Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder och vara underlag för: beslut om vårdens organisation regionala och lokala vårdprogram
Inom vilka områden finns riktlinjer? Demens Depression och ångest Diabetes Stroke Hjärtsjukvård Missbruk och beroende Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Astma och KOL Schizofreni Lungcancer Sjukdomsförebyggande metoder Tandvård Rörelseorganens sjukdomar
Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor 4
Levnadsvanor Befolkningsinriktat sjukdomsförebyggande Individinriktat primärt och sekundärt sjukdomsförebyggande Tidig diagnos och behandling Behandling av manifest sjukdom Patienter, dvs person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (Spri 1997) Rehabilitering, omvårdnad 5
Riktlinjernas inriktning Metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor 6
Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma. 7
Vad består riktlinjerna av? Stöd för styrning och ledning - rekommendationer - ekonomiska/organisatoriska konsekvenser - indikatorer Vetenskapligt underlag (sök i riktlinjerna)
Vägen till rekommendationerna Prioritera Samla bästa tillgängliga kunskap Formulera frågeställning
Organisation av riktlinjearbetet Projektledningsgrupp Fyra faktagrupper Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp Kvalitetsindikatorgrupp 10
Deltagare i faktagrupperna Faktagrupp tobak: Hans Gilljam, Agneta Hjalmarson, Barbro Holm Ivarsson, Lena Lundh, Lars-Göran Persson Faktagrupp riskbruk: Preben Bendtsen, Fredrik Spak, Peter Allebeck, Mona Göransson, Kent Johnsson, Åsa Magnusson, Per Nilsen, Henriettae Ståhlbrandt Faktagrupp fysisk aktivitet: Agneta Ståhle, Ulrika Berg, Mats Börjesson, Åsa Cider, Eva Denison, Margareta Emtner, Johan Faskunger, Mats Hammar, Mai-Lis Hellenius, Ann Josefsson, Matti Leijon, Hans Lingfors, Mattias Lorentzon, Christina Opava, Jill Taube, Carin Willén Faktagrupp matvanor: Ingrid Larsson, Annica Sohlström, Mette Axelsen, Anders Forslund, Ulf Holmbäck, Nina Jansson, Elisabeth Kylberg, Hans Lingfors, Birgitta Lorefält, Susan Wilhelmsson
Det vetenskapliga underlaget Frågeställning (PICO) Litteratursökning Granskning av studier med hjälp av mallar Sammanställning och tabellering av effekt av åtgärd Evidensgradering enligt GRADE Sammanfattande slutsats om effekt av åtgärd
Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Kostnads- effektivitet Åtgärdens effekt Rekommendation
Sammantagen risk för död, sjukdom och försämrad livskvalitet Daglig rökning Riskbruk av alkohol Kraftigt till mycket kraftigt förhöjd risk Kraftigt förhöjd risk Ohälsosamma matvanor Kraftigt förhöjd risk Otillräcklig fysisk aktivitet Kraftigt förhöjd risk Daglig snusning Något till måttligt förhöjd risk
Kriterier rökning Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag 15
Kriterier riskbruk av alkohol Återspeglar genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion. Uttrycks i standardglas. Hög genomsnittlig konsumtion: > 9 glas per vecka för kvinnor, > 14 glas för män Intensivkonsumtion: 4 glas vid samma tillfälle en gång i månaden eller oftare för kvinnor, och 5 glas för män. 16
Kriterier otillräcklig fysisk aktivitet Fysiskt aktiv mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå, alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå. 17
Kriterier ohälsosamma matvanor Index utifrån Livsmedelverkets matvaneundersökning Fyra frågor (grönsaker, frukt, fisk, utrymmesmat) Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor 18
Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker 19
Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid 20
Enkla råd Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter 21
Rådgivande samtal Mer av en dialog och anpassat till individen Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd 22
Kvalificerat rådgivande samtal Är strukturerat/teoribaserat Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal 23
Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal
Hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande stödja patienternas möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa Stödjande dialog erbjuda patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling Ta hänsyn till patienternas motivation till förändring
Ekonomiska konsekvenser och hälsoekonomiska bedömningar 26
Ekonomiska konsekvenser På kort sikt utgiftsökning - tid som personalen behöver avsätta - kompetenshöjning och fortbildning 27
De rekommenderade åtgärderna har god kostnadseffektivitet Förhållandevis billiga åtgärder för att vinna mycket hälsa (låg kostnad/qaly). Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder 28
Indikatorer
Indikatorer Målsättning: möjliggöra uppföljning möjliggöra jämförelser initiera förbättringar på både lokal, regional och nationell nivå
Typer av indikatorer Process vad som görs i vården (åtgärder för att främja goda levnadsvanor) Resultat effekt av åtgärder, relaterade till målen med åtgärderna (mått på levnadsvanor)
Exempel rökning Resultatindikator: Processindikator: Andel dagligrökare som slutat röka efter åtgärd Andel dagligrökare som fått enkla råd rådgivande samtal rådgivande samtal med särskild uppföljning kvalificerat rådgivande samtal telefonrådgivning webb- eller datorbaserad rådgivning 32
Utvecklingsarbete Idag saknas datakällor för att följa de föreslagna indikatorerna på nationell nivå. Därför är riktlinjearbetets indikatorer utvecklingsindikatorer. 33
Synpunkter och förändringar
Riktlinjeprocessen VETENSKAPLIGT UNDERLAG PRIORITERINGS- ARBETE PRELIMINÄR VERSION REGIONALA SEMINARIER SLUTLIG VERSION MÄTA & FÖLJA UPP UPP- DATERING
Regionala seminarier Landsting/kommuner får uppfattning om de viktigaste rekommendationerna Påbörja implementeringsprocess Hur ser praxis ut? Vad är ett önskvärt läge och hur ser gapet ut? Vad är nästa steg? Konsekvenser, beslut? Återkoppling på framtagna rekommendationer inför slutversion Kvalitetssäkring
Frågor som diskuterats vid de regionala seminarierna: Positivt att det tas fram riktlinjer för området Utbildning/kompetens Vårdval, uppdragsbeskrivningar, avtal, ersättningssystem Vidareutveckling av indikatorerna Utbildningskoncept och implementeringsstöd
Viktigaste förändringarna jämfört med den preliminära versionen komplettering/uppdatering av det vetenskapliga underlaget ny benämning av åtgärdsnivåerna och förtydligad beskrivning av dessa förtydligad definition av riskbruk av alkohol, översyn av tillståndets svårighetsgrad och ny prioritering för riskbruk förändring av resultatindikatorerna (från exempelvis andel dagligrökare till andel dagligrökare som slutat röka efter åtgärd ) redovisning av motivering till rekommendationerna komplettering med ett kapitel om hälsoorientering av hälso- och sjukvården, där etiska aspekter diskuteras mer utförligt.