Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden Ibland strömmar kapitalet åt fel håll. Källa: Nationalmuseum. Carl Gustav Hellqvists målning Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361.
Förord... 1 Inledning med bakgrund och sammanfattning... 3 Del 1 Perspektiv på kapitalförsörjning... 9 1. Tillvätperspektivet... 9 2. Utvecklingsperspektivet... 18 3. Omställningperspektivet... 34 Del 2 Nätverkscheckarna... 42 4. Praktikernätverk för organisatörer av lokal finansiering (check A)... 42 5. Drivbänk för utveckling av sparbolagsgroddar (check B)... 50 Del 3 Arbetsgruppens arbete... 56 6. Gruppens uppgift och vägval... 56 7. Arbetsgruppens resultat... 59 8. Analys och rekommendationer... 60 9. Lärdomar att sprida... 67 Referenser... 70 Bilagor... 77 Sparbolag, slow equity och lokala kapitalbolag... 77
Förord När Landsbygdsnätverkets tematiska arbetsgrupp för Kapitalförsörjning på landsbygden på våren 2010 drog igång arbetet kunde vi bara ana vilken krokig väg vi gav oss in på. Därför är det med etra stor glädje och stolthet vi nu kan presentera denna slutrapport. Rapporten framförallt gruppens slutsatser har vät fram genom diskussioner deltagarna emellan, seminarier och möten med myndigheter och finansiella institut. Vi har även engagerat och tagit tillvara erfarenheter från de som på det lokala planet försöker finna nya eller nygamla lösningar för att finansiera utveckling i bygden. Genom internationella kontakter har vi följt initiativ från främst andra europeiska länder. Sist men inte minst har vi givetvis också byggt rapporten på faktamaterial. Redan från början gav gruppen Oscar Kjellberg uppdraget att skriva denna slutrapport. Gruppen står samlat bakom resultatet men givetvis är det också så att Oscars egen övertygelse vad gäller problem och lösningar kan skönjas. Vi hoppas att vi med denna rapport kan bidra till att de som på olika sätt tar initiativ för att lösa landsbygdens kapitalförsörjning kan få stöd för att sprida koncept och idéer. Dessutom vill vi uppmuntra till betydligt fler innovativa lösningar på hur landsbygdens lokala ekonomier kan organisera sparande och finansiering. Rapporten består av tre delar. Del 1 (kapitel 1-3) innehåller en sammanställning av tidigare kunskaper för att ge en orienterande och ett problematiserande perspektiv på kapitalförsörjningsfrågan. Oscar Kjellberg har på arbetsgruppens uppdrag skrivit dessa kapitel och svarar också för innehåll och slutsatser. Del 2 (kapitel 4 och 5) utgörs av rapporter från mottagarna av två nätverkscheckar dvs medel från Landsbygdsnätverket. Projekten svarar själva för innehåll och slutsatser. För checken för Praktikernätverket svarar Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva och för Drivbänkschecken svarar Jörgen Andersson, Åres Gröna Dalar. I den tredje delen (kapitel 6-9) beskrivs arbetsgruppens uppdrag, resultat, analys och rekommendationer samt lärdomar. Även denna del har skrivits av Oscar Kjellberg efter en kortare diskussion med gruppen. Den kan sägas innehålla en tolkning av gruppens uppfattning. De frågor som ingick i arbetsgruppens uppdrag från Landsbygdsnätverket finns behandlade i respektive kapitel enligt följande: Problemen kring kapitalförsörjning tydliggöras genom sammanställning och analys av tidigare genomförda utredningar (kapitel 1-3). Samtidigt presenteras en generaliserad bild över hur olika lokala utvecklingsprojekt faktiskt lyckats mobilisera kapital med olika angreppsvinklar och lösningar (kapitel 4). 1
Lärande eempel skall identifieras, och det skall diskuteras vad som gör eempel mer eller mindre överförbara (kapitel 4, 5 och 7). Gruppen ska sprida kunskap om landsbygdsprogrammets möjligheter som t.e åtgärd 312 där det uppges, vara möjligt att stödja bildande av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar (Kapitel 7). Arbetsgruppen ska söka internationella erfarenheter och utbyten (kapitel 7 och 8) Överförbara lärdomar sammanställs i metodform och understöds avseende konceptutveckling, spridning och uppföljning (kapitel 8 och 9). För Kapitalförsörjningsgruppen Anders Johansson 2
Inledning med bakgrund och sammanfattning Det svenska Landsbygdsnätverket startades våren 2007. Målet är att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsprogramments övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Landsbygdsnätverket är också kontaktpunkt för nätverk mellan Leadergrupperna. Jordbruksverket ansvarar för nätverkets kansli. Landsbygdsnätverket har åtta särskilda arbetsgrupper som arbetar med prioriterade teman med koppling till landsbygdsprogrammets mål. Vår grupp kallas arbetsgruppen för lokal kapitalförsörjning och vi "skall arbeta för bygdernas ökade förmåga att samla kapital för finansiering av sociala och kommersiella utvecklingsprojekt". Syftet är att bidra till en utveckling där "riskkapital, gåvokapital och lånekapital ska finnas tillgänglig för utveckling av Sveriges lokala ekonomier". Projektmålet att utveckla och analysera metoder eller modeller så att erfarenheter och kunskaper kan spridas till landet i allmänhet och till landsbygdsnätverkets medlemmar i synnerhet. Vi har administrerat två "checkar", den ena var avsedd för ett praktikernätverk och den andra för medverkan i utveckling av lärande eempel för lokala sparbolag för lokalt sparande och finansiering med riskkapital. Erfarenheter och resultat av arbetet med checkarna skulle integreras med arbetsgruppens erfarenheter och kunskaper. Med sparbolag menar vi lokalt kontrollerade institutioner där man som sparare kan dela risk med de entreprenörer i det lokala näringslivet som behöver hjälp med finansiering och som kan prioritera investeringar i den lokala ekonomins intresse. Sparbolagen är med andra ord väsensskilda från banker. Dessa är numera, med undantag för äkta sparbanker (numera tillåter lagstiftarna att vinstdrivande bankaktiebolag under vissa omständigheter kallar sig för sparbank), inte lokalt kontrollerade institutioner i det lokala näringslivet. Banker låter inte spararna dela risk med det lokala näringslivets entreprenörer och de tar inte hänsyn till om deras låntagare prioriterar investeringar i den lokala ekonomins intresse. Det som är typiskt för ett sparbolag är att det riktar sig lika mycket till sparare som till entreprenörer som behöver hjälp med finansiering, underlättar, genom sin eistens, för entreprenören att skapa en lämplig mi mellan eget och främmande kapital, ökar den lokala ekonomins attraktionskraft för donations- och bidragskapital eftersom givarna vet att de kan rikta sina pengar till en lokal gemenskap snarare än till ett privat företag och motverkar intressekonflikter mellan enskilt ägande och den lokala ekonomin genom att det sprider det lokala ägandet av de lokala företagen så att de lokala medborgarna hamnar i samma båt. 3
Vi skulle lämna förslag till ett nätbaserat verktyg för att förbättra bygdernas möjligheter till mäklande mellan hållbara utvecklingsmöjligheter och deras finansiering. En fortlöpande kommunikation skulle hållas med landsbygdsnätverket under arbetets gång och en rapport skulle skrivas där tidigare kunskaper sammanställs med erfarenheter och kunskaper från arbetsgruppen och checkarna. Fokus skulle inte ligga på kunskaper av internationell eller forskningskaraktär utan på praktikernas villkor. Med praktiker syftar vi på de personer som har tagit lokala finansiella utvecklingsinitiativ runt om i landet. Ett antal sådana har identifierats i skriften Handbok för lokal finansiering (Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva, 2011). Dessa initiativtagare är allmänt driftiga och nätverkande personer och många av dem har erfarenhet av verksamhetsledning och bär på både kunskaper och erfarenhet av finansiering. De är påfallande pragmatiska och drivs av en önskan till konkret handling för det gemensamma bästa. Vår ambition formulerade vi i början av 2011 på följande sätt. År 2011 kan visa sig vara en viktig brytningstid där bl.a. svenska banker förväntar sig ökande svårigheter att möta det offentliga, privata och ideella näringslivets efterfrågan på lån. Detta kan blottlägga ett förhållande där det så kallade främmande kapitalets andel i entreprenörernas finansieringsmi generellt ter sig ohållbart stort och där alla parter därför skulle vinna på en ökande andel eget kapital. I takt med minskande antal bankkontor minskar tillgången till personer med erfarenhet att bedöma investeringsidéers framgångspotential. En tolkning av nuläget blir då att bygderna antingen behöver skaffa sig sina egna kapitalförsörjningsorganisationer här och nu med hjälp av de medel som kan finnas till buds. Eller också hoppas på att det dyker upp en ny servicefunktion som erbjuder sina tjänster där det alltså helst bör ingå eget kapital med rimligare villkor än befintliga riskkapitalbolag brukar ge. Arbetsgruppen vill lägga fokus på det första alternativet och initiera praktikernätverk för befintliga och nya embryon till hemmabyggda kapitalförsörjningsorganisationer. Följande kännetecken antas vara viktiga och ska därför gärna vara närvarande eller beaktade: Näringslivsallianser (privata,offentliga,ideella) för livskraftiga lokala ekonomier. Förmågan till hållbarhetsanalys, värdering och demokratisk prioritering. Relationsburet förtroendekapital för utveckling, finansiering och framgång. Fokus på spararnas behov att dela risk och framgång med sitt lokala näringsliv. Konstruktion som förhindrar intressekonflikt mellan ägare och den lokala ekonomin. 4
Förmågan att kanalisera relationsburet riskkapital och i steg två utnyttja detta för ökad tillgång till traditionellt låne-, bidrags- och gåvokapital. Arbetsgruppens verksamhet startade när Jörgen Andersson den 26 mars 2010, av Landsbygdsnätverkets styrgrupp utsågs till gruppens ordförande (ordförandeskapet övergick senare till Anders Johansson). Gruppen har bestått av Anders Johansson (Coompanion), Nils Lagerroth (Landsbygdsnätverket), Jörgen Andersson (Åres Gröna Dalar), Ulla Herlitz (Hela Sverige ska leva), Oscar Kjellberg (Lokalekonomerna), Thomas Norrby (Sveriges lantbruksuniversitet), Rebecca Källström (Företagarna) och Lars-Göran Svensson (LRF Konsult). Personer med stor kunskap och inblick i de lokala ekonomiernas betydelse för hela nationens ekonomi och vilken betydelse som den finansiella sektorn har för dess utveckling. Med tanke på att kapitalförsörjningsfrågan diskuterats i decennier utan att något egentligen har hänt så är det hög tid att studera den från flera olika perspektiv. Nämligen det dominerande tillvätperspektivet, det bredare utvecklingsperspektivet och det nödvändiga omställningsperspektivet. Kapitalförsörjningsfrågan behöver problematiseras och de olika perspektiven synliggöras. På detta sätt kan vi tydligare analysera marknad och politik för att kunna hitta de rätta instrumenten för kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden. 1 Det dominerande tillvätperspektivet (kapitel 1) Bygger på en massmedial version av liberal ideologi och neoklassisk ekonomisk teori. Eponentiell ekonomisk tillvät betraktas inte bara som en självklar möjlighet utan som ett överordnat mål som är strategiskt viktigt eftersom det anses öka våra möjligheter att lösa problem och att nå andra viktiga mål. Finansiella problem är viktiga om de hämmar den ekonomiska tillväten. Småföretagens finansieringsproblem är viktiga i den mån företagen har tillvätpotential. Det är viktigt att sådana företag får tillgång till det riskkapital som alla behöver i sina tidiga tillvätskeden. Det bredare utvecklingsperspektivet (kapitel 2) Bygger på en kritisk hållning till det dominerande perspektivet. 1 I förhållande till arbetsgruppens uppgift och aptit är denna översikt över vad som tidigare har gjorts, rapsodisk snarare än akademiskt uttömmande. Det har inte handlat om forskning utan om att komma vidare på ett praktiskt plan. Jag har hanterat begränsningen genom att dra nytta av ett antal litteraturstudier och översikter som andra har gjort. Några som jag särskilt vill framhålla är: NEF, Evers, J. & al, (2003). Finance for local development - New solutions for public-private action, (kunskapsöversikt och utvärdering), Herlitz, U. (2004). Samhällsbygge med lokalekonomiska finansieringsalternativ i Herlitz, U., Wikström, B., redaktörer. (2004), Lokal ekonomi för hållbar tillvät, Ingelstam, L. (2006), Kap. 10. Det lokala i ekonomin och ekonomin i det lokala i Ingelstam, L. (2006), Ekonomi på plats, Isaksson, A. Kap. 3. Staten som venture-capitalist: En sammanställning av internationell empirisk forskning i Lithander et al (2010) Staten och riskkapitalet. 5
Landsbygdens lokala ekonomier är viktiga både för familjer, företag och för den nationella ekonomin men den utarmas genom näringslivets och den institutionella strukturens omvandling i en process som karaktäriseras av mekanisering, ökad skala, specialisering, industrialisering och globalisering. I denna process väer läckorna i de lokala ekonomierna och sparare och entreprenörer möter ett allt sämre finansiellt utbud. Det nödvändiga omställningsperspektivet (kapitel 3) Ett tillvätkrav finns inbyggt i vår ekonomi genom vårt skuldbaserade penningsystem. Eftersom penningmängden i varje ögonblick motsvarar de totala skulderna och dessa skall återbetalas med ränta, måste penningmängden öka över tiden. Så länge vi har ekonomisk tillvät är detta inget omedelbart problem eftersom utbudet av pengar kan öka i samma takt som efterfrågan på pengar. Under goda konjunkturer blir beteendet alltmer spekulativt och det blir bubblor i sådana tillgångar som man kan spekulera i, främst fastigheter och produktivt kapital. När bubblorna spricker blir de sociala kostnaderna stora. Den fossila eran har inneburit ett väande flöde av energi till låg kostnad. Efter oljetoppen reverseras detta och vårt realkapital blir oekonomiskt - den fossila bubblan spricker och vi får en finansiell kris som blir början på en lång anpassning till våra naturliga möjligheter som art i ett ekosystem. En radikal omställning till ett fossilfritt och uthålligt samhälle tycks vara oundviklig. Möjligheterna kommer att ligga i en övergång från urbanisering och centralism till ruralisering och lokalism. Nätverkscheckarna (kapitel 4 och 5) Arbetsgruppen tog initiativ till två aktiviteter varefter Landsbygdsnätverkets styrgrupp utlyste två nätverkscheckar 2 för dessa. Den första aktiviteten kallades Praktikernätverk för organisatörer av lokal finansiering. Syftet var att identifiera, skapa nätverk mellan, analysera och sprida information om lokala kapitalförsörjningsorganisationer och deras arbetsmetoder. Checken gick till Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion och Ekobanken. I projektet skulle man också underlätta för fler lokala aktörer att delta i nätverket samt att finna former för hur nätverket kan fungera efter projektets slut. Under projektet skapades ett Praktikernätverk för lokal ekonomi som består av ett 30 tal föreningar och bolag. De har en gemensam marknadsföringsfolder där praktiker- 2 Medlemmar i Landsbygdsnätverket kan ta initiativ till aktiviteter och få ersättning för arbete som utförs i samarbete med kansliet och nätverkets arbetsgrupper. Om initiativet passar in i något av nätverkets och arbetsgruppernas prioriterade fokusområden så tar kansliet och berörd arbetsgrupp i samråd med medlemmen fram ett underlag till Landsbygdsnätverkets styrgrupp. Om styrgruppen är positiv kan Jordbruksverket fatta det slutliga besluter. Av beslutshandlingen framgår aktivitetens syfte, mål samt det belopp som avsätts för att ersätta de utgifter som uppstår. Denna avsättning kallas för en nätverkscheck. 6
na erbjuder kunskaper och erfarenheter från sina lokala kapitalförsörjningsorganisationer. Den andra aktiviteten kallades Drivbänk för utveckling av sparbolagsgroddar. Syftet med denna check var att identifiera, samla och bistå i utvecklingen av lärande eempel för lokala sparbolag med lokalt sparande och finansiering med riskkapital i en form av utvecklingsverkstad eller drivbänk, att bredda medvetenheten om de nya lokala kapitalförsörjningsorganisationernas betydelse för lokal utveckling i allmänhet och för omställningsarbetet till ett mer resurseffektivt samhälle i synnerhet och att i en mindre förstudie undersöka om det är möjligt att i nästkommande programperiod skapa EU-finansierade revolverande fonder inom inom landsbygdsprogrammet/leader. Checken gick till Leaderområdet Åres Gröna Dalar. Arbetet med checken har i hög grad präglats av hur våra ekonomiers ekonomiska ställning förändras i ett omställningsperspektiv. Mot bakgrund av de svårigheter som kommer att drabba alla storskaliga, energikrävande och kreditfinansierade ekonomier när tillväten stagnerar och så småningom övergår i nervät är det uppenbart att de inte kommer att vara i stånd att genomföra den omställning som krävs. De investeringar som behöver göras kommer inte att kunna finansieras med lån från storbanker eftersom dessa är högt skuldsatta och deras tillgångar kommer att minska. Dessutom kommer omställningen kommer att vara ett högriskprojekt och banker får inte ta risker. Projektets analys är bland annat att alla som investerar i omställning måste ha goda möjligheter att mia eget och främmande kapital utifrån sin aktuella situation. För att de ska bli möjligt måste de lokala bankerna bli fler och framför allt kompletteras med lokala finansiella mellanhänder som arbetar med riskkapital. Vi kallar sådana mellanhänder för sparbolag. Projektet identifierade två blivande sparbolag och ett bolag som utvecklar en "motor" för sparbolag. Sparbolag med just denna motor kallas lokalkapitalbolag. Arbetsgruppens arbete (kapitel 6-9) Vår analys bygger på tre saker. Vi har beskrivit tre förekommande perspektiv på landsbygdens kapitalförsörjningsproblem, vi har diskuterat hur den lokala ekonomin hänger ihop med den globala och vi har studerat svenska lokala utvecklingsprojekt som har tacklat kapitalförsörjningsproblemen och skapat oss en generell bild av deras metoder. Ett viktigt inslag i analysen var vår enkla modell (se figur 4 och 5) där den lokala ekonomin är inbäddad i en större helhet som vi kallar den globala. 7
Mot bakgrund av den insikt som väer sig allt starkare - att vi måste ställa om eftersom vår nuvarande tillvätbaserade samhällsutveckling inte är uthållig - rekommenderar vi att man bejakar alla slag av innovativa försök att hitta nya former för att organisera sparande och finansiering för landsbygdens invånare. Både de som är direkta och de som är i form av finansiella mellanhänder. Lokala spar- och medlemsbanker måste bli mångdubbelt fler och de måste kompletteras med motsvarigheter som jobbar med lokalt riskkapital. 8
Del 1 Perspektiv på kapitalförsörjning 1. Tillvätperspektivet Finansiering och kapitalförsörjning ur tillvätperspektivet Finansiering är inget som enbart entreprenörer ägnar sig åt. Alla beslut och planer som har med sparande eller hjälp med finansiering att göra, hör till det finansiella området. Sådana beslut fattas både av hushåll, företag och av verksamheter i den offentliga och den sociala ekonomins sektorer. Se figur i Bilaga 1. Finansiering och kapitalförsörjning. Men när "kapitalförsörjningsfrågan" betraktas ur tillvätperspektivet som är det dominerande perspektivet i det offentliga rummet, är det främst vissa företagares/ entreprenörers finansiella beslut som det handlar om. Det handlar om de som kan och vill väa, gärna med inriktning på eport och de utgör endast en mycket lite del av landsbygdens företag. Hushållens finansiella beslut handlar om hur de ska använda sina inkomster. Hur mycket ska de konsumera och hur mycket vill de spara? (Se figur 2, sidan 14). De kan spara genom att investera direkt i egen eller annans verksamhet men de kan också spara genom att placera sitt sparande hos en finansiell mellanhand som agerar på kredit- eller riskkapitalmarknaden. De kan också vilja styra sitt sparande till något som de vill stödja t e till sina barn eller till den lokala ekonomi som det egna hushållets ekonomi är inbäddat i. Företagens finansiella beslut handlar om de ska investera och i så fall i vad. För unga företag kan det handla om start, tillvät eller utveckling och en oundviklig fråga är om man ska finansiera investeringen internt eller eternt eller med entreprenörens egna kapital eller internt genererat överskott i hans företag. För äldre företag kan det handla om uppskalning av företaget, ersättningsinvesteringar eller rent av disinvestering dvs säga att man krymper det genom att inte ersätta förslitet kapital eller att man rent av säljer av en del av kapitalet. De företagare som väljer etern finansiering har att välja mellan eget eller främmande kapital? Genom sina val påverkar de företagets kapitalstruktur det vill säga förhållandet mellan det egna och det främmande kapitalet (företagets skulder). Eterna tillskott av eget kapital kan man ordna genom att emittera aktier eller kapitalandelsinsatser. Främmande kapital kan man skaffa genom att låna i bank eller liknande eller emittera obligationer eller förlagslån. Man kan också ordna egna lösningar och direkta kontakter istället för att gå genom finansiella mellanhänder. En fråga som dyker upp ifall man väljer en egen lösning är hur man vill ersätta dem som hjälper till med finansieringen? 9
Generellt om politiken Syftet med att samla nationella aktörer i ett Landsbygdsnätverk är att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Det övergripande målet för landsbygdsprogrammet är en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt. Genom olika åtgärder, i form av stöd och ersättningar, stimuleras företagande och sysselsättning. Landsbygden ska också få en ökad tillvät och bättre konkurrenskraft. Det svenska landsbygdsprogrammet är en del av EU:s strategi för att nå målen med den gemensamma landsbygdspolitiken. Den är inriktad mot en hållbar förvaltning av gemenskapens resurser samt ökad tillvät och sysselsättning på landsbygden. Den tidigare Lissabonstrategin ersattes i juni 2010 med Europa 2020-strategin som är EU:s nya gemensamma ramverk för att skapa långsiktigt hållbar tillvät och fler jobb i hela unionen. Den bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillvät; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillvät; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillvät för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Regeringen sade vid detta tillfälle 3 att "EU:s gemensamma tillvät- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020) ska få fart på medlemsstaternas ekonomier i syfte att skapa ökad tillvät och fler jobb." Och vidare. "Även om Sverige står bättre rustat än många andra medlemsländer så kräver de utmaningar EU står inför gemensamma lösningar. Därför var Sverige starkt pådrivande för att få Europa 2020-strategin på plats. Mycket av förberedelserna för strategin skedde under det svenska ordförandeskapet. Sverige drev med framgång centrala frågor för strategin som vikten av att få fler kvinnor och män i arbete, utvecklingen mot en grön ekonomi som utnyttjar resurser effektivt, sunda offentliga finanser samt den framtida inre marknadens betydelse för tillvät. Andra frågor som Sverige har drivit är ett framtida europeiskt forskningsområde samt vikten av öppenhet och frihandel för tillvät och sysselsättning. Alla dessa frågor är centrala för att långsiktigt öka EU:s tillvätpotential, stärka Europas globala konkurrenskraft och säkra välfärden i Europa. 3 Se http://www.regeringen.se/sb/d/2504. Statsrådsberedningen (e-post till departementet). Publicerad 16 mars 2005. Uppdaterad 7 november 2011. 10
Sverige verkar nu för ett ambitiöst och effektivt genomförande av strategin genom att medlemsstaterna genomför nödvändiga reformer i enlighet med strategins målsättningar och övergripande riktlinjer." Generellt om företagarna Figur 1. Bankernas lån till hushåll och företag, januari 2003 - november 2009, rullande 12-månaders förändring. Källa: SCB (2010). Finanskrisens effekter på ekonomins balansräkningar. Från januari 2005 till januari 2008 accelererade bankernas utlåning till dessa företag. Det som kom att kallas Den Globala Finanskrisen väte under hösten 2007 och hade i slutet av året blivit global. Räntor, oljepriser och livsmedelspriser hade varit stigande under flera år och sänkte den disponibla inkomsten för stora delar av världens befolkning och försämrade kassaflödet för företagen. När den finansiella krisen blev global och orsakade kredittorka drabbades många företag och hushåll som var högt skuldsatta. Det blev inledningen till en ny era där den långa perioden av ökande skuldsättning bröts och världens ekonomier gick in i en recession. SCB (2010) 4, som med figur 1 visar hur bankernas lån till icke-finansiella företag har minskat sedan januari 2008, menar att [stor-]företagen har andra finansiärer än svenska banker, att den interna finansieringen är viktig för storföretagen samt att statistiken inte speglar små och medelstora företags finansieringsproblem. Det är en indikation på att kurvan för icke-finansiella företag antagligen representerar huvudsakligen små- och medelstora företag. 4 Sagt av Anders Lindström, SCB på ett seminarium om finanskrisens effekter på ekonomins balansräkningar. 11
Företagarorganisationen Företagarna (2011) genomförde i oktober 2011 en panelundersökning med 1.267 medlemsföretag för att belysa småföretagarnas aktuella finansiella situation. 5 Krisen under hösten 2008 slog kraftigt mot de små företagens möjligheter att finansiera sig, även om kreditåtstramningen och dess negativa effekter blev betydligt mildare än under krisen i början av 1990-talet. Från botten under våren 2009 och framför allt under det goda tillvätåret 2010 och inledningen av 2011 minskade gradvis andelen företag som uppgav att det var svårare än normalt att få finansiering, från nästan 40 % i april 2009 till 14 % i juli 2010, enligt Konjunkturinstitutets statistik. De senaste månaderna har dock andelen åter ökat. Företagarnas panel visar att mer än vart fjärde företag (26 %) nu anger att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten. Av dessa är det 6 procentenheter som anger att det är avsevärt svårare än normalt. 3 % anger att det är lättare än normalt att finansiera sig, medan 72 % anger att det är ungefär som normalt. Finansieringssvårigheterna kan ha flera olika förklaringar; svårare och/eller dyrare att få banklån, kunder som inte betalar, sämre tillgång på riskkapital och längre betaltider. Den viktigaste faktorn är dock svårigheterna att få nya och utvidga befintliga banklån samt den stigande kostnaden för banklånen. Vid en förnyad undersökning i januari 2012 hade andelen som ansåg att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten, ökat till 29 procent. Andelen som ansåg att finansieringsmöjligheterna hade försämrats under det senaste kvartalet, hade ökat till 23 procent. Litteraturstudier: Kapitalstruktur, vilka faktorer påverkar? (2006), Kapitalstruktur i små företag... (2011), Ur Staten och riskkapitalet (2011) I två mindre studier har man velat få svar på hur kapitalstrukturerna 6 ser ut i små företag och varför företagare resonerar som de gör kring eget kapital och skulder? Landgren & Rönnberg (2006) fann att ägarkontroll är en betydande faktor för valet av kapitalstruktur. Däremot kan det inte förklaras med skattemässiga aspekter, tillvät eller lönsamhet. Andersson, Kesak & Wallertz (2011) fann att den genomsnittliga soliditeten 7 är 34 procent men variationen är stor. Vid tiden för undersökningen var det något mer än genomsnittet för större företag. Alla företag föredrar eget framför främmande kapital 5 Företagarna (2011). Företagarnas panel - Rapport från Företagarna. Oktober 2011. Sidan 2. 6 Med kapitalstruktur menas den blandning av eget och främmande kapital som företaget är finansierat med. 7 Det egna kapitalets andel av det totala kapitalet. 12
men när de behöver eternt kapital föredrar de främmande kapital för att slippa ta in nya ägare och förlora en del av kontrollen över sitt företag. Företagare som är etablerade sedan länge tycker i allmänhet inte att det är svårt att få lån i bankerna. Författarna hade förväntat att företagarna skulle ha en lägre soliditet för att kunna tjäna mer på sitt eget kapital genom den finansiella hävstången men inser att företagarna väger in fler saker än vad ekonomen gör vid sitt skrivbord. Staten och riskkapitalet (2011) Parallellt med arbetsgruppens arbete i det lilla bedrivs ett betydligt mer storskaligt (och påkostat) försök att lösa problem med kapitalförsörjning till små och medelstora företag. Lithander, J., et al (2010) beskriver den uppgift som myndigheten för tillvätpolitiska utvärderingar och analyser (Tillvätanalys) har fått av regeringen. De ska utvärdera de insatser som görs i syfte att öka det regionala utbudet av ägarkapital under perioden 2009-2014 inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Försöket handlar om en insats omfattande skattemedel motsvarande 2,5 miljarder kronor som ska investeras som riskkapital i företag med tillvätambitioner runt om i Sverige. Tillvätanalys beskriver den uppgift den har fått av Regeringen på följande sätt. 8 Det grundläggande problemet som insatserna avser att reducera är den presenterade obalansen i företagens kapitalförsörjning. De i avsnitt 1.3 refererade rapporterna pekar på ett s.k. finansieringsgap en obalans mellan marknadens befintliga utbud och företagens efterfrågan. Givet att dessa analyser är korrekta kommer, i jämförelse med deras potential, vissa företags bidrag till regionens och nationens tillvät och välfärd att vara mindre eller möjligen helt utebli. Det är definitivt ett problem och möjligen också ett marknadsmisslyckande. Det är dock värt att påpeka att marknadsrationalitet också kan hävdas när det gäller marknadsaktörernas riskbedömningar. Avsaknad av historik ( track record ), proportionellt högre transaktionskostnader för mindre investeringar m.m. är eempel på förhållanden som inkluderas i marknadsaktörernas riskbedömning. Programlogiken i detta fall skulle i korthet kunna tolkas, konstrueras, enligt följande: Ökad välfärd är ett nationellt mål Tillvät ger en större gemensam kaka att fördela och därmed möjligheter till den önskade välfärdsökningen. Konkurrenskraftiga, väande, företag bidrar till landets tillvät. Företag behöver kapital för sin tillvät. Många företag(-are) har inte tillräckligt eget kapital för denna utvecklings- och tillvätprocess. En (begränsad) mängd av dessa efterfrågar venture capital. 8 Lithander, J., (2010), sidan 20. 13
Det befintliga kommersiella riskkapitalutbudet svarar inte upp mot dessa företags efterfrågan. Privata aktörers riskbedömningar överensstämmer inte med det samhällsekonomiskt optimala och det föreligger således ett finansiellt gap, särskilt i företagens tidiga utvecklingsskeden och med vissa geografiska variationer. Finansieringsfärdiga företags efterfrågan kan inte tillgodoses. Föreliggande kapitalförsörjningsinsats kommer (fullt utnyttjad och enligt förvaltningsmyndigheten) att öka utbudet riskkapital på marknaden med ca 2,5 miljarder kronor och därmed minska finansieringsgapet d.v.s. reducera det uppfattade problemet. EU och regeringen är tydliga med att det övergripande målet är ökad tillvät som möjliggör ökad välfärd och att ett ökat utbud av riskkapital kan leda till att vi får många företag som bidrar till landets ekonomiska tillvät. Tillvätanalys uppdrag är att utvärdera de insatser som görs i syfte att öka det regionala utbudet av ägarkapital under perioden 2009-2014 inom ramen för de åtta strukturfondsprogrammen. I deras första rapport finns forskningsöversikt av Anders Isaksson som egentligen handlar om att "göra en genomgång av empirisk forskning som undersöker effekterna av den offentliga sektorns medverkan i venture capitalmarknaden genom att bidra till utbudet av riskkapital (ägarkapital)". I sammanfattningen av denna forskningsöversikt skriver man följande. En stor del av rapporten utgörs av forskningsöversikten i kapitel tre. I genomgången av nuläget för internationell empirisk forskning granskas fjorton olika statliga VC-program i åtta länder som utvärderats av tretton olika utvärderare. Denna genomgång kan sammanfattas i ett antal generella iakttagelser: Hypotesen om ett marknadsmisslyckande får ett begränsat stöd i forskningen. Det handlar snarare om rationellt agerande aktörer på små eller outvecklade marknader. Offentliga insatser skall komplettera den privata sektorn och inte konkurrera eller tränga ut den. Det är tydligt att detta är lättare sagt än gjort. Statliga VCprogram hamnar ofta i kläm mellan å ena sidan kravet på additionalitet och å andra sidan kravet på att agera på lika villkor som den privata marknaden, vilket innebär en risk att man konkurrerar med den. Den kontet som ett VC-program har att verka i är ofta en avgörande förklarande faktor till varför ett program lyckas eller misslyckas. Många offentliga VC-program har regionalpolitiska ambitioner. Man hoppas att venture capital skall skapa tillvät i en region som saknar tillvät. Det innebär ofta problem. Venture capital dras till tillvätregioner, men skapar dem inte. Incitamentsstrukturer som stimulerar saminvesteringar från privata aktörer är betydelsefulla för ett VC-programs möjligheter att lyckas. Avslutningsvis diskuteras ett antal möjliga fördjupningsstudier, bland annat en systematisk kvantitativ ansats, studier av effekter av sektorsinriktade (cleantech) eller generella insatser samt fördjupande länderstudier. 14
Slutsats Att småföretagen är finansierade med så mycket som 60-70 procent främmande kapital har blivit en helt naturlig sak. Företagarna uppfattar det som normalt och ekonomiska rådgivare kan tycka att det för många företagare vore rationellt att förlänga den finansiella hävstången till det egna kapitalet genom att låna mer. Politiken i EU går ut på att småföretagarna ska stimuleras till att väa för att på så vis få en hög tillvät i nationen och unionen vilket gör den politiska uppgiften lättare. Problemen med det tillvätperspektivet Typiskt för det tillvätperspektivet på landsbygdens kapitalförsörjningsproblem är det snäva fokuset på tillvät, eport samt att det är småföretag med potential för snabb tillvät som behöver god tillgång på venture-kapital i början och lån i senare skede. Ur det perspektivet kan kapitalförsörjningsproblemet beskrivas som all brist på finansiellt kapital som hämmar dessa "gasellers" snabba tillvät från att vara små till att bli så stora att de kan agera på världsmarknaden i konkurrens med alla andra och bidra till landets ekonomiska tillvät. Regeringen talar om "uthållig tillvät" och utgår från att en eponentiell tillvät är möjlig. De naturvetenskapliga forskarna har dock länge dokumenterat allt fler tecken på att vi har nått gränsen för hur stor plats människan får ta i ekosystemet. Fortsatt tillvät förvärrar en lång rad problem och kriser, även ekonomiska, och minskar vår upplevda lycka. Regeringen är dock inte ensam i sitt otyglade intresse för eponentiell tillvät. Globalt styr politiker, storföretag och storbanker stora resurser till den typ av forskning, media och marknadsföring som framhåller tillväten som en självklarhet. Förutom att mänskligheten genom sin eponentiella tillvät har orsakat kraftiga störningar och skador på ekosystemet, har vi genom tillväten gjort oss beroende av krediter och olja. Vårt uttag av nettoenergi har kunnat öka kraftigt på grund av att de fossila bränsleförråden har kunnat eploateras och ge ett ständigt ökande tillskott av bruttoenergi. Krediterna har kunnat öka tack vare den ständiga tillväten. På grund av den obevekliga globala minskningen av de fossila källornas nettoenergi kommer dock den ekonomiska tillväten vid någon tidpunkt att övergå i nervät eftersom en frikoppling av den ekonomiska tillväten från användningen av energi inte är fysiskt möjlig. När de bubblor i tillgångsvärden, som vi har blåst upp med hjälp av krediter, spricker så blir det uppenbart att vi är överskuldsatta och snabbt måste minska vår skuldsättning. Tyvärr förutsätter det att vi säljer våra likvida tillgångar och oavsiktligt förorsakar en värdeminskning som förvärrar vår överskuldsättning. Under det senaste decenniet har vi kunnat bevittna hur hushåll och företag blivit insolventa och förorsakat kreditförluster hos bankerna i en omfattning som har fått stater och centralbanker att låna respektive skapa pengar för att rädda de banker och finansföretag som varit "för stora för att tillåtas falla". I nuläget har det gått så långt att även flera industrivärl- 15
dens stora stater blivit insolventa. Än så länge har det dock inte påverkat riktningen vare sig i politikens, forskningens, medias eller marknadsföringens huvudfåror. Där är strömmen starkare än någonsin. Ett annat problem är att man inte skiljer på helheten och delarna. En nation består inte enbart av stad eller landsbygd, storföretag eller småföretag, staten eller kommunerna, den nationella ekonomin eller de lokala ekonomierna. En nation består av alla dessa delar och deras funktioner är olika. Det finns en både väsensskillnad och en funktionell uppdelning mellan stad och land, storföretag och småföretag, stat och kommun, de lokala och den globala ekonomin. Alla dessa delar och helheter samverkar med varandra. Om man vill förstå vad som händer på landsbygden (och dess lokala ekonomier) under en strukturomvandling - där man ställer om samhället från ett förindustriellt samhälle som domineras av de areella näringarna till ett högindustrialiserat samhälle där nästan all produktion ingår i globala produktionskedjor - så måste man inse att det inte är enbart teknisk och institutionell utveckling som driver på. Den kraftiga strukturomvandlingen under 1900-talet har främst drivits av förändringen i faktorpriser. Energi har, tack vare eploateringen av de fossila energikällorna och i synnerhet råolja, blivit enormt mycket billigare i förhållande till priset på arbete. Den tekniska och institutionella utvecklingen har naturligtvis bidragit men faktorprisförskjutningen har styrt den så att den har inriktats mot att öka arbetsproduktiviteten. En sak som har pågått länge är det läckage från de lokala ekonomierna till den globala. Det har inneburit en disinvestering i landsbygdekommunernas småföretag och en motsvarande investering i storstäder och globaliserade storföretag. I detta tillvätperspektiv är kapitalförsörjning ett starkt avgränsat begrepp. Egentligen är kapitalförsörjningen en integrerad del av det finansiella systemet omfattande både sparande och finansiering. Under industrialiseringen behövdes stora resurser överföras till de väande företagen i de väande större städerna. Resurserna fanns på landsbygden och det fanns mycket att vinna på att strukturera om samhället. Nu är vi framme vid tillvätens slut och kommer att tvingas till en kraftig omställning där vi åter blir beroende av landsbygden fast denna gång är det de areella näringarna och det lokala näringsliv som kan serva dem som kommer att behöva resurser. Hur ska kapitalförsörjningen organiseras för att på bästa sätt serva landsbygd, småföretag, små kommuner och lokala ekonomier? När man säger kapitalförsörjning syftar man på dem som behöver hjälp med finansiering och det gör alla dessa - men "var ska man ta't"? Kapitalförsörjningen är en del av det finansiella systemet och det är väl utvecklat för städer, storföretag, staten och den nationella ekonomin men den är 16
svagt utvecklad, retarderad eller obefintlig för landsbygden, småföretagen, kommunerna och de lokala ekonomierna. När ett samhälle befinner sig i en brytpunkt där en gammal ordning behöver brytas föra att en ny ska kunna väa fram kommer maktfrågan i dagen. De som njuter av den gamla ordningens privilegier sitter också på makten i form av ägandet av kapitalet och kontrollen över det finansiella kapitalet. Denna makt har centraliserats i händerna på ett litet fåtal som använder den för att i det längsta bevara den bestående ordningen, den som ännu en tid kan ge en fortsatt avkastning på gjorda investeringar. 9 Detta står i strid med den omställning av landsbygdens näringar som borde ha påbörjats för länge sedan. Så länge den nuvarande ordningen består kommer de inte att få de resurser som de som behöver. Hur ska de kunna dra till sig dem när hela systemet är inriktat på fortsatt tillvät? Detta problem är inte synligt ur det tillvätperspektivet och det kan överhuvud taget inte gripas med de begrepp som används. Det faller helt utanför ramen. För att greppa landsbygdens problematik behöver man förstå hur dessa delar och helheter samspelar. För det krävs ett bredare perspektiv där man studerar relationerna mellan lokala, nationella och globala ekonomier. Man behöver också studera den reala och den finansiella ekonomins samspel 10 för att se "vad som egentligen händer" i samhället. Om detta bredare perspektiv handlar nästa kapitel där vi tar upp utvecklingsperspektivet. I kapitlet därefter kommer vi att beskriva ett omställningsperspektiv. Då kommer vi in på samhällets omvandling av energi och råvaror. Där ser man hur energisystemet spelar en nyckelroll tillsammans med penningsystemet och hur det driver oss mot det biofysiska systemets gränser. Vi kommer in på frågan om krediter och penningsystemet och om kravet på tillvät, bubblor, instabilitet och ekonomiska krascher. 9 Vitali, S., Glattfelder, J.B. Battiston, S. (2011). The Network of Global Corporate Control. http://ariv.org/abs/1107.5728 10 För en introduktion, se Ljungqvist, Lars, (1995) och Foss, N., (2011). 17
2. Utvecklingsperspektivet En lokalekonomisk modell, det finansiella problemet och finansiella mellanhänder För att lättare kunna se hur den lokala och den globala ekonomin påverkar varandra behöver vi en modell. I figur 2 beskrivs en ekonomi, vilken som helst, på ett förenklat sätt. Pilarna representerar flöden av pengar. I vänstra delen av figuren avbildas de penningflöden som har med produktion och konsumtion att göra. Detta är den reala delen av ekonomin. Verksamheterna betalar ersättning (1) för arbete (lön och uttag) till personer i hushållen som i sin tur använder en del av sina inkomster av arbete och kapital för att betala för konsumtion (2) av de varor och tjänster som produceras i verksamheterna. Inkomst av arbete Inkomst av kapital Hushåll Konsumtion Sparande (7) (1) (2) (5) (3) (4) Börs Eget kap. Bank Främ. kap. Finansiering (6) Verksamheter i hushåll, näringsliv och den sociala sektorn Tillgångar/ (investeringar) Figur 2. Förenklad bild av penningflödet i en lokal eller global ekonomi. Källa: Oscar Kjellberg. De mörkare pilarna i den högra delen representerar den finansiella delen av ekonomin. Den omfattar sparande och finansiering. Hushållen sparar (3) huvudsakligen 18
hos eller med hjälp av finansiella mellanhänder som använder sina pengar (4) för att hjälpa entreprenörer att finansiera investeringar i deras verksamheter. Hushållen kan också spara och finansiera direkt (5) i företag utan att gå via en mellanhand. Det finns olika mellanhänder för finansiering med eget (riskkapital) och med främmande kapital (lån). Verksamheterna betalar ränta eller utdelning till mellanhanden (6) som betalar spararna (7) på motsvarande sätt. Det finansiella problemet Det finansiella problemet kan ringas in på följande vis. Det finns personer/hushåll som kan spara av sin inkomst och som både vill och kan driva egen verksamhet och investera i den. De utgör kategori A i figur 3 nedan. Det finns också personer/entreprenörer som driver företag och vill investera i sin verksamhet som saknar pengar att finansiera sina investeringar med (B i figur 2). Personer i A och B är alltså entreprenörer som kan respektive inte kan spara tillräckligt för att finansiera nödvändiga investeringar. Finansiella kategorier Kan spara Kan ej spara Vill och kan driva verksamheter och investera Vill ej och kan ej driva verksamheter och investera A C B D Figur 3. Fyra finansiella kategorier av sparare och entreprenörer. Källa: Oscar Kjellberg. Personer i C kan spara men är inte entreprenörer. De kan vända sig till en finansiell mellanhand t e bank eller aktiefond eller att hjälpa en entreprenör direkt. Personer i D är vare sig sparare eller entreprenör. Entreprenörernas viktiga finansiella beslut handlar om Vad ska vi investera i? Projekt som stämmer med mål och stategi. Hur ska vi finansiera investeringen - vilken kapitalstruktur vill vi ha? Med internt genererade vinster, nytt eget kapital eller lån? Hur hanterar vi vinsten eller förlusten? Betalar ränta och skatt, behåller vinsten i företaget eller betalar utdelning? Spararnas viktiga beslut handlar om Långsiktigt eller kortsiktigt? Syfte med sparande? Är jag endast ute efter maimal tillvät på mina sparpengar eller har jag fler syften? Kan jag förbättra min egen situation genom att styra mitt sparande? Vill jag stödja någon eller något genom att styra mitt sparande? Vill jag dela risk med någon på vinst och förlust eller vill jag minimera risken? En finansiell mellanhand kan fungera på många sätt. Den kan vända sig till entreprenörerna, till spararna eller till bägge. 19
Den kan välja mellan att jobba med eget eller främmande kapital. (I vissa länder har förbudet att jobba med bägge i samma företag tagits bort.) Den kan vara till för att maimera tillväten på ägarnas kapital eller för att vara till för det allmännas alternativt medlemmarnas bästa. Den välja mellan att jobba med den lokala ekonomin eller den globala. Eget och främmande kapital Eget kapital är det samma som riskkapital eftersom det är det kapital som företagets ägare har satsat på vinst och förlust. Oavsett hur mycket de har skjutit till beräknas värdet av det egna kapitalet som marknadsvärdet av företagets tillgångar minskat med företagets skulder. Företaget drar på sig främmande kapital, skuld, genom att ta lån eller krediter. Skulden påverkas inte av hur det går för företaget. Det som gäller är vad företaget har åtagit sig i skuldebrevet eller obligationen som gäller. Om företaget ska likvideras ska ägarna få ut sin fordran efter att alla skulder har betalats. En företagare kan lockas att dra på sig skulder särskilt när samhället präglas av stabilitet och konjunkturerna är goda. Om avkastningen på verksamheten kan ökas mer än den ökade räntekostnaden för att låna till en utbyggnad av verksamheten så väljer de flesta att göra det - det främmande kapitalet används som en hävstång för att öka avkastningen på det egna kapitalet. Om det har varit en framgångsrik strategi under lång tid och den har tillämpats av de flesta så är det lätt hänt att man betraktas som dum ifall man inte hakar på. När marknaden börjar präglas av eufori blir risktagandet allt större och även kreditgivningen blir överdriven. Det är i dessa lägen som prisbubblor byggs upp. Tillgångarna på företagens balansräkningar blåses upp med hjälp av främmande kapital som hävstång. Å andra sidan går allt i cykler, både långa och korta. Varje gång bubblorna spricker drabbas samhället av stora kostnader, och omfördelningar av tillgångar. 11 År 2008 sprack efterkrigstidens bubbla. Sverige har än så länge klarat sig lindrigt undan men de flesta har anledning att se över sin balansräkning för att bedöma vilka tillgångar som kan komma att minska i värde och hur stor skuldsättning som kan vara lämplig med hänsyn både till energisituationen och den sprickande bubblan. I de stora samhällskriserna är det finansiella systemet det första som drabbas och ganska direkt därefter den reala ekonomin. Det tredje är tilltron till att politikerna kommer att kunna lösa problemet och det fjärde är de sociala systemen. 11 Vi befinner oss nu vid slutet av en sådan lång cykel. Många menar att den kan vara den största i historien eftersom den har drivits på, inte enbart med hjälp av ökad skuldsättning utan också genom eploateringen av det fossila bränslelagret. Globalt hämtar vi 81 procent av vår energi från detta lager. Energinettot från detta lager minskar stadigt och sedan 2005 har det inte gått att öka bruttoproduktionen av råolja. Till detta kommer att eportländerna reserverar en väande andel av sin produktion för egen del samt det väande antalet väpnade konflikterna kring oljan och dess transportleder. 20
I en finansiell kris där det finansiella systemet har blivit instabilt blir bankerna mycket försiktiga vilket återverkar på de företag som är bereoende av krediter. Alternativet till främmande kapital från bankerna är riskkapital från ägare. Riskkapital kan till eempel delas in på följande sätt. Venturekapital (VC): såddkapital för att starta ett företag tillvätkapital för att göra en tämligen nystartat företag något större brokapital för att slå en bro ett läge där man kan börsintroducera företaget. Utköpskapital för utköp av tidigare ägare till ett företag. Venture capital (VC) är alltså ett kapital som man skjuter till i ett tidigt utvecklingsskede hos ett företag med stor tillvätpotential (gaseller) om än med hög risk för att det faktiskt inte blir någon större tillvät. De som skjuter till VC genom att köpa aktier hoppas på att kunna sälja dem med god vinst efter några år. De företagare och venturekapitalister som väljer att spela tillvätspelet utgör inte någon stor del av landets företagare och sparare. Dessa företag är egentligen så speciella att de borde betraktas som en särskild del av småföretagen där alla har sina karaktäristiska egenskaper. Gasellerna är företag som kan få stor betydelse men som samtidigt är beroende av ett samhälle som fungerar både i det stora och det lilla. Vi vet inte hur vanliga gaseller och venturekapitalister är men kanske kan man tänka sig att de förekommer i samma utsträckning som de stora företagen (med mer än 50 anställda) dvs att de utgör ungefär 0,7 procent av alla företag. Praktiskt taget alla dagens storföretag har en gång börjat som småföretag. Det är också så att de har kunnat väa till storföretag tack vare att de har befunnit sig i ett samhälle som till hälften har försörjts av små och medelstora företag. Mångfalden har varit stor. Gasellerna och deras savann kan inte ensamma utgöra ett fungerande ekosystem. Inte heller kan företagsgasellerna och konsumenterna ensamma utgöra ett fungerande ekonomiskt ekosystem. Det krävs mångfald för att ekosystemet ska fungera - och det krävs företagsekonomisk mångfald för att ekonomin ska fungera. Även den finansiella ekonomin måste fungera. Inte bara för den lokala ekonomins motsvarigheter till gaseller och beten utan för alla som hör dit. 21