EN JÄMFÖRELSE MELLAN TEGEL- OCH SEDUMTAK UTIFRÅN ETT MILJÖ- OCH KOSTNADSPERSPEKTIV

EN JÄMFÖRELSE MELLAN TEGEL- OCH SEDUMTAK UTIFRÅN ETT MILJÖ- OCH KOSTNADSPERSPEKTIV A COMPARISON BETWEEN CERAMIC ROOF TILES AND SEDUM FROM AN ENVIROMENTAL AND ECONOMICAL PERSPECTIVE Almersved Simon Eriksson Ted EXAMENSARBETE 2020 Byggnadsteknik Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Hamid Movaffaghi Handledare: Omfattning: Nasik Najar 15 hp Datum: 2020-07-15

Abstract Abstract Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals. The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following; How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective? What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life? What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses? Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA). Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives. Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective. Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis. Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. i

Sammanfattning Sammanfattning Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls. Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande; Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden? Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser? Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA). Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen. Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv. Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen. Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. ii

Begreppslista Begreppslista Gröna tak - Ett tak där ytan och underlaget består av växtlighet. Takbeklädnad - Takets ytskikt. Sedumtak - Ett grönt tak där takets ytskikt består av växtsorten sedum. Livscykelanalys (LCA) - En analys som undersöker produkters miljöpåverkan under hela dess livslängd, exempelvis vid produktion, förvaltning och rivning. Livscykelkostnadsanalys (LCC) - En analys som undersöker produkters kostnader under hela dess livslängd, exempelvis byggnation, underhåll och rivning. Multikriterieanalys (MKA) - En analys som undersöker olika saker och rangordnar dem utifrån valda aspekter. Bidcon - Ett kalkyleringsprogram för beräkningar inriktat mot byggbranschen. One click LCA - Ett program som utför livscykelanalyser. Criteria complex proportinal assessment (COPRAS) - En Multikriterieanalys metod. Analytic Hierarchy Process (AHP) - En metod för att bland annat bestämma viktning. Viktning - En viktning är ett sätt att jämföra olika aspekter mot varandra för att se hur viktiga dem är gentemot varandra, de olika aspekterna får då olika vikt. iii

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 2 1.5 DISPOSITION... 3 2 Metod och genomförande... 4 2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI... 4 2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING... 5 2.2.1 Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv?... 5 2.2.2 Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden?... 5 2.2.3 Hur ser en jämförelse ut mellan tegel- och sedumtak utifrån ovanstående analyser?... 5 2.3 LITTERATURSTUDIE... 5 2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING... 6 2.4.1 Litteraturstudie... 6 2.4.2 Dokumentgranskning... 6 2.4.3 Intervjuer... 6 2.4.4 Beräkningar... 7 2.5 ARBETSGÅNG... 7 2.5.1 Litteraturstudie... 7 2.5.2 Dokumentgranskning... 7 2.5.3 Intervjuer... 7 2.5.4 Livscykelanalys (LCA)... 8 2.5.5 Livscykelkostnadsanalys (LCC)... 8 2.5.6 Multikriterieanalys (MKA)... 9 2.6 TROVÄRDIGHET... 9 3 Teoretiskt ramverk... 10 3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI... 10 3.2 SEDUMTAK... 10 3.3 TEGELTAK... 11 3.4 LIVSCYKELANALYS (LCA)... 12 3.5 LIVSCYKELKOSTNADSANALYS (LCC)... 12 3.6 MULTIKRITERIEANALYS (MKA)... 13 3.7 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 14 iv

Innehållsförteckning 4 Empiri... 16 4.1 LITTERATURSTUDIE... 16 4.2 DOKUMENTGRANSKNING... 17 4.2.1 Besiktningsrapport... 17 4.2.2 Sedumtak drift- och skötselanvisning... 17 4.3 INTERVJUER... 18 4.3.1 Miljöpåverkan... 18 4.3.2 Kostnader... 19 4.3.3 Tidsåtgång... 20 4.4 LIVSCYKELANALYS (LCA)... 20 4.4.1 Sedumtak... 20 4.4.2 Tegeltak... 21 4.5 LIVSCYKELKOSTNADSANALYS (LCC)... 22 4.6 MULTIKRITERIEANALYS (MKA)... 25 4.7 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI... 27 5 Analys och resultat... 28 5.1 ANALYS... 28 5.1.1 Livscykelanalys (LCA)... 28 5.1.2 Livscykelkostnadsanalys (LCC)... 28 5.1.3 Multikriterieanalys (MKA)... 30 5.2 HUR PRESTERAR TEGEL- OCH SEDUMTAK UTIFRÅN ETT MILJÖPERSPEKTIV?... 30 5.3 HUR SER KOSTNADERNA UT FÖR TEGEL- OCH SEDUMTAK VID BYGGNATIONEN KONTRA HELA LIVSLÄNGDEN?... 30 5.4 HUR SER EN JÄMFÖRELSE UT MELLAN TEGEL- OCH SEDUMTAK UTIFRÅN OVANSTÅENDE ANALYSER?... 31 5.5 KOPPLING TILL MÅLET... 31 6 Diskussion och slutsatser... 32 6.1 RESULTATDISKUSSION... 32 6.2 METODDISKUSSION... 33 6.3 BEGRÄNSNINGAR... 33 6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 34 6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 35 Referenser... 36 Bilagor... 40 v

Inledning 1 Inledning Studien är ett examensarbete vilket är det sista examinerande momentet för byggingenjörsprogrammet på Jönköpings Tekniska högskola. Kursen omfattar 15 högskolepoäng inom området byggnadsteknik och utförs under vårterminen 2020. Arbetet undersöker två olika typer av tak ur ett miljö- och ett kostnadsperspektiv för att ge ett grundligt underlag som kan användas vid val av takbeklädnad. 1.1 Bakgrund Enligt regeringens rapport om Agenda 2030 ska 17 globala mål för hållbart utvecklande uppfyllas innan 2030. Bland dessa mål är miljöfrågan en viktig punkt samt en växande fråga i dagens samhälle (Regeringskansliet, 2020). Miljöfrågan är dessutom en viktig punkt inom byggbranschen. Boverket (2020) menar att byggsektorn stod under år 2017 för 19% av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser. Kostnadsfrågan är likaså av märkbar betydelse inom byggbranschen och står i fokus för många aktörer och kunder inom byggsektorn. En av kostnadsdelarna för en byggnad är taket som kan se ut på flera olika sätt i både form och beklädnad vilket medför olika priser. Exempel på takbeklädnader kan vara plåttak, sedumtak, tegel- och betongpannor där samtliga skiljer sig visuellt. För att kunna motivera vilken av takbeklädnaderna som egentligen passar bäst behövs bra underlag vilket också efterfrågades vid en konversation med ett arkitektkontor. Kontoret påstod att de upplevt problem med att övertyga kunder över deras takbeklädnadsförslag. Arkitektkontoret menar att dem vid ett tillfälle föreslagit ett sedumtak till kund där byggföretaget då avrått ifrån detta och istället föreslagit en annan typ av takbeklädnad. Utifrån detta väcktes ett intresse över att fördjupa sig i ämnet takbeklädnader och att jämföra dem. 1.2 Problembeskrivning Enligt Boverket (2017) beräknas det behöva byggas cirka 600 000 bostäder till år 2025. I en utredning från Sveriges Miljödepartement (2016) skriver dem att bostadsbyggandet i denna omfattning kan bli en av Sveriges största investeringar på senare tid. Enligt Miljödepartementet finns det chans att detta samtidigt kan bli en värdeskapande investering för flera samhällsmål med fokus på sociala, ekonomiska och miljömässiga mål. Livscykelperspektivet bör enligt Miljödepartementet (2016) vara en utgångspunkt när analyser av miljöpåverkan i byggsektorn sker. Även Pérez & Cabeza (2017) som utför undersökningar av miljöpåverkan hos material inom byggbranschen rekommenderar att använda sig utav en livscykelanalys (LCA). En livscykelanalys är enligt Perez & Cabeza ett bra verktyg eftersom det täcker hela livslängden för materialen samt aspekter som livslängd och produktionsutsläpp in i samma analys. För att analysera det ekonomiska och kostnadsmässiga perspektivet kan man enligt Upphandlings Myndigheten (2017) använda sig av en livscykelkostnadsanalys (LCC). Detta styrks av Gluch (2014) som anser att en livscykelkostnadsanalys är ett lämpligt 1

Inledning verktyg i byggbranschen. Gluch anser att ett byggnadsbeslut bör vara långsiktigt grundat vilket stämmer överens med en livscykelkostandsanalys. I studien av Tong & Li (2017) utfördes en livscykelkostnadsanalys på olika tak i tropiska klimat. Tong & Li belyser i sin rapport att olika tak har olika livscykelkostnader, vilket betyder att det billigaste taket för uppförandet inte alltid är det billigaste efter hela takets livslängd. För att uppnå den värdeskapande investeringen som önskas av Miljödepartementet bör ett underlag för konsumenter och byggaktörer skapas. Detta för att kunna bidra till fler välmotiverade val vid byggnationer. För att bygga vidare på tidigare forskning begränsar sig rapporten till byggnadsdelen tak där studien valt att fokusera på de två olika takbeklädnaderna tegeltak och sedumtak där miljöaspekten och kostnadsaspekten undersöks. 1.3 Mål och frågeställningar Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna är följande; Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden? Hur ser en jämförelse ut mellan tegel- och sedumtak utifrån ovanstående analyser? 1.4 Avgränsningar Projektet berör inte ämnesområdet brand samt olika kostnadssituationer utanför Sverige eftersom kostnaderna är olika i andra länder. Arbetet behandlar inte andra typer av tak än en-, två- och trekupigt taktegel och sedumtak. Arbetet kommer inte beröra betongpannor. Studien berör inte konstruktionsmaterial under underlagspappen. Detta då tjockleken på isoleringen och det bärande materialets är olika beroende på takstorleken, huruvida taket är ventilerat eller inte samt geografisk plats. Studien kommer inte att inkludera transporter för material i livscykelanalysen och livscykelkostnadsanalysen. Studien avgränsar sig även från avfallshantering och materialens återvinningsförmåga. Studien uppskattar inte sådant som kan variera från byggnad till byggnad. Detta gäller arbetstiderna för uppklättring på taket, sätta på sig fallskyddsutrustning, samt spänna fast sig. Detta då byggnader är olika höga samt har olika lutningar vilket påverkar hur fort det går att röra sig på taket. Detta gäller även kostnader för skador som sker oregelbundet. 2

Inledning 1.5 Disposition Dispositionen för den resterande rapporten delas upp i olika kapitel. Kapitel 2, Metod och genomförande redovisar projektets metodval, arbetsgången samt huruvida arbetet förhåller sig till god validitet och reliabilitet. Kapitel 3, Teoretiskt ramverk samlar och sammanfattar olika relevanta vetenskapliga teorier. Under kapitel 4, Empiri redovisas all insamlade data. Kapitel 5, Analys och resultat analyserar empirin och presenterar resultaten. Kapitel 6, Diskussion och slutsatser diskuterar och drar slutsatser utifrån resultaten. Detta kapitel avslutas med förslag på vidare forskningsområden. Rapporten avslutas med att presentera referenser och samtliga bilagor. 3

Metod och genomförande 2 Metod och genomförande Följande kapitel redovisar valda metoder och arbetsgången samt dess koppling till frågeställningarna. Kapitlet avlutas med att redovisa trovärdigheten för arbetssättet. 2.1 Undersökningsstrategi Studien behandlade både ett miljöperspektiv och ett kostnadsperspektiv. Undersökningsstrategin för miljöperspektivet bestod av en kvalitativ datainsamlingsmetod medan kostnadsperspektivet undersöktes med både en kvalitativ och en kvantitativ datainsamlingsmetod. Enligt Denscombe (2018) kan kvantitativ forskning kortfattat beskrivas som en forskning där siffror används som analysenhet medan en kvalitativ forskning är en forskning där ord eller bilder istället används. Datainsamlingsmetoderna som användes i studien var litteraturstudier, dokumentgranskningar och semistrukturerade intervjuer. Därmed har både primärdata (intervjuer) samt sekundärdata (litteratur och dokument) samlats in. Därefter utfördes en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) och en multikriterieanalys (MKA) för att få fram resultat till frågeställningarna. Urvalet bestod av ett subjektivt urval och ett bekvämlighetsurval. Ett subjektivt urval innebär att den valda informationskällan väljs ut avsiktligt för att få ut den bästa möjliga informationen. De väljs ut utifrån deras relevans för det undersökta ämnet eller för deras kunskap och erfarenhet om ämnet. Ett bekvämlighetsurval innebär att urvalet består av det som finns tillgängligt och anses vara lämpligt. Oftast finns det inslag av bekvämlighetsurval i andra urvalsprocedurer (Denscombe, 2018). 4

Metod och genomförande 2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling Avsnittet redogör valda metoder och dess koppling till frågeställningarna, se figur 1 nedan. Figur 1 visar kopplingen mellan metoder och frågeställningar. 2.2.1 Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? Frågeställningen besvarades främst genom litteraturstudier såsom olika vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien kompletterades sedan med kvalitativa intervjuer med experter inom området. Resultatet framgick av en livscykelanalys med data ifrån ovanstående metoder. 2.2.2 Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden? Frågeställningen besvarades främst genom dokumentgranskningar från olika dokument från företag. Data hämtades likaså genom intervjuer med experter från olika företag. Detta kompletterades sedan med en litteraturstudie. Resultatet framgick av en livscykelkostnadsanalys med data från ovanstående analyser. 2.2.3 Hur ser en jämförelse ut mellan tegel- och sedumtak utifrån ovanstående analyser? Den sista frågeställningen besvarades genom litteraturstudier samt resultaten från de två ovanstående frågeställningarna. Resultatet framgick av en multikriterieanalys. 2.3 Litteraturstudie Ett flertal olika vetenskapliga artiklar studerades för att bygga vidare på problemformuleringen. Dessa hittades genom databaser länkade i Jönköping 5

Metod och genomförande Universitys biblioteks hemsida. Sökorden samt vilka databaser som använts redovisas nedan tabell 1. Tabell 1 visar använda databaser och sökord. Databas ProQuest Materials Science & Engineering Collection SAGE research methods Scopus Science direct Sökord Green AND roof LCA LCA AND method Document AND review literature study LCCA AND roof Ceramic AND roof AND tiles Green AND roof Life cycle cost AND rooftop gardens 2.4 Valda metoder för datainsamling Nedan redovisas valda metoder som använts i studien samt förklaring vad dem innebär. 2.4.1 Litteraturstudie En litteraturstudie används för att se var forskningsfronten inom ämnet är idag samt ge ytterligare jämförelse och sammanhang till den egna studien vilket ger en ökad relevans (Winchester & Salji, 2016). 2.4.2 Dokumentgranskning Dokumentgranskning är en undersökningsmetod där dokument används som datakälla. Dokument finns sparade i en stabil form där de kan existera under en lång tid efter att de skapades. Informationen i ett dokument ändras inte utan är sparad precis som den skapades (Denscombe, 2018). 2.4.3 Intervjuer Syftet med en kvalitativ intervju är att hitta och urskilja olika egenskaper. Exempelvis undersöka den intervjuades uppfattning om ett fenomen eller livsvärld (Davidson & Patel, 2011). Därmed bidrar intervjuer med en rik och detaljerad information över just det som vill studeras, det kräver dock att intervjuaren är insatt i ämnet som ska intervjuas (Preskill & Russ-Eft, 2005). Intervju som metod är särskilt lämpad för att få mer detaljerande data där det är möjligt att ställa följdfrågor (Denscombe, 2018). Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren skapat färdiga frågor som resulterar i öppna svar. Frågorna behöver inte vara lika till alla utan kan ändras under projektets gång beroende på hur studien utvecklar sig. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att det ger den intervjuade möjlighet att utveckla sina svar jämfört med en strukturerad där svaren är begränsade (Denscombe, 2018). 6

Metod och genomförande 2.4.4 Beräkningar Kvantitativa metoder behandlar olika mängder matematiska tillvägagångssätt för att bearbeta olika typer av information. Dessa typer av metoder används främst när det insamlade undersökningsmaterialet önskas kunna behandlas som siffror (Eliasson, 2010). 2.5 Arbetsgång Följande avsnitt redogör hur arbetsgången sett ut för att kunna besvara frågeställningarna. 2.5.1 Litteraturstudie Litteraturstudien påbörjades med att hitta olika vetenskapliga artiklar som var relevanta för studien. Dessa hämtades från olika databaser genom Jönköping Universitys bibliotek där precisa sökord användes för att specificera sökningen samt för att reducera antalet träffar. Artiklarna användes för att hitta information om båda takbeklädnader samt till att redogöra tillvägagångssättet hos de olika analyser. Informationen användes även till att förstärka resultatet i studien. 2.5.2 Dokumentgranskning Två dokumentgranskningar genomfördes ifrån HSB och Veg Tech. Dessa företag valdes ut genom ett subjektivt urval där underhållsuppgifter söktes. HSB är en kooperativ organisation som äger cirka 340 000 lägenheter och planerar, finansierar, bygger och förvaltar bostäder (HSB, 2019). Detta gör dem till en stor och relevant källa att få fram data kring underhåll. HSB saknade dock uppgifter om sedumtak och därmed granskades ett dokument från Veg Tech. Veg Tech har producerat sedumtak i 33 år och omsätter ca 150 miljoner kronor (Veg Tech, u.å). Detta gör dem till ett större företag och ansågs därför ha underhållsuppgifter om sådant dem tillverkar. Från HSB tillhandahölls en besiktningsrapport medan ett drift- och skötselanvisningsblad om sedumtak hämtades från Veg Tech. Dokumenten innehöll data om underhåll och livslängden för tegel- och sedumtak. Siffrorna användes sedan för att beräkna livscykelkostnaden. 2.5.3 Intervjuer Totalt fem intervjuer genomfördes, intressenterna som intervjuades var följande: Svenska Naturtak, Veg Tech, Vittinge, Betonghåltagarna och bonden Johansson. Svenska Naturtak, Veg Tech och Vittinge valdes ut genom ett subjektivt urval medan Betonghåltagarna och Johansson valdes genom ett bekvämlighetsurval. Först söktes information om produktionen kring både tegel- och sedumtak. Därmed kontaktades två tillverkare av respektive tak via mail där Veg Tech, Svenska Naturtak och Vittinge svarade. Samtliga valde att ha intervjun via mail. Veg Tech valdes ut då de är ett större företag som tillverkar sedumtak. Svenska Naturtak valdes då de är en distributör till Optigrün international AG (Svenska Naturtak, 2020). Optigrün är ett av de ledande företagen inom grönatak och säljer mer 7

Metod och genomförande än två miljoner kvadratmeter gröna tak varje år (Optigreen international AG, 2020). Detta gör deras distributörer till en relevant källa. Vittinge valdes då de är Sveriges enda taktegelbruk och har producerat tegel sedan 1872 (Monier, u.å). Vid de två sista intervjuerna söktes specifik information, kostnad för rivning samt tidsåtgång för att gödsla en kvadratmeter. Betonghåltagarna kontaktades angående rivningskostnaden medan Johansson kontaktades om tidsåtgången. Båda intervjuer genomfördes via telefon. Betonghåltagarna valdes då de är en lokal håltagning och rivningsfirma i Jönköping. Bonden Johansson valdes då han odlat i över 20 år och är sedan tidigare känd för en av skribenterna. Samtliga fick olika mängd frågor beroende på vilken typ av data som ville införskaffas samt baserat på hur mycket tid de kunde tänkas lägga på intervjun. Den tillhandahållna data användes till att göra livscykelkostnadsanalysen samt delvis till livscykelanalysen. Data användes även som komplement för dokumentgranskningarna och programmen som användes. 2.5.4 Livscykelanalys (LCA) Vid utförandet av livscykelanalysen användes programmet One click LCA. Detta program valdes eftersom de har en stor databas tillgänglig. One click LCA används dessutom av större företag som exempelvis NCC, Skanska, Sweco och Tyréns (One click LCA, 2018). I programmet laddades uppgifter om materialåtgång in från TräGuiden och Veg Tech samt livslängden från europastandarden EN 1990 (2002). Veg Tech valdes eftersom det är ett större företag och som redan används i studien. TräGuiden valdes då hemsidan beskriver tekniska lösningar för olika träbyggnationer och har cirka en miljon besökare varje år (Svenskt Trä, u.å). Då studien avgränsar sig från allt under underlagspappen är material för bärande ej relevant för studien. Europastandarden EN 1990 (2002) valdes då standarden är framtagen av den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN). Sverige är ett av medlemsländerna och är därmed tvungna att följa standarden (EN 1990, 2002). Programmet skapade därefter ett resultat utifrån de inmatade materialen som sedan analyserades. Information från litteraturstudien och intervjuer användes som komplement vid analysen. 2.5.5 Livscykelkostnadsanalys (LCC) För att besvara den andra frågeställningen utfördes en livscykelkostnadsanalys med hjälp av en vetenskaplig formel. Till denna formel behövdes kostnader för byggnation, underhåll och rivning samt information om livslängd och hur ofta underhåll sker. För att få fram kostnader kring byggnation användes programmet Bidcon till att skapa en kalkyl. Kostnader för rivning av tegeltak hämtades likaså från Bidcon, dock saknades uppgifter kring rivning för sedumtak. 8

Metod och genomförande Bidcon valdes då programmet har en omfattande databas med uppslagsböcker som innefattar olika priser och arbetstider för diverse material och arbetsuppgifter som de arbetat med i mer än 25 år (Elecosoft, 2017). Uppgifter om beräknade livslängd hämtades från europastandarden EN 1990 (2002). Resterande data hämtades från dokumentgranskningarna, intervjuerna samt Göteborgs och Sveriges Riksbanks hemsida. Från Göteborgs hemsida hämtades kostnader för vatten och valdes eftersom den var lättåtkomlig. Sveriges riksbanks hemsida bidrog med räntesatsen och valdes då det är Sveriges centralbank och ansvarar över att svenska kronan behåller sitt värde (Sveriges riksbank, 2018). Samtliga siffror placerades sedan in i formeln och beräknades för att få ett resultat. Vid analysen användes intervjuerna som komplement. 2.5.6 Multikriterieanalys (MKA) För att besvara den tredje frågeställningen utfördes en multikriterieanalys baserad på Criteria complex proportinal assessment (COPRAS) metoden tillsammans med Analytic Hierarchy Process (AHP). Denna metod valdes då Motuziené, Rogoža, Lapinskiene, & Vilutiene (2016) föreslår att en COPRAS metod tillsammans med en AHP är en lämplig typ av multikriterieanalys för en livscykelanalys och en livscykelkostnadsanalys. Värdena som användes hämtades från resultaten av livscykelanalysen och livscykelkostnadsanalysen. Dessa ställdes mot varandra med hjälp av en viktning. 2.6 Trovärdighet För att en studie ska vara vetenskaplig och korrekt krävs hög trovärdighet under hela studien. För att redogöra detta används begreppen validitet och reliabilitet. Bryman (2011) menar att validitet tolkar om slutsatser som dragits hänger ihop eller ej, att det som mäts är det som vill mätas samt på ett korrekt sätt. Reliabilitet undersöker istället om resultaten från en undersökning blir liknande om den genomförs igen (Bryman, 2011). Studien använde sig av triangulering vilket Denscombe (2018) beskriver som ett sätt där man använder sig av flera metoder för att se problemet ur olika perspektiv. Trianguleringen medgav hög validitet då det ökade chansen att få fram korrekt information. Detta medgav även hög reliabilitet då flera metoder visade samma uppgifter. Litteraturstudierna genomfördes på relevanta och vetenskapliga artiklar vilket medgav hög validitet och reliabilitet. Dokumenten som granskades var relevanta för studien och var från erfarna företag vilket gav hög validitet och reliabilitet. För att säkerställa validiteten och reliabiliteten hos intervjuerna gjordes förberedelser över relevanta frågor till enbart experter inom området som intervjuades. 9

Teoretiskt ramverk 3 Teoretiskt ramverk Följande kapitel redovisar diverse teorier inom ämnesområdet samt dess koppling till frågeställningarna. 3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori Avsnittet redogör använda teorier och dess koppling till frågeställningarna, se figur 2 nedan. Figur 2 visar kopplingen mellan teorierna och frågeställningarna. 3.2 Sedumtak Ett grönt tak är enligt Oberndorfer et al (2007) ett tak där ytan och underlaget består av växtlighet. Van Woert et al (2005) påstår att sedum är en vanlig typ av växtlighet som använts på tak. Sedum är det vetenskapliga samlingsnamnet för alla växter i fetknoppsläktet som tillhör växtsläktet fetbladsväxter. Sedum trivs bra i tunna väldränerade jordlager och klarar även av torra och utsatta miljöer. En nackdel med sedum jämfört med exempelvis gräs är att de har ett svagt rotsystem vilket kan innebära erosionsskador. Detta löses med en erosionsskyddsstomme och bör alltid användas i konstruktionen då sedum används till tak (Karlberg, 2015). En studie av Susca et al (2011) visar att gröna tak kan minska den totala energianvändningen för nedkylning och uppvärmning. I studien jämfördes energianvändningen hos mörka, ljusa och gröna tak. Resultatet visar att vita och gröna tak gör av med mindre energi. Vidare analys visar att en installation av ett grönt tak 10

Teoretiskt ramverk istället för ett vitt kan resultera i cirka 40-110 % mindre energianvändning (Susca et al, 2011). Solpanelceller ökar sin produktionsförmåga om systemet kan hållas nerkylt. Genom att installera dem på sedumtak kyls panelerna ner på grund av växternas avdunstningsprocess (Energiforsk, 2017). Kim (2004) visar i en studie att gröna tak kan fungera som en väg in för djurlivet in i stadsmiljöer. När olika typer av växter planterades på ett tak började djur söka sig till platsen (Kim, 2004). Bin hjälper till att producera en tredjedel av maten varje år. På senare tid har stora mängder bin börjat dö och det beror delvis på brist på mat, boplatser och giftiga bekämpningsmedel (Naturskyddsföreningen, u.å.). Ett sedumtak är genom sin växtlighet en bra matkälla för bin, speciellt vid tider med lite mat (Kratschmer, Kriechbaum & Pachinger, 2018). Regnvattensystemet riskerar att svämma över i växande städer vid stora skyfall. Det beror delvis på att de äldre systemen inte är dimensionerade för den moderna standarden. Som en av åtgärderna för att motverka översvämmade dagvattenbrunnar installerades gröna tak. Av allt vatten som föll på taket kunde 34% fångas upp av taket vid nybyggnation. Efter en tioårs period uppskattades den uppfångade mängden minska till 15% (Villarreal, 2004). Mellan åren 1961 och 2016 har SMHI registrerat totalt 156 fall där mer än 90 mm regn fallit under ett dygn. Dessa extrema regnskurar kan med stor sannolikhet komma att öka och bli allt vanligare och mer intensiva allteftersom klimatet i Sverige blir varmare (SMHI, 2019). 3.3 Tegeltak Tegel skapas genom att torka eller bränna lera. Teglets yta varierar beroende på hur lerans sammansättning ser ut samt vilken bränningstemperatur och slagningsmetod som använts (Dervishi & El-Zoubi, 2012). Tegel har störst miljöpåverkan under tillverkningsprocessen och därefter under finfördelningen av leran. Detta beror på att processerna för dessa steg kräver stora mängder elektricitet och naturgas. (Ibáñez-forés, Bovea & Simó, 2011). Under tillverkningsprocessen skapas det keramiska avfallet som även kallas Chamotte. Studien visar att härdningsprocessen vid rumstemperatur bör ske under en längre tid för bättre tekniska egenskaper. Användningen av det keramiska avfallet i processen kan sänka koldioxidutsläppet i produktionen. Detta kan resultera i att återanvändning av det keramiska avfallet blir mer attraktivt ur miljösynpunkt. (Azevedo et al, 2020). Vid renovering och återanvändning av taktegel är det utifrån ett antikvariskt perspektiv bäst att lägga tillbaka teglet på den ursprungliga byggnaden den tidigare tillhört. Livslängden hos tegeltak går inte att ange med ett bestämt antal år utan varierar från fall till fall. Gammalt tegel med hög kvalité kan hålla längre än nyare tegel med sämre kvalité. Exempelvis har Skokloster slott i Håbo kommun taktegelpannor kvar ifrån 1600-talet. Trots detta sker vanligtvis en omläggningsintervall efter 25 50 år beroende på hur utsatt taket är. Det är möjligt att dagens syn på tegeltakpannor blandas med 11

Teoretiskt ramverk betongtakpannor som med tiden vittrar sönder och bryts ner. Tegel är jämfört med betong ett keramiskt material som varken åldras eller bryts ner på samma sätt. Ett tak läggs sällan om på grund av tegelpannorna utan oftast är det skador i läkt, underlagspappen, panel eller spåntäckning som är orsaken. Ett kontinuerligt underhåll ökar förutsättningarna för en lång livslängd hos hela taket där underhållet består av att rensa rännor från löv och skräp, byta ut trasiga tegelpannor och att göra en översyn av taket med jämna mellanrum (Sewén, 2017). Ekonomiska skäl anges ofta för att byta ut befintliga tegeltakpannor. Detta bygger på tanken om att nya tegelpannor bör hålla längre än gamla och att återanvändning medför en besvärligare och dyrare logistik. Utifrån entreprenörer, konsulter och beställare med erfarenhet av både omläggning av befintligt och nytt taktegel är slutpriset nästintill samma för kund, ibland lite dyrare och ibland lite billigare. Däremot kan entreprenören tjäna mer vid takläggning av nytt taktegel eftersom påslag ofta ges på materialinköpskostnaden. Problem att kunna lämna ett fast pris kan upplevas från entreprenörer som saknar erfarenhet av att återanvända taktegel vilket likaså kan bidra till att entreprenören föredrar lägga nytt (Sewén, 2017). 3.4 Livscykelanalys (LCA) En livscykelanalys är en metod för att undersöka miljöpåverkan för produkter under hela dess livscykel. Det vill säga en analys från att materialet utvinns tills att det ska slängas. Med en livscykelanalys kan man även se när i materialets livslängd vissa miljöpåverkningar är som störst (Boverket 2019). Byggsektorn bidrar negativt till klimatförändringen och har störst påverkan under förvaltningsskedet där 80% av växthusutsläppen sker. Resterande procent delas upp av tillverkningen och transport av material samt underhåll, renoveringar och rivningsarbeten (Vigovskaya, Aleksandrova & Bulgakov, 2017). Det finns tre olika typer av miljömärkning på material och den mest detaljerade kallas EPD. Denna typ är till huvudsak byggd på livscykelanalys metoden. EPD används främst som underlag för kommunikation mellan företag. Miljömärkningen används även som underlag till kommunikation mellan företag och kund (Vigovskaya, Aleksandrova & Bulgakov, 2017). One click LCA är ett verktyg som används för att beräkna miljöpåverkan och gör detta genom en livscykelanalys. Verktyget inriktar sig mot byggnationer och kan användas för att certifiera byggnaden mot exempelvis LEED och BREEAM. One click LCA kan även integreras och användas av bland annat ifc-filer, Autodesk revit och ArchiCAD (One click LCA, 2018). 3.5 Livscykelkostnadsanalys (LCC) När beslut tas om diverse val för en fastighet bör beslutet i de flesta fall vara grundade ur ett långsiktigt perspektiv då byggnader har en lång livslängd (Gluch, 2014). En produkt kan vara billigare vid inköp men det innebär inte automatiskt att produkten är billigare över en längre tid. Genom en livscykelkostnadsanalys (LCC) tas kostnader för att äga, använda och underhålla produkten med. Denna analys ger en verkligare jämförelse över vilken produkt som är billigast (Ammons, 2008). 12

Teoretiskt ramverk För en LCC inom byggsektorn har Gluch redovisat formeln i Ekvation 1 nedan, den inkluderar följande tre aspekter: Grundinvestering som sker vid tidpunkt 0, Löpande betalningskonsekvenser samt Restvärde vilket exempelvis kan vara rivnings kostnader (Gluch, 2014). U t LCC = G R (1 + r) n + (1 + r) t n t=0 (3.1) LCC = Livscykelkostnad, G = Grundinvestering, Ut = Utbetalningar år t, Rn = Restvärdet efter n år (livslängd eller annan kalkylperiod), r = Kalkylränta och n = Livslängd. Bidcon är ett kalkylprogram skapat för bygg- och installationsbranschen och som används för att hitta den mest kostnadseffektiva lösningen vid anbudsskedet. Bidcon har en omfattande databas med uppslagsböcker som innefattar olika priser och arbetstider för diverse material och arbetsuppgifter (elecosoft, 2017). 3.6 Multikriterieanalys (MKA) Syftet med en Multikriterieanalys (MKA) är att identifiera det bästa alternativet som representerar den bästa kompromissen med bakgrund över de fastställda kriterierna. Analysen gör det möjligt att göra en jämförelse mellan olika saker som har olika föroch nackdelar och sedan kunna rangordna dem och se vilken som passar bäst (Vasić, 2018). I en rapport från Motuziené et al (2016) genomförs en multikriterieanalys byggd på COPRAS metoden tillsammans med viktningsmetoden Analytic Hierarchy Process (AHP). En viktning är ett sätt att jämföra olika aspekter mot varandra för att se hur viktiga dem är gentemot varandra. Motuziené et al använder dessa metoder för att kunna kombinera en livscykelanalys och en livscykelkostnadsanalys samt för att kunna rangordna de olika alternativen. COPRAS metoden som Motuziené et al använder sig av är uppbyggd av följande 5 steg. Steg 1 omvandlar värdena till dimensionslösa värden (dij) med hjälp av formeln nedan, se Ekvation 2. Xij är värdet för varje kriterie samt alternativ (exempelvis en mängd utsläpp för valt undersöksobjekt) där variabeln i används för att beskriva vilket kriterie som används och j används för att beskriva vilket alternativ som används. q är vikten hos kriterierna, m är antal kriterier och n är antal alternativ. d ij = x ij q i n j=1 x ij, i = 1, m; j = 1, n (3.2) Steg 2 summerar de positiva och negativa summorna, se Ekvation 3 och 4. De positiva summorna S+ är för kriterier som är gynnsamma vid högre tal medan de negativa summorna S- är gynnsamma vid lägre tal. 13

Teoretiskt ramverk n n S + = S +j = j=1 m n d +ij i=1 S = S j = d ij, j=1 m i=1 n j=1 j=1 i = 1, m; j = 1, n (3.3) (3.4) Steg 3 bestämmer Qj vilket är den relativa vikten hos varje alternativ, se Ekvation 5. S- min är summan av alla S- för samtliga alternativ. Q j = S +j + S min S j m j 1 m j=1 S j S min S j, j = 1,2,3, m (3.5) Steg 4 är en uträkning för Nj som beskriver utnyttjandegraden där svaret blir en procentsats, se Ekvation 6. Qmax är högsta Qj värdet. N j = Q j Q max 100% (3.6) Steg 5 jämför de olika procentsatserna för Nj och rangordnar dem där alternativet med högsta procenten får bäst placering. 3.7 Sammanfattning av valda teorier Kapitlet redovisar de teorier som använts i studien. Teorierna delas in i fem olika delar; sedumtak, tegeltak, livscykelanalys (LCA), livscykelkostnadsanalys (LCC) och multikriterieanalys (MKA) där de tre förstnämnda används till den första frågeställningen. Livscykelkostnadsanalysen används till den andra frågeställningen och multikriterieanalysen till den tredje. 3.2 förklarar vad sedumtak är samt dess egenskaper och hur det kan påverka miljön. Enligt Villarreal (2004) kan taket hjälpa till att motverka översvämningar som enligt SMHI (2019) kommer hända oftare i framtiden. Susca et al (2011) redovisar att gröna tak kan minska energiförbrukningen för kylning och uppvärmning. Energiforsk (2017) menar att solceller ökar sin produktionsförmåga om det placeras på sedumtak. Kim (2004) redogör att gröna tak lockar djur in i städerna. Kratschmer, Kriechbaum & Pachinger (2018) påstår att bin drar sig till sedumtak för att äta vid tider med lite mat. 3.3 förklarar istället tegeltaket och dess miljöpåverkan. Ibáñez-forés, Bovea & Simó (2011) menar att tegel har störst miljöpåverkan under tillverkningsprocessen och därefter under finfördelningen av leran. Azevedo et al (2020) redogör att det går att sänka CO2 utsläppet genom att ändra ämnena som ingår i produkten. Detta kan göra plattorna mer attraktiva ur en miljösynpunkt. Sewén (2017) påstår att tegeltak inte har någon beräknad livslängd utan livslängden varierar beroende på teglets kvalité. Trots detta menar Sewén (2017) att det sker omläggningsintervaller med jämna mellanrum där nya tegelpannor används och som ofta grundar sig i ekonomiska skäl. I slutändan påpekar Sewén (2017) att det blir ungefär samma kostnad för kunden att lägga på nya istället för gamla tegeltakpannor, men poängterar att entreprenören istället kan tjäna lite extra vid påläggning av nya tegeltakpannor. 3.4 beskriver livscykelanalysen (LCA) samt hur den används. Vigovskaya, Aleksandrova & Bulgakov (2017) påstår att 80 % av växthusutsläppen från byggsektorn 14

Teoretiskt ramverk sker i förvaltningsskedet samt att en EPD är den mest detaljerade miljömärkningen på material och är skapad utifrån LCA metoden. Livscykelkostnadsanalysen och hur den används beskrivs under 3.5. Gluch (2014) påpekar att eftersom en byggnad har en lång livslängd bör beslut vara grundande utifrån ett långt perspektiv. Ammons (2008) förklarar att en produkt kan ha en lägre inköpskostnad men kan vara dyrare över en längre tid. Ammons menar att en livscykelkostnadsanalys (LCC) tar med samtliga kostnader under en livstid. Vidare beskrivs en beräkningsformel för livscykelkostnadsanalysen samt kalkylprogrammet Bidcon. 3.6 redogör vad en multikriterieanalys är och hur den används. Vasić (2018) menar att en multikriterieanalys identifierar det bästa alternativet med den bästa kompromissen med bakgrund över fastställda kriterier. För att skapa en multikriterieanalys över en livscykelanalys och en livscykelkostnadsanalys använder Motuziené et al (2016) metoden Analytic Hierarchy Process (AHP) för att vikta de olika aspekterna. Sedan använda COPRAS metoden för att rangordna de olika alternativen. 15

Empiri 4 Empiri Följande kapitel redovisar all insamlade data som använts i studien. 4.1 Litteraturstudie I europastandarden EN 1990 (2002) redovisas en tabell över livslängden en byggnad beräknas för när den designas. Livslängden kategoriseras upp i fem olika kategorier med olika livslängder där byggnader tillhör livslängskategori fyra vilket medför en beräknad livslängd på 50 år (EN 1990, 2002). Europastandarden gäller även som svensk standard (Svenska institutet för standarder, u.å). Wong, Tay, Wong, Ong & Sia (2003) redovisar i en studie att kostnaderna för tak varierar i pris beroende på den valda typen av tak. Det gröna taket var den enda typen av tak som fick ett positivt resultat på nettobesparingarna vilket betyder att trots ett grönt tak kan kosta mer i början minskas livscykelkostnaden drastiskt över tid. Därmed har gröna tak en likvärdig kostnad jämfört med vanligare typer av tak. De positiva miljöaspekterna som de gröna taken bidrar med tas upp men är ej med i de slutliga beräkningarna och värderingarna. Värt att nämna är att Wong et al ej räknar med rivnings kostnaderna för taken samt att studien handlar om platta tak. (Wong et al, 2003). Motuziené et al (2016) redovisar i sin studie en viktning gjord av 30 experter. En viktning är ett sätt att jämföra olika aspekter mot varandra för att se hur viktiga dem är gentemot varandra. Viktningen i Motuziené et als studie tar med följande fyra aspekter: Använd primär energi, global uppvärmning, ozonlager påverkan och livscykelkostnaden. Primär energi är enligt NE Nationalencyklopedin (2020) ett ord som beskriver en energiform som inte omvandlats, till exempelvis: kol, råolja och naturgas. Med global uppvärmning menas koldioxidutsläppet (CO2) och med ozonlager påverkan menas CFC11-utsläppet också benämnt fluortriklormetan. Se tabell 2 nedan för studiens viktning. Tabell 2 visar en viktning från Motuzienés rapport (Motuziené et al, 2016). 16

Empiri 4.2 Dokumentgranskning Följande avsnitt redovisar samtliga dokument som studien använt sig av. 4.2.1 Besiktningsrapport En besiktningsrapport från HSB (2020) visar att de räknar med att ett tak av tegel- eller betongpannor bör bytas vart 30 år och uppskattas kosta 892 050 kr för 1252 m 2 år 2030, vilket resulterar i 712,5 kr/m 2. Ett relevant utdrag kan ses nedan i figur 3 medan fullständiga rapporten kan ses i bilaga 8. Figur 3 visar ett utdrag ur en besiktningsrapport över underhållskostnader hos takpannor. 4.2.2 Sedumtak drift- och skötselanvisning Ett drift- och skötselanvisningsblad om sedumtak från Veg Tech (u.å) visar att det finns sex olika sorters underhåll där några återkommer årligen. Bladet kan ses som bilaga 9. Underhållen är följande; 1. Gödsling. Bör gödslas 30 g/m 2 en gång varje vår eller sommar. 2. Bevattning. Bör bevattnas med cirka 30 l/m 2 vatten en gång i veckan under torkperioderna april till augusti. 3. Rensa ogräs. Eventuellt rensa oönskad vegetation. 4. Kontrollera takavvattningen. Bör göras minst en gång per år. 5. Snöskottning. Om snöskottning blir nödvändigt ska cirka 5 cm snö lämnas för att skydda vegetationen. 6. Reparation Eventuellt reparera för att öka täckningsgraden och frodigheten. 17

Empiri 4.3 Intervjuer I följande avsnitt sammanfattas fem olika intervjuer. Intervjuerna har gjorts på Företagen Svenska Naturtak, Veg Tech, Vittinge och Betonghåltagarna samt med bonden Johansson. Svenska Naturtak och Veg Tech är tillverkare av sedumtak medan Vittinge tillverkar tegeltak. Betonghåltagarna är ett håltagnings och rivningsföretag. Hela intervjuerna kan ses som bilaga 5. 4.3.1 Miljöpåverkan Sedum Svenska Naturtak förklarar att tillverkningsprocessen för sedum går till enligt följande; Vid odling läggs en stomme med jordsubstrat ut på jorden som sedan planteras med ett frö. Svenska Naturtak menar att de har kunder över hela Sverige medan Veg Tech förklarar att de även säljer till Danmark och Norge. Veg Tech kommenterar även att sedum sällan säljs till byggnader placerade i klimatzon sju och åtta (se figur 4). Figur 4 visar Sveriges klimatzoner. På frågan om koldioxidutsläppen svarar Svenska Naturtak att det inte är möjligt att lämna någon siffra på det då de använder återvunnen kompost och att det skulle behövas gå tillbaka till växterna innan de blev kompost. Koldioxidutsläppet för traktorerna går 18

Empiri att beräkna men det menar Svenska Naturtak inte ger en verkligen bild. Veg Tech svarar att de har en övergripande miljöredovisning men ingen för enskilda produkter. Tegel Vittinge förklarar att tegeltillverkningen sker i fyra steg; lerbrytning, lerberedning, pressning/formning och bränning. Vid lerbrytningen grävs lera upp för att sedan transporteras till bruket. Vid lerberedningen bortsorteras stenar för att sedan tillsätta vatten eller torrt lermjöl för att slutligen krossa resterande bitar till deg. I steg tre formas leran för att sedan förvaras två dygn i ett torkskåp kallad torkor som värms upp av överskottsvärmen från ugnarna. Sista steget flyttas leran in i ugnen och passerar nio olika temperaturzoner som samtliga värms upp av gasol där den högsta ligger på ca 1000. Vittinge menar att de har kunder i hela Sverige och en liten del export, varav en del kunder lagrar för att sedan vidareförsälja medan andra köper direkt till arbetsplatsen. På frågan om koldioxidutsläppen svarar Vittinge att de inte vet något om det men att de ska börja med en livscykelanalys för att kunna göra en EPD inom en snar framtid. Tegel går däremot att återvinna men det är inget som Vittinge själva gör idag och därmed saknas en koldioxidkalkyl för detta. Återanvändning av tegelpannor är enligt Vittinge det bästa alternativet idag, dock är det vanligare att använda återvunnen tegel som vägfyllnad eller deponi istället då tegelpannorna har ett relativt lågt värde i förhållande till arbetskostnad. 4.3.2 Kostnader Sedum En av de billigaste varianterna av sedum kostar cirka 250 kr/m 2 exklusive moms (enligt Skatteverket (u.å) är moms för material 25 %) menar Svenska Naturtak. På frågan om livslängden samt hur ofta underhåll bör göras svarar Svenska Naturtak att sedumtak håller i minst 50 år men att det är viktigt att tillföra näring minst en gång vartannat år. Veg Tech svarade att det inte finns någon direkt livslängd för sedumtak som sköts på rätt sätt då det föryngras allt eftersom. Betonghåltagarna uppskattar att en rivning för sedumlagret och dräneringslagret kostar omkring 500 kr per kvadratmeter under normala omständigheter. Under andra omständigheter kan det variera mellan 300 och 1000 kr per kvadratmeter. Tegel Tillverkningskostnaden för en tegelpanna är konfidentiell men kostar cirka 150 kr/m 2 i butik antyder Vittinge. Teglets livslängd uppskattas enligt Vittinge till 50 år med minimala mängder underhåll och är samma siffra som SABO (Sveriges allmännyttiga Bostadsföretag) använder. Normalt består underhållet av att byta ut skadade pannor samt att hålla takavattningen öppen. Betonghåltagarna uppskattar att en rivning av tegeltak kostar mellan 100 och 150 kr per kvadratmeter. 19

Empiri 4.3.3 Tidsåtgång Johansson uppskattar att det tar cirka 6 7 sekunder att gödsla en kvadratmeter. Johansson menar att tiden det tar att ta sig upp på taket och tidsåtgången att ta på sig fallskyddsutrustningen bör ges hänsyn. Ifall ingen fallskyddsutrustning ägs menar Johansson att detta medför extra kostnader för hyra. 4.4 Livscykelanalys (LCA) I följande avsnitt redovisas indata till datorprogrammet One Click LCA samt resultaten för sedumtak och tegeltak. 4.4.1 Sedumtak För sedumtaket användes ett konstruktionsförslag för ett moss-sedumtak från Veg Tech som underlag, se figur 5. Konstruktionen som valdes består därmed av en underlagspapp YAP 2500, en textilfiberfilt och en sedummatta. Figur 5 visar uppbyggnad av Veg techs moss-sedumtak. Indata för sedumtaket i datorprogrammet One Click LCA redovisas nedan i tabell 3. Livslängden för en byggnad hämtas från litteraturstudien av EN 1990 (2002) där en byggnad tillhör livslängskategori 4 vilket medför en livslängd på 50 år. Transporten och elförbrukningen för byggnaden är ej medräknat och därmed satt till 0. Tabell 3 visar indatan för sedumtak till One Click LCA. 20

Empiri Livscykelanalysen från One Click LCA (2015) redovisar utsläppen för sedumtak per kvadratmeter i tabell 4 nedan. För fullständig lista från One Click LCA se bilaga 3. Tabell 4 visar resultatet för sedumtak från One Click LCA. 4.4.2 Tegeltak Vid beräkningar för tegeltaket användes ett konstruktionsförslag från TräGuiden som underlag (se bilaga 1). Detta innebar en underlagspapp YAP 2500, ströläkt, bärläkt och taktegel. Indata för tegeltaket i datorprogrammet One Click LCA redovisas nedan i tabell 5. Livslängden för en byggnad hämtas från litteraturstudien av EN 1990 (2002) där en byggnad tillhör livslängskategori 4 vilket medför en livslängd på 50 år. Transporten och elförbrukningen för byggnaden är ej medräknat och därmed satt till 0. Beräkningen av mängden bärläkt och ströläkt är baserad på TräGuidens centrumavstånd och dimensioner se bilaga 2. Tabell 5 visar indatan för tegeltak till One Click LCA. 21

Empiri Livscykelanalysen från One Click LCA (2015) redovisar utsläppen för tegeltak per kvadratmeter i tabell 6 För fullständig lista från One Click LCA se bilaga 4. Tabell 6 visar resultatet för sedumtak från One Click LCA. 4.5 Livscykelkostnadsanalys (LCC) För beräkning av livscykelkostnadsanalysen användes nedanstående formel skapad av Lunnergård & Nilsson (2018) vilket bygger på en formel av Gluch (2014) se Ekvation 1 nedan. LCC = G + R (1 + r) n + U t (1 + r) t LCC = Livscykelkostnad, G = Grundinvestering, U = Underhåll, r = Kalkylränta, R = Rivningskostnad, n = Året för underhåll/rivning och t = Enskilt underhållstillfälle. För beräkning av grundinvestering (G) samt rivning (R) för tegeltak användes Bidcon (Elecosoft, 2018). Siffrorna från Bidcons databas redovisas i tabell 7 och 8 nedan. För fullständig redovisning se bilaga 7 och 10. n t=0 (4.1) 22

Empiri Tabell 7 redovisar kostnader för uppförandet av tegel- och sedumtak. Tabell 8 visar kostnader för rivning av tegeltak. Rivningskostnaden (R) för sedumtak hämtades från intervjun med Betonghåltagarna vilket uppskattades till 500 kr/m 2. Information om underhåll (U) för sedum hämtades från Veg Tech:s dokument och Svenska Naturtaks hemsida. Från Veg Tech:s dokument framgår att det behövs 30 g/m 2 gödsel per år, medan Svenska Naturtak (2020) menar att 3 kg gödsel räcker till 60 m 2 vilket är 50 g/m 2. I nedanstående beräkningar används medeltalen vilket är 40 g/m 2. Priset för gödsel är enligt Svenska Naturtak (2020) 200 kr för 3 kg och 300 kr för 5 kr. Medelkostnaden används till beräkningarna vilket är 63,33 kr/kg. Kostnaden för 40 g gödsel beräknas därmed till 2,53 kr. Tidsåtgången för gödslingen hämtades från Johansson där det uppskattades till 6 7 sekunder. Medeltiden är 6,5 sekunder vilket användes i beräkningarna. För timkostnaden för arbetet används uppgifterna från Bidcon vilket är 370 kr/h (se bilaga 10). Priset för 6,5 sekunder blir därmed 0,67 kr. Totala kostnaden för gödsel och arbetet resulterar i 3,2 kr/m 2. 23

Empiri Enligt dokumentet från Veg Tech behövs sedumtak vattnas med cirka 30 l/m 2 vatten en gång i veckan under torkperioderna april till augusti vilket är 21 veckor. Därmed behövs 630 l/m 2 vatten per år. Kostnad för vatten är enligt Göteborgs stad (2020) cirka 16 kr/m 3 eller 0,016 kr/l. Årliga kostnaden för vattenförbrukningen blir då 10 kr/m 2. Den totala årliga (t) underhållskostnaden (U) för sedumtak resulterar därmed i 13,2 kr/m 2. Kostnader för takbyte (U) för tegeltak hämtades från HSB:s dokumentet vilket är 712,5 kr/m 2 efter en 30 årig (t) period. Kalkylräntan (r) sattes till 2% vilket är det långsiktiga inflationsmålet i Sverige (Sverige riksbank, 2018). Livslängden (n) för en byggnad hämtas från litteraturstudien av EN 1990 (2002). En byggnad tillhör livslängskategori 4 vilket medför en livslängd på 50 år. I tabell 9 nedan sammanställs samtliga siffror till livcykelkostnadsberäkningarna. Tabell 9 visar siffror som använts till livscykelkostnadsberäkningarna. Skede Tegeltak Sedumtak Grundinvestering (G) 451 kr/m 2 427 kr/m 2 Rivning (R) 106 kr/m 2 500 kr/m 2 Kalkylränta (r) 2 % 2 % Livslängd (n) 50 år 50 år Underhåll (U) 712,5 kr/m 2 13,2 kr/m 2 Årsintervall för underhåll (t) 30 år 1 år En kortfattad beräkning kan ses nedan medan fullständiga beräkningar kan ses som bilaga 6. LCCtegel = 451 + 106 * (1+0,02) 50 + 712,5 * (1+0,02) 30 = 2026,9 kr LCCsedum = 427 + 500 * (1+0,02) 50 + Σ 13,2 * (1+0,02) t = 1772,8 + 1138,8 = 2911,6 kr I tabell 10 nedan redovisas grundinvesteringen, underhållskostnaden för 50 år, rivningskostnaden efter 50 år samt den totala livscykelkostnaden för sedumtak och tegeltak. Tabell 10 visar resultatet för LCC beräkningarna. Skede Tegeltak Sedumtak Grundinvestering 451 kr/m 2 427 kr/m 2 Underhållskostnad för 50 år 1290,6 kr/m 2 1138,8 kr/m 2 Rivningskostnad efter 50 år 285,3 kr/m 2 1345,8 kr/m 2 Total LCC 2026,9 kr/m 2 2911,6 kr/m 2 24

Empiri 4.6 Multikriterieanalys (MKA) Nedanstående beräkningar är baserade på COPRAS metoden där strukturen är tagen från Motuziené et al (2016). Den använda viktningen är hämtad från Motuziené et al (2016) och redovisas tillsammans med tidigare resultat från LCA och LCC analyserna i tabell 11. Tabell 11 visar viktning för de valda kriterierna samt resultat för tegeltak och sedumtak. För genomförande av multikriterieanalysen krävdes att följande steg utförs enligt COPRAS metoden se formler i kapitel 3.6. Steg 1: Integrerar viktningen med de valda resultaten från LCA och LCC, se uträkningar för tegel samt sedum i tabell 12 och 13. Tabell 12 visar uträkning av steg 1 för tegel. Tabell 13 visar uträkning av steg 1 för sedum. 25

Empiri Steg 2: Summerar d-värdena till S- och S+. Uträkningen för steg 2 sker i tabell 14 och 15. S- är summan för alla värden som är gynnsamma vid låga värden som till exempel utsläpp och kostnader. S+ är summan för alla värden som är gynnsamma vid höga värden, denna rapport använder ej några S+ värden. Tabell 14 visar uträkning för steg 2 av tegel. Tabell 15 visar uträkning för steg 2 av sedum. Steg 3: Bestämmer den relativa vikten hos varje alternativ. Eftersom det enbart är två alternativ samt att S+ försummas blir Q1 i detta fall S2. Det vill säga Qtegel = Ssedum och Qsedum = Stegel se tabell 16 och 17 för uträkningar av steg 3. Tabell 16 visar uträkning för steg 3 av tegel. Tabell 17 visar uträkning för steg 3 av sedum. Steg 4: Delar Qj med Qmax. Se tabell 18 och 19 för uträkningen av steg 4. Qmax är i detta fall Qtegel, vilket resulterar i att svaret blir en procentsats där 100% är högst. Tabell 18 visar uträkning för steg 4 av tegel. 26

Empiri Tabell 19 visar uträkning för steg 4 av tegel. 4.7 Sammanfattning av insamlad empiri Empirin har samlats in via litteraturstudier, dokumentgranskningar och intervjuer. Informationen har sedan använts till att skapa en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) och en multikriterieanalys (MKA) för sedumtak och tegeltak. Som källor har Johansson och företag som HSB, Veg Tech, Svenska Naturtak, Vittinge, Betonghåltagarna och TräGuiden använts tillsammans med olika litteraturstudier. För att skapa ovanstående analyser har programmen One click LCA och Bidcon använts. Livscykelanalysen skapades helt i One click LCA där empiri matades in för att få ut ett resultat. Detta användes för att svara på den första frågeställningen. För livscykelkostnadsanalysen användes programmet Bidcon och dess databas för att få fram kostnader för byggnation och rivning. Underhållsuppgifter, livslängd och räntesats hämtades från litteratur, dokument, intervjuer och hemsidor. Slutligen användes en reviderad Gluch (2014) formel skapad av Lunnergård & Nilsson (2018) för att få ett resultat och kunna svara på den andra frågeställningen. Vid multikriterieanalysen användes COPRAS metoden med en AHP viktning från Motuziené et al (2016) för att få fram ett resultat till den tredje frågeställningen. 27

Analys och resultat 5 Analys och resultat I följande kapitel sammanställs och analyseras empirin. Slutligen kopplas resultaten till samtliga frågeställningar. 5.1 Analys Nedan analyseras livscykelanalysen, livscykelkostnadsanalysen samt multikriterieanalysen, 5.1.1 Livscykelanalys (LCA) Analys över sedumtaket visar att det finns ett flertal positiva miljöaspekter som redovisas i teorikapitlet som normalt sett inte räknas med vid analyser som livscykelanalysen. Denna typ av analys riktar in sig mot olika typer av utsläpp istället för vad delar av det undersökta materialet i teoretiska ramverket kan bidra med. Resultaten från datorprogrammet visar värden för CO2, SO2, PO4, CFC11 och Eten utsläpp på takkonstruktionerna samt resultat för total användning av primärenergi. Det finns ingen tydlig koppling mellan de olika typerna av utsläpp utan samtliga har olika påverkan. Tegeltaket får högre värden för koldioxidutsläppen och användning av primärenergi men har istället lägre värden än sedumtaket på övriga tidigare nämnda utsläppstyper. I intervjuer med företag angående koldioxidutsläppen för sedumtak nämner de att de inte kan lämna en siffra. Försäljning och transporter sker till den största delen inom Sverige men även till Danmark och Norge. I intervju med tegelföretaget Vittinge besvarades frågan om koldioxidutsläppen för produkten med att det ännu inte gjorts några beräkningar på detta för deras egen del men att det kommer göras en egen livscykelanalys i framtiden. Företaget har mestadels kunder inom Sverige men också en liten del export, det är även vanligt att deras kunder är återförsäljare vilket gör att produkternas transporter påverkas därefter. I intervjun framkom även att återanvändning av tegelpannor är vanligt samt att det kan användas återvunnen tegel till bland annat vägfyllnad. 5.1.2 Livscykelkostnadsanalys (LCC) Vid analysering av livscykelkostnaden för både tegel- och sedumtak framgår flera skillnader. Tegel kostar något mer att bygga men därefter beräknas underhållet vara minimalt och beräknas bytas ut efter 30 år vilket stärks av Sewén (2017) som menar att en normal omläggningsperiod är efter 25 50 år. Detta resulterar i att tegeltak medför tre större kostnader under en 50 års period, vilket är byggnation, takbyte samt rivning. Sedumtak är lite billigare att bygga men skiljer sig mot tegeltaken genom dess underhåll. Sedumtakets underhåll är relativt billigt men sker årligen. Vid byggnation har tegeltaket beräknats med siffran 451 kr/m 2 medan 427 kr/m 2 har använts för sedumtak. Dessa siffror har hämtats från Bidcons egna databas. Vid intervjun med Svenska Naturtak framkom en kostnad på cirka 250 kr/m 2 exklusive moms för sedumtak vilket resulterar i cirka 312,5 kr/m 2. Vid jämförelse med siffran från Bidcon bör kostnad för underlagspappen borträknas vilket då resulterar i en kostnad på 323 kr/m 2. Från intervjun med Vittinge framkom en kostnad på cirka 150 kr/m 2 för tegel. Vid jämförelse med siffran från Bidcon bör enbart kostnaden för 28

KOSTNAD Analys och resultat tegelpannan tas med vilket är 189 kr/m 2 (se bilaga 10). Dessa siffror skiljer sig delvis men går ej att jämföra då de intervjuade använde ordet cirka där cirka 312,5 kr kan exempelvis betyda 323 kr. Rivningskostnaden som användes för tegeltak var 106 kr/m 2 och hämtades från Bidcon. I intervjun med Betonghåltagarna framgick en prislapp på 100 150 kr/m 2 vilket stödjer siffran från Bidcon. Resultatet av livscykelkostnadsanalysen för tegeltaket beräknades till 2026,9 kr/m 2 och 2911,6 kr/m 2 för sedumtaket. Därmed är sedum 884,7 kr dyrare per kvadratmeter över en livstid på 50 år. Vidare analys visade att sedumtaket var billigare de två första åren samt från år 30 fram till den beräknade rivningen år 50 (se figur 6). I de första 29 åren räknas enbart inköpskostnaden för tegeltaket med vilket är 451 kr/m 2. Vid samma tidpunkt har sedumtaket kostat 949,3 kr/m 2 (se bilaga 6) vilket är 498,3 kr/m 2 mer än tegeltaket. Detta stärks av Wong et al (2003) som menar att gröna tak blir billigare över tid. LIVSCYKELKOSTNADSANALYS Tegeltak Sedumtak 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 ÅR Figur 6 visar livscykelkostnaden år för år. Vid beräkningarna har livslängden beräknats till 50 år för båda taktyperna, detta jämfört med Svenska Naturtak och Veg Tech som menar att sedumtak kan hålla betydligt längre vid god skötsel samt Sewén (2017) som påstår att tegelpannor saknar en specifik livslängd. Skulle dock livslängden vara längre än 50 år beräknas istället kostnaden för sedumtak till 1565,8 kr/ m 2 och tegeltak till 1741,6 kr/ m 2. I detta fall vore sedumtak billigare under en period på 50 år. 29

Analys och resultat 5.1.3 Multikriterieanalys (MKA) Multikriterieanalysen genomförs med COPRAS metoden som har som fördel att den kan jämföra olika aspekter oavsett enhet. Indata till studiens viktning togs från Motuziené et al (2016) rapport som berörde samma bedömningskriterier. Även metodiken för COPRAS utgår från Motuzienés rapport. Summan av de tal som är gynnsamma vid stora värden är lika med noll då rapporten ej tar hänsyn till dessa aspekter i vare sig LCA eller LCC. Rapporten lägger istället fokus på värden som är gynnsamma vid låga värden det vill säga kostnader och diverse giftiga utsläpp. Tegeltak fick resultatet 100% efter multikriterieanalysen och sedumtaket fick 97%, vilket betyder att tegeltaket presterade bättre och rangordnas därför över. 5.2 Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv? Resultatet för tegeltaket från livscykelanalysen är enligt följande; Koldioxidutsläpp på 11,5 kg CO2 per kvadratmeter. SO2 utsläpp på 2,49*10^-2 kg per kvadratmeter. PO4 utsläpp på 4,51*10^-3 kg per kvadratmeter. CFC11 utsläpp på 3,16*10^-7 kg per kvadratmeter. Eten utsläpp på 4,88*10^-3 kg per kvadratmeter. Användning av primär energi 383 MJ per kvadratmeter. Resultatet för sedumtaket från livscykelanalysen är enligt följande; koldioxidutsläpp på 9,3 kg CO2 per kvadratmeter. SO2 utsläpp på 4,11*10^-2 kg per kvadratmeter. PO4 utsläpp på 7,16*10^-3 kg per kvadratmeter. CFC11 utsläpp på 4,21*10^-7 kg per kvadratmeter. Eten utsläpp på 5,25*10^-3 kg per kvadratmeter. Användning av primär energi 165 MJ per kvadratmeter. 5.3 Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden? Kostnaden för byggnationen av ett tegeltak beräknades till 451 kr/m 2 medan sedumtaket beräknades till 427 kr/m 2. Därmed är sedumtaket 14 kr/m 2 billigare att bygga. Över tid ser man att efter år två blir tegeltaket billigare fram till år 29 då takbytet för tegeltak tillkommer. Därefter blir sedumtaket billigare fram till den beräknade rivningen år 50. Den slutgiltiga livscykelkostnaden är 2026,9 kr/m 2 för tegeltaket och 2911,6 kr/m 2 för sedumtaket. 30

Analys och resultat 5.4 Hur ser en jämförelse ut mellan tegel- och sedumtak utifrån ovanstående analyser? Jämförelsen mellan tegeltaket och sedumtaket sker med hjälp av en multikriterieanalys. Den visar att tegeltak presterar bättre och blev rangordnad högst utifrån nuvarande viktning och indata. Se sammanställning nedan i tabell 20. Tabell 20 visar en sammanställning och rangordning för taken där rang 1 är bäst. 5.5 Koppling till målet Målet med rapporten var att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet var också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Resultatet från studien visar att sedumtak presterar bäst under aspekterna global uppvärmning, användning av primär energi samt byggnationskostnader. Tegeltak presterar istället bättre under aspekterna försurning, övergödning, ozonnedbrytande, bildning av ozon i lägre atmosfärer samt för hela livscykelkostnaden. Detta resulterar i att målen är uppnådda och studien kan börja användas som ett grundligt underlag för beslutsfattning framöver. 31

Diskussion och slutsatser 6 Diskussion och slutsatser I följande kapitel diskuteras resultatet, metoderna, dess begränsningar samt ger slutsatser och förslag på vidare forskning. 6.1 Resultatdiskussion Målet med studien var att ta reda på vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Den första frågeställningen gav svar på hur stor miljöpåverkan båda taken har gällande dess utsläpp. Frågeställning nummer två gav svar på vilket av taken som är billigast vid byggnation, men även under dess livslängd. Den sista frågeställningen gav svaret på målet och kunde redovisa vilken av taken som är bäst utifrån ovanstående frågeställningar. Samtliga frågeställningar ansågs klara av att uppfylla målet. Resultatet anses vara trovärdigt då studien bygger på triangulering där vetenskaplig forskning använts som underlag. Litteraturstudien har använts till att stärka resultatet vilket höjer reliabiliteten. Dokumenten som granskats har levererats från två företag med många års erfarenhet vilket höjer reliabiliteten. Dokumentens innehåll har varit över sådant som önskats ta reda på vilket ger hög validitet. Intervjuerna gjordes på fyra olika företag som är tillverkare av tegel- och sedumtak samt ett håltagnings och rivningsföretag. Då intervjuerna gjorts hos den primära källan stärks validiteten och reliabiliteten. Det finns också en risk att företagen svarat partiskt men med väl valda frågor och vetenskaplig forskning som stöd kan de ändå anses trovärdiga. En intervju gjordes med en erfaren bonde där han fick uppskatta tidsåtgången för att gödsla 1 m 2 sedum för hand. Denna intervju kan anses ha hög validitet och reliabilitet då han arbetar med gödsling årligen, samtidigt kan reliabiliteten anses låg då han vanligtvis använder traktorer för att gödsla. Livscykelanalysen skapades i det webbaserade programmet One Click LCA som gör beräkningar med hjälp av indata. Detta gör att reliabiliteten är god då felberäkningar ej bör uppstå. Materialåtgången matades in med stöd från TräGuiden vilket är en trovärdig hemsida. Vid användning av ett datorprogram när kalkyler utförs är indata en känslig och vital aspekt. För att minska antal felkällor för indata analyserades tidigare studier. Livscykelkostnaden skapades delvis i programmet Bidcon och sedan fastställdes med beräkningar baserad på en vetenskaplig modell. Detta medför hög validitet och reliabilitet då det är programmet som gör beräkningarna samt att resterande beräkningar är baserade på en vetenskaplig modell. Reliabiliteten kan även anses vara låg då felberäkningar kan uppstå. Multikriterieanalysen gjordes baserat på en vetenskaplig modell vilket ger hög validitet och reliabilitet. Reliabiliteten kan även anses vara låg då felberäkningar kan uppstå. Motuziené et al använde sig av 30 experter i Europa som fick tycka till om prioriteringen av kriterierna. Detta kan vara en svaghet då det inte nödvändigtvis visar vad experter i Sverige skulle tycka inom området. En förbättring av studien är att använda sig av mer livscykelanalys metoder och livscykelkostnadsanalys metoder för att kunna jämföra och höja reliabiliteten 32

Diskussion och slutsatser ytterligare. En annan förbättring som kan göras är att utföra en känslighetsanalys för multikriterieanalysen, det vill säga analysera vad som händer om viktningen ändras lite. Resultatet från studien kommer kunna användas som ett grundligt underlag för framtida arbeten. 6.2 Metoddiskussion De valda metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning, intervjuer och beräkningar anses tillsammans med livscykelanalysen, livscykelkostnadsanalysen och multikriterieanalysen vara passande för denna typ av studie. Olika litteraturer har använts under hela studiens gång. Dessa har använts som underlag för att utföra samtliga analyser men även för att jämföra och styrka resultaten. Dokumentgranskning har använts för att ta reda på uppgifter som kostnader och utföranden. Dessa typer av uppgifter är oftast bevarade i dokument och därmed har denna typ av metod varit passande för studien. Intervjuer användes för att komplettera samt få specifik information om sådant som önskades. Analyserna krävde olika beräkningar för att få fram ett resultat. Analyserna utfördes baserat på vetenskaplig forskning och har samtliga varit ideala för att svara på frågeställningarna. 6.3 Begränsningar Studien bör fungera som ett grundläggande underlag för beslutsfattning vad gäller val mellan tegeltak och sedumtak utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Studien analyserar enbart tegel- och sedumtak men livscykelanalys- och livscykelkostnadsresultaten i rapporten skulle kunna användas till vidare studier och jämförelser med andra taktyper som genomfört liknande analyser. Studien tar ej hänsyn till skillnader som krävs för konstruktioner vad gäller viktskillnaderna på taken, exempelvis att fler takstolar krävs för tyngre takkonstruktioner. Detta kan bidra till att analysen ej ger en exakt helhetsbild men anses ändå bidra till en god grund. Resultatet har en blandning mellan internationella källor för livscykelanalys samt för viktningen medan svenska källor används för kostnaderna. Därför ger resultatet ett bra underlag vad gäller den svenska prismarknaden men inte ett lika relevant resultat för svensk produktion och materialhantering. Transporter tas ej i hänsyn till i studien men är en vital aspekt som bör tas i åtanke när man fattar beslut. Transportsträckor är ofta individuellt för plats och är därför svårt att vetenskapligt uppskatta och ge underlag för på förhand. Avfallshantering och materialens återvinningsförmåga försummas i studien för att begränsa studiens omfattning. Vid underhåll för sedumtak har ej arbetstimmar för att klättra upp samt fixa och sätta på sig skyddsutrustning räknats med vilket påverkar och ökar den slutliga livscykelkostnaden för sedumtaket. Detta eftersom denna arbetstid är beroende av storlek, lutning och fallhöjd på taket att den inte kan räknas med i analysen. 33

Diskussion och slutsatser Reparationer för skador på tegelpannor som sker oregelbundet är ej inkluderade i studien på grund av att dessa är komplicerade att beräkna. Dessa reparationer medför en ökning i livscykelkostnaden som då ej inkluderas i studien. 6.4 Slutsatser och rekommendationer Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader där analyser som LCA och LCC kan användas för att undersöka det mesta vad gäller byggnader. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls. Studien redovisar olika aspekter för tegel- och sedumtak, dessutom utförs en livscykelanalys, livscykelkostnadsanalys och en multikriterieanalys på båda taken. Resultatet för livscykelanalysen visar att sedumtak bidrar med mindre koldioxidutsläpp och använder mindre primär energi än tegeltak. Däremot är utsläppet för det ozonlager påverkande ämnet CFC11 mindre för tegeltak. I en viktning som är gjord av 30 experter i Europa har den globala uppvärmningen tre gånger så stor vikt som den totala användningen av primär energi och fem gånger så stor vikt som utsläppet av CFC11. Detta visar att koldioxidutsläppet är av markant vikt i jämförelse med övriga miljöpunkter i studien. Utifrån denna viktning presterar sedumtaket bättre från ett miljömässigt perspektiv. Resultatet visar att sedumtak är billigare vid byggnation jämfört med tegeltak. Över tid visar istället resultatet att tegeltaket blir billigare fram till år 29 då takbytet för tegeltak tillkommer. Därefter blir sedumtaket billigare fram tills den beräknade rivningen år 50. Slutsatsen av detta visar att tegeltak är billigare över en 50 årig period. Dock bör det tilläggas att om sedumtaken har länge livslängd än 50 år som Svenska Naturtak och Veg Tech påstår finns det en chans att sedumtaket blir billigare än tegeltaket. Detta beror på att sedumtaket ökar långsammare i pris men har en väldigt stor rivningskostnad. Multikriterieanalysen visar att tegeltaket presterar bättre än sedumtaket med nuvarande viktning, dock med en liten marginal. Analysen tog inte hänsyn till de positiva aspekter som tillkommer med sedum eller tegel. Dessa inkluderar bland annat minskad dagvattenavrinning, mindre energianvändning för kylning och uppvärmning, bättre produktionsförmåga hos solceller samt matkälla för bin. Beroende på vilken viktning man använder kan rangordningen förändras, vilket kan resultera i att resultatet skiljer sig från individ till individ. Översiktligt kan det utläsas från rapporten att ifall fokus ligger hos byggherren på kostnadsfrågan bör beslutet luta mot ett tegeltak och ifall fokus ligger på miljöpåverkan bör det luta mot ett sedumtak. Slutsatser som dras av studien är följande; Sedumtak presterar bättre än tegeltak i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön med nuvarande viktning. 34

Diskussion och slutsatser Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till den beräknade rivningen på 50 år är sedumtak billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv presterar tegeltak lite bättre. Rekommendationer som dras av studien är följande; Då jämförelsen blev jämn bör valet mellan tegel- och sedumtak bero på om man prioriterar kostnadsfrågan eller miljöpåverkan. Vid val av inköp av material bör hänsyn tas till kostnaden för hela livscykeln istället för enbart inköpskostnaden. 6.5 Förslag till vidare forskning För vidare forskning inom området har följande förslag uppkommit; Genomföring av liknande analyser på andra typer av tak. Detta för att kunna skapa en mer omfattande multikriterieanalys. Möjligtvis göra en viktning med experter från Sverige. Lösa integrering av de positiva miljöaspekter som togs upp i teorikapitlet för att få en mer verklig bild över sedum och inte bara räkna med de negativa effekterna. Utveckla denna studie genom att ta med beräkningar för hela takkonstruktionen samt beräkna med samtliga arbetstimmar för byggnation och underhåll. Möjligtvis även ta med risker och reparationskostnader då det skulle resultera i ett mer verklighetstroget resultat. Ta reda på vilken typ av tak som har bäst isolering, delvis släpper ut minst värme. 35

Referenser Referenser Ammons, D. (2008). Analyzing performance data. In de Lancer Julnes, P., Berry, F. S., Aristigueta, M. P., & Yang, K (Ed). International handbook of practice-based performance management (pp. 145-170). Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc. https://methods.sagepub.com/book/intl-handbook-of-practice-based-performancemanagement/n8.xml Azevedo, A, R, G., Vieira, C, M, F., Ferreira, M, W., Faria, K, C, P., Pedroti, L, G,. Mendes, B, C. (2020). Potential use of ceramic waste as precursor in the geopolymerization reaction for the production of ceramic roof tiles. Journal of building engineering (29), 101-156. Doi:10.1016/j.jobe.2019.101156 Boverket. (2019). Introduktion till livscykelanalys (LCA). Hämtad 2020-06-01 från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-ochforvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/ Boverket (2020) Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-ochforvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/ Boverket (u.å) Med anledning av Statistiska centralbyråns (SCB) nya befolkningsprognos från april i år har Boverket sett anledning att revidera sin nationella byggbehovsprognos från 2016. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-avboverket/publikationer/2017/berakning-av-behovet-av-nya-bostader-till-2025/ Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö, Sverige: Liber Davidson, B. & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder (4:8. uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur. Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Dervishi, A & El-Zoubi, S. (2012). Vass- och tegeltak. Hämtad från Lunds Universitet. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadfile&recordoid=2827665&fileoid=89614 76 Edgar L. Villarreal, Annette Semadeni & Davies Lars Bengtsson (2004) Inner city stormwater control using a combination of best management practices. In J. Vymazal (Ed), Cological Engineering, (22 ed., pp. 279-298). DOI: https://doi.org/10.1016/j.ecoleng.2004.06.007 Elecosoft. (2018). Bidcon [Datorprogram]. Elecosoft. (2017). Kalkylprogram för bygg-, anläggnings- och installationsbranschen. Hämtad 14 maj 2020 från https://www.elecosoft.se/programvaror/bidcon Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början (2:1. uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur. EN 1990 (2002) Eurocode - Basis of structural design. The European Union Per Regulation 305/2011, Directive 98/34/EC, Directive 2004/18/EC Hämtad från https://www.phd.eng.br/wpcontent/uploads/2015/12/en.1990.2002.pdf Energiforsk AB. (2017) Miljösmarta tak med solceller. (Rapport nr. 2017:383). Hämtad från: https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/23086/resultatblad_tak.pdf 36

Referenser Gluch, P. (2014). Perspektiv på LCC. Göteborg: Chalmers. doi: https://www.cmbchalmers.se/wp-content/uploads/2015/10/gluch_lcc_2014.pdf Göteborgs stad. (2020). Vatten- och avloppstaxa. Hämtad 30 april 2020 från https://goteborg.se/wps/portal/start/vatten-och-avlopp/avgifter/vatten--ochavloppstaxa/!ut/p/z1/hu7ndoiwghsarvuaudwhgcmpxfmtmrddja5sbgjy7rep3cetts2p6ztwmbqa5uaxyaam6ipgz2- soba0ewy7mim5t5kmd3lvxlii7jmec7_aszz- AMxQgZsaCWxnSRINr4fBY50RcMIkb7n46ldhwKY5jeuuSZ37V71xszL1kMPrbVEKCVG TjolPfxW6dVioP5MwizrZ8HP8Quzhpe7/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ HSB. (u.å). Vi är HSB. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.hsb.se/om-hsb/ Ibáñez-forés, V., Bovea, M., & Simó, A. (2011). Life cycle assessment of ceramic tiles. environmental and statistical analysis. The International Journal of Life Cycle Assessment, 16(9), 916-928. doi: https://link.springer.com/article/10.1007/s11367-011-0322-6 Karlberg, B. E. (2015). VEGETAIONSTEKNIK Grönare byggande av framtidens städer. Hämtad 23 april 2020 från http://docplayer.se/32018281-vegetationsteknik-gronare-byggandefor-framtidens-stader-veg-tech.html Kim, K-G (2006) The Application of the Biosphere Reserve Concept to Urban Areas: The Case of Green Rooftops for Habitat Network in Seoul. Hämtad 1 juni 2020 från https://nyaspubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1196/annals.1319.010?sid=nlm%3apub med Kratschmer, S., Kriechbaum, M., & Pachinger, B. (2018). Buzzing on top: Linking wild bee diversity, abundance and traits with green roof qualities. Urban Ecosystems, 21(3), 429-446. doi:https://link.springer.com/article/10.1007%2fs11252-017-0726-6 Lunnergård, F., Nilsson, D., (2018) Integrering av LCA och LCC i en multikriterieanalys. Hämtad från Jönköping University: https://hj.divaportal.org/smash/get/diva2:1239868/fulltext01.pdf Miljödepartementet. (2016). En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Del 1. Hämtad 2020-06-01 från https://www.regeringen.se/49ec6a/contentassets/01cd0e73c9b446a5937a43a347a911b1/enklimat--och-luftvardsstrategi-for-sverige-sou-201647 Monier. (u.å) Sveriges enda äkta lertegel. Hämtad 23 maj 2020 från http://vittinge.se/ Motuziené, V., Rogoža, A., Lapinskiene, V., & Vilutiene, T. (2016). Construction solutions for energy efficient single-family house based on its life cycle multi-criteria analysis: a case study. Journal of Cleaner Production, (112 uppl., s. 532-541). https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/s0959652615012044?via%3dihub Nationalencyklopedin. (2020). Primärenergi. Hämtad 2020-06-01 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/prim%c3%a4renergi Oberndorfer, E., Lundholm, J., Bass, B., Coffman, R., Doshi, H., Dunnett, N., Gaffin, S., Köhler, M., & Liu, K., & Rowe, D. (2007). Green Roofs As Urban Ecosystems: Ecological Structures, Functions And Services. (57. uppl. s. 823-833). 37

Referenser https://www.researchgate.net/publication/232694304_green_roofs_as_urban_ecosystems_ Ecological_Structures_Functions_And_Services One Click LCA (2015). Helsinki: Bionova Ltd. One Click LCA (2018). One stop carbon and life-cycle metrics software. Made for construction. Hämtad 15 maj 2020 från https://www.oneclicklca.com/ Optigreen international AG (2020) Optigrün international AG. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.optigreen.com/optigruen/optigruen-international-ag/ Pérez, G., & Cabeza, L. F. (2017). Buildings life cycle assessment. I M. A. Abraham (Red.)., Encyclopedia of sustainable technologies (s. 275-290). https://books.google.se/books?id=3uuudgaaqbaj&pg=ra1-pa275&lpg=ra1- PA275&dq=doi:10.1016/B978-0-12-409548-9.10194-0&source=bl&ots=RSBGTa8dA9&sig=ACfU3U1F1g8RRdzmMq- 5B7YlEyht4GTdpw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwji_ILOwubpAhVTIMUKHbIdB3kQ6AE wbhoecayqaq#v=onepage&q=doi%3a10.1016%2fb978-0-12-409548-9.10194-0&f=false Preskill, H. & Russ-Eft, D. (2005). Collecting evaluation data. In Preskill, H., & Russ-Eft, D. Building evaluation capacity (pp. 216-267). Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc. https://methods.sagepub.com/book/building-evaluation-capacity/n7.xml Regeringskansliet (2020). Agenda 2030 Handlingsplan Hämtad från https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlin gsplan-agenda-2030.pdf Sewén, F. (2017). TEGELTAK - Återanvändning och återläggning. Mariestad, Sverige: Hantverkslaboratoriet. Hämtad 10 juli 2020 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/54377/4/gupea_2077_54377_4.pdf Skatteverket (u.å). Momssats på varor och tjänster. Hämtad från https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/moms/saljavarorochtjanster/momspavaroro chtjanster.4.58d555751259e4d66168000409.html SMHI. (2019). Extrem punktnederbörd. Hämtad 2 december 2019 från: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/extrem-punktnederbord-1.23041 SMHI. (2019). Framtida översvämningar vid sjöar och vattendrag. Hämtad 2 december 2019 från: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/framtida-oversvamningar-vid-sjoar-ochvattendrag-1.28791 Susca, T., Dell Osso, G. R., Gaffin, S. R. (2011). Positive effects of vegetation: Urban heat island and green roofs. In C. Sonne, E. Zeng. (Eds.). Environmental pollution. (pp. 2119-2126). Nederländerna: Elsiever. Svenska Institutet för Standarder (u.å.) Eurokod - Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.sis.se/produkter/byggnadsmaterial-ochbyggnader/byggnadsindustrin/tekniska-aspekter/ssen1990/ Svenska Naturtak. (2020). Om oss. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.svenskanaturtak.se/om-oss 38

Referenser Svenska Naturtak. (2020). Privatkunder. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.svenskanaturtak.se/privatkunder Svensk Trä (u.å) Om trä - TräGuiden. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.traguiden.se/omtra/ Sveriges riksbank. (2018). Inflationsmålet. Hämtad 29 april 2020 från https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/inflationsmalet/ Tong, S., & Li, H. (2017). Life-cycle cost analysis of roofing technologies in tropical areas. I J. Niu & M. Santamouris (Red.), Energy and Buildings, (151 uppl., s. 283-292). https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/s0378778817310605 Upphandlingsmyndigheten. (2017). Vad är LCC?. Hämtad 2020-06-01 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/lcc/perspektiv/ Van Woert, N. D., Rowe, D. B., Andresen, A., Rugh, C. L., & Xiao, L. (2005). Watering regime and green roof substrate design affect sedum plant growth. Hämtad 2 juni 2020 från https://journals.ashs.org/hortsci/downloadpdf/journals/hortsci/40/3/article-p659.xml Vasić, G. (2018). Application of multi criteria analysis in the design of energy policy: Space and water heating in households City Novi Sad, Serbia. I S. P. A. Brown (red). Energy Policy. Amsterdam: Elsevier, (s. 410-419). https://doi.org/10.1016/j.enpol.2017.11.025. Veg Tech. (u.å) Om oss. Hämtad 1 juni 2020 från https://www.vegtech.se/om-oss/ Vigovskaya, A., Aleksandrova, O., & Bulgakov, B. (2017). Life cycle assessment (LCA) in building materials industry. Les Ulis: EDP Sciences. https://www.matecconferences.org/articles/matecconf/pdf/2017/20/matecconf_spbw2017_08059.pdf Winchester, C. L., Salji, M. (2016). Writing a literature review. Hämtad 1 juni 2020 från https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/2051415816650133 Wong, N. H., Tay, S. F., Wong, R., Ong, C. L., & Sia, A. (2003). Life cycle cost analysis of rooftop gardens in Singapore. I Q. Chen (Red.), Building and Environment, (38 uppl., s. 499-509). https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/s0360132302001312#! 39

Bilagor Bilaga 1 Konstruktionslösning för tegeltak Bilagor Bilaga 2 Centrumavstånd för bärläkt och ströläkt Bilaga 3 LCA Sedumtak Bilaga 4 LCA Tegeltak Bilaga 5 Intervjuer till empirin Bilaga 6 Beräkning för LCC Formel Bilaga 7 Rivningskostnader från Bidcon Bilaga 8 Besiktningsrapport från HSB Bilaga 9 Veg Techs drift- och skötselanvisningsblad Bilaga 10 Bidcon beräkningar

Bilagor Bilagan visar takkonstruktionen för tegeltak som används för beräkning av materialåtgång Bilaga 1

Bilagor Bilaga 2 Bilagan visar centrumavstånd för bärläkt och ströläkt som används för beräkningar av materialåtgång

Bilagor Bilagan visar en LCA för sedumtak Bilaga 3

Bilagor Bilagan visar en LCA för tegeltak Bilaga 4

Svenska naturtak Bilagor Bilagan visar intervjuer som används i studien Bilaga 5 1. Hur går processen till när ni producerar er sedum? När vi odlar lägger vi ut en stomme på jorden som toppas med jordsubstrat som vi sedan sätter frö i. 2. Vet ni hur mycket koldioxidutsläpp ni har vid produktionen av sedum till tak? Nej, jag skulle säga att det är omöjligt att lämna siffror på det, bara en sådan sak som komposten som är en del i jordsubstratet, det kommer från en återvinningscentral då hade man fått räkna från när privatpersonen klipper sin häck med bensindriven häcksax, sen transporterar till miljöstationen, sen flyttas till komposthög sen lastas på lastbil för att blandas på en ort och sen flyttas till oss. Går man tillbaka till privatpersonen som kör ett lass grenar till återvinningsstationen, hur många liter kompost får man ut av det? Redan där i andra steget faller hela uträkningen. Låg sen till pimpsten, lera mm som blandas i. Man skulle kunna räkna ut hur mycket koldioxid vi tillför luften via våra traktorer lätt men det tycker jag inte ger en helhet av vad koldioxid som släpps ut under hela kedjan. 3. Har ni kunder över hela Sverige eller avgränsas det till ex södra Sverige? Hela Sverige. 4. Vad kostar det att köpa sedum från er? Det enklaste systemet från ca 250kr/m2 ex moms. 5. Hur många år räknar ni med att ert sedumtak ska hålla samt hur ofta bör man underhålla? Vi vet att sedumtaken håller i minst 50 år men det är viktigt att man tillför näring åtminstone vart annat år. Veg Tech 1. Hur mycket koldioxidutsläpp har ni vid produktionen av sedum till tak? Vi gör en övergripande miljöredovisning till vår koncernledning men vi har inte siffror för koldioxidutsläpp som är nedbrutna per produkt. Vi erbjuder ju många fler produkter än sedummattor, läs mer på vår hemsida. 2. Har ni kunder över hela Sverige eller avgränsas det till ex södra Sverige? Vi säljer våra produkter i hela Sverige men sedummattor används relativt sällan på gröna tak i klimatzon 7 & 8. Veg Tech exporterar även till Danmark och Norge. 3. Hur många år räknar ni med att ert sedumtak ska hålla samt hur ofta bör man underhålla Under förutsättning att taket sköts på ett korrekt sätt så finns ingen egentlig begränsning i vegetationens livslängd då den föryngras efterhand. Vi använder dessutom en stomme i våra sedummattor som är stabil över tid till skillnad från kokosmattor som används av några leverantörer.

Bilagor Veg Tech har bedrivit verksamhet i över 30 år och det finns sedumtak som är lagda under de första åren som fortfarande är i fint skick. Länk till vår skötselanvisning bifogas: https://www.vegtech.se/upload/files/pdf/vegtech_skotsel_sedumtak.pdf Även om sedumtaket skyddar tätskiktet i den underliggande konstruktionen behöver det läggas om på sikt. Vittinge 1. Hur går det till när ni framställer ert tegel? och var hämtas material från?lerbrytning Under försommaren när vädret är som lämpligast för detta, gräver vi vår lera på åkrar i anslutnin till tegelbruket. Man tar tillfälligt bort matjordslagret Ca30 cm och sedan gräver vi ca 1,5-2 m av lerlagret mellan matjord och blålera. Efter avlsutad grävning i det vi kallar lertäckt släntar man av kanterna för en mjuk övergång mellan yta där vi tagit lera och obruten mark. Marken dräneras och matjorden läggs tillbaka. sedan får marken vila 1-2 år innan det åter används som odlingsmark. Leran transporteras med dumprar (över åkrarna ej ute på landsvägen) till en stor lagringshög vid tegelbruket. Lerberedning Från lagringshögen matas leran till en förberedning där stenar mm avskiljs från leran, den finfördelas och läggs i ett sk sumphus. Sätten man fyller på respektive tömmer lagringshögen och sumphuset göra att leran blandas och i sumphuset kommer syre in i leran. Från sumphuset går leran via transportband in i tegelbruket och en stor mixer där lerans fuktinnehåll justeras genom att endera tillsätta vatten eller torrt lermjöl (från tidigare torkade kasserade pannor). därefter går leran genom ett valsverk krossar och finfördelar ev kalkbitar eller små stenar till 0,5 mm storlek. Sedan knådas leran i ytterligare en typ av mixer som även portionerar leran till de fem produktionslinjer som finns i tegelbruket. Pressning/formning När leran når en produktionslinje pressas leran genom en extruderingspress som avslutas med ett munstycke som har en takpannas våg-form. Den vågformade strängen glider fram på en vattenbegjuten textilbädd och ståltrådar skär av den i "rätt" längd, skär av hörnen och skär bort materail på pannans undersida så att upphängningsklackar mm bildas. En spade fångar upp varje panna och placerar den på torkhyllor som i sin tur åker in i det vi kallar torkor (gigantiska torkskåp som värms av överskott från brännugnen) När pannorna efter ca 2 dygn lämnar torkorna är de grå och hårda och kan ställas på högkant i eldfasta kassetter. Bränning Kassetterna ställs på stora vagnar som sedan knuffas framåt en gång i timmen genom en 80 m lång tunnelugn. Ugnen som eldas med gasol har 9 olika temperaturzoner där den högsta ligger på ca 1000 grader. efter ca 2 dygn har pannorna bränts färdigt och förpackas på pall för vidare transport med lastbil till kunder i Sverige.

Bilagor 2. Vet ni hur mycket koldioxid utsläpp som bildas vid skapandet av tegel? Tyvärr inte. Vi påbörjar strax ett arbete med att ta fram en LCA för att göra en EPD för både våra tegel och betongpannor. 3. Vad kostar det att tillverka 1 tegelpanna samt vad väger den? Detta är konfidentiellt. En tegelpanna kosta i butik ca 150 kr/kvm. 4. Eftersom ni är det enda kvarvarande tegelbruket i sverige, har ni kunder över hela sverige eller mest i närheten där ni har försäljare? Hela Sverige men nästan inget på export. 5. All tegel som produceras, läggs den på något lager eller transporteras den till olika butiker, lager osv? isåfall hur många och vart då? (om de e väldigt många räcker det med en ungefärligt siffra). Vi lagerlägger pannorna vid tegelbruket. All försäljning sker via byggmaterialhandeln, (över 1000 fsg ställen) som ibland har egna lager vid sina butiker och distribuerar själva från sitt lager till slutkund andra köper tak för tak för oss att leverera direkt till arrbetsplats och ibalnd även med taklyft så att pannorna levereras direkt upp på taket. 6. Hur många år räknar ni med att erat tegeltak ska hålla samt hur ofta räknar ni med underhåll? Den siffra vi idag använder är 50 år, med minimalt underhåll. Normalt endast årlig översyn för att byta ev. skadad panna eller liknande samt hålla takavvattning mm öppet. 50 år används också av SABO(Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) i deras nyckeltal för underhåll av bostäder. 7. Går ert tegel att återvinna? Hur går den processen till och för det med sig någon koldioxid utsläpp? Man kan krossa tegel och använda vid tillverkning av nytt tegel. Vi gör inte detta idag i Vittinge så vi saknar koldioxidkalkyl för detta. Idag är återanvändning det bästa alternativet men tyvärr är det vanligaste att man endast använder gamla tegelpannor som vägfyllnad eller deponi. Detta då tegelpannorna har ett relativt lågt värde i förhållande till arbetskostnad. Betonghåltagarna A = Simon Almersved E = Ted Eriksson P = Patrik A Jag ringer från Jönköping University, vi är två studenter som skriver ex-jobb och undrar om ni har tid att svara på en liten fråga. P Ja en fråga hinner jag med. A Aa de är om ni vet vad det skulle kosta att riva ett sedumtak

P Ett sedumtak? En sån med växter? A Aa precis Bilagor P Kan du inte sätta upp en stor get som går och äter upp de? A - hahah aa jo P Ne men hur stort sedumtak är de? E - Asså vi vill ju veta meter två priset bara så säg hundra kvadrat så delar vi upp det sen. P Ne men om man säger så här då att de beror lite på åtkomligheten med då kan man stå liksom från sidan eller måste man klättra på stegar o gå där i med en spade. E Aa P Eller så vidare då för de är ju såhär har du det har ju vart gjort sånna här grejer då kan man ju va jävligt försiktig och ha en liten grävare som bara schasar av alltihop då va. E Aa P Eller så får man liksom stå och sköffla ut de och hacka o då blir de ju två olika saker E Aa precis. P Sen är det ju med omgivningen om man kan stå på alla sider o riva dän skiten ner på backen sen sköffla bort de eller om man måste lyfta de från taket direkt bort. E Aa P Eftersom de liksom är massa runt i kring i huset massa fina grejer, kanske altaner eller nån plattsättning eller fontäner eller vafan som helst då. E Aa ne förstår P - Så men nör man tittar på det stora hela om det är normala förutsättningar att det är gräsmatta på båda sidorna E Mm P O det bara är dra ner det och sköffla bort det o sen få det rent det kanske kostar en femhundring per kvadrat eller nått sånt där E- Okej Aa! P Plus moms o sådär kanske men de beror ju på omtändigheterna det kan ju kosta från 300 till 100 spänn beroende på hur de ser ut att få ner skiten. E Vi ska ju bara räkna med egentligen att få bort själva gräsbiten alltså själva sedumlagret och det dräneringslagret som ligger under. P - Aa precis det är ju som jag sagt man får ju dra av det det bygger ju kansk 10-12 centimeter. E Men är det de du menar kostar 500 kr? P Aa ungefär för du kan ju inte bara riva dän det utan du ska ju lyfta bort det och köra bort det liksom du har ju med hela serien med grejer. E Toppen!

Bilagor P Men i runda slänga mellan tummen och pekfingret ligger det nånstans där. E - Skitbra! P Man får ju göra mycket för hand och försöka få ihop det. E - toppen P aa då vet du på ett ungefär A - Kanon bara en snabb liten fråga på det, vi ska då jämföra med tegel har du i huvudet vad det kostar att riva ett tegel också? P tegel kostar ju inte mycket att riva för då liksom då i regel så kastar man det rakt ner i en container. O då plockar man ju av en kvadrat på ett par minuter. Så riva tegel kanske rör sig om 150 spänn eller nått 100 150 spänn man ska ju bli av med de me. A Yes, en sista fråga med får vi använda får vi ta ditt namn igen P Aa visst A - så frågar jag dig är det okej om vi använder ditt namn eller vill ni vara anonyma. P Du kan ta Patrik Betonghåltagarna kan du ta A Aa kanon E Toppen A Tack så mycket P Tack så mycket hej Peter Johansson, bonde i Kvänum, 26 års erfarenhet i yrket. A= Simon Almersved J = Peter Johansson A Eeh, nudå så tänkte jag att eeeh, fråga dig först om du har liten uppfattning om hur lång tid det skulle ta att gödsla, vi säger då en kvadratmeter. J en kvadratmeter tror jag tar lite under 10 sekunder, jag ska tänka mig eeehm, mellan 6 7 sekunder, en kvadrat. A aha, eeh o då pratar vi för hand sa vi? J - För hand ja, A aa J Han har han, man tar gödsel i näven och hälldar, och kastar ut ser, så man sprider applicerar de jämnt över ytan. A mhm, men det låter ändå rimligt, eehm. J aa, de tror ja absolut.

Bilagor A aa, sen prata vi också om de här med eeh, att eeh, eller aa förlåt, aa de här med sedumtak prata vi ju om så hära vi prata om, o då så J aa, mhm A o då så är de ju även de här med taken eller att en bit u J jaaa, ja juste de de är ju att eh, eeh, är man lite högre upp som över 2 meter så kan det hända eller äre som så att då kvävs det att man har fallskyddsut eeh, fallskydd på sig, alltså en sele som är godkänd. Det är sånt som tillkommer om man ska gå på ett tak, så man inte ramlar ner. A aa o de, de tar ju också lite på arbetstiden kan jag tänka mig då, att de tar. J jaa arb, aa det, de får du räkna in i arbetstiden att du ska ta på dig fallskyddsutrustning och så ska den va godkänd o så där också så, är förenligt med lite kostnader, eeeeh, och tid. A aa men precis J och ta på sig. A mm, precis sen sååå vet inte ja men har du några, kände du till några företag som håller på med sånt hära att läjer ut o kan J jaa, man kan ju hyra fallskyddsutrustning till exempel från hyr firmer stavdahl o kramo etc, de finns flera. Kan man hyra sån utrustning ja A men är det bara utrustningen man hyr då eller hyr man även någon som fixar till det åt dig? J neee, de eee utrustning då för o gå på tak säkert. A okey J - odå, o de e också som så att eeh, kan va som så att de krävs en utbildning för att använda dom här utrustningarna också, fallskyddsutrustning A mhm J men eh man kan ju också göra på annat sätt, de finns ju eeeh möjligheter o eeeh, kanske applicera med spruta eller nånting så du kan ju ha längre eeh, en längre rör som du kan nå lite längre, kanske du kan stå nedanför till exempel, beror på hur högt de är, beror på helt hur de ser ut. A ja men absolut, de kan man kanske göra, eehm, vi har ju sånt här lång... vad heter det, gödsel som är lång eeh, långtids, vänta vad heter det, nu ska vi se. J - Långtidsverkande A- exakt så heter det förlåt. J aahajaaa, aha precis. A är de något speciellt med det då eller är de J - nää men ja vet inte vad det är för fraktioner på de men troligtvis så är det väl 1 gram lat som du sprider ut jämnt över taket o då är de väl bäst att man kommer upp på taket då. Me, man får jobba säkert så man inte ramlar ner, mhm. A precis

Bilagor J - jaaa, eeh, men så är man på tak så är de nog som så att de e bra att ha en fallskyddsutrustning på sig A - mm, men själva spridningen sa vi, de tog, de sa du hamna runt 6 7 sekunder eller va uppskatta du till J jaa, per kvadrat ja, jaja, själva spridningen. Men sen är de ju de med att man ska klättra upp på taket och få på, ha på sig fallskyddsutrustningen också så där, de tar väl sig sin lilla tid de också. A de klart de gör, sen beror de på hur allt ser ut som vi sa. J de är ju från fall till fall A Exakt J men spridningen går ganska fort. För de tar man ju med hand, tar man gödsel i handen och så applicerar på jämnt på ytan så, kastar ut liksom A mm J aa A men då tackar jag så mycket för den här lilla intervjun och så passar jag på o fråga en gång till då, så jag får med det inspelad. Vill du vara anonym eller går det bra att jag tar ditt namn. J Det går bra att ta mitt namn A kanon, då tackar ja så mycket för det hära J tack själv, A ha de så bra hejdå J tack, hej hej.

Bilagor Bilagan visar beräkning för LCC Formel Bilaga 6

Bilagor Bilagan visar rivningskostnader från Bidcon Bilaga 7 53

3102 - Brf Bågen Bilaga 8, Besiktningsrapport från HSB B esi ktningsrapport 3102 - Brf Bågen Besiktningsrapport Inkludera ändringar: Nej Grupp: Alla Redovisningskategori: K3 Byggnad: Alla Atteststatus: Alla Investering Kod Åtgärd Status Mängd Nästa år Intervall Föreg. år Stoppår Kostnad INTE KOPPLAD TILL NÅGON BYGGNAD EL /EL HUS 13-15 63621 Lysrörsarmatur torra utrymmen, byte 2x18W LYSRÖR 9 W LAMPOR 17 st 2025 25 2000 54 613 kr 63711 Exteriörbelysning led på stolp, byte ledarmatur 24W PARKERING 11 st 2021 25 152 488 kr 63711 Exteriörbelysning led på stolp, byte ledarmatur 24W GÅRDSBELYSNING 15 st 2039 25 2014 207 938 kr LÅS /LÅSSYSTEM 35113 Tamburdörrar enkla, byte säkerhetsdörr komplett 155 st 2043 30 2013 2 697 000 kr 35953 Låssystem, byte cylinder och kista 155 st 2033 20 2013 344 875 kr MARK /MARKYTA 12155 Asfaltytor, lagning, 10 % av bruttoytan 7400 m² 2031 15 2016 416 250 kr 13100 Lekutrustning sammansatt 2 ST LEKPLATSER 17,6 Kkr 2023 5 2018 22 000 kr 14117 Värmekulvert, byte flerrörs EJ UPPMÄTT LÄNGD 15 m 2045 40 2005 212 250 kr 14322 Dränledning tegel, byte vid djup 1-2 m EJ UPPMÄTT LÄNGD 530 m 2035 40 530 000 kr 15116 Trätrappor, oljning ALTAN 9 m 2022 6 2016 743 kr 15133 Betongtrappor, lagning 10 % av bruttoytan 9 ST KÄLLARTRAPPOR 27 m² 2026 10 3 443 kr 15242 Stödmur platsgjuten, lagning 10 % av bruttoytan STÖDMURAR KRING KÄLLARTRAPPOR 54 m² 2026 20 7 088 kr 16226 Trästaket, måln./impreg. spjälstaket NEDANFÖR ALTANER 36 m 2022 6 2016 5 940 kr 16231 Träplank, byte skärmplank 52 m² 2046 30 2016 21 450 kr 16235 Träplank, målning plank MELLAN ALTANER. 2 SIDOR 104 m² 2022 6 2016 9 425 kr 16580 Motorvärmaruttag 4 ST FYRDUBBLA, UPPSKATTAD KOSTNAD 25,6 Kkr 2033 15 2018 32 000 kr 16583 Motorvärmaruttag, byte dubbla DIGITALA 7 st 2026 15 2011 27 913 kr TRAPP /TRAPPHUS 3S535 Trapphus h < 2.7 yta < 15 m2, helmålning 11 A-D, OFFERT 48KKR/ST 3S535 Trapphus h < 2.7 yta < 15 m2, helmålning 13 A-F, OFFERT 48KKR/ST 3S545 Trapphus h > 2.7 yta > 15 m2, helmålning 15 A-G, OFFERT 48KKR/ST 4 st 2034 15 2019 249 800 kr 6 st 2034 15 2019 374 700 kr 7 st 2034 15 2019 607 950 kr UTR /UTRUSTNING HUS 13 A-F 9200B Bänkmangel 1 st 2028 15 2008 10 750 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2028 12 2016 47 388 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2029 12 2017 47 388 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2029 12 2017 47 388 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2029 12 2017 47 388 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2030 12 2018 47 388 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2031 12 2019 47 388 kr 94143 Mangel, byte golvplacerad kallmangel 1 st 2024 15 2009 20 663 kr 94214 Torktumlare, byte 3,5-4,5 kg med kondensor 1 st 2020 12 2003 20 288 kr 94214 Torktumlare, byte 3,5-4,5 kg med kondensor 1 st 2022 12 2010 20 288 kr 94214 Torktumlare, byte 3,5-4,5 kg med kondensor 1 st 2031 12 2019 20 288 kr Besiktningsrapport 2020-02-25 Copyright 2020 HSB NVG 1 (3)

Kod Åtgärd Status Mängd Nästa år Intervall Föreg. år Stoppår Kostnad 94222 Torkrumsutrustning, byte luftavfuktare, 4,0 kw 3 st 2020 15 135 413 kr 94222 Torkrumsutrustning, byte luftavfuktare, 4,0 kw 1 st 2032 15 2017 45 138 kr UTR C /UTRUSTNING HUS 15 A-F 94112 Tvättmaskiner, byte 4,5-5,5 kg 1 st 2035 16 2019 34 875 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2020 16 2003 47 388 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2027 16 2011 47 388 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2027 16 2011 47 388 kr 94113 Tvättmaskiner, byte 5,5-7,5 kg 1 st 2033 16 2017 47 388 kr 94143 Mangel, byte golvplacerad kallmangel 1 st 2024 15 2009 20 663 kr 94215 Torktumlare, byte 4,5-7,5 kg 1 st 2028 16 2012 35 300 kr 94215 Torktumlare, byte 4,5-7,5 kg 1 st 2028 16 2012 35 300 kr 94222 Torkrumsutrustning, byte luftavfuktare, 4,0 kw 1 st 2020 15 1998 45 138 kr 94222 Torkrumsutrustning, byte luftavfuktare, 4,0 kw 1 st 2025 15 2010 45 138 kr 94222 Torkrumsutrustning, byte luftavfuktare, 4,0 kw 2 st 2026 15 2011 90 275 kr VVS /VVS HUS 11-15 14210 Vattenledningar VATTENLEDNINGAR 4345,6 Kkr 2040 40 5 432 000 kr 52211 Cirkulationspump, vatten, byte 0.025 kw / G1 1/2" HUS 15 KÄLLARE 2 st 2032 18 2014 12 875 kr 52212 Cirkulationspump, vatten, byte 0.10 kw / G1 1/2" UNDERCENTRAL 1 st 2031 18 2013 9 563 kr 52221 Tryckstegrings-/Högtryckspump, byte DN 25 TILL EXPANSIONSKÄRL, UNDERCENTRAL 1 st 2032 18 2014 23 850 kr 52251 Pumpar, dränkbara, byte dränpump, 4l/s - 0,8 kw UNDERCENTRAL 2 st 2027 15 2012 15 550 kr 52504 Stammar, renovering massa, >2 våningar STAMBYTT 1994 155 st 2034 40 1994 2035 8 193 688 kr 52544 Golvbrunnar, byte plast Ø150, DN100 AVSER SAMTLIGA GOLVBRUNNAR I BRF, LÖPANDE BYTE 10 st 2020 3 19 000 kr 56000 Värmeanläggningar AVGASARE, UNDERCENTRAL 27,4 Kkr 2026 25 2001 34 250 kr 56204 Fjärrvärme, abonnentcentral, byte 80 kw. 1,0 l/s varmvatten RENOVERING 1 st 2025 25 75 975 kr 56381 Cirkulationspump, värme, byte < 0.2 kw / DN 32 UNDERCENTRAL 1 st 2020 15 2005 9 425 kr 56502 Värmeledningar, byte ledningsnät VÄRMELEDNINGAR 155 st 2040 40 10 045 938 kr 56832 Termostatventiler, byte komplett ventil > 5 st 600 st 2035 30 2005 502 500 kr 56876 Expansionskärl, slutet, byte < 800 l inkl. kompressor UNDERCENTRAL 1 st 2043 30 2013 92 050 kr 57271 Takfläktar, byte Ø 500 mm, 0.1 m3/s 11 A-D 35 st 2020 15 1997 374 938 kr 57271 Takfläktar, byte Ø 500 mm, 0.1 m3/s 15 A-F 42 st 2020 15 1997 449 925 kr 57271 Takfläktar, byte Ø 500 mm, 0.1 m3/s 13 A-F 35 st 2020 15 1997 374 938 kr HUS A DJURGÅRDSVÄGEN 11 A-D F01 FASADER 21521 Spritputs, omputsning 10 % av ytan MINDRE LAGNINGAR 40 m² 2021 5 7 200 kr 21526 Spritputs, 2 ggr strykning 1601,5 m² 2030 30 2000 450 422 kr 21616 Betongfasad, 2 ggr strykning 65 m² 2030 30 2000 8 775 kr 22126 Sockel puts, 2 ggr strykning 249 m 2030 30 2000 12 450 kr 22336 Fönsterbleck, 2 ggr strykning 273 m 2020 10 2000 13 650 kr 22426 Taksprång 0.35-0.70 m, 2 ggr strykning 107,5 m 2030 30 2000 16 528 kr 22526 Smidesräcken, 2 ggr strykning 29 m 2021 10 2000 10 513 kr 22626 Sopluckor, 2 ggr strykning 5 st 2021 10 2000 1 225 kr 23216 Balkongplatta betong, målning 2 ggr, undersida 111 m² 2030 30 2000 26 501 kr 24322 Aluminiumfönster 1-luft > 1 m2, byte komplett 3-glas 230 st 2054 40 2014 3 559 250 kr 24363 Fönsterdörr aluminium dubbel, byte trä/aluminium (2+1) 46 st 2054 40 2014 1 495 575 kr 25732 Entréparti stål, komplett byte 4 ST 12 m² 2020 30 124 950 kr KÄLLARE 30486 Enkla utrymmen > 10 m2, helmålning inkl. golvmålning 486,5 m² 2021 18 206 763 kr 2 (3) Besiktningsrapport 2020-02-25 Copyright 2020 HSB NVG

Kod Åtgärd Status Mängd Nästa år Intervall Föreg. år Stoppår Kostnad 30565 Korridor fasad, helmålning 78,5 m² 2021 12 64 763 kr T01 TAK 26123 Takpannor tegel/btg 2-kupiga, byte betongpannor inkl. papp/l 1252 m² 2030 30 2000 892 050 kr 26266 Takplåt galv/lack bandtäckt, 2 ggr strykning 50,5 m² 2025 15 2000 8 017 kr 27017 Takdetaljer samtliga, måln. stor omfattn. ca 25 % 1252 m² 2025 15 2000 37 560 kr 29111 Fasadställningar, rullställning 1601 m² 2025 10 2000 68 043 kr HUS B DJURGÅRDSVÄGEN 13A-F F01 FASADER 21521 Spritputs, omputsning 10 % av ytan MINDRE LAGNINGAR 30 m² 2021 5 5 400 kr 21526 Spritputs, 2 ggr strykning 1601,5 m² 2030 30 2000 450 422 kr 21616 Betongfasad, 2 ggr strykning 65 m² 2030 30 2000 8 775 kr 22126 Sockel puts, 2 ggr strykning 249 m 2030 30 2000 12 450 kr 22336 Fönsterbleck, 2 ggr strykning 273 m 2020 10 2000 13 650 kr 22426 Taksprång 0.35-0.70 m, 2 ggr strykning 107,5 m 2030 30 2000 16 528 kr 22526 Smidesräcken, 2 ggr strykning 29 m 2021 10 2000 10 513 kr 22626 Sopluckor, 2 ggr strykning 5 st 2021 10 2000 1 225 kr 23216 Balkongplatta betong, målning 2 ggr, undersida 111 m² 2030 30 2000 26 501 kr 24322 Aluminiumfönster 1-luft > 1 m2, byte komplett 3-glas 230 st 2054 40 2014 3 559 250 kr 24363 Fönsterdörr aluminium dubbel, byte trä/aluminium (2+1) 46 st 2054 40 2014 1 495 575 kr 25732 Entréparti stål, komplett byte 6 ST 18 m² 2020 30 187 425 kr KÄLLARE 30486 Enkla utrymmen > 10 m2, helmålning inkl. golvmålning 486,5 m² 2021 18 206 763 kr 30565 Korridor fasad, helmålning 78,5 m² 2021 12 64 763 kr T01 TAK 26123 Takpannor tegel/btg 2-kupiga, byte betongpannor inkl. papp/l 1252 m² 2030 30 2000 892 050 kr 26266 Takplåt galv/lack bandtäckt, 2 ggr strykning 50,5 m² 2025 15 2000 8 017 kr 27017 Takdetaljer samtliga, måln. stor omfattn. ca 25 % 1252 m² 2025 10 2000 37 560 kr 29111 Fasadställningar, rullställning 1601 m² 2025 10 2000 68 043 kr HUS C DJURGÅRDSVÄGEN 15 A-G F01 FASADER 21521 Spritputs, omputsning 10 % av ytan MINDRE LAGNINGAR 40 m² 2021 5 7 200 kr 21526 Spritputs, 2 ggr strykning F-G, GRÖN 547 m² 2021 10 1993 153 844 kr 21526 Spritputs, 2 ggr strykning A-E, ROSA 1640 m² 2021 10 1993 461 250 kr 22126 Sockel puts, 2 ggr strykning 322 m 2020 10 1993 16 100 kr 22211 Stuprör, byte galv/lack 160 m 2030 10 2000 172 000 kr 22336 Fönsterbleck, 2 ggr strykning 416 m 2020 10 2000 20 800 kr 22426 Taksprång 0.35-0.70 m, 2 ggr strykning 295 m 2020 10 2000 45 356 kr 22626 Sopluckor, 2 ggr strykning 6 st 2021 10 2000 1 470 kr 23216 Balkongplatta betong, målning 2 ggr, undersida 121 m² 2040 30 2010 28 889 kr 24322 Aluminiumfönster 1-luft > 1 m2, byte komplett 3-glas 315 st 2054 40 2014 4 874 625 kr 24363 Fönsterdörr aluminium dubbel, byte trä/aluminium (2+1) 63 st 2054 40 2014 2 048 288 kr 25732 Entréparti stål, komplett byte 7 ST 21 m² 2020 30 218 663 kr KÄLLARE 30486 Enkla utrymmen > 10 m2, helmålning inkl. golvmålning 112 m² 2021 18 47 600 kr 30486 Enkla utrymmen > 10 m2, helmålning inkl. golvmålning 553 m² 2021 18 235 025 kr 30565 Korridor fasad, helmålning 76 m² 2021 12 62 700 kr 31211 Klinkerplattor på golv (VA), byte 112 m² 2030 24 249 200 kr T01 TAK 26123 Takpannor tegel/btg 2-kupiga, byte betongpannor inkl. papp/l 1904 m² 2030 30 2000 1 356 600 kr 26266 Takplåt galv/lack bandtäckt, 2 ggr strykning 68 m² 2025 15 2000 10 795 kr 27017 Takdetaljer samtliga, måln. stor omfattn. ca 25 % 1904 m² 2025 10 2000 57 120 kr 29111 Fasadställningar, rullställning 2187 m² 2025 10 2000 92 948 kr 116 åtgärder 56 927 346 kr Besiktningsrapport 2020-02-25 Copyright 2020 HSB NVG 3 (3)

Bilaga 9, Veg Techs drift- och skötselanvisningsblad Veg Tech Sedumtak Drift- och Skötselanvisning Veg Tech Regelbunden skötsel ger goda förutsättningar för en frodig och tät växtlighet, rikare blomning och lång livslängd. Denna anvisning är tillämplig för Veg Tech Moss-Sedum samt Moss-Sedum med biokol och uppdateras kontinuerligt. Gällande version är publicerad på vegtech.se. 1. Gödsling 5. Eventuell reparation y Gödsla vegetationen en gång per år respektive vartannat år för sedummatta innehållande biokol. För att öka täckningsgrad och frodighet kan hjälpsådd genomföras. y Utför alltid första gödslingen året efter montaget. Sprid Veg Tech Takgödsel eller likvärdig produkt jämnt över sedumytan under vår eller sommar. Lämplig gödselgiva är 30 g/m². y y Klipp sedumskott från befintlig sedumvegetation i 2-3 cm långa växtdelar. Alternativt beställ sedumskott från Veg Tech. y Sprid skotten över områden med dålig växtlighet under perioden maj - augusti. Lämplig mängd skott är minst 200 g/m². y Gödsla ytan med takgödsel i samband med utförandet av hjälpsådden. y Håll ytan fuktig i minst en månad för att skotten ska få rota sig. Om jordlagret är tunt kan komplettering med Veg Tech Takjord eller likvärdig produkt göras. Tips: Kraftig mosstillväxt och rödaktig sedum är tecken på näringsbrist. 2. Bevattning under torkperioder april-augusti y Genomvattna sedummattan en gång per vecka under torkperioder. Rotblöta vid torka kräver ca 30 liter vatten/m². y Observera att ett uttorkat sedumtak kräver bevattning under lång tid innan systemets vattenmagasin är påfyllt. Tips: Om torkperioden inträffar under april-maj är bevattning särskilt viktigt för att aktivera skott och näring. För branta tak som är sol- och vindexponerade rekommenderas droppbevattning. 3. Oönskad vegetation Dra upp eventuell oönskad vegetation (t.ex fröspridda plantor av björk, sälg, maskros och gräs) med rötterna och avlägsna från taket. 4. Kontroll av takavvattning och rengöring Kontrollera och rengör takbrunnar, hängrännor och andra takdetaljer minst en gång per år för att säkerställa en väl fungerande avrinning och dränering. Avlägsna skräp och löv. Gödsling av sedumtak. April 2020 Sedumskott 6. Barfrost och snöskottning y y Beträd inte sedum vid barfrost, det skadar växterna. Om snöskottning på sedumtaket är nödvändigt ska ca 5 cm snö lämnas kvar för att inte skada takvegetationen på taket. 7. Dokumentation Dokumentera utförda skötselåtgärder i Veg Techs Drift och skötselprotokoll som finns på sid 2. Takyta med eftersatt skötsel. Samma takyta en tid efter hjälpsådd. 1 (2)