Myter om heltid

Myter om heltid Heltid för de flesta och deltid som en möjlighet för den som vill. Så ser det ut på de flesta arbetsplatser idag. Men visst finns det människor som skulle vilja arbeta mer än de gör. Företag och anställda kan ha olika behov och frågan är hur lösningarna bör se ut. En del lösningar som presenterats innebär att arbetsgivare skulle tvingas erbjuda alla anställda heltid, även om behovet av personal ser helt annorlunda ut. Det leder inte till fler jobb utan bara till högre arbetslöshet. Inom vissa branscher och arbetsplatser är det inte möjligt att organisera allt arbete i heltidstjänster. Då blir konsekvenserna minskad service, prisökningar och uppsägningar. Det finns många myter kring hur arbetstiderna ser ut idag och om möjligheten att genom lagstiftning tvinga fram heltidsanställningar. Här tar vi upp de vanligaste myterna och presenterar fakta som bemöter dessa. Materialet bygger bland annat på den heltidsutredning som tillsattes av den förra socialdemokratiska regeringen, en undersökning från fackförbunden Kommunal och HRF samt en studie från Handelns utredningsinstitut (HUI).

MYT 1 DELTIDSANSTÄLLDA VILL ARBETA HELTID En undersökning från fackförbunden Kommunal och HRF visar att majoriteten av de LOmedlemmar som arbetar deltid vill fortsätta att göra det. Det finns även många som egentligen vill arbeta heltid men som av olika skäl, till exempel studier eller små barn, väljer att frivilligt arbeta deltid under en period i livet. I många branscher är deltidsanställningarna ett sätt att bemanna toppar i verksamheten. Inom handeln sker exempelvis 60 procent av omsättningen i samband med helgerna och många vill inte arbeta i huvudsak torsdag till söndag inklusive kvällar. MYT 2 DET GÅR ATT ORDNA HELTIDSTJÄNSTER MED BÄTTRE ARBETSORGANISATION Visst finns det arbetsscheman och organisationer som kan förbättras. Men det är inte arbetsgivarna utan konsumenterna som driver fram behovet av deltidstjänster. För arbetsgivarna vore det enkelt om alla arbetade dagtid under vardagarna. Verkligheten är dock den att vi vill läsa morgontidningen till frukost, åka kollektivtrafik på morgonen och tidiga kvällen, äta lunch kring lunch, veckohandla torsdag eller fredag, besöka byggvaruhuset på lördagen och gå på krogen på fredag- och lördagskvällarna. Det går inte att organisera bort. HUI visar i en studie att de scheman som skulle krävas för att organisera heltidstjänster inom exempelvis handeln skulle leda stora mängder helgarbete för heltidsanställda. Det kan även leda till mera av så kallade delade turer där anställda arbetar till exempel 7-10 och 15-19 på dagarna.

HELTIDSLAGSTIFTNING SKULLE LEDA TILL MER ARBETE Det är inte så att antalet arbetade timmar skulle öka om vi fick en heltidslagstiftning. Tvärtom visar experterna i den heltidsutredning som tillsattes av den förra (s)-regeringen att det skulle leda till ökad arbetslöshet. De grupper som skulle drabbas hårdast är kvinnor, ungdomar och andra grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Många företag, framförallt små- och medelstora, skulle inte ha kunna ta in ytterligare personal om de tvingades att erbjuda alla som vill heltidsanställningar. Många extrajobb på kvällar och helger (som inte minst går till ungdomar) skulle försvinna då dessa timmar behövs för att fylla upp den ordinarie personalens arbetsveckor. Inom flera branscher skulle heltidstjänster leda till ökade kostnader vilket höjer priserna och leder till minskad efterfrågan och färre jobb. MYT 3 MYT 4 DAGENS SYSTEM SKAPAR ETT A- OCH ETT B-LAG PÅ ARBETSMARKNADEN En del hävdar att dagens system delar upp hel- och deltidsanställda i ett A- och ett B-lag. Det är sant att det finns skillnader mellan dessa grupper men det som skulle bli konsekvensen av en heltidslagstiftning är en uppdelning i arbetsmarknaden mellan de som arbetar heltid och då tvingas arbeta mycket kvällar och helger och de som inte får några jobb alls. Det är de som redan idag har svårast att få jobb som kommer att drabbas av den ökade arbetslöshet som blir en följd av en heltidslagstiftning. En sådan skulle även låsa fast ungdomar i långtidsarbetslöshet eftersom många av dessa får sin första arbetslivserfarenhet genom kvälls- och helgarbete inom branscher som handel, hotell och restaurang samt vård och omsorg.

MYT 5 DAGENS SYSTEM LÅSER FAST MÄNNISKOR I DELTIDSFÄLLOR Tvärtom visar studier från bland annat HUI att de flesta människor rör sig mellan deltid och heltid under sitt yrkesverksamma liv. Ofta är det studier och småbarn som gör att en person under en period i livet avstår från att arbeta heltid. Många börjar också arbeta deltid för att sedan gå över i en heltidstjänst. Det enda område där myten har en viss bärighet är inom offentlig sektor där många arbetar deltid under längre perioder. Inom den privata sektorn är detta dock ovanligare. MYT 6 DAGENS SYSTEM MISSGYNNAR KVINNORNA I den heltidsutredning som den tidigare (s)-regeringen tillsatte slår experterna fast att den ökade arbetslöshet som följer av en heltidslagstiftning slår hårdare mot kvinnorna än männen. Dagens system skapar möjligheter för att utforma tjänster där det är möjligt att förena till exempel yrkesarbete och familjeliv på ett betydligt bättre sätt än vad som skulle vara fallet med en heltidslagstiftning. En sådan skulle leda till arbetsscheman med betydligt mer av kvälls- och helgarbete, delade turer och annat som gör det svårt att förena arbete med familj. En annan vanligt förekommande myt är att kvinnor som arbetar inom handeln arbetar deltid medan männen har heltidstjänster. Till exempel i hemelektronikbutikerna arbetar mer än hälften av männen deltid.

VAD TYCKER NÄRINGSLIVET? För Svenskt Näringsliv är arbetslinjen att alla ska kunna försörja sig genom eget arbete självklar. Vi tror dock inte på att det går att tvinga fram heltidstjänster inom alla områden. Tvärtom anser vi att det är de lokala parterna på arbetsplatserna som har störst möjligheter att hitta lösningar där det finns problem med ofrivilligt deltidarbete. Facken och arbetsgivarna är bättre på att ta hänsyn till både de anställdas intressen och förutsättningarna för verksamheten.

www.svensktnaringsliv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00