LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA!

Årsredovisning 2013 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (Dnr 2014:03 / 4) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 (18) Årsredovisning 2013

1. Sammanfattning Målgruppen för den finansiella samordningen (Finsam) är personer i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som uppbär offentlig försörjning. Prioriterad grupp i vårt förbund är unga (18-29 år) med diffus eller komplex problematik. Syftet med den finansiella samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Fyra projekt har beviljats medel under 2013: KrAmi Jönköping, Enter, 200 i praktiken och FIA mé knuff. I bilagor till denna rapport finns flera exempel på vad som hänt med deltagare i projekten. Krami Jönköping har arbetat med 88 unga med kriminell problematik. Många av dem har inte ens fullföljt grundskolan. 63% av dem avslutades till arbete eller studier, trots tidigare problem. Över hälften av deltagarna blev helt självförsörjande efter projekttiden. Uppföljningar visar att de allra flesta klarar att fullfölja arbetet eller studierna, ofta tack vare mycket fortsatt stöd från Krami. Projekt Enter ger stöd till främst unga med behov av samordnade insatser. Handledare från kommun, landsting, AF och FK hjälps åt att utreda behoven, se resurserna och hjälpa deltagarna vidare. Under 2013 arbetade man med 95 deltagare, varav 56 avslutats. Av dem som bedömts ha en arbetsförmåga har 47% avslutats till arbete eller studier, vilket klart överstiger målet 30%. Många av de som inte bedömts ha arbetsförmåga hade redan vid avslut ur projektet beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning. Antalet personer med försörjningsstöd har minskat kraftigt. Även egna upplevelsen av hälsa och livssituation har förbättrats. 200 i praktiken har hjälpt 50 unga Vaggerydsbor till arbete och 12 till studier. Målet var att erbjuda 200 praktikperioder à 3 månader. Totalt har 125 deltagare deltagit. De har fått del av motsvarande 172 perioder med arbete, studier eller praktik genomförts under 2013. Projektet bedöms nå alla sina mål innan projekttiden går ut i januari 2014. Ansökan har gjorts om projektmedel för 2014. FIA mé knuff har arbetat med personer med fysiska funktionshinder i flera år. De får förbundets stöd från augusti 2013. Under hösten har de arbetat med 12 kvinnor och 5 män. Förbundet har också gett stöd till andra former av samverkan och gemensam kompetensutveckling, bl a om stöd till personer med psykiska funktionshinder. Det är styrelsens bedömning att förbundets målsättningar uppfylls så långt som är möjligt, med de förutsättningar som förbundet har. Är nöjd med allt. Projektet är bra stöttning för dem som står längst från ett fullgott deltagande i samhället. 2 (18) Årsredovisning 2013

2. Inledning År 2007 bildades Samordningsförbundet Jönköping av Jönköpings kommun, Landstinget i Jönköpings län, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Från 2011-05-01 ingår även kommunerna Habo, Mullsjö och Vaggeryd i förbundet, som samtidigt bytte namn till Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Förbundet är bildat enligt lag (2003:1210) om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (Finsam). Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder (18-64 år) som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som uppbär offentlig försörjning. Syftet med den finansiella samordningen är att underlätta en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Enligt Verksamhetsplan 2013 ska förbundet i första hand prioritera målgruppen unga vuxna (18-29 år) med diffus eller komplex problematik. 3. Styrelse och beredningsgrupp Samordningsförbundets styrelse har under året bestått av följande ledamöter: Klas Rydell, områdeschef Försäkringskassan Jönköping-Värnamo, ordförande Ola Nilsson (KD), Jönköpings kommun, vice ordförande Maria Frisk (KD), Landstinget i Jönköpings län Claes Svahnström, arbetsförmedlingschef med områdesansvar Hans Jarstig (KD), Habo kommun Jan-Olof Larsson (M), Mullsjö kommun Sören Ståhlgren (S), Vaggeryds kommun Personliga ersättare från respektive huvudman är: Mona Forsberg (S), Jönköpings kommun Marcus Eskdahl (S), Landstinget i Jönköpings län Marita Thalin, Försäkringskassan Liselotte Malmström, Arbetsförmedlingen Gunnar Pettersson (S), Habo kommun Christer Rube (S), Mullsjö kommun Gert Jonsson (M), Vaggeryds kommun Arbetsutskottet har bestått av ordförande, vice ordförande och ansvarig tjänsteman. Styrelsen har haft 7 sammanträden under 2013. Styrelseprotokoll och många andra handlingar finns tillgängliga på förbundets hemsida www.finsamjonkopingslan.se Till sin hjälp inför prövning av ansökningar om bidrag till verksamhet har styrelsen en beredningsgrupp med tjänstemän. Följande personer ingick under 2013 i beredningsgruppen: 3 (18) Årsredovisning 2013

Camilla Nohammar, samverkansansvarig, Försäkringskassan, ordförande Erland Eklund, enhetschef, Försäkringskassan (ersättare) Ann-Christine Roos, processledare, Landstinget Yvonne Londos, verksamhetsutvecklare, Landstinget (ersättare) Sverker Östberg, sektionschef, Jönköpings kommun Thomas Teike, utvecklingsledare, Jönköpings kommun Monica Wester-Kinnander, verksamhetssamordnare, AF (första halvåret) Inger Aldén, verksamhetssamordnare, Arbetsförmedlingen (andra halvåret) Betty Svensson, IFO-chef, Habo kommun Charlotta Johansson, IFO-chef, Mullsjö kommun Annika Åberg, IFO-chef, Vaggeryds kommun Beredningsgruppen har haft 6 sammanträden under året. Styrelsen och beredningsgruppen deltog i en vårkonferens i mars då de fick information om olika samverkansprojekt och diskuterade förbundens roll i framtiden. Konferensen anordnades tillsammans med styrelserna och beredningsgrupperna för de båda andra förbunden i Jönköpings län. Styrelsen och beredningsgruppen hade också en gemensam arbetsdag i september då de bl a diskuterade utformningen av Verksamhetsplan 2014. 4. Vision och målsättning Förbundet antog i Verksamhetsplan 2013 en vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! Det övergripande målet med finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet är att de resurser som avsätts för gemensamma insatser används på ett så effektivt sätt som möjligt och att berörda huvudmän vid behov samverkar så effektivt som möjligt. Förbundets verksamhet ska formas så att alla huvudmän upplever att förbundet aktivt medverkar till att nå denna målsättning. Det är styrelsens bedömning att målsättningen uppfylls så långt som är möjligt, med de förutsättningar som förbundet har. Förutom visionen och en övergripande målsättning finns mer specificerade målsättningar för respektive projekt. Huruvida dessa målsättningar nåtts under 2013 kommenteras i nästa kapitel. 5. Verksamheter 5.1 Insatser för individer Fyra insatser har beviljats medel från förbundet för 2013. 5.1.1 KrAmi Verksamheten KrAmi startade under hösten 2010. Målgruppen är unga (18 - ca 29 år) som har kontakt med kriminalvården eller ingår i riskgruppen att börja begå brott och behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Verksamheten bygger på nära samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. 4 (18) Årsredovisning 2013

Vad är bra med Krami? Hela konceptet. Bra information och bra tillmötesgående Syftet med verksamheten är att deltagarna ska finna, få och behålla ett arbete eller påbörja studier. Samtidigt ska de leva ett laglydigt, drogfritt liv och vara delaktiga i och klara nya sociala sammanhang. Målet är att minst 40% av deltagarna som fullföljer verksamheten ska erhålla anställning eller påbörja studier. Metoden bygger på att deltagarna inleder med en 3 veckor lång vägledningskurs följt av praktik med inriktning mot arbete. Inskrivningstiden är 6 månader med fortsatt uppföljning i upp till 2 år. Hela verksamheten genomsyras av ett konsekvenspedagogiskt synsätt. Sedan starten har totalt 88 deltagare börjat i KrAmis verksamhet, varav 7 kvinnor. Av de 88 har 73 gett samtycke till registrering. Följande statistik om bakgrunden grundar sig på uppgifter om dessa personer. Teamets bedömning är att de 73 är representativa för hela deltagargruppen. En extremt stor andel av deltagarna saknar fullföljd grundskoleutbildning. Detta trots att de allra flesta är uppvuxna i Sverige. Mycket få av de övriga har fullföljd utbildning på gymnasienivå. En stor majoritet av deltagarna var 20-24 år gamla vid inskrivning, med många möjligt yrkesverksamma år framför sig. Alla 73 registrerade deltagarna har avslutats, eftersom KrAmi nu inte längre behöver stöd från förbundet. 5 (18) Årsredovisning 2013

40 av dem avslutades till arbete och 6 till studier, trots sina tidigare problem att få arbete eller klara studier. Det innebär ca 63%, vilket är betydligt mer än de 40% som projektet har som målsättning att lyckas hjälpa. Flera av de övriga får fortsatt stöd genom KrAmi att pröva praktik mm med inriktning arbete under år 2014. Störst förändring vad gäller försörjningen har skett genom att 39 st blivit helt självförsörjande och betydligt färre än före insats behövde aktivitetsstöd eller försörjningsstöd. Anledningen att fler antal ersättningar registrerats än antal avslutade deltagare är att flera deltagare har en kombination av ersättningar. Sammanfatta din tid på Krami med tre ord! Många avslutade deltagare har svarat på en enkät om hälsa och livssituation vid både inskrivning och utskrivning ur projektet. Där kan man se tydliga tendenser: - De flestas totala hälsa var bättre efter projekttiden än innan. - Deras totala livssituation var bättre vid avslut än före projektet. - Förbättringar berodde väldigt mycket på deltagandet i projektet medan försämringar ofta berodde på andra orsaker. Lärorikt, lättande, trevligt Uppföljning av de avslutade deltagarna visar att de flesta av dem också klarat att behålla anställningen. Det stöd som personalen i KrAmi kunnat ge även efter att de fått anställning har varit avgörande för många. Flera av dem som inte fått arbete har visat sig ha allvarliga arbetshinder, typ sjukdom eller funktionshinder. Perioden i KrAmi har för dem inneburit att de fått annat, mer anpassat stöd, genom rätt huvudman. Ett par exempel på utveckling för deltagare skildras i bilaga 1 till denna årsberättelse. Förbundet beviljade max 520.000kr för hyra och andra omkostnader 2013. Utfallet blev 416.300kr. En stor anledning att utfallet blev lägre är att kommunens tjänst i projektet var vakant under hela våren. Från årsskiftet 2014 finansieras verksamheten helt av de tre medverkande organisationerna. 6 (18) Årsredovisning 2013

5.1.2 Projekt Enter Projekt Enter genomförs gemensamt av förbundets sju huvudmän. Projektägare är Jönköpings kommuns Arbetsmarknadsavdelning. Målgruppen för projektet är personer i arbetsför ålder 18 64 år som - har behov av insatser från flera av projektet aktörer - uppbär offentlig försörjning - bedöms ha en arbetsförmåga att bygga på inom ett år Prioriterad grupp är personer i åldersgruppen 18-29 år, med psykisk ohälsa och/eller psykiatrisk funktionsnedsättning. Det övergripande målet är att tillvarata resurser och hitta hållbara lösningar för den enskilde individen i riktning mot arbete och studier. De konkreta målen för projektet är att - 30% av deltagarna som bedöms ha arbetsförmåga skall komma i arbete eller studier och på så sätt minska behovet av offentlig försörjning - övriga deltagare ska ges stöd i att komma till rätt försörjning - 80% av deltagarna i projektet ska uppleva att den egna hälsan och/eller livskvalitén har förbättrats. I projektet finns fyra anställda som samarbetar för att hjälpa deltagarna på bästa sätt. De kommer från varsin huvudman: Jönköpings kommun, Landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En tanke är att varje deltagare ska få ta del av de insatser som behövs, oavsett vilken huvudman deltagaren haft mest kontakt med tidigare. Projektet ska ta emot 75 deltagare per år. Under 2013 har man arbetat med 95 deltagare, varav 38 började under året och 56 avslutades. Antalet nya deltagare påverkades något av att projektet drabbades av vissa vakansperioder och att en ny medarbetare kom in från Arbetsförmedlingen, på 80% istället för 100%. I följande tabell syns antal deltagare och vilken huvudman remissen kommit från. 7 st boende i Vaggeryd, Habo och Mullsjö har kommit in via remiss från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Landstinget, utöver de 9 i tabellen. 7 (18) Årsredovisning 2013

Av deltagarna saknar 43% fullföljd gymnasial utbildning, vilket påverkar deras möjligheter att få anställning (se tabell nästa sida). Teamet gör en bedömning av vilka deltagare som kan klara arbete. Totalt har 57% av dem som avslutats bedömts ha arbetsförmåga. Av dessa har 47% avslutats till arbete eller studier. Denna andel överstiger klart målet 30%. Av dem som inte bedömts har arbetsförmåga vid avslut har 48% sjuk- eller aktivitetsersättning vid avslut medan 37% behöver fortsatt utredning inom sjukvården. Totalt finns uppgifter registrerade om försörjning mm för 63 av de avslutade. 8 av dem hade arbete vid avslut och 9 hade börjat studera, varav en kombinerade arbete och studier. Deras och övriga avslutades försörjning vid start och avslut syns i följande diagram. 27 avslutade deltagare hade försörjningsstöd vid start. 16 av dem (och två andra) behövde fortsatt försörjningsstöd direkt efter insatsen, vilket innebär en kraftig minskning. 3 hade fått aktivitetsersättning, en sjukersättning, en sjukpenning, en aktivitetsstöd, två försörjde sig på studiemedel och ytterligare 4 hade inte längre behov av någon offentlig försörjning. Ett mål är att varje deltagare ska få rätt ersättning efter insatsen. Några deltagare behövde fortsatt försörjningsstöd i avvaktan på beslut om en förberedd anställning eller sjukersättning. Minskningen av behovet av försörjningsstöd väntas därför bli ännu större än i redovisningen vid avslut. 8 (18) Årsredovisning 2013

Även förändringen av hälsosituation och livskvalitet är viktig, såväl för deltagaren som för anhöriga och behovet av fortsatt stöd från samhället. 48 deltagare har besvarat en hälsoenkät vid både start och avslut ur projektet. 26 av dem (54%) svarade att deras livskvalitet vid avslut var bättre än vid inskrivning. 20 av dem har angett att ändringen väldigt mycket eller ganska mycket berodde på deltagandet i projektet. Deltagarna fyllde också i ett värde på en termometer med skalan 0-100 beträffande sitt nuvarande hälsotillstånd som helhet. 29 st (60%) angav bättre värden vid utskrivning jämfört med situationen vid inskrivning. De som uppgivit en försämring har fått eller sökt ersättning från Försäkringskassan. 53 deltagare har besvarat en utvärderingsenkät under 2013. - 50 är helt nöjda med handledarnas bemötande - 16 respektive 20 instämmer helt eller delvis i att de kommit närmare arbete eller studier genom de aktiviteter de deltagit i 20 av dem svarade under hösten på om de anser att Enter hjälpt dem hitta långsiktigt hållbara lösningar, ett mål med Enter. 12 respektive 6 svarade att de instämmer helt eller delvis i det. Exempel på kommentarer i slutet av enkäten är Jag är - Jag är supernöjd. Jag har fått otroligt mycket hjälp, supernöjd. stöttning och hopp genom Enter... Tack för allt! - Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare. 9 (18) Årsredovisning 2013

- Bra att jag blivit mer mottaglig för hjälp och vågar säga emot mer vad jag tycker. - Är nöjd med allt. Tycker att projektet är bra i stöttning för dem som står längst från ett fullgott deltagande i samhället. "Bra att jag blivit mer Under 2013-2014 har följeforskare anlitats för att analysera mottaglig för hjälp och processerna i projektet, bl a inom arbetsgrupp och styrgrupp. vågar säga emot mer Följeforskarna har redan hjälpt teamet och styrgruppen att reflektera vad jag tycker. över arbetssätt och faktorer som påverkar resultatet. De ger konstruktiv feedback och bekräftar att mycket tänkts rätt redan från inledningen av projektet. Enligt teamet ger forskarna mycket inspiration. Projektperioden är 2012-2014. Inställningen från både huvudmännen och förbundet är att verksamheten kommer att behövas under en mycket längre period. Förbundet har beviljat 1.859.500kr år 2013. Utfallet blev 1.832.400kr. Huvudmännen delar på finansieringen av resterande kostnad, ca 550.000kr. 5.1.3 Projekt 200 i praktiken Vaggeryds Näringslivsråd KB (med Vaggeryds kommun och Vaggeryds Näringslivsråd som ägare) sökte medel till ungdomsprojekt 200 i praktiken i januari 2013. Projekttid februari 2013-januari 2014. Syftet är att underlätta för ungdomar i åldern 18-24 år i Vaggeryds kommun att komma ut på arbetsmarknaden. Detta gäller även ungdomar med särskilda behov. Minst 75 % av deltagarna i projektet ska uppleva att de har fått en meningsfull sysselsättning, som kommer att ge dem möjligheter till fortsatt arbete eller studier. Denna målsättning följs upp i slutrapporten i februari 2014. Mycket har skett: - Identifiering av arbetssökande har skett i samverkan med bl a AF. - Varje vecka har arrangerats info-träffar för ungdomarna, på AF. - Två praktikdagar har genomförts för att ge inspiration och kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande. - Information till arbetsgivarna har skett genom utskick till arbetsgivarna samt uppföljningskontakter. - Projektet har presenterats för företagen på bl.a. Näringslivsrådets lunchmöte. - Den största insatsen har varit att coacha ungdomarna. 61 unga kvinnor och 64 unga män har deltagit under 2013. Dessa har fått del av motsvarande 65 praktik-, 9 studie- och 98 jobbperioder à 3 mån. Det innebär totalt 172 perioder med positiv aktivitet. 24 kvinnor och 26 män har fått del av en eller flera av de 98 jobbperioderna och 12 personer av studieperioderna. 19 av de 125 unga har bedömts ha särskilda behov och därför fått kodning på AF, vilket bl a innebär möjlighet till extra ekonomiskt stöd vid anställning. 10 (18) Årsredovisning 2013

Projektet bedöms vid periodens slut nå de mål som sattes upp inför starten: - Över 75 % av deltagarna i projektet har fått en praktikplats, studier och/eller arbete. - 100 % av ungdomarna som deltar har haft personliga samtal med coach och fått en ökad kunskap om arbetsgivare - 100 % av de företag och förvaltningar som deltar har fått ökad kunskap om ungdomar. - Nya samarbetsstrukturer har utvecklats och dokumenterats mellan privat och offentlig sektor och mellan myndigheter och organisationer. I december 2013 inlämnade projektägarna en ansökan om fortsatta medel till projektet. För att ytterligare öka möjligheterna för de unga med särskilda behov vill man komplettera nuvarande jobbcoach med en coach på halvtid som arbetar enligt arbetsmetoden Supported Employment. Styrelsen tar ställning till ansökan i januari 2014. Projektet har beviljats 100.000kr i bidrag från förbundet för perioden februari 2013 t o m januari 2014. Utfallet under 2013 blev 83.500kr. Övriga finansiärer är Vaggeryds kommun, Arbetsförmedlingen och Sparbanksstiftelsen Alfa. 5.1.4 Projekt FIA mé knuff Arbetsmarknadsprojektet FIA mé knuff (Funktionsnedsatta i arbete mé knuff) startade 2009 som ett samarbete mellan Nyföretagarcentrum, Coompanion, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Ädelfors folkhögskola. Utförare var HSO, Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Jönköpings län. Verksamheten finansierades av Allmänna Arvsfonden under tiden 2009-2012. Man sökte på olika sätt former för en permanent finansiering, utan att lyckas. Under första halvåret 2013 klarade HSO att själva upprätthålla arbetet men sen skulle verksamheten ha fått stänga. Under perioden 2009-2012 gav man stöd till 94 personer med någon form av fysiskt funktionshinder. Av dessa fick 27 personer (29%) arbete under projekttiden. De har också arbetat upp många andra användbara kontakter med arbetsgivare. Projektet fick priset för årets initiativ på Jönköpingsgalan 2011. Genom ett samarbete med Landstinget i Jönköpings län ökade man under våren 2013 sina möjligheter att få finansiering genom avtal med Arbetsförmedlingen, som jobbcoach och rehabiliteringsleverantörer. För att ge verksamheten tid att hitta bra nya samarbetsformer och komma med i upphandling av tjänster beviljades Landstinget projektmedel från förbundet för perioden augusti 2013 t o m december 2014. Under hösten har man arbetat med 12 kvinnor och 5 män. Åldern liksom deras försörjning skiftade stort. 11 (18) Årsredovisning 2013

Vid årsskiftet hade tre av dem avslutats. En av dem hade då fått arbete. Vid årsskiftet var tre av deltagarna igång i praktik, varav en har lovats anställning på sin praktikplats medan de två andra har god chans till anställning. Projektet beviljades max 138.700kr för 2013 och max 324.000kr för 2014. Utfallet för 2013 blev 131.100kr. 5.2 Kompetensutveckling Förbundet har under 2013 arbetat med flera former av gemensam kompetensutveckling, med syfte att både utveckla kompetensen om viktiga ämnen och ge tillfälle för berörd personal att få direktkontakt med varandra. 5.2.1 KUR-projektet KUR-projektet - KunskapsUtveckling om Rehabilitering för personer med psykisk diagnos/funktionsnedsättning - var ett led i regeringens psykiatrisatsning 2009-2012. Kunskapssatsningen vände sig till handläggare på Försäkringskassan och personal på Arbetsförmedlingen, kommunen och psykiatrin/primärvården. Projektet genomfördes av Strategigrupp Psykiatris Nätverk Arbete, studier och sysselsättning tillsammans med Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. En gemensam utvecklingsplan för fortsatt KUR-satsning antogs av alla parter i början av 2013. Nätverket Arbete, studier och sysselsättning leds nu av förbundets tjänsteman och fortsätter följa upp denna utvecklingsplan. Som ett led i detta arbete anordnades i december 2013 en utbildningsdag med temat Tre perspektiv av psykisk ohälsa. Tre personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, stöd och återhämtning berättade om sina upplevelser. Därefter resonerade de ca 120 deltagarna om hur man arbetar och samarbetar, med utgångspunkt från berättelserna de fått ta del av. 5.2.2 Föreläsningsserie om neuropsykiatriska funktionshinder Socialstyrelsen skrev i Nationell tillsyn av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning 2009 2011 att det saknas metoder och kunskap för att arbeta med målgruppen unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser och att det är viktigt att kommunerna erbjuder kompetensutveckling för handläggare och personal. 12 (18) Årsredovisning 2013

Även personal inom landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen upplever behov av mer kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder och hur man ska bemöta och stödja personer med dessa hinder på ett bra sätt. Därför tog förbundet tillsammans med Regionförbundet initiativ till en föreläsningsserie, med stöd av landstinget, Studieförbundet Vuxenskolan och brukarföreningarna Autism- och Aspergerföreningen och Attention. Inbjudan spreds i hela länet, bland annat genom alla tre samordningsförbunden. Den första föreläsningen hölls i december 2012 av Gunilla Gerland på temat Arbeta med människor med Aspergers syndrom och andra NPF. Del två och tre i serien genomfördes i januari-februari 2013, med föreläsare Nåkkve Balldin respektive temat Det regionala perspektivet inklusive paneldebatt. Föreläsningarna blev snabbt fullbokade. Ca 280 personer fyllde Ryhovs aula vid varje tillfälle. Eftersom efterfrågan var så stor genomfördes ytterligare två uppskattade omgångar av föreläsningarna med Gerland och Balldin under 2013. 5.2.3 Övriga kompetensutveckling Även förbundet själv (styrelse, beredningsgrupp och tjänsteman) har haft behov av gemensam kompetensutveckling. Det har till exempel skett genom anordnandet av Vårkonferensen i länet och deltagande i nationella konferenser och utbildningar. Budgeten för kompetensutveckling under 2013 var 300.000kr. Utfallet blev 283.600kr. 5.3 Annan samverkan Huvudsyftet med finansiell samordning är att stödja samverkan mellan huvudmännen på olika sätt, för att färre personer med komplexa behov ska riskera att drabbas av oklarheter kring huvudmännens ansvarsområde och för att göra arbetet mer effektivt. 5.3.1 Arenasamverkan Under flera år har en samverkan skett kring personer som behövt ha kontakt med flera huvudmän. Samarbetet kallas Arenasamverkan och utgår från vilken vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning personen är knuten till. I maj 2013 nåddes en överenskommelse om hur denna samverkan ska fortsätta och en mycket uppskattad utbildningsdag genomfördes med berörd personal från alla huvudmän. På utbildningsdagen medverkade dramagruppen Vardagens Dramatik. Den nya överenskommelsen gör att förutsättningarna förbättrats för ett effektivt arbete för förbundets målgrupp och andra personer med behov av stöd från fler än en av huvudmännen. En förhoppning är också att denna samverkan ska öka de anställdas kunskap om och förtroende för övriga huvudmäns sätt att arbeta. 13 (18) Årsredovisning 2013

Under 2013 har ca 35 gruppmöten genomförts, varav de flesta med samråd om en eller flera personer. Totalt har situationen för över 90 personer tagits upp för samråd under 2013. På de vårdcentraler och andra vårdenheter där regelbundna gruppmöten inte kan prioriteras finns ändå kontaktpersoner till de olika myndigheterna. Dessa ska kunna svara på frågor om sin egen verksamhet och knyta snabb kontakt med rätt handläggare då behov finns för samråd i enskilda ärenden. Medel till Arenasamverkan ingår i budgeten för kompetensutveckling. 5.3.2 Nätverket Arbetslivscoacher Förbundet medverkade till uppbyggnaden av Nätverket Arbetslivscoacher 2009. Det består av ett 40-tal anställda hos förbundets huvudmän, främst kommunerna, som arbetar med stöd till personer att finna och behålla arbete. Nätverket fyller flera funktioner: att lära känna varandra, att få mer kunskap om varandras verksamheter och att hitta nya former för samarbete. Syften med detta är främst att underlätta samarbetet kring personer med komplexa problem och att samhällets resurser ska användas mer effektivt. Under 2013 genomfördes ett möte med nätverket. Då bestämdes att berörda verksamheter tar över ansvaret för nätverkets fortsatta möten. 5.4 Kansli Kansliet ansvarar för kontakter med huvudmännens verksamheter om projekt mm, beredning av ärenden till styrelsen, sekreterarfunktion, verkställande av beslut, information, ekonomi- och fakturahantering och diarieföring. Förbundet har en ansvarig tjänsteman på halvtid, Peter Hedfors. Han är anställd på heltid men halva sin tid arbetar han för Finnvedens samordningsförbund. Kanslilokalerna hyrs av Jönköpings kommun och ligger på Tändsticksområdet i Jönköping. Ekonomi- och redovisningstjänster sköts genom avtal med Landstinget i Jönköpings län. 6. Samarbete nationellt och i länet Det finns nu drygt 80 samordningsförbund i landet, omfattande ca 220 kommuner. Förbunden får stöd genom Nationella rådet och dess arbetsgrupp. Dessa anordnar kompetensutveckling i gemensamma frågor och Nationella konferensen för samordningsförbund i april varje år. Förbunden har också bildat Nationella Nätverket för samordningsförbund NNS, där förbundet är medlem. Nätverket arbetar med flera viktiga utvecklingsfrågor. Samarbetet har på olika sätt fortsatt utvecklas med de två andra förbunden i länet: Finnvedens Samordningsförbund och Höglandets Samordningsförbund. Det gäller bland annat den gemensamma vårkonferensen och hemsidan www.finsamjonkopingslan.se 14 (18) Årsredovisning 2013

7. Ekonomi Vid inledningen av verksamhetsåret fanns nettotillgångar i förbundet med 1,2 milj kr. Inför 2013 fick förbundet ett ökat bidrag från huvudmännen med ca 50% jämfört med tidigare. Det innebär att årets bidrag blev 3,6 milj kr. Samarbetet med Finnvedens samordningsförbund innebär att alla lönekostnader, kostnader för kansli, kompetensutveckling för tjänsteman mm delas. Därför har nettokostnaden för kansliet minskat något jämfört med 2012, trots att tjänstemannen varit anställd på heltid. Budgeten för 2013 var en bruttobudget för kansli, kompetensutveckling mm. Samtidigt angavs en beräknad ersättning från Finnvedens samordningsförbund i en klump om 372.000kr. I följande redovisning av utfallet har ersättningarna från Finnvedens samordningsförbund fördelats på respektive konto. Detta görs för att det ska vara lättare att se vilka nettokostnader som just vårt förbund har. Eftersom hela budgeten för nya projekt inte utnyttjades fick förbundet ett plusresultat under 2013. Balanskravet i Kommunallagen har alltså uppfyllts. Behållningen påverkar utrymmet för nya projekt under 2014-2015. Förbundet hade vid årets slut ett balanserat resultat på 1.630.105 kr. Bilagor efter resultat- och balansräkning: 1. Exempel KrAmi Jönköping 2. Exempel projekt Enter 3. Exempel projekt 200 i praktiken 4. Exempel projekt FIA mé knuff Personer i exemplen är avidentifierade genom byte av namn och på andra sätt. 15 (18) Årsredovisning 2013

Resultaträkning Utfall 2012 Budget 2013 Utfall 2013 Fotnot Intäkter Jönköpings kommun 441 600 729 500 729 500 Habo kommun 35 600 57 200 57 200 Mullsjö kommun 22 900 35 800 35 800 Vaggeryds kommun 76 800 71 500 71 500 Landstinget i Jönköpings län 576 800 894 000 894 000 Försäkringskassan 1 152 000 1 788 000 1 788 000 Finnvedens samordningsförbund 93 000 372 000 1 Övriga intäkter 5 678 2 Ränta 75 722 44 989 Ack överskott föregående år 727 000 Summa intäkter 2 474 422 4 675 000 3 626 667 Kostnader Verksamhet Åtgärder individ och grupp Projekt Haa 260 000 Enter 1 669 337 1 859 500 1 832 377 KrAmi 747 833 520 000 416 306 Nya projekt 0 1 144 000 FIA mé knuff 131 139 200 i praktiken 83 493 Kompetensutveckling 270 109 300 000 283 641 Administration Kansli 455 412 750 000 390 777 Information 21 590 20 000 17 750 Styrelse 4 185 20 000 4 373 Ekonomihantering 60 000 61 500 61 680 Summa kostnader 3 488 466 4 675 000 3 221 536 Periodens resultat -1 014 044 405 131 16 (18) Årsredovisning 2013

Balansräkning 2012-12-31 2013-12-31 Tillgångar Kundfordringar 0 225 110 Övriga fordringar 100 693 127 836 Momsfordran 39 361 0 Kassa och bank 294 800 1 847 823 Fasträntekonto 1 600 000 200 000 2 034 854 2 400 769 Eget kapital och skulder Balanserat från föregående år 2 239 018 1 224 974 Årets resultat -1 014 044 405 131 Årets balanserade resultat 1 224 974 1 630 105 Kortfristiga skulder 809 880 770 664 2 034 854 2 400 769 Fotnot 1. Tjänsteman, kansli, kompetensutv mm. I resultatredovisningen har ersättningarna fördelats på resp konto. 2. Såld tjänst tjänsteman till förbunden i Kronoberg, resurs om uppföljningssystemet SUS 17 (18) Årsredovisning 2013

Jönköping 2014-03-21 Klas Rydell, ordförande Claes Svahnström Maria Frisk Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Landstinget i Jönköpings län Hans Jarstig Ola Nilsson Jan-Olof Larsson Habo kommun Jönköpings kommun Mullsjö kommun Sören Ståhlgren Vaggeryds kommun Vår revisionsberättelse har avlämnats Pernilla Rehnberg Östen Johnsson Doris Johansson 18 (18) Årsredovisning 2013