen ska bolaget bereda fullmäktige i ägarkommunerna möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Bolaget har även underställningsplikt enligt ägardirektiv som innebär att kommunfullmäktiges i respektive ägarkommun yttrande ska inhämtas i frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. HallWan AB:s styrelse och årsstämma har skickat över förslaget till likvidation för att ge kommunfullmäktige i ägarkommunerna möjlighet att ta ställning och yttra sig. Förslaget om likvidation av bolaget avgörs på bolagsstämma där Kungsbacka kommun deltar och röstar för sina aktier i egenskap av ägare. Kommunfullmäktige har tidigare tagit ställning till att Kungsbacka bör ta över tillstånden för FWA-licenserna inom kommunen samt att avveckla aktieinnehavet. Det föreslås att förslaget om likvidation tillstyrks samt företrädaren på bolagsstämma får i uppdrag att rösta för detta. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

164 HaiiWan AB Till kommunfullmäktige i Laholms kommun Halmstad kommun Hylte kommun Kungsbacka kommun Kommunfullmäktiges möjlighet att ta ställning till samt yttra sig över förslag till likvidation av HaiiWan AB Hall W an AB:s årsstämma har beslutat att överlämna förslag om likvidation till ägarkommunema för att ge kommunfullmäktige i ägarkommunerna Laholm, Halmstad, Hylte och Kungsbacka möjlighet att ta ställning samt yttra sig. Styrelsen överlämnar härmed förslaget om likvidation. Kommunfullmäktiges ställningstagande och yttrande emotses åter till HallWan AB senast Kungsbacka som ovan Bifogade handlingar: Förslag tilllikvidation Årsstämma, protokoll styrelseprotokoll Underlag från tidigare utredningar HallWan AB c/o Kungsbacka kommun KUNGSBACKA Bankgiro Orgnr Säte Kungsbacka Hallands län Likvidation -fullmäktiges ställningstagande

165 HaiiWan AB Förslag till beslut om likvidation av HaiiWan AB Bolagsstämman beslutar att likvidera Hall W an AB enligt förutsättningarna i detta förslag. Bolagsstämman uppdrar åt styrelsen att före likvidationens ilaaftträdande överlåta frekvenstillstånd till aktieägare som önskar erhålla tillstånd inom den egna kommunen, under förutsättning av Post- och Telestyrelsens tillstånd till överlåtelsen. Bolagstämman uppdrar åt styrelsen att före likvidationens ilaaftträdande träffa överenskommelse med aktieägare som så önskar, om fortsatt hantering av frekvenser. Aktiebolagslagens (25 kap 2 ) krav på uppgifter som ska finnas i förslag om likvidation Skälen för likvidation och vilka alternativ tilllikvidation som finns styrelsens majoritet bedömer att det inte finns förutsättningar för aktieägarna för fortsatt samarbete om frekvenstillstånd inom ramen för Hall W an AB. - Organisationsformen är inte längre nödvändig för att aktieägarna ska kunna hantera frekvenserna inom den egna kommunen. - l(ostnadema inom bolaget och för aktieägarnas egen hantering av aktiebolagsformen överstiger nyttan av att driva verksamheten i aktie bolagsform. - Verksamheten kan effektiviseras genom att aktieägarna kan välja att överta frekvenstillstånden i förvaltningsform inom respektive kommun. Bolaget bör därför likvideras. Alternativet tilllikvidation är att de överlåtelser och överenskommelser som redogörs för under stycke två och tre ovan genomförs samt att aktierna därefter överlåts till aktieägare som önskar fortsätta verksamheten i bolagsform. Förslag till tidpunkt från vilken likvidationen ska gälla Likvidationen föreslås gälla från l, för att ge tid till överlåtelse av frekvenstillstånden samt godkännande av detta från Post- och Telestyrelsen. Beräknad tidpunkt för skifte Senast i augusti 2017 Bolagets tillgångar kommer vid tiden för likvidationens ikraftträdande bestå av bankmedel och eventuellt kvarvarande frekvenstillstånd inom Hallands län. Likvidatom bör därför kunna begränsa avvecklingen till återlämnande av tillstånd samt kallelse på okända borgenärer. Tiden för okända borgenärer att anmäla fordran är sex månader från kallelsen. HallWan AB c/o Kungsbacka kommun KUNGSBACKA Bankgiro Orgnr Säte Kungsbacka Hallands län Likvidation Hal!Wan AB- styrelsensförslag till beslut

166 Sida 2 (2) skifteslikvidens beräknade storlek skifteslikviden beräknas uppgå till insatt aktiekapital eller något högre. Aktiekapitalet uppgår till kr. Förslag tilllikvidator styrelsen föreslår att likvidator utses av Bolagsverket alternativt att styrelsen tar fram ett förslag på likvidator till den extra bolagsstämma som hålls efter aktieägarnas behandling av förslaget. Kungsbacka som ovan På uppdrag av styrelsen i HallWan AB Ulrika Landergren Ordförande Gunilla Josefsson Verkställande direktör

167 HaiiWan AB ÅRSSTÄMMA nr 1/2016 Plats: stadshuset i Kungsbacka, Terrariet, samt telebil~sammanträde "Skype" SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tid: Närvarande Röstlängd: Ägare: Kungsbacka kommun Laholms kommun Halmstad kommun Antal aktier och röster 250 aktier och 250 röster 250 aktier och 250 röster 250 aktier och 250 röster För ägarna, stämmoombud: Peter Wesley, deltar i Kungsbacka Elisabeth Babic, deltar via Skype Anders Rosen, deltar via Skype styrelse: Ulrika Landergren, Kungsbacka kommun, deltar i Kungsbacka Ove Bengtsson, Tormarp, Laholms kommun, deltar via Skype Ronny Löfqvist, Hylte kommun, deltar via Skype Christer Meuller, Halmstad kommun, deltar via Skype Ersättare Ove Bengtsson, Altona, Laholms kommun, deltar via Skype Övriga: Tommy Jacobsson, lekmannarevisor, Laholm, deltar via Skype Ann-Charlotte Westlund, lekmannarevisor, Halmstad, deltar via Skype Gunilla Josefsson, ekonomidirektör Kungsbacka kommun, verkställande direktör, deltar i Kungsbacka Anna Rehnberg, kommunjurist, Kungsbacka kommun, protokollförare, deltar i Kungsbacka Ärenden: l stämmans öppnande styrelsens ordförande Ulrika Landergren hälsade de närvarande välkomna och öppnade mötet. 2 Val av ordförande vid stämman styrelsens ordforande Ulrika Landergren utsågs till ordförande vid stämman. 3 Upprättande och godkännande av röstlängd Röstlängd upprättades och godkändes, se ovan. 4 Val av justerare att jämte ordföranden justera protokollet Peter Wesleyutsågs attjämte ordförandenjustera dagens protokoll. 5 Godkännande av dagordning Förslag till dagordning på stämman godkändes. 6 Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad Konstaterades att stämman blivit behörigen sammankallad. 1(4) Årsstämma (sv)

168 HaiiWan AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport styrelsen la fram underskriven årsredovisning med däri intagen resultat- och balansräkning för räkenskapsåret , revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapp ort. 8 Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkning Beslut Årsstämman fastställde resultat- och balansräkning för räkenskapsåret , så som de är intagna i årsredovisningen. b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen Vid styrelsesammanträde den 15 februari 2016 beslöt styrelsen föreslå årsstämman att till förfogande stående resultat balanserad vinst årets resultat disponeras så att i ny räkning överfors Beslut Årsstämman godkände styrelsens förslag till disposition av resultatet. c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören Beslut Årsstämman beviljade enhälligt styrelsens ledamöter och den verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisorer med suppleanter Beslut Årsstämman beslöt att arvode åt styrelsen och lekmannarevisor, med suppleanter, inte ska utgå från bolaget. Revisorsarvode ska utgå enligt godkänd räkning. lo Anmälningsärende-kommunfullmäktiges i Laholm, Halmstad, Hylte och Kungsbacka val av styrelseledamöter och lekmannarevisorer Några nya val av styrelsedarnöter har inte anmälts från ägarkommunema, utan tidigare val är gällande. Kommunfullmäktige i ägarkommunema har for tiden intill slutet av den ordinarie årsstämman som följer efter nästa val till kommunfullmäktige utsett HallWan AB:s styrelse och lekmannarevisorer enligt följande Följande bolagsfunktionärer noteras till protokollet: styrelseledamöter Ove Bengtsson, Tarmarp Laholm 2(4) Årsstämma (sv)

169 HaiiWan AB Suppleanter styrelsen Christer Meuller Ronny Löfqvist Ulrika Landergren Ove Bengtsson, Altona AlnelaKara GöranEdberg Fredrik Hansson SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Halmstad Hylte Kungsbacka Lekmannarevisor Lekmannarevisor, suppleant Tommy Jacobsson Ann-Charlotte W estlund Bernt Samuelsson Jan-Olof Johansson Laholm Halmstad Laholm Halmstad 11 Val av revisor och revisorssuppleant Det noterades att på årsstämma utsågs Ernst och Young AB, med huvudansvar av Hans Gavin, till revisor och Peter Öfverström till revisorssuppleant, för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet 12 Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen styrelsens förslag att likvidera bolaget Ulrika Landergren föredrog styrelsens förslag till beslut enligt utsända handlingar. Anders Rosen yrkade avslag på styrelsens förslag och yrkade för Halmstad kommuns del följande. Stämman ger styrelsen i uppdrag att ta fram underlag för diskussion kring bolagets fortlevnad innefattande: l. att tillsätta en arbetsgrupp ledd av VD och som innefattar en tjänsteman ifrån respektive kommun. 2. att ifrån PTS skriftligen inhämta underlag och dokumentation avseende förutsättningarna att dela upp frekvensen och samordningsansvaret på respektive kommun. 3. att lämna förslag på framtida organisation, att avrapportera detta till styrelsemötet XX samt remittera förslaget till respektive KF. 4. Samtliga förslag skall vara konsekvens beskrivna. Elisabet Babic och Peter Wesley yrkade enligt styrelsens förslag. Ordföranden ställde proposition på styrelsens förslag och Anders Rosens yrkande och fann styrelsens förslag bifallet. Beslut Årsstämman beslutar att överlämna förslaget om likvidation till ägarkommunema för att bereda fullmäktige möjlighet att ta ställning samt yttra sig över förslaget. Reservation Anders Rosen reserverade sig mot beslutet. Några övriga ärenden förelåg inte. 3(4) Årsstämma (sv)

170 HaiiWan AB SAMMANTRÄDESPROTOKOll Stämmans avslutande Ordföranden förklarade stämman avslutad. Vid protokollet: Kungsbacka Anna Rehnberg Justeras: (4) Arsstämma (sv)

171 HaiiWan AB Frekvensöverlåtelse från HaiiWan AB till ägarkommunerna- utredning och åtgärder l. I anslutning tilllagändring som öppnade möjlighet för ägarkommunema att inneha frekvenstillstånd kommunvis, inledde HallWans styrelse 2011 en intern diskussion om verksamhetens framtid. Verkställande direktören påbörjad e utredning om förutsättningarna för överlåtelse av frekvenstillstånden. 2. Tjänstemän från Hylte, Halmstad, Laholm och Kungsbacka bjöds i juni 2012 in till överläggningar i början av hösten. Tjänstemän från Hylte, Halmstad och Kungsbacka samt Hallwans verkställande direktör och administratör deltog i överläggningarna. Flera olika alternativ diskuterades. 3. Vid styrelsemöte i HallWan redovisades utredningen med förutsättningar och alternativ för frekvenstillstånden och framtida innehav samt bedömningar från överläggningarna. styrelsen beslöt att utredningen skulle kompletteras med uppgifter om Laholms användning av frekvenstillstånden och därefter skickas på remissrunda till ägarkommunema. 4. Utredningen skickades till ägarkommunema , med svarstid senast Fem olika alternativ redovisades. Hall W an önskade ägamas syn på framtida innehav av frekvenstillstånden samt vilket eller vilka av alternativen som Hall W an skulle arbeta vidare med. 5. Laholm och Kungsbacka meddelade att alternativ l var att föredra "Överlåtelse av frekvenser till respektive ägare. Därefter likvidation alternativt om någon aktieägare önskar förvärva aktierna från övriga aktieägare". Hylte meddelade att alternativ 3 var att föredra "Halmstad förvärvar samtliga aktier eller inkråmet i Hall W an samt träffar avtal med de kommuner som har fortsatt behov av frekvenser". Halmstad redovisade sin inställning till de olika alternativen, utan att ange vilket eller vilka alternativ som HallWan skulle arbeta vidare med. Alternativ l Kunde inte stödjas om inte frekvenserna i närliggande kommuner överläts till Halmstad, eftersom en ny aktör kunde etablera sig i Falkenberg med risk för att Halmstads verksamhet skulle störas, Alternativ 2 "Överlåtelse av frekvenser till de ägare som önskar det. Resterande frekvenser ligger kvar i Hall W an. Aktieägare vars tillstånd ligger kvar i Hall W an förvärvar aktierna från de som får eget tillstånd". Godtagbart, men förutsätter att de som vill avveckla sitt engagemang också avvecklar nuvarande radiosändare. Alternativ 3 Godtagbart under förutsättning att det sker inom rimliga ekonomiska ramar och inte medför ökade kostnader. Alternativet behöver belysas djupare beträffande de ekonomiska förutsättningarna för HSAB samt för de kommuner som önskar nyttja frekvenser inom egen kommun. HallWan AB c/o Kungsbacka kommun KUNGSBACKA Bankgiro Orgnr Säte Kungsbacka Hallands län Underlag tidigare utredningar frekvensöverlåtelse

172 Sida 2(3) Alternativ 4 "Frekvenserna bedöms vara ett regionalt intresse. Undersökning av om det finns en politisk samsyn hos kommunerna och regionen om att överlåta Hall W an till Region Halland". Alternativet är den sämsta lösningen. Det bör då utredas om tillstånden är förenliga med att enbart användas i offentlig verksamhet då frekvenserna vid den ursprungliga tilldelningen i första hand avsåg kommersiell verksamhet. Alternativ 5 "Bolaget administreras av Kungsbacka genom ekonomichefen som verkställande direktör och kommunjuristen som administratör. Det bör övervägas om det ska skötas på annat sätt inom Kungsbacka eller av annan ägarkommun". Godtagbart men om det ska hanteras på annat sätt än idag, så bör detta utredas vidare utifrån ett effektiviserings- och ekonomiskt perspektiv. 6. Hösten Överläggningar mellan Halmstads och Kungsbackas ordförande i kommunstyrelsen om modifierat alternativ 2. Frekvenstillstånd överlåts till Kungsbacka och Laholm, Halmstad förvärvar samtliga aktier i Hall W an samt överenskommelse mellan Hylte och Laholm om Hyltes användning av frekvenstillstånd inom Hylte kommun. 7. Mars Kontakter mellan HallWans administratör och Halmstads kommundirektör angående överlåtelse av aktier. Underlag för bedömning av bolagets verksamhet samt värdering av aktierna skickas till Halmstads kommundirektör. Ingen återkoppling. 8. Vår/sommar Diverse kontakter mellan tjänstemän samt mellan politiker i Halmstad bland annat inför val av bolagsfunktionärer efter allmänna valen. Information från politiker till tjänstemän att frågan ska lösas styrelsemöte i HallWan med diskussion om läget. Eventuell aktieöverlåtelse en ägarfråga styrelsemöte i HallWan. Ledamöter från Hylte, Laholm och Kungsbacka deltar. 11. Maj Kontakt mellan Halmstads och Kungsbackas ordförande i kommunstyrelsen angående lösning av situationen. 12. Maj Diverse kontakter mellan Halmstads och Kungsbackas kommundirektörer med anledning av att ingen återkoppling skett från Halmstad. Besked från Halmstad "Det förslaget som (X) lämnade då och som ni fortfarande anför var inte och är inte ett förslag som vi är intresserade av." 13. Juni Kommunstyrelsens ordförande i Kungsbacka skickade förslag till avtal till kommunstyrelsens ordförande i Halmstad, Laholm och Hylte. Förslag i avtalet: Ägarna godkänner att Hall W an AB överlåter de delar av tillstånden som avser Kungsbacka och Laholm till dessa kommuner, under förutsättning av Post- och Telestyrelsens tillstånd. Om Post- och Telestyrelsen godkänner överlåtelsen av licensen, så godkänner Halmstad och Hylte att Kungsbacka och Laholm löses ut från bolaget av kvarvarande ägare, med sin andel av värdet av bolaget. Värdet av bolaget beräknas till det bokförda egna kapitalet med hänsyn tagen till eventuella skattekonsekvenser. 14. Kommunstyrelsens ordförande ilaholmsamt Hyltesvarade och godtog förslaget. Kommunstyrelsens ordförande i Halmstad svarade inte.

173 Sida 3(3) styrelsemöte i HallWan. Ledamöter från Bylte, Laholm och Kungsbacka deltog styrelsemöte i HallWan. Ledamöter från Laholm och Kungsbacka deltog. Beslut att föreslå bolagsstämma att likvidera Hall W an AB Årsstämma. Beslut att överlämna förslaget om likvidation till ägarkommunerna för att bereda fullmäktige möjlighet att ta ställning samt yttra sig över förslaget.

174

175 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (22) Sammanträdesdatum KS /08 HallWan AB Remiss till ägarkommunerna angående framtida innehav av frekvenstillstånd Beslut Kommunfullmäktige förordar alternativ 1 Ansökan om medgivande till överlåtelse av tillstånden till respektive ägare. Sammanfattning HallWan AB önskar ägarnas syn på framtida innehav av frekvenstillstånden i HallWan AB och ber därför om synpunkter på vilket eller vilka av nedanstående alternativ som HallWan AB ska arbeta vidare med: 1. Ansökan om medgivande till överlåtelse av tillstånden till respektive ägare. 2. Ansökan om medgivande till överlåtelse till någon av ägarna. 3. Halmstad Stadsnät AB förvärvar samtliga aktier alternativt inkråmet i HallWan AB. 4. Frekvenserna och HallWan AB bedöms vara ett regionalt intresse. 5. Oförändrat HallWan AB kvarstår i kommunernas ägo. Beslutsunderlag Nämnden för Teknik, , 8 Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 49 Kommunstyrelsen, , 45 Proposition Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Beslutsexpediering HallWan, KSF;PA, TE Justerare Expedierat/bestyrkt

176 HaiiWan AB Till ägarkommunema Laholms kommun Halmstad kommun Hylte kommun Kungsbacka kommun Förutsättningar och alternativ för framtida innehav av frekvensti listån d - rem i ss Ägamas synpunkter - remiss Hall W an AB önskar ägarnas syn på framtida innehav av frekvenstillstånden i Hall W an AB och ber därför om synpunkter på vilket eller vilka av nedanstående alternativ som Hall W an AB ska arbeta vidare med. Om flera alternativ förordas ber vi att alternativen rangordnas. Ärendet Hall W an AB bildades 2002 för att ansöka om och inneha frekvenstillstånd som vid denna tid endast utannonserades och tilldelades länsvis. De kommuner som hade behov av frekvenstillstånd för bredbandsutbyggnad kunde därmed inte få tillstånd enbart för den egna kommunen. Hall W an AB ägs med lika delar av de kommuner som då hade behov av tillstånd - Laholm, Halmstad, Hylte och Kungsbacka. HallWan AB har två regionala så kallade FWAlicenser för radiobaserat bredband i Hallands län, till31 mars Tillstånden kunde när bolaget bildades endast sökas och tilldelas länsvis. Numera är det möjligt att ha tillstånd kommunvis. Det finns därmed förutsättningar för att ansöka om PTS medgivande att överlåta hela eller delar av tillståndet från Hall W an AB till en eller flera av aktieägarna. Inom HallWan AB diskuteras hur det framtida innehavet av frekvenstillstånden ska hanteras av ägarna. Fem alternativ har övervägts, enligt skrivelse, bilaga. l. Ansökan om medgivande till överlåtelse av tillstånden till respektive ägare 2. Ansökan om medgivande till överlåtelse till någon av ägarna 3. Halmstad Stadsnät AB förvärvar samtliga aktier alternativt inkråmet i HallWan AB 4. Frekvenserna och HallWan AB bedöms vara ett regionalt intresse 5. Oförändrat- Hall W an AB kvarstår i kommunernas ägo Svar Vi emotser svar från ägarna, helst senast den 20 februari 2013 Enligt uppdrag från styrelsen i HallWan AB Ulrika Landergren styrelsens ordförande Gunilla Josefsson Verkställande direktör HallWan AB c/o Kungsbacka kommun KUNGSBACKA Bankgiro Orgnr Säte Kungsbacka Hallands län Frekvenstillstånd-jö1jrågan ägarkommunerna (sv)

177 ~ HaiiWan AB Bilaga till remiss om framtida innehav av frekvenstillstånd HaiiWan AB- förutsättningar och alternativ för frekvenstillstånden Bakgrund HallWan AB bildades 2002 för att ansöka och inneha frekvenstillstånd som vid denna tid endast utannonserades och tilldelades länsvis. De kommuner som hade behov av frekvenstillstånd för bredbandsutbyggnad kunde därmed inte få tillstånd enbart för den egna kommunen. Hall W an AB ägs med lika delar av de kommuner som hade behov av tillstånd, Laholm, Halmstad, Bylte och Kungs backa. Hall W an AB ansökte 2002 hos Post- och telestyrelsen, PTS, om tillstånd och tilldelades två regionala FWA-licenser för radiobaserat bredband i Hallands län (Tillstånd att använda radiosändare för fast yttäckande radioaccess i 3,5 och l 0,5 GHz-banden i Hallands län). Tillstånden gällde ursprungligen till mars Under våren 2012 har tillstånden förlängts till 31 mars Bolaget Hall W an AB har ingen anställd personal. Verksamheten hanteras genom att bokföring, administration och tekniskt biträde tillhandahålls genom konsulter. Bolaget omsätter mellan 11 O kronor per år och har kostnader för ungefår samma belopp. Avgifterna för tillstånden uppgår för närvarande n till cirka kronor per år (sänktes 2010 från kronor). Kostnader för tekniskt biträde är numera relativt låga, cirka kronor, sedan bolagets inledningsfas med omfattande arbete och kostnader med frekvensplanering och anmälningar till PTS av de så kallade siternas läge. Cirka kronor per år är kostnader för bokföring, auktoriserad revisor, administration av bolaget, försäkring samt avgifter till Bolagsverket Dessa kostnader är direkt kopplade till att verksamheten drivs i bolagsform, för att formella krav på bolaget, redovisning med mera ska kunna upprätthållas. Till detta kommer ägarnas insats som inte belastar bolaget ekonomiskt, i form av en styrelse, VD, ombud på bolagsstämma och lekmannarevisor. Bolagets intäkter består av ersättning som betalas av ägarkommunerna och som motsvarar kostnaderna. Ersättningen fördelas mellan lika mellan ägarkommunerna med två tredjedelar och med en tredjedel i förhållande till invånarantalet. Bolagsarbetet har effektiviserats genom att styrelsemöten och årsstämma hålls genom telebildsammanträde. Bolagets styrelse sammanträder 3-4 gånger för beslut om årsredovisning, i samband med årsstämma, inför halvårsskiftet (detta möte ersätts normalt av en skriftlig redovisning till ledamöterna) och för beslut om nästa års budget. Användning och behov av frekvenserna Halmstad: Använder frekvenserna och bedömer att behov av frekvenserna kvarstår Laholm: Uppgift saknas om användning och behov HallWan AB c/o Kungsbacka kommun KUNGSBACKA Bankgiro Org nr Säte Kungsbacka Hallands län Frekvenstillstånd-handlingsalternativ (sv)

178 Sida 2(3) Hylte: Klart minskad användning och behov. Behov kan möjligen kvarstå för att upprätthålla redundans. Kungs backa: Använder i minskande grad frekvenserna, men behovet kommer att framstå. Ä ven av vikt för redundans. Delning av tillståndet Tillstånden kunde när bolaget bildades endast sökas och tilldelas länsvis. Numera är det möjligt att ha tillstånd kommunvis. Det finns därmed förutsättningar för att ansöka om PTS medgivande att överlåta hela eller delar av tillståndet till en eller flera av aktieägarna, se nedan. Lagliga förutsättningar för överlåtelse av tillstånd Förutsättningarna för överlåtelse av HallWan AB:s frekvenstillstånd regleras i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. överlåtelse och uthyrning av tillstånd (Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2010:497.) 3 kap23 Tillstånd eller del av tillstånd att använda radiosändare eller nummer får överlåtas efter medgivande från den myndighet som meddelat tillståndet. Sådant medgivande ska lämnas, om l. förvärvaren uppfyller de krav som ställts på sökanden i samband med att tillståndet meddelades, 2. det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på konkurrensen, 3. överlåtelsen inte leder till ändrad användning av radiofrekvenserna, om denna är harmoniserad enligt bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och 4. det inte finns något annat särskilt skäl mot det. Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag för tiden efter medgivandet. Vid överlåtelse av del av tillstånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt tillstånd. Vid medgivandet får myndigheten meddela de nya eller ändrade villkor som överlåtelsen föranleder. En överlåtelse i strid med denna paragraf är utan verkan. Lag (201 0:497). Handlingsalternativ l. Ansökan om medgivande till överlåtelse av tillstånden till respektive ägare Tillståndet delas kommunvis mellan ägarna och återlämnas för Falkenberg och Varberg, eventuellt efter förfrågan till dessa kommuner om de önskar överta tillstånd i de egna kommunerna. Konsult anlitas för att upprätta underlag för ansökan till PTS AB om medgivande av överlåtelse av tillstånden. HallWan AB överlåter tillstånden till respektive aktieägare, under förutsättning att PTS medger överlåtelsen. HallWan AB likvideras alternativt att någon/några av aktieägarna förvärvar aktierna från övriga aktieägare.

179 Sida 3(3) 2. Ansökan om medgivande till överlåtelse till någon av ägarna Den kommun som önskar övetia tillståndet för egen räkning får möjlighet till det. Resterande tillstånd ligger kvar i Hall W an AB. Konsult anlitas för att upprätta underlag för ansökan till PTS AB om medgivande av överlåtelse av del av tillstånd. HallWan AB överlåter del av tillstånd till aktieägare som önskar det, under förutsättning att PTS medger överlåtelsen. De aktieägare i vars kommuner tillstånd ligger kvar i HallWan AB förvärvar aktierna från kommuner som fått eget tillstånd. 3. Halmstad Stadsnät AB förvärvar samtliga aktier alternativt inkråmet i HallWan AB Halmstad Stadsnät AB förvärvar aktierna samt träffar avtal med de kommuner som har fortsatt behov av frekvenser. Halmstad Stadsnät AB kan som alternativ förvärva inkråmet i Hall W an AB och träffa avtal med de kommuner som har fortsatt behov av frekvenser. Det senare förutsätter medgivande från PTS, enligt ovan. HallWan AB likvideras alternativt att någon/några av aktieägarna förvärvar aktierna från övriga aktieägare. 4. Frekvenserna och HallWan AB bedöms vara ett regionalt intresse Frekvenser är en begränsad naturresurs och om den återlämnas eller inte hanteras strategiskt finns risker för Halland av flera skäl. Frekvensen är viktig från beredskapssynpunkt Det är snabbt och enkelt att upprätta ett trådlöst bredband om behov uppstår och om normala "lin j er" sätts ur funktion. Samhället är föränderligt och det kan vara svårt att förutse det framtida behovet av frekvensen. Kostnaden för att behålla frekvensen är försumbar. Det bör undersökas om det finns en politisk samsyn hos kommunerna och Region Halland om att överlåta Hall W an AB till Region Halland alternativt att inkråmet överlåts. Det senare förutsätter medgivande från PTS. 5. Oförändrat - HallWan AB kvarstår i kommunernas ägo Bolaget har idag Kungsbacka som säte. Det administreras av kommunstyrelsens förvaltning i Kungsbacka kommun genom verkställande direktören Gunilla Josefsson och kommunjuristen Anna Rehnberg. Om detta alternativ kvarstår bör övervägas om administrationen ska skötas på annat sätt inom Kungsbacka eller genom att den tas över av annan ägarkommun.

180 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:2 Reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola daterat Sammanfattning Det finns ett behov av att förändra reglementet för nämnden för Förskola & Grundskola. Nämndens verksamhetsområde kvarstår oförändrat, men reglementet behöver förtydligas bland vad avser beslut och handläggningsfrågor avseende enskild huvudman, vårdgivaransvar, begrepp och lagrum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förslag till reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola, daterat Beslutet skickas till Nämnden för Förskola & Grundskola Beskrivning av ärendet Nämndens verksamhetsområde kvarstår oförändrat, men reglementet behöver förtydligas vad gäller nämndens godkännande av enskild som huvudman som enligt skollagen ska handläggas av kommunen samt tillsyn för sådan verksamhet, liksom nämndens handläggning av rätt till bidrag för huvudman som bedriver pedagogisk omsorg och tillsyn av sådan verksamhet. Reglementet behöver också förtydligas vad gäller vårdgivaransvaret för elevhälsan och nämndens utökning av elev hälsan till att omfatta barnen i förskolan, så kallad barnhälsa. Slutligen behöver reglementet uppdateras utifrån ändrade begrepp i skollagen vad gäller benämningar på skolformer, elevhälsan och lagrum. Katarina Eiderbrant Specialist administration Kommunledningskontoret Kommunstyrelsens förvaltning Katarina Eiderbrant /RedigerareTelefon/ katarina.eiderbrant@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

181 KUNGSBACKA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 14 (17) Nämnden för Förskola & Grundskola Datum Förslag till kommunfullmäktige om nytt reglemente för Förskola & Grundskola och synpunkter på gemensamt reglemente för Kungsbacka kommun Dnr FG/2015:21 Beslut Förslag till nytt reglemente för Förskola & Grundskola lämnas som nämndens förslag till kommunfullmäktige. Nämnden har inte några synpunkter på förslaget till kommungemensamt reglemente. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram ett förslag till kommungemensamt reglemente och ett nämndspecifikt reglemente med begäran att nämnderna beskriver sitt verksamhetsområde. Nämndens verksamhetsområde kvarstår oförändrat, men tidigare nämndreglemente behöver förtydligas vad gäller nämndens godkännande av enskild som huvudman som enligt skollagen ska handläggas av kommunen samt tillsyn av sådan verksamhet, liksom nämndens handläggning av rätt till bidrag för huvudman som bedriver pedagogisk omsorg och tillsyn av sådan verksamhet. Reglementet behöver också förtydligas vad gäller vårdgivaransvaret för elevhälsan och nämndens utökning av elevhälsan till att omfatta barnen i förskolan, så kallad barnhälsa. slutligen behöver reglementet uppdateras utifrån ändrade begrepp i skollagen vad gäller benämningar på skolformer, elevhälsan och lagrum. Förkortningen LSS bör skrivas ut tilllagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. V ad gäller förslaget till det kommungemensamma reglementet innehåller det ett fåtal ändringar i sak i förhållande till nuvarande allmänna stadga för nämnder och styrelser i Kungsbacka kommun. Nämnden får enligt 25 i förslaget besluta att ett nämndssammanträde ska vara offentligt, såvida det inte avser myndighetsutövning eller innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det är oklart om det kommungemensamma reglementet kommer att innehålla en möjlighet för nämndsledamöter att delta i nämndssammanträden på distans, eftersom sammanträde på distans är markerat med frågetecken i remissmaterialet F örslaget föranleder inte några synpunkter från nämnden. Beslutsunderlag Arbetsutskottet Tjänsteskrivelse, Remiss från kommunstyrelsens arbetsutskott med bilagor Justerare ~~J ~~ l ExpedieraUbestyrkt

182 Förslag Reglemente för nämnden för Förskola & Grundskola Gäller från och med xxxx 2016 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE 1 Nämnden för Förskola & Grundskola fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800) och annan författning inom det offentliga skolväsendet för barn och elever inom förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg. Nämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen och annan författning vad gäller godkännande av enskild som huvudman som enligt skollagen ska handläggas av kommunen samt kommunens tillsyn av dessa verksamheter. Nämnden fullgör kommunens uppgifter enligt skollagen och annan författning vad gäller rätt till bidrag för huvudman som bedriver pedagogisk omsorg samt kommunens tillsyn av dessa verksamheter. Nämnden fullgör kommunens uppgifter och har det faktiska vårdgivaransvaret för elevhälsan enligt 2 kapitlet skollagen och annan författning, inklusive den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan, för eleverna i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Nämnden har rätt att bedriva motsvarande verksamhet för barnen i förskolan. Nämnden fullgör kommunens uppgifter för korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nämnden fullgör kommunens uppgifter med anledning av det kommunala vårdnadsbidraget enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Nämnden ska särskilt samverka med nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning till gagn för verksamheten.

183 Antaget KF REGLEMENTE NÄMNDEN FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE Nämnden för Förskola & Grundskola har att svara för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inom förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola, kommunens förskoleverksamhet, skolbarnomsorgsverksamhet och förlängda skolbarnsomsorgskorttillsyn för skolungdom över 12 år enligt LSS samt för kommunalt vårdnadsbidrag. Nämnden svarar vidare för skolhälsovården enligt 14 kapitlet skollagen för eleverna i grundskola och i särskola. Nämnden skall särskilt samverka med nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning till gagn för verksamheten

184 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2012:250 Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Sammanfattning Kungsbacka kommuns nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige Nämnden för Teknik beslutade om revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, och efter nämndens förslag till ändringar gjordes en revidering av dokumentet Jämfört med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: - Lindens torg hålls öppet för torghandel måndag till lördag. - Kungsbacka torg hålls öppet för torghandel tisdagar och fredagar. - Marknaden tar Lindens torg, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg i anspråk. - På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar. - Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. - På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Torgvakt får efter särskild ansökan och prövning medge tillstånd för uppställning av matbilar (food trucks). - Förvaltningen för Teknik har fått i uppdrag att ta fram en lokal trafikföreskrift för att begränsa tung trafik runt torget mellan klockan 7-16 på marknadsdagar för lastbil och sopbil samt att den ej gäller i/avlastning till försäljare på marknaden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, reviderad Kartbilaga, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Nämnden för Teknik 4, Kristin Löfgren kristin.lofgren@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

185 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kommunstyrelsen 136, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, Beslutet skickas till TE, Författningssamling Kristin Löfgren Kommunsekreterare

186 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum Lokala ordningsföreskrifter för Torghandel i Kungsbacka kommun TE/2015: Beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun daterad samt med utskottets tilläggsyrkande att det skall vara möjligt att efter särskild ansökan och prövning kunna ställa upp en s.k. Food Truck på Kungsbacka torg som en avvikelse från huvudregeln att fordon och släpvagnar ej får ställas upp. att förvaltningen får i uppdrag att ta fram lokal trafikföreskrift för att begränsa tung trafik runt torget mellan kl på marknadsdagar t.ex. lastbil, sopbil och att den ej gäller i/avlastning till försäljare på marknaden. Förslaget översänds till Kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Nämnden för Tekniks arbetsutskott behandlade ärendet vid utskottets sammanträde (TEAU ) och ärendet återremitterades till förvaltningen för att förvaltningen skulle ta fram mer information om anledning till föreskrift enligt 10 vilken anger att På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Utskottet informerades vid sammanträdet att anledning till förbudet är att man vill undvika oljespill från matvagnar och fordon samt att stenläggningen och underlaget av stora naturstensplattor inte tål belastningen av tunga fordon. Kungsbacka kommuns nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige Nämnden för Teknik beslutade att föreslå kommunfullmäktige en ny torghandelsstadga. Torghandelsstadgan reviderades (bilaga 2). Kommunstyrelsen beslutade att ärendet skulle återremitteras för vidare utredning. Motivering till återremittering saknades i beslutet (bilaga 3). Trots omfattande efterforskningar med såväl Expedierat/bestyrkt

187 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum tjänstemän som politiker har skälet till återremitteringen inte kunnat utrönas. Förvaltningen för Teknik har gått igenom förslaget på nytt och genomfört redaktionella ändringar samt bifogat en karta. Några ytterligare problem med förslaget har inte framkommit. Några förändringar i sak i förhållande till ursprungligt förslag har därmed inte gjorts. Behovet av en reviderad torghandelsstadga kvarstår oförändrat och är föranlett av de faktiska förhållanden som råder i samband med torghandel. I avsaknad av torgstadga söks tillstånd löpande hos polismyndighet för att nyttja aktuella områden. Inför nämnden för Tekniks beslut diskuterades förslaget med berörda förvaltningar, Innerstadsbolaget och Torg och Marknadshandlarnas ekonomiska riksförening (Tomer). Parterna var överens om de föreslagna förändringarna. Jämfört med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: Lindens torg hålls öppet för torghandel måndag till lördag. Kungsbacka torg hålls öppet för torghandel tisdagar och fredagar. Marknaden tar i anspråk hela Lindens torg, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg. På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar. Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Bilaga 1, Förslag till lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Bilaga 2, Ursprungligt förslag , rev Bilaga 3, Protokollsutdrag Yrkanden Pär Olsson (C) yrkar att det skall vara möjligt att efter särskild ansökan och prövning kunna ställa upp en s.k. Food Truck på Kungsbacka torg som en avvikelse från huvudregeln att fordon och släpvagnar ej får ställas upp. Renée Sylvan (S) yrkar att förvaltningen får i uppdrag att ta fram lokal trafikföreskrift för att begränsa tung trafik mellan kl på Expedierat/bestyrkt

188 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum marknadsdagar t.ex. lastbil, sopbil och ej in/avlastning till försäljare på marknaden. Jan Österdahl (M) yrkar att lastvagnar typ Food Trucks endast får ställas upp på Lindens torg. Proposition Ordförande ställer proposition på Pär Olssons (C) yrkande och finner det bifallet Ordförande ställer proposition på Renées Sylvans (S) yrkande och finner det bifallet. Ordförande ställer proposition på Jan Österdahls (M) yrkande och finner det avslaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-Trafik- och Park, TE-Stab, Expedierat/bestyrkt

189 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer TE/2015:1033 Lokala ordningsföreskrifter för Torghandel i Kungsbacka kommun Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner Förslag till Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun daterad och översänder dem till kommunfullmäktige för antagande. Beskrivning av ärendet Sammanfattning Kungsbacka kommuns nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige Nämnden för Teknik beslutade att föreslå kommunfullmäktige en ny torghandelsstadga. Torghandelsstadgan reviderades (bilaga 2). Kommunstyrelsen beslutade att ärendet skulle återremitteras för vidare utredning. Motivering till återremittering saknades i beslutet (bilaga 3). Trots omfattande efterforskningar med såväl tjänstemän som politiker har skälet till återremitteringen inte kunnat utrönas. Förvaltningen för Teknik har gått igenom förslaget på nytt och genomfört redaktionella ändringar samt bifogat en karta. Några ytterligare problem med förslaget har inte framkommit. Några förändringar i sak i förhållande till ursprungligt förslag har därmed inte gjorts. Behovet av en reviderad torghandelsstadga kvarstår oförändrat och är föranlett av de faktiska förhållanden som råder i samband med torghandel. I avsaknad av torgstadga söks tillstånd löpande hos polismyndighet för att nyttja aktuella områden. Inför nämnden för Tekniks beslut diskuterades förslaget med berörda förvaltningar, Innerstadsbolaget och Torg och Marknadshandlarnas ekonomiska riksförening (Tomer). Parterna var överens om de föreslagna förändringarna. Jämfört med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: Lindens torg hålls öppet för torghandel måndag till lördag. Kungsbacka torg hålls öppet för torghandel tisdagar och fredagar. Marknaden tar i anspråk hela Lindens torg, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg. På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar. Malin Rothlin Teknik malin.rothlin@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

190 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Bilaga 1, Förslag till lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Bilaga 2, Ursprungligt förslag , rev Bilaga 3, Protokollsutdrag Beslutet skickas till TE administration Kommunstyrelsens förvaltning Malin Rothlin Jurist

191 Datum Diarienummer TE/2015:1033 Torghandelsstadga Reviderad Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1193:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Utöver vad som föreskrivs i bestämmelser om allmän ordning och säkerhet för offentlig plats i 3 kap. ordningslagen (1193:1617) och i kommunens lokala ordningsföreskrifter gäller nedanstående för offentliga platser i kommunen som upplåtits som allmänna försäljningsplatser för torghandel. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på i kartbilaga A markerade offentliga platser: område A: Kungsbacka torg, exklusive körytor, parkeringar och uteserveringar, område B: Lindens torg, exklusive gång- och cykelvägar och parkeringar, område C: Lindens torg inklusive parkeringar, Södra Torggatan mellan Östergatan och Kyrkogatan samt Kungsbacka torg inklusive Storgatan och Kyrkogatan men exklusive Södra Torggatan. Definition 3 Torgvakt är en tjänsteman vid förvaltningen för Teknik i Kungsbacka kommun som utsetts att ansvara för administration av torghandeln. Teknik teknik@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

192 2 (4) KUNGSBACKA KOMMUN Tider och platser för försäljning 4 -Torghandel får ske inom område A alla helgfria tisdagar och fredagar klockan (torgdag), område B alla helgfria dagar utom första helgfria torsdagen i varje månad klockan (torgdag), samt område C, första helgfria torsdagen i varje månad klockan (marknadsdag). -Varor och redskap ska vara bortförda senast två timmar efter försäljningstidens slut. Försäljning får pågå under nedpackning av varor och redskap. - På begäran av polismyndighet eller annan myndighet eller om särskilda skäl föreligger får kommunstyrelsen besluta att försäljning i särskilt fall ska ske vid andra tider än ovan angivna eller helt ställas in. Fasta och tillfälliga försäljningsplatser 5 Inom försäljningsområdet finns fasta och tillfälliga platser. En fast försäljningsplats upplåts för ett kalenderår i sänder. En tillfällig försäljningsplats upplåts endast för viss dag och anvisas av torgvakten. Fördelning av försäljningsplatser 6 Vid fördelning av försäljningsplatser gäller följande. - Tillfälliga försäljningsplatser tilldelas försäljarna av torgvakten i den ordning som de kommer till försäljningsplatsen. Vid marknadsdagar sker tilldelningen i den ordning som försäljarna kommer till därtill anvisad utlämningsplats. Fler än en försäljningsplats får tilldelas samma försäljare när det kan ske med hänsyn till tillgång på platser. - Har innehavaren av fast försäljningsplats inte tagit platsen i anspråk senast en halvtimma före försäljningstidens början eller meddelat torgvakten att platsen kommer att utnyttjas senare under dagen, äger torgvakten rätt att upplåta platsen som tillfällig försäljningsplats. Överlåtelse av försäljningsplatser 7 Innehavarens rätt att använda försäljningsplatsen får inte överlåtas på någon annan. Upplysningsskyldighet

193 3 (4) KUNGSBACKA KOMMUN 8 En innehavare av försäljningsplats ska genom en väl synlig skylt eller på något annat sätt upplysa om innehavarens namn, postadress och telefonnummer. Förbud att försälja vissa varor 9 Sprängmedel, skjutvapen och pyrotekniska varor samt pornografiska varor eller övrigt varusortiment som kan väcka anstöt får inte säljas eller annonseras inom torg- och marknadsplatserna. Placering av varor, redskap och fordon 10 Varor och redskap får inte placeras på de gångar som är avsedda för trafik utmed eller mellan försäljningsplatser. Från en timma efter försäljningstidens början till en halvtimma före försäljningstidens slut får fordon inte framföras inom torg/marknadsområdet. På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Torgvakt får efter särskild ansökan och prövning medge tillstånd för uppställning av matbilar (food trucks). Inom övriga delar av torg/marknadsområdet krävs tillstånd från torgvakt för att ställa upp fordon eller släpvagn. Renhållning 11 En innehavare av försäljningsplats är skyldig att efter försäljningstidens slut samla ihop och själv föra bort avfall och annat skräp till anvisad plats. Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. Innehavaren ska se till att försäljningsplatsen hålls ren och snygg. Avgift 12 För användande av torgplats har Kungsbacka kommun rätt att ta ut avgift enligt den taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

194 4 (4) KUNGSBACKA KOMMUN I anslutning till föreskrifterna lämnas följande information. Överträdelse av föreskrift Av 3 kap. 22 andra stycket ordningslagen (1193:1617) framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som kommunen meddelat för att upprätthålla den allmänna ordningen på allmän plats döms till penningböter. I ordningslagen finns också bestämmelser om föreläggande och förverkande. Försäljning av livsmedel Av artikel 6 Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien samt 7 och 10 livsmedelslagen (SFS 2006:804) framgår att livsmedel får handhas eller släppas ut på marknaden endast i anläggningar som registrerats hos kontrollmyndighet. Av 11 och 12 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien framgår att livsmedelsföretagaren skriftligen ska anmäla sina anläggningar till kontrollmyndigheten så att dessa kan registreras. Mobila anläggningar ska uppfylla kraven i Europaparlamentets och Rådets förordning 852/2004, bilaga II, kapitel III.

195 T JÄNSTESKRIVELSE Kungsbacka F örslag till Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Kungsbackakommun fdreskriver fdljande med stöd av l förordningen (1993:1632 med bemyndigande for kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993 : 1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1. Utöver vad som foreskrivs i bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats i 3 kap ordningslagen ( 1993: 1617) och i kommunens lokala ordningsfdreskrifter gäller nedanstående for salutorg i kommunen. 2 Föresk.riftema är tillämpliga på nedan angivna offentliga platser som kommunen upplåter till fdrsäljning for torghandel (Kmtbilaga A): A B C Torgdagar - tisdag, fredag: Kungsbacka torg, exklusive körytor, parkeringar och uteserveringar. Torgdagar- måndag till och med lördag. Lindens torg, exklusive gång- och cykelvägar och parkeringar. Marknadsdagar - forsta helgfria torsdagen i månaden. Lindens torg inklusive parkeringar, Södra Torggatan mellan Östergatan och Kyrkogatan, Kungsbacka torg inklusive Storgatan och Kyrkogatan men exklusive Södra Torggatan. Fasta och tillflilliga saluplatser 3 Inom forsäljningsområdet finns fasta och tillfälliga platser. En fast forsäljningsplats upplåtes for ett kalenderår i sänder. En tillfällig försäljningsplats upplåtes endast for viss dag och anvisas av torgvakten. l (3) Datum , rev Dn r TE /31 Teknik Trafik & Pork Lars Björkman Direkt lars.bjorkman@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Teknik Kungsbacka Besöksadress stadshuset, storgalan 37 Telefon Fax leknik@kungsbacka.se

196 KUNGSBACKA KOMMUN Fördelning av saluplatser 4 Vid fårdelning av försäljningsplatser gäller fåljande: Tider for försäljning Tillfälliga försäljningsplatser tilldelas fårsäljarna av torgvakten i den ordning som de kommer till fårsäljningsplatsen. Vid marknadsdagar sker tilldelningen i den ordning som fårsäljama kommer till dättill anvisad utlämningsplats. Fler än en försäljningsplats får tilldelas samma fårsäljare när det kan ske med hänsyn till tillgång på platser. Innehavarens rätt att använda saluplatsen får ej överlåtas på någon annan. Har innehavaren av fast försäljningsplats inte tagit platsen i anspråk senast en halvtimma fåre försäljningstidens bötjan eller meddelat torgvakten att platsen kommer att utnyttjas senare under dagen, äger torgvakten rätt att upplåta platsen som tillfällig fårsäljningsplats. Behöver försäljningplatsen av särskild anledning helt eller delvis utrymmas ska polismyndighetens anvisningar fåljas. 5 Torghandel får ske på torgdagar och marknadsdagar. Upplysningskyldighet Torgdagar inom område A, Kungsbacka torg, är alla helgfria tisdagar och fredagar. Torgdagar får område B, Lindens torg är alla helgfria dagar. Marknadsdagar är första helgfria torsdagen i varje månad. Marknadsdag ersätter torgdag. På torgdagar får försäljning ske mellan klockan och På marknadsdagar får försäljning ske mellan klockan och V aror och redskap skall vara bottförda senast två timmar efter försäljningstidens slut. Försäljning får pågå under nedpackning av varor och redskap. På begäran av polismyndighet eller annan myndighet eller om särskilda skäl föreligger får kommunstyrelsen besluta att försäljning i särskilt fall ska ske vid andra tider än ovan angivna eller helt ställas in. 6 En innehavare av försäljningsplats ska genom en väl synlig skylt eller på något annat sätt upplysa om innehavarens namn, postadress och telefonnummer. Förbud att forsälja vissa varor 7 Sprängmedel, skjutvapen och pyrotekniska varor får inte säljas inom torg och marknadsplatserna. l ~ornografiska varor eller övrigt varusortiment som kan väcka anstöt får mte annonseras. 2 (3)

197 KUNGSBACKA KOMMUN Försäljning av livsmedel 8 Av artikel 6 Europaparlamentets och Rådets forordning (EG) m 852/2004 av den 29 april2004 om livsmedelshygien samt 7 och lo livsmedelslagen (SFS 2006:804) framgår det att livsmedel får handhas eller släppas ut på marknaden endast i anläggningar som registrerats hos kontrollmyndighet. Av 11 och 12 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien framgår att livsmedelsföretagaren skriftligen ska anmäla sina anläggningar till kontrollmyndigheten så att den kan registreras. Mobila anläggningar ska uppfylla kraven som finns i Europaparlamentets och Rådets forordning 852/2004, bilaga II, kapitel III. Placering av varor, redskap och fordon 9 Varor och redskap får inte placeras på de gångar som är avsedda for trafik utmed eller mellan forsäljningsplatser. Renhållning l O. Avgift Från en timma efter försäljningstidens bö1jan till en halvtimma före försäljningstidens slut, får fordon inte framforas inom torg/marknadsområdet ~ På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Inom övriga delar av torg/marknadsområdet krävs tillstånd från torgvakt for att ställa upp fordon eller släpvagn. En innehavare av försäljningsplats är skyldig att efter försäljningstidens slut, samla ihop och själv fora bort avfall och annat skräp till anvisad 1 plats. Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. Innehavaren ska se till att försäljningsplatsen hålls ren och snygg. 11 För användning av allmän försäljningsplats har kommunen rätt att ta ut avgift enligt de grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Överträdelse av föreskrift 12 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 4-10 kan dömas till penningböter enligt 3 kap 22 andra stycket ordningslag en. I ordningslagen finns också bestämmelser om föreläggande och förverkande. 3 (3)

198 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 59 (70) Sammanträdesdatum KS /30 Lokala ordningsföreskrifter Beslut - Förslag till kommunfullmäktige Ärendet återremitteras for vidare utredning. Sammanfattning Kungsbackas nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige Nämnden for Teknik, , har beslut att föreslå kommunfullmäktige ny torghandelsstadga. Järnfort med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: Lindens torg hålls öppet for torghandel måndag tilllördag Kungsbacka torg hålls öppet for torghandel tisdagar och fredagar Marknaden tar hela Lindens torg i anspråk, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. Beslutsunderlag Nämnden for Teknik, , 88 Nämnden for Teknik, , 29 Förslag till torghandelstadga, daterad , reviderad Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 106 Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 174 Yrkande Fredrik Hansson (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Per Ödman (M) yrkar att ärendet återremitteras for vidare utredning. Proposition Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska återremitteras for vidare utredning och finner det bifallet. Beslutsexpediering TE l,.,..,,.~'"''

199 Kungsbacka torgstadga - Kartbilaga A. ~ i ' Ll j, ( t,'.' /:':' //;' t,'.', 'J;.. -'!! Teckenförklaring Torgstadga BOmrädeA Omräde B Omräde C Primärkartan

200 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2015:110 Stiftelsen Tjolöholm bidrag för renovering av Magasinet samt byte av tak på ladugård Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Bidrag till stiftelsen Tjolöholm för renovering av Magasinet beviljas med 10,7 miljoner kronor. Finansiering sker ur nämnden för Service Fastigheters resultatfond. Sammanfattning Stiftelsen Tjolöholm begärde extra medelstilldelning för för att renovera magasinet och byta tak på ladugården under Äskandet som avsåg 2015 innebar en yttre renovering av tak och fasader på Magasinet samt byte av ett tak på en ladugård mm. Medel för renovering av magasinet på 10,7 miljoner överfördes till SE-Fastighet för verkställighet på samma sätt som övriga underhållsmedel. Finansiering skedde ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda medel. I samband med bokslutet 2015 tillfördes Service Fastigheters resultatfond resterande medel om 10,7 miljoner. Tjolöholm avser nu att driva renoveringen med hjälp av en egen konsult med delad entreprenad. Därför föreslås att medlen 10,7 miljoner utbetalas som ett bidrag till Stiftelsen Tjolöholm. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Stiftelsen Tjolöholm, SE-Fastighet Gunilla Josefsson Ekonomichef Ing-Britt Blomberg Specialist Budget Ing-Britt Blomberg Kommunledningskontoret ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

201 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Extra medel till stiftelsen Tjolöholm 2015 KS/2015:110 Beslut Medel för renovering av Magasinet, beviljas med kronor. Finansiering sker från kommunfullmäktiges anslag för oförutsett. Sammanfattning Stiftelsen Tjolöholm har kommit in med en begäran om extra medelstilldelning för samt medel för att renovera magasinet och byta tak på ladugården under Begäran om medelstilldelning för 2016 och framåt är inlagt i budgetprocessen och hanteras inte i detta beslut. Äskandet som avser 2015 innebär en yttre renovering av tak och fasader på Magasinet samt byte av ett tak på en ladugård mm. För underhåll på Stiftelsens lokaler ligger verkställigheten på kommunens förvaltning för Service, serviceområde fastigheter (SE-Fastighet). Varje år tillförs serviceområdet kronor för underhåll av Stiftelsen Tjolöholms lokaler samt kronor för utförande av byggnadsvård. Medel för renovering av magasinet på kronor överförs till SE-Fastighet för verkställighet på samma sätt som övriga underhållsmedel. Medel för byte av tak med mera på kronor överförs till Stiftelsen Tjolöholm. Finansiering sker ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsett. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänsteskrivelse, Skrivelse från Tjolöholm, Stiftelsens medelsbehov Proposition Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till Stiftelsen Tjolöholm, SEFA, SE;IBB Expedierat/bestyrkt

202 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum Rapport om ej verkställda beslut enligt 9 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt rapport om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och 16 kap 6 f socialtjänstlagen, SoL, kvartal FS/2016: Beslut Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen till protokollet och överlämnar rapporten till kommunfullmäktige samt att den ställs till revisorernas förfogande. Sammanfattning Enhetschef Anita Zetterman och förste socialsekreterare Anna Stenbeck föredrar ärendet. Kommunerna har, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt enligt socialtjänstlagen, SoL, skyldighet att en gång per kvartal rapportera in gynnande beslut, som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från och med 1 juni 2013 ska inrapportering göras till IVO, inspektionen för vård och omsorg. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte har verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen till IVO. Rapportering till de förtroendevalda revisorerna sker enligt rutin från 21 december 2006 med pärm som förvaras hos förvaltningen för Funktionsstöd och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Rapporteringsperioden avser första kvartalet Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 9 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som ej verkställts inom tre månader: Bostad med särskild service 13, kontaktperson 3, daglig verksamhet 1, korttidsvistelse 1, avlösarservice 2 och ledsagarservice 1. Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, SoL, som ej verkställts inom tre månader: Särskilt boende 2, korttidsvistelse 1 och boendestöd 1. Rapportering avseende kvartal 1 till IVO 6 april Expedierat/bestyrkt

203 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutsunderlag Rapport till KF, Rapport till nämnd Beslutet skickas till KF Expedierat/bestyrkt

204 TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Funktionsstöd Rapport om ej verkställda beslut enligt 9 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt rapport om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och 16 kap 6f socialtjänstlagen, SoL 1 (2) Datum Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen till protokollet och överlämnar rapporten till kommunfullmäktige samt att den ställs till revisorernas förfogande. Sammanfattning Kommunerna har, enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt enligt socialtjänstlagen, SoL, skyldighet att en gång per kvartal rapportera in gynnande beslut, som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Fr o m 1 juni 2013 ska inrapportering göras till IVO, inspektionen för vård och omsorg. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte har verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen till IVO. Rapportering till de förtroendevalda revisorerna sker enligt rutin från 21 december 2006 med pärm som förvaras hos förvaltningen för Funktionsstöd och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Rapporteringsperioden avser första kvartalet KUB1001, v2.0, Individ & Familjeomsorg Funktionsstödsenheten Anita Zetterman Direkt anita.zetterman@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax funktionsstod@kungsbacka.se

205 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 9 lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som ej verkställts inom tre månader: Bostad med särskild service 13, kontaktperson 3, daglig verksamhet 1, korttidsvistelse 1, avlösarservice 2 och ledsagarservice 1. Beslut fattade av förvaltningen för Funktionsstöd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, SoL, som ej verkställts inom tre månader: Särskilt boende 2, korttidsvistelse 1 och boendestöd 1. Rapportering avseende kvartal 1 till IVO 6 april Åtgärder för att kunna verkställa de icke-verkställda besluten Lokalresursplanen är förvaltningens beställning till serviceförvaltningen utifrån beräknade behov. Förvaltningen deltar aktivt i planeringen kring nybyggnation. Ansvarig tjänsteman deltar i möten/har kontakt med serviceförvaltningen och byggande bolag för att så långt det är möjligt kunna påskynda processerna. Förvaltningen tar aktivt ställning till de förslag som kommer angående lämpliga placeringar. Erfarenheten de senaste åren är att byggnationen, trots god planering, blir kraftig framskjuten av olika skäl. Tre nya gruppbostäder blir klara för inflyttning i september i år, vilket kommer att påverka antalet ej verkställda beslut om boende. Anita Zetterman enhetschef

206 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ej verkställda beslut kvartal VO/2016: VO/2016: Beslut Nämnden för Vård & Omsorg antar förvaltningens skrivelse angående rapport avseende ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sammanfattning Enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har kommunerna skyldighet att rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och till de förtroendevalda revisorerna. Kommunen ska även rapportera in avbrott i verkställigheten av gynnande beslut om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Nämnden för Vård & Omsorg och kommunfullmäktige skall informeras i samband med rapporteringen till Inspektionen för vård och omsorg. Rapporteringen sker på individnivå varje kvartal. Förvaltningen för Vård & Omsorg i Kungsbacka hade den 31 mars 2016, 17 beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, som inte verkställts inom tre månader. Samtliga ärenden gäller beslut om särskilt boende. Fyra brukare är kvar sedan tidigare kvartalsrapportering. Tre av dessa har tackat nej till erbjudande om plats på äldreboende minst en gång. En brukare har ännu inte fått något erbjudande. 13 brukare har tillkommit under kvartal Sex av dessa har tackat nej till erbjudande om plats på äldreboende minst en gång. Två brukare har tackat ja till erbjuden plats men har ännu inte flyttat in. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Expedierat/bestyrkt

207 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Expedierat/bestyrkt

208 KUNGSBACKA KOMMUN Arbetsutskottet för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Ej verkställda beslut kvartal VO/2016: Beslut förslag till nämnden Nämnden för Vård & Omsorg antar förvaltningens skrivelse angående rapport avseende ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 f socialtjänstlagen och 28 f lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sammanfattning Enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har kommunerna skyldighet att rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering ska ske till Inspektionen för vård och omsorg och till de förtroendevalda revisorerna. Kommunen ska även rapportera in avbrott i verkställigheten av gynnande beslut om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader. Nämnden för Vård & Omsorg och kommunfullmäktige skall informeras i samband med rapporteringen till Inspektionen för vård och omsorg. Rapporteringen sker på individnivå varje kvartal. Förvaltningen för Vård & Omsorg i Kungsbacka hade den 31 mars 2016, 17 beslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, som inte verkställts inom tre månader. Samtliga ärenden gäller beslut om särskilt boende. Fyra brukare är kvar sedan tidigare kvartalsrapportering. Tre av dessa har tackat nej till erbjudande om plats på äldreboende minst en gång. En brukare har ännu inte fått något erbjudande. 13 brukare har tillkommit under kvartal Sex av dessa har tackat nej till erbjudande om plats på äldreboende minst en gång. Två brukare har tackat ja till erbjuden plats men har ännu inte flyttat in. Expedierat/bestyrkt

209 KUNGSBACKA KOMMUN Arbetsutskottet för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionenl Expedierat/bestyrkt

210 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Rapport ej verkställda beslut - kvartal IF/2016: Beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg överlämnar rapporten till kommunfullmäktige samt ställer den till revisorernas förfogande. Sammanfattning Kommunen har från 1 juli 2006 haft skyldighet att till Länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställighet av beslut om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen ska ske på individnivå en gång per kvartal. Från och med kvartal fyra 2009 har rapportering enligt ovan skett till Socialstyrelsen och från och med 1 juni 2013 har rapportering enligt ovan skett till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen till IVO. Information till de förtroendevalda revisorerna ska ske enligt särskild rutin, med pärm som förvaras hos förvaltningen för Individ & Familjeomsorg och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Beslut fattade av förvaltningen för Individ & Familjeomsorg enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, som ej verkställts inom tre månader: kontaktperson 3. Ett ärende verkställdes den 31 mars I övriga två ärenden har tre kontaktpersonsförslag eller fler prövats och fortsatta försök att finna lämplig kontaktperson pågår. Rapportering avseende första kvartalet 2016 har skett till IVO den 6 mars Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

211 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till kommunfullmäktige revisorerna (pärm) Expedierat/bestyrkt

212 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2016:66 Rapport ej verkställda beslut - kvartal Förslag till beslut Nämnden för Individ & Familjeomsorg överlämnar rapporten till kommunfullmäktige samt ställer den till revisorernas förfogande. Sammanfattning Kommunen har från 1 juli 2006 haft skyldighet att till Länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Skyldighet föreligger också att rapportera in avbrott i verkställighet av beslut om beslutet inte verkställs på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Rapporteringen ska ske på individnivå en gång per kvartal. Från och med kvartal fyra 2009 har rapportering enligt ovan skett till Socialstyrelsen och från och med 1 juni 2013 har rapportering enligt ovan skett till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Nämnd och kommunfullmäktige ska informeras i samband med rapporteringen till IVO. Information till de förtroendevalda revisorerna ska ske enligt särskild rutin, med pärm som förvaras hos förvaltningen för Individ & Familjeomsorg och ställs till revisorernas förfogande på begäran. Beslut fattade av förvaltningen för Individ & Familjeomsorg enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, som ej verkställts inom tre månader: kontaktperson 3. Ett ärende verkställdes den 31 mars I övriga två ärenden har tre kontaktpersonsförslag eller fler prövats och fortsatta försök att finna lämplig kontaktperson pågår. Rapportering avseende första kvartalet 2016 har skett till IVO den 6 mars Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Individ & Familjeomsorg Anna Stina Larsson individ.familjeomsorg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon