Information om landstingets strategiska inriktning för cykel

17) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Trafiknämnden 2014-06-03, info punkt 17 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) Information om landstingets strategiska inriktning för cykel Ärendebeskrivning Trafiknämnden delges bifogad utredning om landstingets strategiska inriktning för cykel som en del av den strategiska trafikpolitiska inriktningen. Underlag Utredning om landstingets strategiska inriktning för cykel PM 2014-04-23 Trafikförvaltningens trafikstrategi 2013-03-04 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, september 2012 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, kollektivtrafik på vatten, september 2013 Regional cykelplan för Stockholms län, februari 2014 Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling till regional cykelplan för Stockholms län, 2013-03-12 WSP Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Stockholms läns landsting har givit trafikförvaltningen i uppdrag att ta fram och bedriva landstingets trafikpolitik. Trafikförvaltningen har tagit fram ett förslag på den första delen i detta som handlar om cykel. De övriga delarna planeras innehålla inriktning för bil och gång. Landstingets strategiska inriktning för cykel behandlar både cykel som ett regionalt transportslag, dvs övergripande mål om andelen cykelresor i förhållande till andra transportslag och allmänt hur cykel ska förhålla sig till andra trafikslag, och cykel i förhållande till kollektivtrafik, dvs kombinationsresor, parkering, policy kring utformning med mera. Tillsammans med utredningar avseende övriga trafikslag ska inriktningen för cykel formera landstingets strategiska

27) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) trafikpolitiska inriktning. Ambitionen är att landstinget ska ta beslut om denna senare under 2014. Gällande cykel är de frågeställningar som landstinget bör arbeta utifrån följande: Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel? Vad har landstinget för finansieringsansvar? I vilka delar ska landstinget delta? Vad har landstinget för informationsansvar? Trafikförvaltningen bedömer att satsningar som leder till högre andel cykelresor är mycket samhällsekonomiskt lönsamma och går i linje med Stockholms läns landstings mål. Bakgrund Stockholms läns landsting har givit trafikförvaltningen i uppdrag att ta fram och bedriva landstingets trafikpolitik. Detta uppdrag har ännu inte konkretiserats i form av en skriftlig policy. Dock har arbete kring mål för trafiken i länet pågått under de senaste åren. Detta har gjorts framförallt inom ramen för arbetet med Stockholms läns landstings regionala trafikförsörjningsprogram och i länets regionala cykelplan som antogs i februari 2014. Den regionala cykelplanen är frukten av en flerårig samarbetsprocess mellan Stockholms läns landsting, Trafikverket, länsstyrelsen och länets kommuner. Projektet har drivits som ett så kallat Satsa 2-projekt med EU-medel och letts av Trafikverket. Det är första gången en regional cykelplan har tagits fram i Stockholm, och då det inte finns någon formell lagstadgad planprocess för denna typ av dokument har planen beslutats av projektets styrgrupp, med representanter från Stockholms läns landsting, Trafikverket och länsstyrelsen. Syftet med planen är att få en samsyn på de mellankommunala frågorna för cykel, framförallt var de så kallade regionala cykelstråken bör byggas i framtiden. Planen innehåller också mål om förenklat kombinationsresande mellan cykel och kollektivtrafik och ett mål om att 20 procent av resorna år 2030 ska utgöras av cykelresor. Det finns ett behov av att utifrån dessa övergripande målsättningar förtydliga landstingets inriktning i cykelfrågor. Den bifogade utredningen är en första del i detta arbete. Tillsammans med utredningar avseende övriga trafikslag ska de formera landstingets strategiska trafikpolitiska inriktning. Ambitionen är att landstinget ska ta beslut om hela den strategiska inriktningen senare under 2014. Avgränsning Stockholms läns landstings strategiska inriktning för cykel ska behandla både cykel som ett regionalt transportslag, dvs övergripande mål om cykelandel och hur cykel ska förhålla sig till andra trafikslag, och cykel i

37) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) förhållande till kollektivtrafik, dvs kombinationsresor, parkering, policy kring utformning mm. Den strategiska inriktningen omfattar både åtgärder som landstinget har direkt möjlighet att förändra och åtgärder som andra aktörer har ansvar för. När det gäller det sistnämnda redovisas landstingets ståndpunkt i syfte att möjliggöra en enhetlig viljeriktning i kontakt med andra aktörer. Den strategiska inriktningen för cykel är en del av landstingets trafikpolitiska inriktning. Denna kommer att förtydligas under 2014 och ambitionen är att beslut om strategisk inriktning för samtliga trafikslag ska fattas i slutet av året. I denna ska det förtydligas hur cykel förhåller sig gentemot andra trafikslag. En första inriktning på detta finns i trafikförvaltningens trafikstrategi 1. Där anges att bilresandet bör minska. Förutsättningar bör skapas i syfte att få så många resenärer som möjligt att i första hand gå till sin målpunkt, i andra hand cykla och i tredje hand åka kollektivtrafik innan man av olika anledningar behöver välja bil. Kombinationsresande ska underlätta för de hållbara transportslagen cykel och kollektivtrafik. Denna avvägning mellan trafikslagen behöver förtydligas och eventuellt beräknas med tydliga andelar av det totala resandet. Fortsatt arbete Utredningen om cykel är den första delen i arbetet med landstingets strategiska trafikpolitiska inriktning. Tillsammans med utredningar avseende övriga trafikslag ska de formera landstingets strategiska trafikpolitiska inriktning för vilken beslut planeras senare i slutet av år 2014. Nästa steg i arbetet med cykel på trafikförvaltningen är en utredning avseende risker och nyttor med kombinationsresande mellan cykel och kollektivtrafik. Denna utredning ska specifikt belysa cykel ombord på spårtrafiken, hyrcykelsystem och parkering. Utredningen, som kommer att ha formen av en förstudie och ska tas fram under sommar-höst 2014, blir underlag till de olika trafikslagens utvecklingsplaner. Frågeställningar Den övergripande frågeställningen är hur landstinget ska arbeta med cykelfrågan utifrån ovannämnda avgränsning. Mer specifikt ska den strategiska inriktningen svara på följande frågor: 1 Trafikstrategin är en del av trafikförvaltningens strategier för önskad inriktning på kollektivtrafikens utveckling, dnr TN 2013-00543, beslutad av trafiknämnden den 12 mars 2013

47) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) 1. Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel? 2. Vad har landstinget för finansieringsansvar? 3. I vilka delar ska landstinget delta? 4. Vad har landstinget för informationsansvar? Överväganden Anledningarna till att cykel är den första delen i detta arbete och att den presenteras redan nu, före beslut om den trafikpolitiska inriktningen, är flera. Den regionala cykelplanen har precis antagits i februari 2014. Det pågår ett arbete bland regionens aktörer för att skapa en avsiktsförklaring i syfte att genomföra cykelplanen. Stockholm stad planerar att tillsammans med övriga kommuner i länet och landstinget med flera ansöka om att hålla i den internationella cykelkonferensen Velocity år 2017. Det finns helt i linje med den regionala cykelplanen intresse att förbättra möjligheten att kombinera cykel och kollektivtrafik till exempel genom att undersöka förutsättningarna för medtag av cykel i tunnelbanan. Sammantaget pågår parallellt flera olika satsningar på cykel och det är därför viktigt att påbörja arbetet med vilka delar landstinget bör tydliggöra och satsa på för att få ut det mesta av alla aktiviteter. Trafikförvaltningen bedömer att det är viktigt att belysa för- och nackdelar med olika satsningar på cykel. Det finns nu alla möjligheter att samordna framtagandet av förbättrade möjligheter för kombinationsresande mellan cykel och kollektivtrafik till landstingets deltagande i ett eventuellt Velocity år 2017, den internationella cykelkonferens som staden planerar att ansöka om tillsammans med de regionala aktörerna. Samma sak gäller att delta i regionens gemensamma cykelförklaring där nästan alla länets kommuner ingår. Ekonomiska konsekvenser av en strategiska inriktning för cykel Landstingets budget och samhällsekonomiska konsekvenser Att ha en strategisk inriktning för cykel innebär att det förtydligas vilka resurser som landstinget bör avsätta för att uppnå mål för just detta trafikslag. Landstingets ambitionsnivå gällande tilldelade resurser bör bestämmas beroende av vad kommande utredningar och samarbeten kommer fram till. Den strategiska inriktningen möjliggör dock en översikt över detta. Översiktlig nivå på driftskostnader klargörs efter förstudiens utredning.

57) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) I samband med framtagandet av den regionala cykelplanen genomfördes en samhällsekonomisk analys av planens remisshandling. Den visar att genomförandet av planen är mycket samhällsekonomiskt lönsam och nettonuvärdeskvoten NNK) beräknas till mellan 12,9 och 22,3. Den lägre kvoten bygger på en utveckling där 8,6 procent av resorna görs med cykel år 2030 planens målår) och den högre 13,7 procent cykelresor. Alla kvoter över 2 klassificeras som mycket hög lönsamhet för investeringen i fråga. Se tabell nedan. Tabell: Sammanfattande bedömning, miljoner kronor Diskonterade nuvärden, 2010-års prisnivå). Källa: Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling till regional cykelplan för Stockholms län, 2013-03-12 WSP

67) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) Analysen visar att trots att trafiksäkerheten för cyklister är lägre än för resenärer med bil och kollektivtrafik är hälsoeffekterna positiva på totalen då minskat antal för tidigt döda och minskad sjukfrånvaro blir plusposter i kalkylen, se tabell ovan. Naturvårdsverket har tagit fram en rapport där även värderingar av minskade sjukvårdskostnader för välfärdssjukdomar som diabetes, högt blodtryck, stroke och hjärt- kärlsjukdomar beräknas. Dessa värderingar har ännu inte antagits av ASEK 2 och finns därför inte med i WSP:s analys, men skulle innebära än mer fördelar för NNK för cykelplanen. En trolig konsekvens av att satsa på en högre andel cykelresor är att kostnader för landstinget som helhet kan sparas då det inom vissa delar av verksamheten till exempel vården på sikt bedöms bli mindre kostnader även om cykelsatsningar kommer kosta för andra delar till exempel trafikförvaltningen. Noggrannare utredning av sådana nyttor och kostnader behöver tas fram. Ekonomisk hållbarhet Vad gäller påverkan på den ekonomiska aspekten av hållbarhet bedömer trafikförvaltningen att satsningar på cykel är fördelaktiga för resurshushållning och välfärd. Förbättrade möjligheter att vardagspendla längre sträckor med cykel kombinerat med kollektivtrafik förbättrar tillgängligheten till arbetsmarknad för flera grupper av länsinvånare och förbättrar tillgången på arbetskraft för länets företag. Sociala konsekvenser Trafikförvaltningen bedömer att beslutet om en strategisk inriktning inte för med sig några negativa konsekvenser för den sociala hållbarheten. Ett cykelnät som ökar tillgängligheten till flera målpunkter och ökar valmöjligheten av trafikslag för arbetspendling är positivt ur ett jämlikhetsperspektiv. Innebörden av social hållbarhet bör dock förtydligas avseende cykel. 2 ASEK är en samrådsgrupp med representanter från olika verk och myndigheter som tar fram rekommendationer för samhällsekonomiska beräkningar. Utgångspunkten är att samhällsekonomiska beräkningar av transportåtgärder bör följa ASEKs rekommendationer för att säkra jämförbarhet och följa god praxis.

77) Strategisk utveckling TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-08 Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) Konsekvenser för miljön Trafikförvaltningen bedömer att en strategisk inriktning som syftar mot att färre ska resa i den egna bilen och istället cykla påverkar miljön i en positiv riktning. Om strategin leder till verkliga åtgärder kan dessa innebära minskat buller, minskat utsläpp av partiklar, högre andel cykelresor och en mer attraktiv stadsmiljö, samt en positiv påverkan på landstingets folkhälsomål. Anders Lindström Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk Utveckling Bilagor Utredning om landstingets strategiska inriktning för cykel, Stockholms läns landstings trafikförvaltning, 2014-04-23 Regional cykelplan för Stockholms län 2014-2030, Trafikverket Region Stockholm i samarbetet med Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikförvaltning SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län, februari 2014

112) Strategisk utveckling Planering Handläggare Anna Pontusson 08-6863739 anna.pontusson@sll.se PM 2014-05-08 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) Utredning om Stockholms läns landstings strategiska inriktning för cykel Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

212) Strategisk utveckling Planering INNEHÅLLSFÖRTECKNING PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 AVGRÄNSNING... 3 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 1.4 SAMARBETE MELLAN TMR OCH TRAFIKFÖRVALTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 MÅL: DEN REGIONALA CYKELPLANEN... 4 2.2 STRATEGISKA INRIKTNINGAR I TRAFIKFÖRVALTNINGENS ARBETE SOM BERÖR CYKEL 5 3 CYKEL SOM TRANSPORTSLAG... 6 3.1 VILKA FRÅGOR SKA LANDSTINGET DRIVA KOPPLADE TILL CYKEL SOM TRANSPORTSLAG?... 6 3.2 I VILKA DELAR SKA LANDSTINGET DELTA?... 7 3.3 VAD HAR LANDSTINGET FÖR FINANSIERINGSANSVAR?... 8 3.4 VAD HAR LANDSTINGET FÖR INFORMATIONSANSVAR?... 8 4 CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK... 9 4.1 VILKA FRÅGOR SKA LANDSTINGET DRIVA KOPPLADE TILL CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK?... 9 4.2 I VILKA DELAR SKA LANDSTINGET DELTA?... 10 4.3 VAD HAR LANDSTINGET FÖR FINANSIERINGSANSVAR?... 10 4.4 VAD HAR LANDSTINGET FÖR INFORMATIONSANSVAR?... 11 5 SLUTSATSER... 11 5.1 UTVECKLINGSOMRÅDEN ATT ARBETA VIDARE MED INOM LANDSTINGET... 12

312) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) 1 Inledning Landstinget har givit trafikförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på landstingets trafikpolitik. Detta uppdrag har ännu inte konkretiserats i form av en skriftlig inriktning. Arbete kring mål för trafiken i länet har pågått under de senaste åren. Detta har gjorts framförallt inom ramen för arbetet med det regionala trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafiken) och i länets regionala cykelplan som antogs i februari 2014. Det finns ett behov av att utifrån övergripande målsättningar som dessa och målen i RUFS förtydliga landstingets ståndpunkt kring de olika trafikslagen. Detta PM handlar om cykelns roll i trafiksystemet. 1.1 Syfte Syftet med detta PM är att beskriva landstingets strategiska inriktning för cykeltrafik. 1.2 Avgränsning Landstingets strategiska inriktning för cykel ska både behandla cykel som ett regionalt transportslag, dvs övergripande mål om cykelandel och hur cykel ska förhålla sig till andra trafikslag, och cykel i förhållande till kollektivtrafik, dvs kombinationsresor, parkering, policy kring utformning mm. Den strategiska inriktningen omfattar både åtgärder som landstinget har direkt möjlighet att förändra och åtgärder som andra aktörer har ansvar för. När det gäller det sistnämnda redovisas landstingets åsikt i syfte att möjliggöra en enhetlig viljeriktning i kontakt med andra aktörer. 1.3 Frågeställningar Den övergripande frågeställningen är hur landstinget ska arbeta med cykelfrågan utifrån ovannämnda avgränsning. 1. Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel? 2. Vad har landstinget för finansieringsansvar? 3. I vilka delar ska landstinget delta? 4. Vad har landstinget för informationsansvar? 1.4 Samarbete mellan TMR och trafikförvaltning Arbetet med att ta fram denna strategiska inriktning för cykeltransporter har skett i samarbete med Tillväxt, miljö och regionplanering inom SLL TMR) och inriktningen gäller hela landstingets inriktning för arbete med cykelfrågor.

412) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) 2 Bakgrund Trafikförvaltningen har ansvar för att ta fram förslag till landstingets strategiska inriktning för olika trafikslag. Ett av dessa är cykel. Bakgrunden till den strategiska inriktningen är de beslut som redan tagits i form av framförallt den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län RUFS), den regionala cykelplanen och trafikförvaltningens strategier. 2.1 Mål: den regionala cykelplanen Den regionala cykelplanen antogs i februari 2014 av projektets styrgrupp. Projektet har pågått i ca tre år och deltagande parter har varit Trafikverket, länsstyrelsen, Stockholms stad och Stockholms läns landsting genom trafikförvaltningen och Tillväxt, miljö och regionaplanering TMR) i samarbete med länets kommuner och intresseorganisationer. Det finns flera målområden i planen. Målen som gäller cykel kombinerat med kollektivtrafik är att det ska vara enkelt att kombinera cykel med kollektivtrafik och att det ska finnas gott om möjligheter för cykelparkering. Det ska även finnas bra kopplingar till kollektivtrafik och tillgång till hyrcyklar vid större kollektivtrafikknutpunkter. Det ska vara möjligt att ta med cykel på längre tågsträckningar utanför rusningstid. Det bör finnas bättre och utökade parkeringsmöjligheter i anslutning till kollektivtrafik. För att nå målet om enkelt kombinationsresande anger cykelplanen att olika åtgärder har olika stor betydelse för det stora antalet resenärer. Fram till 2030, som är cykelplanens målår, bedöms inte medtag av cykel kunna öka transportsystemets kapacitet under högtrafik, utan mer effektivt är att lämna sin egen alternativt en hyrcykel på en cykelparkering för byte till kollektivtrafik. De olika åtgärderna som presenteras i cykelplanen är följande: Fler och bättre cykelparkeringar vid knutpunkter Hyr-/lånecykelsystem Medtag av cykeln i kollektivtrafiken Åtgärderna ska belysas mer i detalj i en utredning under 2014 för att utröna nyttor, kostnader och risker. Övriga delar i planen med bäring på landstingets strategiska inriktning för cykeltrafik är cykelstråkens koppling till bytespunkter i kollektivtrafiken, samt målet om att andelen resor år 2030 till minst 20 procent ska utgöras av cykelresor.

512) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) 2.2 Strategiska inriktningar i trafikförvaltningens arbete som berör cykel Utifrån den trafikstrategi 1 avseende kollektivtrafiken som beslutades av trafiknämnden 2013 finns ett antal principer för trafikförvaltningens arbete. Dessa beskriver hur trafikförvaltningen ska arbeta och verka i sitt arbete gentemot andra aktörer. I stycket nedan hänvisas inom parantes till respektive princip i trafikstrategin. Parkering Möjligheten att kunna kombinera olika färdsätt under resan är viktigt för den stora grupp av SL-resenärer som använder sig av både kollektivtrafik och andra trafikslag. Att verka för strategiskt placerade infartsparkeringar, inte minst för cykel, är ett sådant exempel. Princip 1) Kollektivtrafiken kan bli mer effektiv exempelvis genom att kombinera infartsparkeringar för cykel och bil med de stora radiella resandeströmmarna mellan förortskommunerna och regioncentrum vilket skapar bra förutsättningar för en hög turtäthet vid bytespunkten. Princip 3) Även de utrymmen som finns utanför trafikens entréer, såsom infarts- och cykelparkeringar, ingår i kundmiljön och kan vara lika viktiga för stationens funktion som de utrymmen som finns inuti. Princip 8) Inom ramen för trafikförvaltningens utredning om strategisk inriktning för väderskydd vid busshållplatser dnr 2014-0879) tas också cykelparkering vid kollektivtrafikens hållplatser upp. Utredningen kommer fram till att trafikförvaltningen behöver säkerställa nära samverkan med kommuner för att möjliggöra goda cykelparkeringar nära kollektivtrafikens hållplatser, samt vid vilka typer av hållplatser cykelparkeringar bör upprättas. Medtag av cykel i kollektivtrafiken I vissa fall kan en kombination av kollektivtrafik med andra trafikslag vara av intresse. Exempelvis bör cykel kunna medföras i kollektivtrafikens fordon där så är möjligt. Princip 3) Tillgänglighet till kollektivtrafikens hållplatser Till och från bytespunkter och hållplatser ska byggas funktionella, tillgängliga och gena gång och cykelvägar. Princip 7) 1 Trafikförvaltningens strategier dnr TN2-2013-00543 finns på landstingets hemsida sll.se under trafiknämndens sammanträde den 12 mars 2013.

612) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) Framkomlighet Framkomligheten ska vara så god att de flesta resenärer har goda skäl att välja kollektivtrafik, gång och/eller cykel, var för sig eller i kombination, framför bilen för sina vardagsresor. Vid kortare resor ska gångtrafik uppmuntras i första hand. Kollektivtrafik och cykeltrafik ska samverka utifrån resenärens behov. princip 7) För bästa framkomlighet och trafiksäkerhet bör, så långt det är möjligt, kollektivtrafik och cykeltrafik separeras i stadsmiljö. Princip 7) 3 Cykel som transportslag Cykel som transportslag innebär att beskriva cykelns roll och hur cykel ska förhålla sig till andra transportslag. 3.1 Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel som transportslag? Landstingets ska verka för ett hållbart transportsystem. Det ska gälla oavsett om det är buss, tåg, miljövänligt och smart bilpoolsanvändande, cykel eller annat hållbart trafikslag. Landstinget ska vara drivande i att förbättra möjligheterna till ett hållbart resande ur ett hela resan-perspektiv och anpassat efter de specifika förutsättningarna som råder på platsen. 3.1.1 Landstingets övergripande inriktning Att verka för ökad cykling går hand i hand med landstingets ansvar för områden som hälsa och trafiksäkerhet. Det ökade ansvaret för cykel bidrar på så sätt till att binda samman landstinget som en enhetlig organisation med tydlig riktning på hållbarhet och hälsa. Denna inriktning ska genomsyra alla landstingets delar. 3.1.2 Den regionala cykelplanen Landstinget ska genom TMR tillhandahålla korrekt och ändamålsenligt planeringsunderlag till regionens aktörer och har genom trafikförvaltningen ett ansvar för trafikförsörjningen i länet. Landstinget bör därför även driva cykelfrågorna regionalt på ett övergripande plan. Detta arbete bör kopplas till RUFS. Cykelplanen fungerar som ett underlag till RUFS och är ett viktigt ingångsvärde i processen att ta fram en ny RUFS som förväntas inledas under 2014. I det arbetet ska trafikförvaltningen verka för att innehållet i den regionala cykelplanen får genomslag även i regionplanen.

712) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) 3.1.3 Prioritera hållbara transportslag Landstinget ska prioritera cykel och kollektivtrafik. Landstinget ska verka för värderingar där cykel och kollektivtrafik prioriteras istället för bil. Detta är en pedagogisk och informationsmässig utmaning. Landstinget ska sprida nytt tänk både internt och hos övriga aktörer. En viktig del i detta är åtgärder som exempelvis information till resenärer om smart resande. Landstinget har också tolkat att ansvaret för den övergripande trafikplaneringen i länet innebär att ta ett ansvar för hur olika trafikslag förhåller sig till varandra. Detta handlar om hur stora andelarna av respektive trafikslag bör och kan vara totalt och i olika resrelationer samt hur de ska prioriteras gentemot varandra. Hur ska t ex cykelandelsmålet på 20 procent som beskrivs i den regionala cykelplanen kopplas till övriga andelsmål? För att få bättre underlag till att genomföra denna övergripande planering bör undersökningar göras. En del i detta är den resvaneundersökning RVU) som trafikförvaltningen planerar 2. En annan del är det gemensamma s k cykelbokslut som de regionala aktörerna tillsammans tar fram under 2014 med olika indikatorer för cykeltrafiken och som sedan årligen följs upp. Trafikförvaltningen behöver öka kunskapen kring hur resenärer byter och väljer mellan trafikslag i trafiksystemet, t ex säsongsvis. På så sätt kan andelarna som väljer olika trafikslag påverkas genom t ex informationsinsatser, anpassningar i utbudet, styrmedel mm. 3.1.4 Landstinget som arbetsgivare Landstinget ska föregå med gott exempel genom att förenkla cyklingen för de anställda. Det bör erbjudas cykelparkering, dusch mm på landstingets arbetsplatser. Även lånecyklar för tjänsteresor för de anställda bör ses över. 3.2 I vilka delar ska landstinget delta? 3.2.1 Avsiktsförklaring genomförande av den regionala cykelplanen I samband med att den regionala cykelplanen färdigställdes har regionens aktörer gått samman för att ta fram en Cykelförklaring, dvs en avsiktsförklaring där de olika parterna lovar att genomföra olika delar av planen. De olika delarna av denna avsiktsförklaring är inte fastställda än. En första inriktning ska tas fram innan sommaren 2014. En av delarna som planeras är ett nätverk där landstinget kommer att delta som part tillsammans med de övriga regionala cykelaktörerna. Träffarnas syfte är att åstadkomma samverkan över organisationsgränser, fortbildning i form av seminarier, förhandling för att 2 Ärendet med dnr SL-2013-5612 tas upp på landstingets trafiknämnds sammanträde i april 2014

812) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) effektivt tillsammans finansiera åtgärder för cykel mm. Det planeras också för ett cykelkansli, dvs en sammanhållande enhet där flera olika aktörer går samman för att arbeta med regionens cykelfrågor, liknande det som finns i Köpenhamn. En del av genomförandearbetet med den regionala cykelplanen är att förbättra mätningen av cykeltrafik. Det arbete med planering av ny regional resvaneundersökning RVU) som pågår parallellt på trafikförvaltningen bör göras i samarbete med andra aktörer Trafikverket och kommunerna med flera) så att det kan samordnas med avsiktsförklaringen. 3.3 Vad har landstinget för finansieringsansvar? 3.3.1 Den regionala cykelplanen Resurser behövs för att initiera och driva den regionala cykelplanen. Planen drivs i samverkan med Trafikverket och kommunerna som fortsatt bör ha ansvar för infrastrukturen och den fysiska planeringen av infrastruktur. Avgränsningen gällande detta behöver förtydligas. Landstinget ska även genom TMR tillhandahålla planeringsunderlag samt implementera den nya planen i RUFS, vilket innebär ett visst finansieringsansvar. 3.3.2 Utredningar och underlag Nyttor och kostnader för nya satsningar och utökningar som landstinget ska stå för behöver utredas. Vart tas kostnader och vart ges nyttor inom de olika delarna av verksamheten? Det bör anläggas ett helhetsperspektiv på hela landstinget i dessa utredningar. 3.3.3 Landstinget som arbetsgivare Cykelparkering, dusch med mera på landstingets arbetsplatser bör landstinget stå för i den mån det är möjligt. 3.3.4 Nätverk För nätverksträffar, seminarier mm finns avsatt pengar i både trafikförvaltningens planeringssektionens) och TMR:s budget. 3.4 Vad har landstinget för informationsansvar? Landstinget ska sprida nya värderingar där cykel och kollektivtrafik prioriteras framför bil. Detta ska spridas både inom landstinget och hos övriga aktörer. Landstinget ska informera resenärer om smart resande och verka för ökad status för cykel och kollektivtrafik.

912) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) Landstinget bör även ta fram och sprida information gällande cykel i relation till en förbättrad folkhälsa. Detta informationsansvar bör utvecklas inom landstinget. 4 Cykel och kollektivtrafik Landstingets trafikförvaltning har ansvar för att fördjupa den regionala cykelplanens olika åtgärdsförslag för att förenkla kombinationsresandet mellan cykel och kollektivtrafik. I detta avsnitt ingår även policy kring framkomlighet och prioriteringen mellan cykel och kollektivtrafik i den fysiska gatumiljön. 4.1 Vilka frågor ska landstinget driva kopplade till cykel och kollektivtrafik? 4.1.1 Kombinationsresande med cykel och kollektivtrafik Att kombinera cykel och kollektivtrafik är av stor vikt i ett län som Stockholms då en betydande del av bebyggelsen är utspridd. Landstinget ser cykel som en viktig del av ett hållbart transportsystem då den fungerar som en förlängning av kollektivtrafiken. Därför bör landstinget undersöka möjligheterna att ta ett större ansvar för t ex hyrcykelsystem, samt utreda medtag av cykel på tåg, framförallt i tunnelbanan. Slutsatsen utifrån trafikförvaltningens Rekommendationer för medförande av hjälpmedel, övriga föremål och cyklar inom SL:s allmänna kollektivtrafik 3, gällande säkerhetsaspekter av att ta med hjälpmedel och cyklar i kollektivtrafiken, är att cykel kan vara en säkerhetsrisk på tåg. Även utifrån ett kapacitetsperspektiv kan medtag av cykel ifrågasättas. En fördjupad utredning av detta bör göras. Cyklar kan dock med fördel tas med på båt. Kollektivtrafik på vatten bör planeras för medtag av cykel. Detta var en viktig slutsats från samråden om trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafik på vatten. 4.1.2 Cykelparkeringar Parkering är en betydande del av transportsystemet. Att kunna parkera sin cykel på ett tryggt, säkert och enkelt sätt förbättrar sammankopplingen av kollektivtrafik och cykel. Landstinget ska driva arbetet med att förbättra cykelparkeringarna vid betydande knutpunkter i länet. Detta är ett ansvar som 3 Rapport från Hållbar utveckling, SU 2013-12-06

1012) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) delas med kommunerna och landstinget ska vara drivande i skapandet av ett gott samarbete i cykelfrågor. Landstinget ska vara drivande i framtagandet av en parkeringsnorm för cykel vid kollektivtrafikens knutpunkter. Riktlinjer för terminaler och hållplatser Riterm) ska innehålla alla nödvändiga delar för att kunna uppnå landstingets strategiska inriktning för cykel. 4.1.3 Riktlinjer för framkomlighet mellan cykel och kollektivtrafik Landstinget ska ha riktlinjer för hur framkomlighet ska prioriteras mellan cykel och kollektivtrafik. Det handlar om avvägningar mellan dessa båda trafikslag i den fysiska gatumiljön. 4.2 I vilka delar ska landstinget delta? 4.2.1 Cykelparkeringar Landstingets trafikförvaltning ska vara drivande när det gäller att förbättra cykelparkeringar vid kollektivtrafikens knutpunkter i länet. Formellt är det kommunerna i sin roll som väghållare och markägare som är ansvariga för cykelparkeringar. Med vissa undantag, t ex ingår en del cykelparkeringar längs lokalbanorna i SL:s infrastruktur.) När parkeringar ska byggas och underhållas är därför trafikförvaltningen oftast inte den drivande parten, men bör delta i ett samarbete med kommunen i fråga. 4.3 Vad har landstinget för finansieringsansvar? 4.3.1 Avsiktsförklaring genomförande av den regionala cykelplanen Avsiktsförklaringen kommer sannolikt innehålla delar som landstinget behöver genomföra för att förbättra för kombinationsresandet mellan cykel och kollektivtrafik. Några förslag på dessa tas upp nedan. 4.3.2 Kombinationsresande med cykel och kollektivtrafik Ett hyrcykelsystem som kopplas tydligare ihop med vardagsresande och med kollektivtrafiksystemet skulle kunna bli en del av landstingets ökade satsning på det hållbara resandet ur ett hela resan-perspektiv. Kostnaderna och nyttorna för ett sådant system bör undersökas. Hyrcykelsystem skulle kunna kopplas till SLkortet och cyklarna utformas som SL-cyklar för att ytterligare stärka profilen av landstingets hållbara resande. Även kostnaderna, riskerna och nyttorna med cykel ombord på tåg bör studeras ytterligare. Dessa olika alternativa kombinationsresesätt bör jämföras med

1112) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) varandra utifrån aspekter som säkerhet, kostnad, nytta, kapacitet, möjlighet att uppfylla målen i trafikförsörjningsprogrammet m fl aspekter. Det är inte bara i själva tågvagnarna som åtgärder behöver göras för att ge plats för cyklar utan det är framförallt i hela kollektivtrafikmiljön runtomkring: rulltrappor, hissar, utrymningsaspekter. Kostnaderna för att förbättra och utöka möjligheterna att ta med cykel på båt framförallt ombord på pendelbåtstrafiken bör landstinget bekosta. Kajer och angöringar är dock kommunernas eller Trafikverkets ansvar. 4.3.3 Cykelparkeringar Cykelparkering är främst ett kommunalt finansieringsansvar, med vissa undantag enligt ovan. Landstinget bör så långt det är möjligt bidra till utbyggnad av cykelparkeringar. 4.4 Vad har landstinget för informationsansvar? Landstinget ska informera resenärerna om möjligheterna till kombinationsresande. Det är viktigt att åtgärder i kollektivtrafiken som bidrar till förbättringar sprids till resenärer och potentiella resenärer. Samarbetet internt mellan planerare och kommunikatörer bör utvecklas. Reseplaneraren, andra appar eller liknande kan innehålla information om vart hyrcykelparkeringar finns, trängsel, restider med mera vilket kan effektivisera kapacitetsutnyttjandet av hela transportsystemet. T ex kan resenärer tipsas om att de kan komma fram snabbare i en viss resrelation med hyrcykel istället för tunnelbana. Landstinget ska också ha en dialog med kommunerna och andra viktiga aktörer för att säkerställa att ansvar tas så att alla viktiga delar av arbetet tas om hand. 5 Slutsatser Landstingets ska driva den regionala cykelplanen i samarbete med de övriga regionala aktörerna. Planen ska fungera som ett underlag till RUFS. Landstinget ska delta i nätverksarbete med de andra aktörerna och finansiellt stödja detta arbete med en avsedd summa år. Landstinget ska utveckla kombinationsresandet med cykel och kollektivtrafik genom att undersöka möjligheterna för ett länsomfattande hyrcykelsystem och

1212) Strategisk utveckling Planering PM 2014-04-29 Version Diarienummer SL 2014-1114 Infosäk. klass K1 Öppen) förändrad syn på medtag av cykel i kollektivtrafiken, samt samarbeta med kommunerna gällande infartsparkeringar. 5.1 Utvecklingsområden att arbeta vidare med inom landstinget Tillsammans med de andra aktörerna utreda och ta beslut om ansvar för den regionala cykelplanen och hur den ska integreras på ett naturligt sätt i arbetet med RUFS. Landstinget bör ta fram undersökningar för att öka kunskapen om resbeteende och möjligheter att påverka resenärerna i en hållbar riktning, t ex resvaneundersökning och det gemensamman cykelbokslutet uppföljningen av målen i den regionala cykelplanen). Förbättra samarbetet med andra delar av landstinget i syfte att verka för ökad cykling. Utveckla cykelparkeringar, duschmöjligheter mm för landstingets anställda. Avsätta pengar årligen för nätverkande och seminarier mm i cykelfrågor. Informationsansvaret för cykelfrågor inom landstinget bör utvecklas. Informationen till resenärerna bör förbättras med syfte att göra resandet mer attraktivt och att tillhandahålla det hållbara resandet där transportsystemet används så effektivt som möjligt, t ex genom information som förenklar resenärernas förflyttning till mer yteffektiva och hållbara transportslag. Landstinget ska undersöka möjligheterna att ta ett större ansvar för t ex hyrcykelsystem, samt utreda en förändrad syn på cykel ombord på tåg, framförallt i tunnelbanan. Förbättrade möjligheter att ta med cykel på båt framförallt pendelbåt. Landstinget ska i sina riktlinjer ha parkeringsnorm för cykel vid kollektivtrafikens knutpunkter. Riktlinjer för terminaler och hållplatser Riterm) ska innehålla alla de delar som behövs för att kunna uppnå landstingets strategiska inriktning för cykel. Trafikförvaltningen ska ha riktlinjer för prioritering av framkomlighet mellan cykel och kollektivtrafik i Riplan.

Regional cykelplan för Stockholms län Ett SATSA II-finansierat samarbete mellan Trafikverket, Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikförvaltning SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län

Den regionala cykelplanen är ett resultat av projektet SATSA II Regional cykelstrategi som pågått mellan 2010 2013. SATSA står för samverkan för ett effektivt transport system i Stockholmsregionen där Trafikverket, Länsstyrelsen, Tillväxt, miljö och region planering TMR) och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, kommuner na i Stockholms län samt ett antal intresseorganisationer har deltagit. Projektet har delfinansierats genom EU:s strukturfond regionalfonden. TMR har varit projektägare och Trafikverket har stått för projektledning. En arbetsgrupp har arbetat aktivt med projektet och bestått av TMR och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, Trafikverket, Länsstyrelsen och Stockholms stad. Titel: Regional cykelplan för Stockholms län 2014-2030 Utgivningsdatum: Februari 2014 Utgivare: Trafikverket Region Stockholm i samarbetet med Tillväxt, miljö och regionplanering och Landstingets trafikförvaltning SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län Publikationsnummer: 2014:041 ISBN: 978-91-7467-563-4 Kontaktperson: Ebba Larsson, Trafikverket 2 48)

Förord Stockholmsområdet växer och för att underlätta för alla att resa mellan arbete och bostad behövs tillförlitliga sätt att ta sig fram på. Att cykla är tidseffektivt, yteffektivt och miljösmart och för att möjliggöra ökad cykling i hela länet har vi tagit fram denna regionala cykelplan. Vår vision lyder: Smidigt, smart och säkert så cyklar vi i Stockholmsregionen Cykelplanen har ingen formell status utan är framtagen i det huvudsakliga syftet att utgöra underlag för utbyggnaden av regionala cykelstråk för arbetspendling under åren 2014 till 2030. Stråken skapar ett framkomligt, gent, trafiksäkert och tryggt sätt att cykla till arbetet i Stockholms län, men gynnar också ett kombinerat resande med cykel och kollektivtrafik genom kopplingar till stora kollektivtrafikknutpunkter. Arbetet har bedrivits inom projektet SATSA II Regional cykelstrategi som lagt grunden för samverkan kring cykelfrågor i Stockholms län. Projektet är ett EU-projekt med stöd från EU:s strukturfond som har pågått sedan 2010 och är sedan januari 2014 formellt avslutat. Projektägare var TMR Tillväxt, miljö, och regionplanering) och Ebba Larsson på Trafikverket har fungerat som projektledare för det gemensamma arbetet. Bakom planen står gemensamt Trafikverket Region Stockholm, TMR och Trafikförvaltningen inom landstinget, samt Länsstyrelsen i Stockholms län. I arbetsgruppen har även Stockholms stad ingått. Mycket viktiga i arbetet har varit alla deltagare från länets kommuner och intresseorganisationer. Tack alla som har deltagit aktivt i detta arbete Tillsammans går vi nu vidare mot ett förverkligande av planen för att skapa ett regionalt cykelvägnät som gynnar ett hållbart, enkelt resande i Stockholmsregionen. Stockholm, januari 2014 Tiina Ohlsson Trafikverket, ordförande i styrgruppen för SATSA II Regional cykelstrategi Fredrik Meurman Tillväxt miljö och regionplanering, projektägare av SATSA II 3 48)

Regional cykelplan för Stockholms län Läsanvisning Stockholms läns regionala cykelplan riktas till såväl strategiska planerare som vägutformare och planen har därför en bred ansats. Huvuddokumentet innehåller både strategiska kapitel samt kapitel med mer konkreta förslag på stråkens utformning. Kapitel 1 4 ger läsaren en överblick av regionens förutsättningar och utgångspunkter för planen, målbild samt förslag på regionala cykelstråk. Mer detaljerad information om respektive stråk finns i bilaga 3 och 4, där objektsbeskrivningar och resultaten från en omfattande inventering redovisas. Kapitel 5 beskriver utformningsprinciper samt riktlinjer för underhåll, cykelparkering och vägvisning, dvs. vilken standard cykelstråken bör ha. Innehåll Kap 1 Bakgrund...5 Kap 2 Utgångspunkter för cykelplanering i länet...7 Kap 3 Vision om ökad cykeltrafik och framtida målbild... 11 Kap 4 Regionalt cykelvägnät för arbetspendling... 14 Kap. 5 Utformning av regionala stråk... 21 Kap 6 Kombinationsresor med kollektivtrafik... 34 Kap 7 Genomförande...37 Ordlista...44 Referenser... 46 Kapitel 6 tar upp frågan om kombinationsresor samt hyrcykelsystem. Kapitel 7 redogör för genomförandefrågor. 4 48)

Kap 1 Bakgrund Regional cykelplan som resultat av projektet SATSA II Regional cykelstrategi Den regionala cykelplanen har arbetats fram under perioden 2010 2013 i samverkan mellan Trafikverket, Länsstyrelsen, Tillväxt, miljö och regionplanering TMR) och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting, kommunerna i Stockholms län samt ett antal intresseorganisationer. Projektet har gått under namnet SATSA 1 II Regional cykel strategi i Stockholms län och har delfinansierats genom EU:s strukturfond regionalfonden. SATSA II Regional cykelstrategi kallas fortsättningsvis cykelprojektet. Cykelprojektets syfte har varit att ta fram en cykelplan med regionala cykelstråk för arbetspendling, att göra en nulägesbeskrivning av turism- och rekreationscykling samt att utgöra en grund för vidare samverkan för att öka cyklingen i Stockholms län. Utgångspunkten för arbetet har varit de regionala stråk för cykelpendling som arbetades fram mellan åren 1996 och 2001. Genom tio workshopar och seminarier har olika teman diskuterats fram som handlar om revidering av stråken utifrån nya 1 SATSA står för Samverkan för ett effektivt transportsystem i Stockholmsregionen. förutsättningar i länet, standard för dessa, rekreations- och turism cykling, process för samverkan och förut sättningar för detta samt kombinationsresande med cykel och kollektivtrafik. Samtliga av länets kommuner har i någon form deltagit i arbetet. Rapporter som tagits fram inom projektet är Omvärldsanalys av regionala cykelstrategier 2, Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser 3 och examensarbetet En studie om cykelturism i Stockholm 4. En studie har också gjorts av de samhälls ekonomiska effekter na av den regionala cykelplanens granskningshandling 5. Syfte och innehåll I ett län som Stockholm, där inflyttningen är hög och trycket på transportinfrastrukturen är stort, 2 Trivector Traffic AB för SATSA II 2011) Omvärldsanalys av regionala cykelstrategier 3 Spolander K. Consulting för SATSA II 2012) Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser, LS 1102-0284. 4 Petersson I. Stockholms universitet för SWECO och SATSA II 2012) En studie om cykelturism i Stockholm, LS 1102-0284. 5 WSP Analys och Strategi 2013) Rapport, Samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling av regional cykelplan för Stockholms län. är det viktigt att fler väljer att resa hållbart. Det gäller att allt fler väljer transportmedel som inte bidrar till ökad trängsel eller utsläpp. Cykel som transport medel har en given plats i en attraktiv och långsiktigt hållbar region. Att cykla är ett enkelt sätt att resa till och från jobb, skola, fritidsaktiviteter och utflyktsmål. Med cykel reser man billigt och lätt från dörr till dörr, förutsatt att det finns en bra infrastruktur, attraktiva omgivningar och goda parkeringsmöjligheter. Cykeln kräver litet utrymme, är energisnål, bullrar inte och medför inga luftföroreningar. Dessutom bidrar ökad cykling till bättre folkhälsa, attraktiva stadsmiljöer 5 48)

och i viss mån minskade koldioxidutsläpp och minskad trängsel. Den regionala cykel planens övergripande syfte är därför att öka andelen cyklister i Stockholms län. För att åstadkomma ökad cykling behövs många olika typer av åtgärder. Dessa beskrivs över siktligt i planen, medan fokus ligger på cykelstråk för regional arbetspendling. Det är under rusningstid flest reser samtidigt, och det är också under rusnings tid som behovet är som störst av att fler tar cykeln istället för bilen samt för att avlasta delar av kollektivtrafik systemet på vissa sträckor. Planen ger förslag på: Vision och mål för cykeltrafiken i Stockholms län Ett sammanhängande stomnät av stråk för arbetspendling Utformningskriterier för god infrastrukturstandard Riktlinjer för drift och underhåll Kombinationsresande med cykel och kollektiv trafik Vidare beskriver planen också de specifika förutsättningarna i Stockholms län som en bakgrundsbild till hur läget ser ut idag och beskriver utgångspunkter för genomförandet av cykelsatsningar. Användningsområde och målgrupp Den regionala cykelplanen är ett övergripande, strategiskt underlag för operativa planer och åtgärder. Den visar alltså vad som behöver göras, var det behöver göras och vad det ungefär kostar fram till 2030. Planen har ingen formell juridisk status utan är tänkt att utgöra underlag för kommunal översiktsoch detaljplanering, kommunala cykelplaner eller andra trafikplaner, regional utvecklingsplanering RUFS) och landstingets kollektivtrafikplanering. För att klargöra mer precist var nya stråk ska gå och exakt hur felande länkar ska åtgärdas krävs dock detaljerade studier. En fortsatt kontinuerlig dialog mellan berörda väghållare är därför nödvändig. Planen har i sig inga medel för utbyggnad. Föreslagna åtgärder måste i särskild ordning finansieras på samma sätt som andra förslag på förbättringar av länets transportsystem. Planen är därför även en viktig utgångspunkt för Nationell plan för infrastruktur, länsplanen för infrastruktur och den kommunala infrastrukturplanering där medel för planering och byggande finns. Planen ska också fungera som en handbok för utbyggnad av cykelinfrastruktur. Målgruppen för planen är främst stads- och trafikplanerare, vägutformare, samhälls planerare med flera vid kommuner och myndigheter som direkt eller indirekt påverkar cykelinfrastrukturens utformning och som därigenom har möjlighet att bidra till ökad cykling. 6 48)

Kap 2 Utgångspunkter för cykelplanering i länet Ett växande län Stockholms län beräknas växa från dagens 2,1 miljoner till 2,6 miljoner invånare år 2030. Befolkningsökningen kommer att leda till ökad efterfrågan på bostäder, lokaler och inte minst transporter. Det innebär en komplex planeringssituation som ställer stora krav på samverkan, dels mellan enskilda kommuner, dels mellan kommuner och regionala aktörer. I Stockholms regionala utvecklingsplan RUFS 2010 förordas en tät bebyggelseutveckling i kollektivtrafiknära lägen med åtta yttre regionala stadskärnor samt en inre central regionkärna, som bland annat ska ge ökad tillgänglighet till arbetsplatser, service och utbildning; minska spridningen av bebyggelse och bilberoendet och därmed öka resandet med kollektiv trafik och cykel. Trängseln i såväl kollektiv- som motorfordonstrafiken är hög och transportsystemet är särskilt hårt belastat i rusningstrafik i riktning in mot respektive ut från länets centrala delar, där huvud delen av länets arbetsplatser är lokaliserade. Enligt RUFS 2010 kommer trycket på trafiksystemet att öka ytterligare de kommande åren, och kollektivtrafikens andel väntas minska medan andelen biltrafik fortsätter att öka. Med dessa prognoser kommer länet inte att nå målen för miljö och klimat. För att motverka denna utveckling krävs en smart samhällsplanering som gör det möjligt att öka resandet med kollektivtrafik och cykel. Dagens cykeltrafik och cykelinfrastruktur Den nationella resvaneundersökningen RES visar att andelen resor med cykel i Stockholms län är låg, endast cirka 5 procent av det totala resandet i länet utgörs av cykelresor. Detta är dock en siffra som ständigt ökar, åtminstone i Storstockholm. Stockholms stads trafikkontor har räknat antalet cykelpassager in mot Stockholm sedan 1980. Mätningarna visar bland annat att antalet passager över det så kallade innerstadssnittet, det vill säga tullarna till innerstaden och norra Djurgården, har ökat med 76 procent de senaste tio åren. Motsvarande siffra är 60 procent över Saltsjö- Mälarsnittet, det vill säga Slussen, Västerbron, Essinge leden. Samtidigt har biltrafiken minskat över innerstadssnittet med cirka 20 procent och över Saltsjö-Mälarsnittet med cirka 7 procent. Även om Stockholms län har en låg andel cyklande jämfört med andra svenska län, i exempelvis Skåne och Uppsala utgör resorna med cykel cirka 12 13 procent av det totala resandet 6, så varierar cyklingen i Stockholms län stort. Flest cyklister finns i de centrala och tätbefolkade delarna av länet och flest cyklar på vår, sommar och höst. Likaså är variationen stor när det gäller cyklisternas hastighet vissa cyklar snabbt för att samtidigt få träning medan andra tar det lite lugnare. Hur mycket och ofta man cyklar beror också på vilken infrastruktur som finns att cykla på. På många cykelvägar är det vanligt med hinder i form av bommar, betongsuggor, stolpar och räcken, vilket påverkar framkomligheten och trafik säkerheten. Det finns också många farliga korsningar, liksom tvära kurvor och illa utformade passager förbi busshållplatser. Inte sällan tar också cykelvägen abrupt slut utan en naturlig fortsättning. Även vägvisningen kan vara ofullständig och vid vägarbeten är det inte ovanligt med krångliga omvägar för cyklister. Stockholmscyklisten som arbetspendlar cyklar relativt långt, i snitt cirka 9 km enkel väg. 7 Detta kan jämföras med övriga landet där en snittresa 6 RES 2005 2006, cykel som huvudresa. 7 Stockholms stad, Trafikkontoret, 2010), Cykelstockholm i siffror, även Trafikverket,2010), Undersökning angående arbetspendling med cykel i Stockholm, delrapport 3, kvantitativ studie. 7 48)