Kommunbudget 2017, Plan samt Vision 2030

Transkript

1 Kommunbudget, Plan samt Vision 2030

2 Kungsbacka kommun Omslagsfoto: G ASSNER Grafisk form: Media på Service 2 Kommunbudget Kungsbacka kommun

3 Kommunbudget, Plan samt Vision 2030 Alliansen: I Kungsbacka växer framtiden... 4 Kungsbackas ekonomiska förutsättningar....6 Vision 2030: I Kungsbacka växer framtiden En omvärld med många utmaningar för kommunen...15 Så styrs Kungsbacka Kommun fullmäktiges prioriterade mål...24 Strategisk inriktning och direktiv...29 Finansiella rapporter: Resultaträkning, Kassaflödesanalys och Balansräkning Byggnadsnämnden...32 Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd...34 Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunfullmäktige Kommunrevision...39 Kommunstyrelsen...40 Kommunstyrelsen övrigt Kultur & Turism...42 Miljö & Hälsoskydd Teknik skattefinansierad verksamhet Vård & Omsorg Service Valnämnden...47 Överförmyndarnämnden...48 Finans verksamhetskostnader...49 Avgiftsfinansierad verksamhet...50 Renhållning...50 Bredband Vatten & Avlopp Investeringar...53 Lokaler och boenden...54 Lokalplan...55 Exploateringar...62 Ekonomistyrprinciper...63 Kommunbudget Kungsbacka kommun 3

4 I Kungsbacka växer framtiden Ny vision för Kungsbacka kommun Den nya visionen för Kungsbacka ska vara långsiktig och stå för våra gemensamma värden och hur vi ser på framtiden. Detta för att skapa ETT Kungsbacka för invånare, företagare och vår personal. Den ska vara grunden för att sätta mål och utveckla strategier för att nå ett gott resultat. Det är vår förhoppning att den ska bidra till att skapa engagemang och delaktighet. I Kungsbacka växer framtiden. Bästa integrationen Kungsbacka kommun har goda förutsättningar för att åstadkomma en bra integration för de människor som kommer till vårt land och får uppehållstillstånd. Vi tror att de människor som kommer hit kommer att kunna bidra och utveckla Kungsbacka om vi är snabba med validering och ger goda förutsättningar för att lära sig språket, komplettera sin utbildning och få goda kunskaper om hur det svenska samhället fungerar. De som kommer har en stor variation av kompetenser och utbildningar med sig i bagaget. Det ska vi ta tillvara. Vi behöver tekniker, byggnadsarbetare, busschaufförer, vårdpersonal, lärare etcetera. Arbetar vi okonventionellt med dessa frågor så kommer Kungsbacka att kunna utvecklas bra där också nya entreprenörer får lov att blomstra. De ensamkommande ungdomarna ska få möjlighet att utbilda sig och behöver få kontakter med civilsamhället och föreningslivet. Vi satsar extra på handledning i skolan och lovskola för att de ska hinna ikapp med svenska och andra ämnen. Alla har inte förutsättningarna att få en fullvärdig gymnasieutbildning, då ska vi kunna erbjuda goda alternativ som lärlingsutbildning eller anpassade kurser så att även de kan etablera sig på arbetsmarknaden. Vi måste få ned kostnaden för boenden för ensamkommande flyktingbarn. Nämnden för Individ & Familjeomsorg får i uppdrag att under ställa om sina kostnader för boendena. I mötet med nyanlända tror vi att det är viktigt att vi förmedlar grundläggande värderingar för det svenska sam- hället. Det är en förutsättning för att förstå och kunna bli integrerad i Kungsbacka. Det som är så självklart för oss är kanske inte lika självklart för andra, till exempel demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, religionsfrihet och tryckfrihet. För att bli en del i det svenska samhället måste man förstå såväl sina skyldigheter som rättigheter. Vi ser också vikten av att vi i Kungsbacka har ett aktivt och konkret arbete mot våldsbejakande extremism. För att lyckas med en god integration får nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, som har etableringsansvaret för våra nyanlända, extra medel för att kunna genomföra insatser. Det gäller både till introduktionsprogram med språkinriktning (IM-språk), annan gymnasieutbildning, handledning och speciella integrationssatsningar. Bostäder för fler och utveckling av handeln Det är en stor bostadsbrist i hela landet och i Kungsbacka har vi en mycket stor bostadsefterfrågan. Kommunen kommer därför under de närmaste fem åren öka ambitionen av bostadsbyggandet till bostäder per år. Vi behöver kunna tillgodose bostäder för våra egna invånare, ny arbetskraft och nyanlända flyktingar. I vår bostadspolitik är det självklart att kunna välja mellan olika upplåtelseformer. Om möjlighet ges att äga sin bostad tror vi att det skapar ansvarstagande och trygghet för våra invånare. För att kunna ha en fortsatt god strategisk planering för att öka bostadsbyggandet på lång sikt, behöver vi ta fram en ny översiktsplan. I en stad som växer krävs det inte bara bostäder, vi behöver även planera för en god service och infrastruktur. Vi ser behovet av att snarast ta fram en ny trafikplan för kommunen i stort som tillsammans med en ny översiktsplan ska vara klar Nya gruppbostäder för människor med funktionsnedsättning byggs i centrala Kungsbacka och i Sandlyckan så att vi under klarar av att erbjuda alla som behöver ett eget boende. Mer kunskap i skolan För att nå visionen för Kungsbackas skolor, Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro, så startar ett långsiktigt utvecklings- 4 Kommunbudget Kungsbacka kommun

5 arbete From great to excellent. Målet är att sluta gapet mellan elever som når och inte når målen i utbildningen. Varje elev ska ges möjlighet att nå resultat baserat på hela sin potential. För- och grundskolan har ett viktigt arbete för att lyckas med integrationen för de nyanlända barnen. Satsning på nya förskolelokaler görs i Frillesås, Kolla parkstad och på Tölö ängar, och byggnationen av nya Furulidskolan och nya Bräckaskolan påbörjas. Ökad trygghet Nämnderna för Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa får ökat anslag med vardera 0,5 miljoner kronor för stöd till ideella organisationer. Vi vill ta tillvara de frivilliga insatserna och öka det civila samhällets engagemang. Det är viktigt att samhället stöder och uppmuntrar dessa insatser. Våra äldre blir fler. Vi lever längre och är friskare än någonsin men behovet av platser för särskilt boende ökar. Ett nytt äldreboende i Sandlyckan och ett i Särö centrum tillkommer 2018 vilket kommer att bidra till att täcka behovet. Behovet av att rekrytera personal inom vård och omsorg kommer att vara stort framöver, vilket innebär att vi måste vara en attraktiv arbetsgivare och att vi kan erbjuda fler utbildningsplatser och fortbildning inom denna sektor. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare Vi kommer att ha utmaningar i att rekrytera personal inom många sektorer. Bästa garanten för att vi ska klara av denna utmaning är att vi fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär att vi kommer att fortsätta att göra strategiska lönesatsningar inom flera områden. Vi ska ha jämställda löner i Kungsbacka. Vi fortsätter att aktivt arbeta med att erbjuda fler heltidsanställningar och har en flexibel inställning till att man ska kunna välja önskad sysselsättningsgrad. Vi som kommun ska vara ett föredöme för andra arbetsgivare. Det innebär att vi ska vara duktiga på att ta emot fler praktikanter. Vi ska också i vår organisation hitta arbetsuppgifter så att fler som har en funktionsnedsättning ska kunna arbeta hos oss. Värdskap i toppklass Ett bra bemötande och ett gott värdskap är två framgångsfaktorer för att invånare och företag ska uppleva en god service från kommunen. Vi fortsätter vår utbildning för personal i Värdskap i toppklass, som fokuserar på att varje möte som sker ska vara ett möte i toppklass. Vi ska ha en god tillgänglighet för våra invånare både via fysiska möten, e-post och telefon. Plan & Bygg arbetar intensivt för att korta handläggningstiderna och har även introducerat en e-tjänst för att söka bygglov via nätet. Vår ambition är att det ska gå snabbt och vara enkelt att söka bygglov i Kungsbacka. Ansvar för offentliga finanser Alliansens ambition i Kungsbacka är en stabil kommunal ekonomi med oförändrad skatt. Kungsbacka kommun ska vara en attraktiv kommun som många vill bo i. God livskvalitet är viktigt för att trivas i kommunen. Det är därför vi lägger fram en stram budget med ett överskott. Kommunen behöver ta fram en ekonomisk långtidsprognos för att kunna hantera det ökade behovet av finansiering av investeringarna som kommer av den ökade bostadsbyggnationen. Det är inte kommunalekonomiskt klokt att expandera vår befolkning för snabbt. En långsiktig alltför hög utvecklingstakt leder snabbt till tröskeleffekter med mycket omfattande investeringar som följd. För att på sikt klara budget i balans får kommundirektören i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan att sänka kommunens verksamhetskostnader Fritid och folkhälsa Kommunstyrelsen har fastställt lokaliseringen för den nya simhallen och beslutat att bassängen ska vara meter. Nu arbetar vi vidare med planering och projektering för byggstart sommaren På Rydets idrottsplats byggs nytt klubbhus med nya omklädningsrum. I Malevik byggs nya omklädningsrum i anslutning till skolan. Ökad ambition i miljöarbetet Arbetet med att implementera den nya kemikalieplanen fortsätter och ett led är att fasa ut plastprodukter som innehåller miljöfarliga ftalater. Det framgångsrika arbetet med att öka andelen miljömärkta rengöringsmedel inom lokalvården fortsätter och breddas nu till att även omfatta miljömärkning av hygieniska produkter. Under planerar vi att bilpoolen för tjänstebilar ska bli fossilfri, och vi fortsätter vår satsning på fler elbilar i våra verksamheter. Hans Forsberg Fredrik Hansson Ulrika Landergren Peter Wesley moderaterna centerpartiet liberalerna kristdemokraterna Kommunbudget Kungsbacka kommun 5

6 Inledning och sammanfattning Kungsbackas ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomin Stora demografiska förändringar åren till 2019 innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav 70 procent är utlandsfödda. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Tillfällig lättnad Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 växer ekonomin något långsammare och. Brutto nationalprodukten, BNP, förväntas öka med tre procent per år, vilket är starkare än i många andra länder. Arbetsmarknaden kommer att befinna sig i högkonjunktur från och med halvårsskiftet. Under förstärks konjunkturen ytterligare och utvecklingen på arbetsmarknaden blir stark. När sysselsättningsökningen växer får vi en positiv utveckling av skatteintäkterna som realt sett växer med cirka två procent per år. Tillsammans med ett betydande statligt tillskott får kommunerna och landstingen en tillfällig lindring i sin ekonomi. Långsammare ökning Det ser avsevärt sämre ut åren därefter. BNP växer långsammare och sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare, i takt med utvecklingen av potentiella timmar. Detta medför att skatteunderlagsutvecklingen blir svagare. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren Det finns även anledning att se över den statliga bidragsgivningen till den kommunala sektorn. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har i en skrivelse till Finansdepartementet bland annat påtalat att de många riktade bidragen driver på kostnaderna och att generella statsbidrag därför är att föredra. Statliga kostnader övertas av kommunerna Just nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande, som under 2015 uppgick till varav barn. I takt med att antalet asylsökande väntas minska lättar trycket på de statliga kostnaderna. När de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör. Flyktingsituationen en aktuell utmaning Trots att det är staten som ansvarar för att finansiera mottagandet under asyltiden är det stora antalet asylsökande ur ett verksamhetsmässigt perspektiv en stor utmaning redan nu för kommuner och landsting. Dessa ansvarar redan från start för skolgång, utredning och boende enligt socialtjänstlagen, hälso- och sjukvård samt andra välfärdstjänster. Det är i dagsläget brist på bostäder, personal, skollokaler och andra verksamhetslokaler med mera. Bristen är särskilt stor på socialsekreterare, lärare och tandvårdspersonal. Socialstyrelsen rapporterar också om ökad belastning inom primärvård, barnhälsovård, psykiatri, tandvård och akutvård. Brist på tolkar kan på sikt leda till patientsäkerhetsproblem. 6 Kommunbudget Kungsbacka kommun

7 Inledning och sammanfattning Stor osäkerhet om framtida kostnadsutveckling Det finns en stor osäkerhet kring de ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet. Utifrån den information som finns i dagsläget räknar vi totalt med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna för, cirka nio procent i löpande priser. En del av förklaringen är att kommuner tvingas till dyra lösningar, såsom övertidsersättning, anlitande av bemanningsföretag och dyra boenden för ensamkommande barn etcetera. Framöver finns stora osäkerheter när det gäller antalet asylsökande och flyktingar, om det går att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som kan jobba i välfärden inte minst i skolan. Vi har gjort en särskild analys av hur flyktinginvandringen kan komma att påverka kostnaderna för hälsooch sjukvård. Beräkningen bygger på utjämningssystemets analyser av kostnader för olika socioekonomiska grupper. Den visar en viss merkostnad för flyktingar födda utanför Europa i de flesta åldersgrupper. Detta indikerar att våra beräkningar innebär en underskattning av framtida kostnader. Den genomsnittliga kostnaden för de nya invånarna är dock lägre just nu eftersom de i genomsnitt är yngre. Utdrag ur SKL:s ekonomirapport april Kungsbackas förutsättningar Mycket av det som kommer fram i SKL:s ekonomirapport för april är frågor som måste hanteras även i Kungsbacka. Våra förutsättningar är i många fall bättre än för andra kommuner. Vi har en stabil ekonomi, låg arbetslöshet och befinner oss i en tillväxtregion både avseende invånare och företagande. Vi har förutsättningar för att minska våra kostnader genom ett förändrat utbud eller effektiviseringar i verksamheterna, men vi har inte så stora möjligheter att öka våra intäkter. Vår största intäktskälla är skatteintäkterna. När vi jämför oss med Halland och Göteborgsregionen, GR, är vi inte en av kommunerna med lägst skatt. Arbetslöshet Kungsbacka har en låg arbetslöshet jämfört med Halland och GR-kommunerna. Diagrammet till höger är sorterat efter arbetslösheten i åldern år. Där har vi den tredje lägsta siffran: 5 procent. Motsvarande siffra för riket är 12,2 procent. Ser vi på arbetslösheten bland hela den arbetsföra befolkningen i åldern år har vi den femte lägsta siffran: 3 procent. Öckerö, Kungälv, Tjörn och Lerum har lägre siffror. För hela riket är motsvarande siffra 7,8 procent. Siffrorna är redovisade per mars. Årets resultat Belopp i miljoner Årets resultat Resultatets andel av skatter och statsbidrag Kommunal skattesats i GR och Halland Partille Mölndal Varberg Halmstad Laholm Härryda Lerum Öckerö Falkenberg Göteborg Tjörn Kungsbacka Alingsås Kungälv Hylte Stenungsund Ale Lilla Edet Bokslut ,96 20,26 20,33 20,43 20,58 20,62 20,65 20,76 21,10 21,12 21,21 21,33 21,36 21,44 21,45 21,64 21,87 22,37 Bokslut 2015 Plan 18,5 19,0 19,5 20,0 20,5 21,0 21,5 22,0 22,5 23,0 Arbetslösheten i GR och Halland Plan 2018 Hylte 11,9 17,8 Halmstad 8,8 12,9 Lilla Edet 6,0 11,8 Laholm 11,6 Göteborg 8,0 9,4 Alingsås 5,1 8,9 Ale 4,4 8,3 Falkenberg 6,6 8,1 Varberg 5,1 7, år Härryda 3,6 7,3 Stenungsund 3,6 6, år Partille 4,0 6,6 Mölndal 3,7 5,8 Lerum 2,9 5,7 Tjörn 2,9 5,4 Kungsbacka 3,0 5,0 Kungälv 2,7 4,2 Öckerö 2,3 4,1 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 20,0 Plan ,6 % 2,6 % 1,3 % 1,1 % 0,1% 0,3% När vi har gjort indexberäkningar och politiska prioriteringar hamnar årets resultat på 51 miljoner kronor. Det uppnår knappt vårt mål om att 1,5 procent ska vara kvar av skatt och statsbidrag. För 2018 och 2019 är resultatnivån betydligt lägre. Som alltid är prognoser om framtidens intäkter osäkra. Vi har gjort beräkningarna efter Kommunbudget Kungsbacka kommun 7

8 Inledning och sammanfattning våra egna befolkningsprognoser och de uppräkningar av skatteunderlaget som SKL rekommenderat. Vi har inte beräknat hur stor del av alla nyanlända som blir folkbokförda i kommunen och som kan komma att ingå i skatteunderlaget. Oväntade intäkter Vid bokslutet varje år har vi redovisat en del obudgeterade intäkter och kostnader som inträffat. Så kommer det att vara även framledes. Vi har återbetalat AFA-medel, det har uppstått reavinster och diskonteringsräntan har sänkts, vilket inneburit stora kostnader. När det gäller AFA-medel finns det inga indikationer på att det kan komma ytterligare återbetalningar. Diskonteringsräntan kan möjligtvis förändras. Om den sänks kostar det oss pengar, om den höjs ger det oss intäkter. Denna post kan vi inte ta med i beräkningen när vi gör en ekonomisk planering för kommunen. Vi kan inte bygga en budget på så pass osäkra förutsättningar. Effekten är dessutom inte bestående utan av engångskaraktär. När det gäller reavinster vid försäljning av mark är dessa inte oväntade i sig men det är svårt att veta exakt vilket år de inträffar. Dessutom kan vi inte bygga en driftbudget på försäljning av tillgångar, eftersom tillgången bara kan säljas en (1) gång. Ramberäkning Vi har räknat upp ramarna med index, och tilldelat volymökning till nämnderna för Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg. I våra beräkningar har vi lagt en central pott för oförutsedda kostnader och anslagit 30 miljoner till detta. För löneökningar finns ett centralt anslag. Löneökningar och övriga uppräkningar Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade så som SKL rekommenderar i sitt cirkulär nummer 17, Konsumentprisindex, KPI, beräknas öka med 1,8 procent och köpta tjänster är uppräknade med 2,4 procent. Lönekostnaderna är uppräknade med 2,8 procent. Hyror och andra interna priser har beräknats enligt tabell nedan. Löneuppräkningen är endast en avsättning av pengar och har inget samband med lönepolitiken för kommunen. Anslaget för lönekostnader på 2,8 procent fördelas av personalavdelningen, HR, i samband med lönerevisionen. HR tar fram strategier och gör fördelning och prioritering av de avsatta medlen som beslutas av kommunstyrelsen. Utöver 2,8 procent finns ett belopp på 10 miljoner som avser särskilda lönesatsningar. Volymuppräkningar För att klara framtiden med de utmaningar som finns framför oss har vi prioriterat skola och individ- och familje omsorg när volymtilldelningarna för ska fördelas utöver övriga uppräkningar. Nedanstående nämnder har tilldelats volymuppräkningar med 50 procent av full tilldelning. Nämnder som tilldelats volymuppräkningar : Förskola & Grundskola: 10,8 miljoner Gymnasie & Vuxenutbildning: 2,4 miljoner Funktionsstöd: 7,7 miljoner Individ & Familjeomsorg: 1,5 miljoner Övrig ramtilldelning För viss verksamhet har en särskild tilldelning lämnats: Särskild lönesatsning 10 miljoner samt ytterligare utökning med 2 miljoner som en effekt av års lönesatsningar. Förskola & Grundskola får 5 miljoner för ersättning för ökad volym ensamkommande barn. Gymnasie & Vuxenutbildning får 10 miljoner för ersättning för ökad volym ensamkommande barn. Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa får 0,5 miljoner vardera till att stödja föreningslivet. Funktionsstöd får 6 miljoner för att klara en budget i balans. Individ & Familjeomsorg får ett anslag på 8 miljoner till omställningskostnader för Mottagning av ensamkommande barn. Kommunstyrelsen får ett anslag på 4 miljoner för integrations- och näringslivsarbete. Miljö & Hälsoskydd får 1,5 miljoner för budget i balans. Vård & Omsorg får 5 miljoner för nattbemanning på särskilt boende. Valnämnden får 0,2 miljoner för förberedelse inför valåret. För hyreskostnader i nya eller ombyggda lokaler finns avsatt 48 miljoner, en utökning med 22 miljoner. Funktionsstöd får 26 miljoner, en utökning med 18 miljoner, för utökade verksamhetskostnader vid inflyttning i nya boenden. Kungsbacka kommun ansöker om att bli associerad partner i det europeiska nätverket Eurocities, forum Kunskapssamhället, Knowledge Society, kronor. 8 Kommunbudget Kungsbacka kommun

9 Inledning och sammanfattning Interna priser Tjänst Prismodell Prisjusteringar Service Fastigheter Lokaler Service Måltider Lokalvård Lönehantering Inköp IT Hyra per lokal Enligt hyresmodell som beslutats i KF 153/14 Dnr 2014:247 Portionspris och serveringsavgift Pris per timma Pris per lönespecifikation Grundkostnadsfördelning per förvaltning, kostnad per objektsupphandling Provision från leverantörer Pris per E-handelsfaktura Pris per användare, grundpris infrastruktur, pris per verksamhetssystem, pris per telefon Ny upphandling är inledd 1,8 procent 2,4 procent Kommunen som arbetsgivare Kungsbacka kommun är och vill fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Vi är med och driver samhällets utveckling och expansion framåt. Hos oss arbetar man med något som är viktigt och skapar nytta för andra. Över en halv miljon människor behöver rekryteras till välfärden i Sverige de närmaste tio åren och det är stor konkurrens om arbetskraft med god kompetens. Kungsbacka kommer att arbeta vidare med aktiviteter inom målområdet attraktiv arbetsgivare. Det handlar om att vara attraktiva i hela cykeln från att attrahera och rekrytera till att behålla och utveckla samt avveckla. Vi behöver göra satsningar på att marknadsföra kommunen och visa att våra jobb är viktiga och mångfasetterade, och att man kan utvecklas som medarbetare. Viktiga satsningar de närmaste åren är ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö både fysisk och social, kultur och värdskap, introduktionsprogram, samt aktiviteter för att marknadsföra kommunen och attrahera nya medarbetare. Löneprocessen är också ett viktigt område att utveckla. Nämndernas ekonomiska ramar Nämnderna, belopp i tusen kronor Plan 2018 Plan 2019 Byggnadsnämnden Fritid & Folkhälsa Kultur & Turism Individ & Familjeomsorg Funktionsstöd Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen övrigt Miljö & Hälsoskydd Teknik, skattefinansierat Valnämnden Vård & Omsorg Överförmyndarnämnden Service Service Fastighet Kommungemensamt Summa ekonomisk ram Procentuell förändring 5,0 4,9 4,5 3,0 Kommunbudget Kungsbacka kommun 9

10 Inledning och sammanfattning Pensions kostnader miljoner kronor Bokslut 2015 Plan 2018 Plan 2019 Utbetalningar Förändring av gammal skuld Utbetalning av avgifts bestämd del för nuvarande anställda Ökning av ny skuld Minskning av garanti- och visstidspensioner Nya omställningspensioner Finansiell kostnad SUMMA Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till de som redan gått i pension och för de som nu arbetar. För de som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner som ska utbetalas i framtiden. Dessa ska uppräknas med basbeloppsförändringar och ränteantaganden. För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift på 4,5 procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Kommunens kostnad för detta är 132 miljoner. Varje förvaltning betalar detta i form av ett internt personalomkostnadspålägg, PO-pålägg. Även kostnaden för den nya skulden samt garanti- och visstidspensioner bekostas av PO-pålägget. För de som i dag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet bildas en ny skuld. För ökar den med 12 miljoner. Att kostnaderna totalt ökar så mycket beror framförallt på att förändringen av den gamla skulden inte minskar lika mycket som tidigare. Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. Taxorna finns på kommunens hemsida. Skatter och statsbidrag Skattesatsen ska vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer, men med Kungsbackas befolkningsprognos. Beräkningarna bygger på cirkulär nummer 17, Skatter och statsbidrag miljoner kronor Bokslut 2015 Prognos Plan 2018 Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Tillfälligt statsbidrag till välfärden Plan ,3 7, SUMMA Procentuell förändring 4,5 6,1 6,0 4,7 3,6 3,6 10 Kommunbudget Kungsbacka kommun

11 Inledning och sammanfattning Befolkningsförändringar För att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter har vi använt en gemensam befolkningsprognos. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunledningskontoret i april. Vi har inte gjort en bedömning över hur många av nyanlända som får uppehållstillstånd och blir mantalsskrivna i Kungsbacka. Befolkning Ålder Prognos Prognos Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Prognos w SUMMA Investeringar Investeringsnivån för är 359 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar, övriga investeringar, exploateringsinvesteringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt. Lokaler och övriga investeringar samt exploatering har egna avsnitt. Investeringar miljoner kronor Plan Plan 2018 Plan Lokalinvesteringar Löpande årliga Övriga investeringar Exploaterings investeringar Avgiftsfinansierad verksamhet SUMMA Kommunbudget Kungsbacka kommun 11

12 Inledning och sammanfattning Bostadsbyggande Kungsbacka kommun har en mycket stor efterfrågan på bostäder. Under planeras byggnation av 900 bostäder. Vi har som målsättning att färdigställa bostäder per år under perioden Flera nämnder har aviserat ett bostadsbehov för de som står utanför bostadsmarknaden. Dessa behov ska tillgodoses genom målsättningen om ökad bostadsbyggnation. Mål för bostadsbyggande reviderades av fullmäktige Skulder Skuld hos kreditinstitut Låneskulden kommer med denna budget att öka till miljoner till utgången av Orsaken är den stora investeringsnivå som planerats för de kommande åren. Miljoner Bokslut 2014 Bokslut 2015 Plan 2018 Plan 2019 Låneskuld Pensionsskuld Pensionsskulden avser den skuld som Kungsbacka kommun har till sina anställda eller tidigare anställda. Den största delen av skulden har upparbetats före 1998 då pensionsavtalet förändrades. Efter 1998 byggs ingen ny skuld upp utan kommunen betalar en årlig avgift. Ett undantag finns för de som i dag har en lön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka kronor i månadslön. Skulden ökar årligen med ränte- och basbeloppsuppräkningar och minskar med de utbetalningar som vi gör. För att beräkna skuldens utveckling använder vi prognoser som Kommunernas pensionsanstalt, KPA, gör åt oss. Vi har som målsättning att färdigställa bostäder per år under perioden Pensionsskuld belopp i miljoner Bokslut Plan 2018 Plan 2019 Skuld uppkommen före Ny skuld efter Garantioch visstids pensioner SUMMA Kommunbudget Kungsbacka kommun

13 Inledning och sammanfattning Soliditet Bokslut Plan Plan Procent Kungsbacka Soliditetens utveckling är beroende av två faktorer: dels resultat, dels tillgångsökning. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Tillgångsökningen (investeringarna) bör till största delen finansieras med egna medel om inte soliditeten ska försämras. För ökar soliditeten, men med de investeringar och den resultatnivå som budgeterats och framöver så sjunker soliditeten Målet är att soliditeten ska vara minst oförändrad. God ekonomisk hushållning I kommunallagens 8 kapitel finns angivet att vi för verksamheten ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagens 8 kapitel. 5 en skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kungsbackas styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För är dessa sexton stycken. Fjorton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. Eftersom det inte enbart handlar om en god ekonomi utan även om en god verksamhet är vår definition av om vi har uppnått en god ekonomisk hushållning följande: Definition av god ekonomisk hushållning Kungsbacka har en god grund att stå på när det gäller ekonomisk situation och kvalitet i verksamheten. Soliditeten är bland de bättre av svenska kommuner och verksamheten har en hög kvalitet. Kungsbacka har tidigare fått utmärkelsen Årets kvalitetskommun och hela vårt utvecklingsarbete syftar till att behålla positionen som en av Sveriges bästa kommuner. Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga kvalitetsnivå som finns i dag genom att nyttja resurserna på ett klokt sätt utifrån ekonomisk, ekologiskt och social hållbarhet. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras. Därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. en skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. året skall därvid alltid vara periodens första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. Lag (2004:775). Vårt utvecklingsarbete syftar till att behålla positionen som en av Sveriges bästa kommuner. Kommunbudget Kungsbacka kommun 13

14 Vision 2030 I Kungsbacka växer framtiden Visionen visar vart vi vill Visionen är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden. I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. kungsbacka är en naturskön och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. 14 Kommunbudget Kungsbacka kommun

15 Omvärldsanalys En omvärld med många utmaningar för kommunen som alla andra kommuner blir Kungsbacka kommun allt mer beroende av omvärlden, av internationella och nationella beslut. Det kommunala självstyret är inte lika tydligt som tidigare. Gamla strukturer och arbetssätt utmanas. Sveriges kommuner och landsting, SKL, publicerade i januari informationsskriften EU i lokalpolitiken, om hur svenska kommuners verksamhet påverkas av EU. SKL konstaterar att EU påverkar ungefär 60 procent av verksamheten och nästan alla verksamhetsområden direkt eller indirekt. Som arbetsgivare, serviceproducent, tillsynsmyndighet eller samhällsbyggare är det därför nödvändigt att vi har kunskap om vad som sker inom EU. En påtaglig erfarenhet från det senaste året är flyktingoch integrationsfrågan. Kommunerna har fått anpassa sig till en omvärld påverkad av krig, konflikter och internationell politik. Under 2015 kom människor till Sverige varav cirka var ensamkommande barn. Omvärlden hade direkt påverkan på den kommunala verksamheten där det kommunala självstyret mer eller mindre hade blivit satt ur spel på grund av statlig styrning. fullt ut för ökad effektivitet. Det kräver helt nya arbetssätt och nya sätt att tänka. Hållbarheten är i fokus. Frågor om hållbarhet i de olika perspektiven miljö och klimat, socialt och ekonomiskt står högt på såväl den politiska agendan som inom näringsliv och organisationer. Individen står i centrum. Den enskilde individens krav och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå, bland annat till följd av digitaliseringen, bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Övergripande drivkrafter i omvärlden I Kungsbacka kommuns omvärldsanalys 2012 (Kairos future) identifierades ett antal övergripande drivkrafter. Dessa håller i sig och blir ännu mer tydliga: Befolkningen växer, framför allt nära storstäderna. Hela världen går mot en ökad urbanisering och flera undersökningar visar att Sverige är ett av de områden i Europa där urbaniseringen är som kraftigast. Det ställer höga krav på bostäder, en effektiv samhällsplanering och offentlig service. Demografin är sådan att andelen äldre succesivt ökar, vilket leder till att färre unga i arbetsför ålder ska försörja fler äldre. Det innebär också att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. Den tekniska utvecklingen fortsätter i snabb takt inom alla områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan i dag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen medför helt nya möjligheter att arbeta, skapa nätverk och göra affärer på distans. Nya smarta och effektiva lösningar ger möjlighet till verksamhetsutveckling inom alla områden. Utmaningen för den offentliga sektorn är att använda tekniken Ökad individualisering innebär högre krav och förväntningar på bland annat välfärdstjänster. Kommunbudget Kungsbacka kommun 15

16 Omvärldsanalys Femton trender som påverkar det kommunala uppdraget Utifrån de övergripande drivkrafterna i omvärlden utkristalliserar sig ett antal trender som påverkar det kommunala uppdraget. I Kungsbacka kommuns omvärldsanalys 2012 identifierades 14 trender. SKL talar om 15 trender i sin rapport från mars 2014, Vägval för framtiden Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år Dessa trender är signifikanta för det kommunala uppdraget i stort, därmed också för Kungsbacka. Nedan följer en sammanfattning av trenderna. För mer utförlig beskrivning och källor, se SKL:s hemsida Förändrade krav på välfärden Demografin påverkar förväntningarna på välfärden. Sverige har ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet (fyrtiotalister och babyboomgenerationer), medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. I takt med att stora generationer blir allt äldre kommer efterfrågan på sjukvård och äldreomsorg att öka dramatiskt. År 2025 har vi många äldre, ett stort antal kvinnor i barnafödande ålder samt en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Sammantaget kommer denna utveckling att ställa välfärdssystemet inför stora utmaningar. Till utmaningar till följd av demografin ska läggas medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen. Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. Generationsskifte Rekordgenerationen har satt ett stort avtryck på samhället. De har genom sina värderingar och sina maktpositioner inom framför allt politik, offentlig sektor och media påverkat hur vårt samhälle är uppbyggt. Just nu sker ett Nya generationers värderingar och beteenden ställer krav på hela samhället. Generationsskifte innebär ofta förändrade värderingar. stort generationsskifte i Sverige. Yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Personliga relationer värderas högt och de söker efter det unika. De vill sällan arbeta i hierarkier. Nya generationers värderingar och beteenden ställer krav på hela samhället, inte minst på arbetsgivarna. En utmaning är att matcha arbetskraft mot behov. Ökad brist på chefer På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framför allt förutspås det bli brist på chefer. Inom de närmaste tio åren kommer cirka av dagens cirka chefer att nå pensionsålder. I en del lands- och glesbygdskommuner kan bristen på chefer bli akut. Få unga akademiker anger kommun eller landsting som sin drömarbetsgivare. Den främsta anledningen är inte lönen, utan den lägre statusen. Under senare år har dock intresset bland unga ökat och det är fler förstahandssökande till utbildningar som leder till jobb inom välfärdssektorn. 16 Kommunbudget Kungsbacka kommun

17 Omvärldsanalys Såväl bilpooler som bilar med alternativa drivmedel blir allt mer populära. Ökad urbanisering Om femtio år beräknas två tredjedelar av jordens befolkning bo i urbana miljöer. Enligt Eurostats siffror hör Malmö, Umeå och Stockholm till EU:s mest snabbväxande städer. Alla tre har vuxit med mer än en procent per år sedan Det är framför allt Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets-/högskolestäder som växer befolkningsmässigt. Utvecklingen innebär ett ökat tryck, både på de kommuner som växer kraftigt och på de som i hög utsträckning tappar invånare. De förstnämnda har visserligen en trevligare situation, men icke desto mindre kan den vara svår att hantera. Intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder kan uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för till exempel barnomsorg och skolor. Bilismen minskar Trenden med ökad rörlighet i Sverige håller i sig. Ungdomar utbildar sig och flyttar till högskole-, universitetseller storstäder. Fler bor och arbetar utomlands under kortare perioder. I och med kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt har det också blivit vanligare med såväl korta som långa resor i jobbet. Vi reser också allt mer och allt längre under vår fritid. De regionala arbetsmarknaderna växer fram och genom satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik ökar möjligheten för människor att pendla. Kommunen kan därmed bli en del av en större och mer dynamisk arbetsmarknad. I dag pendlar nästan var tredje förvärvsaktiv över en kommungräns en ökning med drygt fem procentenheter sedan år Bilen har sedan T-Fordens tid gett människor frihet att röra sig över stora ytor. Den har knutit samman människor och har kanske mer än något annat varit en statussymbol. Frågan är om detta kommer att gälla även i fortsättningen. Vi ser en rad förändringar i samhället som pekar på att bilismen kan komma att minska i framtiden. Allt fler vill bo centralt i städerna och stadsmiljön förväntas att bli förtätad i allt högre utsträckning. Stadsplanering i stråk, cykelvägar och bilfria offentliga utrymmen blir nödvändigt. Bilen har tappat som statusoch frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta körkort. Ny teknik möjliggör hemarbete, minskar behovet av arbetsresor och gör att resan med kollektivtrafiken kan användas till såväl arbete som nöjen. Människor konsumerar mer på internet. Bilpooler och samåkning blir populärare i takt med att mobila och digitala system utvecklas. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat, vilket också är en global trend. Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. Inkomsterna har visserligen ökat för dem som har jobb och antalet sysselsatta i Sverige har ökat, men de ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, Kommunbudget Kungsbacka kommun 17

18 Omvärldsanalys de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. Även om inkomsterna ökat för en stor majoritet av befolkningen innebär de ökande inkomstskillnaderna och boendesegregeringen en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital. En viktig fråga gällande polarisering är om en ökad tillgång till information verkligen leder till ökad kunskap, förståelse och tolerans. Konsultföretaget Kairos Future menar att vi tenderar att sålla information och främst söka efter det som bekräftar det som vi redan tror oss veta. Dagspressens kris innebär också att allt färre kommuner har någon lokaltidning. Gemenskapsinformationen minskar successivt. Allt fler tv-kanaler, sociala medier, veckotidningar och andra informationskanaler är skräddarsydda för vissa målgrupper. Risken för att åsikter polariseras ökar när färre förmår diskutera ett ämne utifrån sakliga grunder och med respekt för motparten. I en sådan polariserad värld kan människor hamna utanför samhället och utanför sociala nätverk. Det finns risk för att denna grupp kan komma att utgöra en rekryteringsbas för främst kriminella nätverk, men även för olika politiska och kanske även religiösa extremistiska rörelser. Ökat teknikstöd inom hälsooch sjukvård samt omsorg Många sjukdomar som tidigare betraktades som obotliga kan i dag botas. Stora förhoppningar ställs på forskningen kring demenssjukdomar. Demens betraktas som en av de viktigare utmaningarna när antalet äldre ökar som mest mellan åren 2025 och Nya behandlingsmetoder har lett till att den sjukhusbaserade vården har kunnat minskas. Den enskilde patienten får ta ett större ansvar och en mer aktiv del i behandlingen, till exempel genom friskvård och förändrade kostvanor. Detsamma gäller för tekniska hjälpmedel. I ett nära samarbete med brukare och patienter förbättrar ny teknik vardagen för människor samtidigt som resurser kan frigöras. Två exempel på detta är självdialys inom hälso- och sjukvården och robotteknik inom hemtjänsten, där ny teknik underlättar för personal och brukare att kommunicera. Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Resurserna kommer inte att räcka till allt. Som medborgare förväntar vi oss att få den bästa hjälpen just när vi vill ha den. Många kommer inte att nöja sig med ett negativt besked, utan ser sig om efter ett second opinion eller alternativ. Men vem definierar behoven? Är det du som enskild person, är det läkarvetenskapen eller är det våra förtroendevalda? Hur mycket kan fastställas i lagstiftningen? Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan vi kommunicera med allt och alla om allt. Detta ökar förväntningarna på kommuner och landsting, och att viss service alltid ska vara tillgänglig den kommunala servicen ska finnas i fickan! Den geografiska bundenheten, var vi befinner oss, spelar mindre roll. Att ständigt vara tillgänglig och ha tillgång till fakta en självklarhet för många. Sociala medier erbjuder snabb information och att fler kan göra sina röster hörda. Att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser över hela världen. Men människor blir också utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. 18 Kommunbudget Kungsbacka kommun

19 Omvärldsanalys Människors fysiska närvaro är inte heller längre nödvändig för att kunna styra viktiga funktioner. Hushållsapparater, maskiner och farkoster kan fjärrstyras genom internet när det gäller till exempel energiförbrukning, övervakning och informationsinhämtning. Diagnoser på distans och e-hemtjänst är exempel på patient- och brukardrivna innovationer som bygger på uppkoppling. Databaserat beslutsfattande Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, så kallad big data. Detta innebär en omvälvande förändring för vårt sätt att förstå världen. Vi kommer allt mer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. Big data finner mönster i datamängderna och i världen, som på gott och ont låter oss agera utan omvägen via förståelse av orsak och verkan. Översättningstjänsten Google translate är ett bra exempel. Det finns stora risker kopplade till big data, framför allt att den i framtiden kan hamna i orätta händer. Många känner sig redan i dag obekväma med att till exempel underrättelsetjänster lyssnar på vår kommunikation i syfte att skydda oss från terrorism och kriminalitet samt att företag kartlägger våra köp- eller webbeteenden för att öka kunskapen om oss som konsumenter. Alltför komplicerade matematiska modeller kan också innebära att människor som har till uppgift att förstå eller granska systemen inte klarar av sin uppgift. Men big data ger också ökad kunskap som kan leda till markanta förbättringar både för näringsliv och för offentlig sektor. Det handlar om att hitta mönster, något som ökar möjligheten till riktade insatser inom en rad områden till exempel sjukvård, brottsförebyggande åtgärder och trafiksäkerhet. Speciellt inom sjukvården förutspås omvälvande effekter. Genom att systematiskt sammanställa och analysera information som dagligen genereras på sjukhus runt om i världen skulle vi kunna förbättra diagnostiken, kartlägga sjukdomsförlopp i detalj och lära oss mycket om medicinering. Statistik och matematiska modeller kopplade till big data kompletterar eller ersätter mänskliga bedömningar på allt fler områden. Vem tror till exempel i dag att en meteorolog utifrån egna erfarenheter och kunskaper kan göra en bättre prognos för väderleken än de kraftfulla datorer och modeller som används? Tjänster dyrare och varor billigare Under en lång tid har varor blivit billigare och tjänster dyrare i relation till varandra. Det beror på att produktionen av varor har kunnat öka mer än produktionen av tjänster. Trenden har förstärkts i takt med globaliseringen. Produktionen av standardiserade varor har flyttats till framför allt länder i Ostasien med Kina i spetsen. Resultatet är att elektronik blivit billigare, medan elektrikern blivit dyrare. Genom produktivitetsutvecklingen blir resurskakan större, det vill säga vi kan få mer av allt. Utvecklingen innebär också att offentligt finansierade tjänster relativt sett blir dyrare och följderna mer komplicerade. Problemet är att tillväxt som är en följd av en produktivitetsökning i den privata sektorn bara till en viss del ger mer reala resurser i den offentliga sektorn. Om lönerna ökar lika mycket i den offentliga som i den privata sektorn leder tillväxten bara delvis till mer reala resurser i den offentliga sektorn. Genom att den reala kakan blir större har vi råd med mer, men den andel som går till offentliga välfärdstjänster måste hela tiden öka vi blir äldre och välfärdstjänsterna måste följa standardutvecklingen i samhället. Mer resurser till den offentliga sektorn genereras bäst genom ökad tillväxt skapad av fler arbetade timmar i den privata sektorn. En ökad produktivitet i den offentliga sektorn är också ett alternativ för att få resurserna att räcka till mer. Från behovsdriven till identitetsdriven ekonomi Allt högre materiell standard gör att en större del av konsumtionen går från att vara behovsdriven till att vara identitetsdriven. Många av de traditionella gemenskaperna som religion, släkt och hemort har försvagats. Men behovet av principer för gemensamt och eget liv består. Sökande efter mening, identitet och sammanhang är centralt för varje människa. Konsumtionen har därför blivit ett sätt att utforska och visa vilka vi är och med vilka vi vill höra samman. Starka krafter, i form av biologiska instinkter och kommersiella intressen, styr denna trend. Men det finns också tecken på motreaktioner, sprungna ur en upplevd tidsbrist och brist på energi, en önskan om ett enklare liv samt oro för den globala uppvärmningen. Att kunna frigöra tid för att kunna umgås mer med familj och vänner eller ägna sig åt hobbyverksamhet är också en form av statussymbol. Identiteten är minst lika viktig för kommunerna. Ett starkt varumärke kan locka till sig såväl företag som invånare. Den kommun som inte finns i storstadsområden eller som kan konkurrera genom att ha ett attraktivt läge eller en vacker stadsmiljö kan skaffa sig konkurrensfördelar genom exempelvis gott företagsklimat, starkt civilsamhälle, bra skolor eller någon form av platsbunden verksamhet, till exempel turism eller biltestverksamheten i Arjeplog. Kommunbudget Kungsbacka kommun 19