Miljöpåverkande faktorer Innehåll Kapitlet inleds med ett avsnitt om ekonomiska och sociala drivkrafter i det svenska samhället, med fokus på utvecklingen under 199-talet. Därefter ges statistik över mänskliga/ekonomiska aktiviteter som direkt eller indirekt påverkar den ekologiska balansen. Befolkning och boende samt användning av mark visas bl.a. uppdelat på regioner. I andra avsnitt visas användning och utnyttjande av naturresurser som malmer, grus, torv, skog, odlingsmark och vatten. Olika samhällssektorers och branschers bidrag till bl.a. utsläpp till luft och vatten visas i texter, tabeller och diagram. Sambandet mellan ekonomi, sysselsättning och miljöpåverkan sammanfattas i s.k. miljöekonomiska profiler som även inleder avsnitten om skogs-, jord- och bergsbruk, industri, energi och trafik. Utsläppen av metaller och svaveldioxid har minskat under de senaste decennierna. Andra utsläpp, t.ex. av vissa kemikalier och av kväveoxider och koldioxid har inte minskat. De olika avsnitten i kapitlet innehåller huvudsakligen officiell statistik från SCB, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och andra statliga myndigheter, samt statistik från branschorganisationer och forskningsinstitutioner. Sid. Ekonomiska och sociala drivkrafter 3 Befolkning och boende 3 Fritidshus 36 Turism 37 Markanvändning 39 Tätortsytor 1 Utsläpp och utsläppskällor Försurande ämnen till luft Klimatpåverkande gaser Flyktiga organiska ämnen 5 Substanser till vatten 5 Giftiga metaller 7 Skogsbruk 8 Avverkning 9 Föryngring 5 Röjning, gallring, dikning 51 Bekämpningsmedel och skogsgödsling 5 Rekreation och jakt 53 Sid. Jordbruk 5 Specialisering 55 GMO genmodifierade arter 57 Tillförsel av växtnäring 58 Växtnäringsförluster 6 Bekämpningsmedel 63 Metallhalter i åkermark 65 Djurhälsa och läkemedel 65 Rennäring 67 Fiske och vattenbruk 68 Fiske 68 Vattenbruk 69 Bergsbruk och täktverksamhet 7 Malmbrytning och gruvavfall 7 Grus, sand och krossberg 71 Torvtäkter 7 Industri 73 Industriutsläpp till luft 77 Industriutsläpp till vatten 78 Miljöbelastade områden 81 Energi 8 Förbränning 8 Fossila bränslen 8 Inhemska bränslen 86 Torv 87 Vattenkraft 88 Vindkraft 89 Kärnkraft 9 Trafik 9 Miljöstörning från trafik 95 Hållbara transporter 98 Hushållen och miljön 99 Miljöpåverkan av svensk handel 1 Materialbalanser 16 Avfall 19 Kemikalier i samhället 116 Vattenanvändning 1 Kommunala reningsverk 15 Miljöpåverkande faktorer 9
Miljöpåverkande faktorer Ekonomiska och sociala drivkrafter De flesta sociala och ekonomiska aspekter i samhället får återverkningar, positiva eller negativa, på miljön. I detta avsnitt beskrivs den svenska samhällsutvecklingen under 199-talet utifrån ett miljöperspektiv baserat på SCB-undersökningar. Begreppet hållbar utveckling innefattar hur vi använder jordens resurser, och möjligheterna för framtida generationer att kunna leva på jorden. I begreppet ingår såväl miljö som ekonomi och en social sida med rättviseaspekter som fördelningsfrågor, utbildning, hälsa och demokrati, och berör alltså nästan varje del i samhällsutvecklingen. Ekonomisk kris Under de första åren av 199-talet inträffade en ekonomisk kris i Sverige med ett kraftigt fall i BNP (bruttonationalprodukten). Sysselsättningen sjönk till 197-talets nivå, figur.1. Arbetslösheten steg dramatiskt från 1,5 % till 8 % på bara några år. Figur.1 Bruttonationalprodukt samt sysselsatta 197 98 Gross domestic product, SEK 1 million, and employees, 1 s, 197 98 16 1 1 1 8 6 BNP (1 milj. kr) Sysselsatta (1-tal) 197 1975 198 1985 199 1995 Källa: Nationalräkenskaperna och AKU, SCB bidrog till näringslivets omvandling Lågkonjunkturen och den ökande internationaliseringen bidrog till rationaliseringar inom näringslivet, och många företag slogs ut. Samtidigt gjordes nedskärningar inom offentlig verksamhet av budgetskäl. Totalt 6 jobb försvann mellan 199 och 1995. Bara mellan 199 och 1993 försvann 15 industrijobb. Alla industribranscher utom läkemedel minskade i sysselsättning. Inom den privata tjänstesektorn minskade sysselsättningen i alla delbranscher utom IT. Även sysselsättningen i offentlig sektor, i synnerhet sjukvård, minskade som en direkt följd av nedskärningarna. Efter bottennoteringen 1993 har sysselsättningen åter stigit något, främst företagstjänster och privata tjänster. Generellt ger industriproduktion större miljöbelastning än tjänster. Ofta leder även en konjunkturuppgång till större miljöbelastning. När produktionen går upp ökar såväl energi- och råvaruåtgång som utsläpps- och avfallsmängd. I ett längre perspektiv kan dock goda tider göra miljömässigt fördelaktiga investeringar möjliga, t.ex. i ny teknik. Under 199-talets omvandling, med stagnation och utslagning av företag följd av ökande produktion, har många utsläpp minskat. Mycket talar för att rationaliseringar kan vara bra från miljösynpunkt, t.ex. när de leder till effektivare utnyttjande av råvaror som i sin tur genererar mindre avfall. Koldioxidutsläppen har ökat något under 199-talet främst p.g.a. ökade transporter. Under senare år har framförallt lastbilstransporterna ökat. Minskad offentlig sektor Sverige har traditionellt haft en stor offentlig sektor, höga skatter och transfereringar. Detta har ekonomiskt och socialt utjämnande effekt såväl mellan socioekonomiska grupper som mellan kön och åldersgrupper. Trots 199-talskrisen är utbildningsnivån fortfarande hög internationellt sett, även om många andra utvecklade länder kommit ikapp. I samband med de besparingar inom offentlig sektor som följde av den ekonomiska krisen sjönk emellertid lärartätheten i skolorna kontinuerligt under hela 199-talet. Alltfler elever gick ut grundskolan med ofullständiga slutbetyg år 1998 var femte elev. Även inom andra offentligt finansierade verksamheter sjönk kvaliteten mätt som personaltäthet. T.ex. sjönk personaltätheten på daghem med 35 % och fritidshem 5 % mellan 199 och 1997. Även hemtjänst och sjukvård fick minskad personaltäthet. Det ökade kommunala självstyret ledde till att skillnaderna i service och kvalitet mellan olika kommuner ökade. Stora satsningar på utbildning Många av de sociala förhållandena har alltså försämrats under 199-talet, sett ur ett hållbarhetsperspektiv, men det finns ändå ljuspunkter i krisens spår. Den höga arbetslösheten möttes med stora utbildningssatsningar både för lågutbildade vuxna och en utökning av antalet platser på högskolan. Det har skett en förskjutning mot mer utbildning inom naturvetenskap och teknik på högskolenivå. Sverige satsar även mycket på forskning och utveckling. Forsknings- och utvecklingsutgifternas andel av BNP har under 199- talet (och även tidigare) legat högre i Sverige än i något annat OECD-land. Andelen har dessutom ökat successivt och var 1997 hela 3,85 % av BNP. Närmast efter låg Finland som samma år satsade,73 % av BNP på forskning och utveckling. Utbildning framhålls av flera skäl ofta som en viktig faktor för hållbar utveckling. Den sociala aspekten är av stor betydelse, men utbildning är också avgörande för möjligheterna till förståelse av och intresse för miljöfrågor såväl i ett lokalt som globalt perspektiv. 3 Miljöpåverkande faktorer Ekonomiska och sociala drivkrafter
Ny flyttvåg till städerna Inte sedan 197-talet har så många flyttat som under slutet av 199-talet. Tidigare hade flyttandet avtagit. Den nya flyttvågen hänger samman med att antalet högskoleplatser utökats; många flyttar för att skaffa sig en högre utbildning. Efter avslutade studier blir vissa kvar på studieorten medan andra söker sig till storstäderna för att få relevant arbete. Generellt är högutbildade mer flyttbenägna än lågutbildade. Minskad sysselsättning inom offentlig sektor har också betydelse. Tidigare kunde en familj där en drabbats av arbetslöshet p.g.a. industrinedläggning ändå bo kvar om den andra arbetade inom vård eller omsorg där det ofta fanns sysselsättningsmöjligheter lokalt. Dessa möjligheter är mindre idag samtidigt som minskade bidrag (ex. socialbidrag, A-kassa) kan öka flyttbenägenheten till större orter. Många flyktingar söker sig från andra delar av landet till storstädernas förortskommuner. Resultatet har blivit att den inflyttning till storstäderna som pågått under många decennier nu förstärks. Mycket talar för att miljöbelastningen per person kan vara lägre för boende i storstäder jämfört med i glesbygd. Ett tätare boende kan ge miljömässiga stordriftsfördelar i form av utbyggnad av fjärrvärme och kollektivtrafik. De lokala miljöproblemen kan dock öka med dålig luftkvalitet som en följd av biltrafik och undanträngd natur när infrastrukturen byggs ut. Ekonomi, sysselsättning och miljö Olika branschers förädlingsvärde, antal arbetade timmar och energianvändning i relation till förädlingsvärdet visas i figur. på nästa sida. Efter lågkonjunkturen i början av 199-talet ökade förädlingsvärdet kraftigt inom verkstadsindustrin. Även antal arbetade timmar ökade, men nådde ändå inte upp till de nivåer som rådde före lågkonjunkturen. Energianvändningen i relation till förädlingsvärdet minskade kraftigt under perioden 1993 95. Sammantaget ger detta en fingervisning om att verkstadsindustrin blivit effektivare även ur miljösynpunkt. Förklaringen kan vara en utslagning av företag med sämre prestanda ur exempelvis miljösynpunkt. Vad gäller verkstadsindustrin ligger en del av förklaringen i att tillväxten främst skett inom delbranschen för elektronik- och teleprodukter. Den kännetecknas av högt förädlingsvärde i relation till arbetade timmar och energianvändning. Byggkrisen ledde till en kraftig nedgång i såväl förädlingsvärde som antal arbetade timmar i byggnadsindustrin. Energianvändningen i relation till förädlingsvärdet ökade, men är ändå relativt låg i jämförelse med andra branscher. En stor del av energin kommer dock från fossila bränslen som används för drift av fordon och redskap. Handel och övriga tjänster står för en tredjedel av sysselsättningen i Sverige. Figur.3 Miljöekonomiska profiler för Environmental and economic profiles of handel och övriga tjänster wholesale and retail trade, other service activities Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Samtliga bränslen 1 Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Samtliga bränslen 1 Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider 5 1 15 5 3 35 % offentliga myndigheter public administration 5 1 15 5 3 35 % 1) Här ingår samtliga energivaror som förbränns. Ej kärnbränsle eller koks som används som råvara vid metallurgiska processer ) Exklusive biobränslen Förädlingsvärde och antal arbetade timmar har ökat efter bottennoteringar 1993. Energianvändningen i relation till föräd-lingsvärdet har minskat under 199-talet. Offentliga myndigheter har minskat både förädlingsvärdet och antalet arbetade timmar. Energianvändningen i relation till förädlingsvärdet har minskat något. Tjänster mindre miljöpåverkan Ett sätt att presentera olika branschers bidrag till energiomsättning och miljöbelastning är via miljöekonomiska profiler. Förutom de miljöekonomiska profiler som redovisas i detta kapitel under respektive bransch finns också profiler för handel, offentliga myndigheter och byggbranschen (se figur.3). byggnadsindustrin construction industry Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Samtliga bränslen 1 Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider 6 8 1111618 % De miljöekonomiska profilerna visar översiktligt hur en bransch eller sektor bidrar till ekonomin, sysselsättningen och miljöpåverkan. Ekonomiska förhållanden visas med produktionsvärde och förädlingsvärde, miljöpåverkan genom användning av bränslen, el och fjärrvärme samt utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. I profilerna uttrycks de olika faktorerna i procent av det totala värdet för samtliga branscher i Sverige (den totala svenska ekonomin). För näringar med stort inslag av tjänster, som handel och offentliga myndigheter, är miljöpåverkan relativt liten medan de ekonomiska parametrarna och sysselsättningen är relativt stora. Även byggnadsbranschen, som här inkluderar handel med fastigheter och fastighetsförvaltning, har förhållandevis liten miljöpåverkan i relation till de ekonomiska parametrarna. Miljöpåverkande faktorer Ekonomiska och sociala drivkrafter 31
Figur. Förädlingsvärde 199 96, miljoner kr 1991 års priser Value added 199 96, 1991 prices Arbetade timmar 199 96, 1 -tals timmar Total number of hours worked 199 96 Energianvändning i relation till förädlingsvärdet 199 96, GJ/miljoner kr Energy consumption/value added 199 96 VERKSTADSINDUSTRI OCH ANNAN TILLVERKANDE INDUSTRI Manufacture of machinery and other manufacturing industry Miljoner kr 1 timmar GJ/miljoner kr 3 1 199-91 -9-93 -9-95 -96 BYGGNADSINDUSTRI Construction Miljoner kr 15 1 5 199-91 -9-93 -9-95 -96 1 timmar 3 1 El 1989-91 -93-93 -9-95 GJ/miljoner kr Fjärrvärme Biobränslen Fossila bränslen, torv, sopor m.m. 3 1 199-91 -9-93 -9-95 -96 15 1 5 199-91 -9-93 -9-95 -96 3 1 1989-91 -93-93 -9-95 HANDEL OCH ANDRA TJÄNSTER Wholesale and retail trade, other service activities Miljoner kr 1 timmar GJ/miljoner kr 3 1 199-91 -9-93 -9-95 -96 15 1 5 199-91 -9-93 -9-95 -96 3 1 1989-91 -93-93 -9-95 OFFENTLIGA MYNDIGHETER Public administration Miljoner kr 1 timmar GJ/miljoner kr 3 1 15 1 5 3 1 199-91 -9-93 -9-95 -96 Källa till samtliga diagram: Miljöräkenskaper Rapport 1998:11, SCB 199-91 -9-93 -9-95 -96 1989-91 -93-93 -9-95 Obs! 1993 ändrades beräkningsmetoden för energianvändning, därför visas resultatet både enligt tidigare och ny metod. 3 Miljöpåverkande faktorer Ekonomiska och sociala drivkrafter
Inför ett nytt sekel Många trender inom ekonomi och samhälle under 199-talet var negativa med utslagning av företag och nedskärningar inom offentlig sektor som ledde till kraftigt ökad arbetslöshet. Inom miljöområdet var bilden mer positiv. Utsläppen av många ämnen med negativ miljöpåverkan minskade. Energianvändningen sjönk i förhållande till förädlingsvärde i många branscher. Trots detta kvarstår koldioxidutsläppen där fortsatta insatser behövs. Vid ingången av -talet är den ekonomiska utvecklingen positiv, BNP ökar, liksom export, industrins orderingång och andra centrala mått på den ekonomiska utvecklingen. Även sysselsättningen ökar i flera branscher. Trots en fortfarande relativt hög arbetslöshet, drygt 5 % 1999, märks brist på vissa utbildningsgrupper, framför allt inom teknik, vård och IT. För att belysa några branschers miljöpåverkan i ett hållbarhetsperspektiv redovisas i figur. förädlingsvärde, arbetade timmar och energianvändning samlat. Dessa diagram är exempel på information som kan hämtas från miljöräkenskaperna, dvs. då man sammanställer miljöstatistik med statistik om ekonomisk utveckling. Beräkningarna bygger på nationalräkenskapernas äldre metod, SNA 68. Energianvändningen är ett centralt mått när det gäller att beskriva miljöpåverkan från en bransch. Förädlingsvärdet ger en bild av branschens ekonomiska betydelse. Antalet arbetade timmar är naturligtvis en viktig ekonomisk parameter, men har också stor betydelse för den sociala utvecklingen, inte minst i tider med hög arbetslöshet. Rekordlåga födelsetal Det går ekonomiskt bra för Sverige kring sekelskiftet, men barnafödandet är rekordlågt och befaras sjunka ytterligare. Mycket talar för att det är ett starkt samband mellan ekonomi och barnafödande, dåliga tider lågt barnafödande. 199-talets lågkonjunktur drabbade i särskilt hög grad ungdomar och i synnerhet dem med kort utbildning. Fortfarande är det mycket svårt för dessa att få fasta arbeten, vilket kan leda till att barnafödandet skjuts upp. År 199 hade mer än 165 kvinnor i åldern år fast anställning. Under 199-talet minskade antalet för varje år fram till 1998. Därefter skedde en knapp ökning, men 1999 hade ändå bara 63 av -åriga kvinnor fast arbete. Antalet fast anställda unga kvinnor har alltså mer än halverats under 199-talet. Fler står utanför arbetsmarknaden men fler har också fått tidsbegränsade anställningar. Antalet kvinnor i denna åldersgrupp som studerar har successivt ökat under samma period, men denna förändring är inte lika kraftig. Motsvarande tendenser med färre födda barn, färre med fast arbete och fler som studerar återfinns även bland de lite äldre kvinnorna (5 3 år), men för dessa har utvecklingen inte varit lika dramatisk. Utvecklingen under 199-talet för kvinnor presenteras i figur.. De flesta kvinnor som varken studerar eller har fast anställning har tillfälliga arbeten eller är anmälda som arbetslösa. Figur. Kvinnor 3 år. Antal med fast anställning, antal studerande samt antal födslar, 199 99 Women aged 3. Number in permanent employment, number of students and number of births, 199 99 1-tal 6 5 3 Fast anställda Studerande 1 Födda barn 199 199 199 1996 1998 Källa: Arbetskraftsundersökningarna och Befolkningsstatistiken SCB Fler och friskare gamla Ett mått på hur ekonomi och samhälle utvecklas är den s.k. försörjningsbördan, dvs. totalbefolkningen dividerad med sysselsatta 6 år. Den stora arbetslösheten, ökande antal äldre och många barn från slutet av 198- och början av 199-talets stora barnkullar ledde till att försörjningsbördan steg brant under 199-talet. Den blev till och med högre än den varit innan kvinnorna på allvar kom ut på arbetsmarknaden, med,3 personer att försörja per sysselsatt. Ökat antal sysselsatta kan dock komma att vända trenden mot en lägre försörjningsbörda igen. De äldre (65 8 år) ökar i antal, och därmed kommer även de framtida kostnaderna för bl.a. vård att öka. Andelen äldre med svår eller måttlig ohälsa har dock minskat stadigt med 1 procentenheter per år sedan mitten av 197-talet. Det kommer att medföra att kostnaderna för bl.a. vård inte ökar lika snabbt som många tidigare befarat. Bättre ekonomi sämre för miljön? Befolkningens fördelning på olika åldersgrupper och inkomsternas fördelning har betydelse för belastningen på miljön. Ett gott ekonomiskt läge leder generellt till ökad konsumtion. Detta i sin tur ökar belastningen på miljön i form av exempelvis avgaser från bilar och mer sopor. En undersökning av koldioxidutsläpp från olika hushållstyper visar att äldre (över 65 år) bidrar i mindre grad till koldioxidutsläpp än yngre. Sannolikt spelar även inkomsterna roll då ensamstående, i synnerhet de med barn, också hör till dem som inte bidrar till så höga koldioxidutsläpp. De som inte har råd, behov av eller möjlighet att resa med bil eller flyg bidrar med låga utsläpp av koldioxid. Miljöpåverkande faktorer Ekonomiska och sociala drivkrafter 33
Befolkning och boende Befolkningens storlek, val av bostadsort, boendeformer och livsstilar har betydelse för hur miljön påverkas. Befolkningen 9 milj. vid sekelskiftet Under 19-talet har Sveriges befolkning hittills ökat med ca 3,5 miljoner eller med nästan 7 %. Enligt SCB:s framskrivning av befolkningen väntas den fortsätta att tillväxa i ytterligare fyra decennier och sedan stabiliseras. År beräknas befolkningen nå 9 miljoner och som högst bli 9,6 miljoner omkring år 3. Befolkningstillväxten under 19-talet samt en prognos fram till år 5 framgår av figur.5. Under 3- och -talen beräknas befolkningen minska med drygt 1. I Sverige uppfattas inte befolkningens storlek i sig som ett hot mot miljön. Däremot är ofta miljöbelastningen per invånare större i ett industrialiserat land som Sverige jämfört med många utvecklingsländer där stora befolkningar i sig kan vara grunden till många miljöproblem. Folk bor tätast i södra Sverige samt i och i närheten av större tätorter. Figur.6 visar befolkningstätheten fördelad på sju klasser. Tätaste zoner med ett befolkningsunderlag på minst inom 3 km finns i områden kring Stockholm, Göteborg och Malmö. I de tre storstadsområdena bor i dag,9 milj. människor, 33 % av rikets totalbefolkning, medan dessa områden endast upptar % av landets landareal. I Norrbottens län däremot bor 3 % av befolkningen på % av rikets landareal. Befolkningstätheten i storstadsområdena och i länen framgår av tabell.7 och utvecklingen för olika områden av figur.8. Figur.6 Befolkning inom 3 km Population density 1 5-5 5-5 5-1 1 - - - - 1 5 Figur.8 Befolkningsutveckling områdesvis 195 95 Population growth in groups of counties, 195 95 Index 195 = 1 15 1 13 1 11 1 9 1) Exklusive storstadsområden Källa: Befolkningsstatistik, SCB Storstadsområden Mellersta Sverige 1 Södra Sverige 1 Skogslän 195 196 197 198 199 Sverige är glest befolkat Jämfört med flertalet andra europeiska länder är Sverige mycket glest befolkat. I genomsnitt bor det invånare per km i Sverige. Det innebär att varje invånare i genomsnitt har 5 m. Figur.5 Befolkningstillväxt per decennium 19 9 Population growth by decade, 19 9 Tillväxt i 1-tal 6 5 3 1 PROGNOS Med färgmarkeringar visas det antal invånare som finns inom cirklar med radien 3 km. Kartan är konstruerad genom att en cirkel med 3 km radie förflyttas i små steg över landets yta, Vid varje uppehåll beräknas antalet invånare i cirkeln. 19 9 19 9 19 9 196 69 198 89 Källa: Befolkningsstatistik, SCB 9 9 9 Källa: MR/REN, SCB baserat på befolkningen 1995, SCB 3 Miljöpåverkande faktorer Befolkning och boende
Tabell.7 Arealer och folkmängd, storstadsområden och län 195 och 1998 Area and population by county in 195 and 1998 Län Areal Folkmängd, 1-tal Invån. 1 därav 195 1998 per km km vatten land % 1998 Storstadsområdena 8 1 87 9 366 Stockholm 1 1 65 7 Malmö 317 515 317 Göteborg 3 6 9 78 68 Mellersta Sverige 67 6 1 93 35 35 Stockholms exkl. storstad 3 5 1 158 5 Uppsala 7 3 155 91 Södermanlands 7 8 1 56 Östergötlands 1 9 38 1 39 V:a Götalands exkl. storst. 5 67 73 33 Örebro 9 8 8 75 3 Västmanlands 7 5 58 1 Södra Sverige 5 5 1 558 1 83 35 Jönköpings 11 7 71 38 31 Kalmar 1 37 38 1 Kronobergs 9 1 158 178 1 Gotlands 3 1 59 58 18 Blekinge 3 16 151 51 Skåne exkl. storstadsomr. 1 3 5 66 6 Hallands 6 163 73 5 Skogslänen 311 7 1 733 1 75 6 Värmlands 19 9 8 78 16 Dalarnas 3 7 67 83 1 Gävleborgs 8 85 8 16 Västernorrlands 3 6 8 5 1 Jämtlands 5 9 1 13 3 Västerbottens 59 6 3 58 5 Norrbottens 16 7 1 6 3 Hela riket 5 9 1 7 8 85 1) Inklusive Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Dessa ingår inte i länsuppgifterna Källa: Befolkningsstatistik, SCB Figur.9 Folkmängd i tätorter 1 och glesbygd 188 1995 Urban and rural population in 188 1995 Miljoner invånare 7 6 5 3 1 Tätorter Glesbygd 188 19 19 19 196 198 1) Med tätort avses något förenklat ett område med hussamlingar med högst m mellan husen och med minst invånare Källa: Historisk statistik för Sverige, Del 1, 1969, SCB; Folk- och bostadsräkningen 196, 1965, 197, 1975, 198, SCB; Na 38 SM 91 samt Be16 SM 961, SCB Figur.1 Färdigställda lägenheter 196 98 Completed dwellings 196 98 1-tal 1 8 6 Flerbostadshus Totalt Drygt 8 % bor i tätorter Den nuvarande geografiska befolkningsfördelningen är ett resultat av 1 års kraftig omstrukturering av samhället. Industrins och tjänstenäringarnas utveckling och omvandlingen i jordbruket har medfört en väsentlig omflyttning av befolkningen inom landet. Från skogs- och bergslagsbygd till industri- och utbildningsregioner och från land till stad. Vid sekelskiftet år 19 bodde nästan 7 % i glesbygd, 196 ca 3 % och 1995 bara 16 %. Resten, dvs. 8 %, bodde 1995 inom tätorter, se figur.9. Fritidshus blir permanentbostäder Karakteristiskt för det sena 198-talet är att städernas inflytande tränger ut i den omgivande glesbygden, ofta genom att fritidshusområden övergår till permanenta bostäder. Ur sådana områden framträder nya befolkningskoncentrationer och nya tätorter. Detta är särskilt vanligt kring de större städerna och längs Västkusten. Under 198-talet ökade visserligen glesbygdsbefolkningen för första gången på 1 år men ökningen skedde framför allt i anslutning till storstadsområdena. Bostadsbyggandet har minskat Under 197-talets första del byggdes årligen sammanlagt 1 lägenheter i flerbostadshus och villor i Sverige. Sedan dess har bostadsbyggandet minskat och var som lägst 1998 då sammanlagt 11 5 nybyggda lägenheter färdigställdes, figur.1. Småhus 196 197 198 199 Källa: MR/BY, SCB Ett och ett halvt Gotland till boende Den markyta som upptas av permanentboende i småhus och flerbostadshus inklusive trädgårdar, parkeringsplatser o.dyl. uppgår till 37 hektar. Detta motsvarar drygt hela Gotlands yta. Fritidsboendet upptar 19 hektar. Totalt utgör alltså permanent- och fritidsboendet mer än ett och ett halvt Gotland. Av den totala bebyggda markytan 1,1 miljoner hektar (eller 11 km ) upptas 33 % av permanent- och 17 % av fritidsbebyggelse. Se även tabell.1. Miljöpåverkande faktorer Befolkning och boende 35
Fritidshus 68 fritidshus i Sverige Antalet fritidshus fördubblades från mitten av 196-talet till mitten av 199-talet. Ökningstakten avtog dock stadigt under perioden, figur.11. Tillväxten sker förutom genom nyproduktion också genom omvandling av permanentbostäder till fritidshus. Samtidigt sker dock, speciellt i storstädernas närhet, en omvandling av fritidshus till permanentbostäder. Stora regionala skillnader Nästan halva befolkningen (7 %) har tillgång till fritidshus under några veckor på semestern, genom eget ägande eller på annat sätt. Detta är betydligt mer än i de flesta andra europeiska länder. Tätast ligger fritidshusen i Stockholms län och allra tätast i kommunerna Vaxholm och Värmdö med mer än fritidshus per km. På Västkusten är tätheten störst i kommunerna Tjörn och Öckerö med drygt hus per km. Glesast ligger fritidshusen i Norrbottens län med,3 hus per km. Genomsnittet för riket är 1,6 hus per km landyta. tas att närmare fritidshus ligger inom 1 m från kust eller insjö. Inom en 5 km bred zon längs kusten är antalet fritidshus totalt sett dubbelt så många som permanentbostäderna. Tätorterna ingår då inte i jämförelsen. Figur.1 Fritidshus per 5x5 km-rutor ägda av personer boende i Storstockholm respektive Storgöteborg Second homes owned by people living in Stockholm and Göteborg Antal ägare 1 5 9 1 Boende i Storstockholm Nära 1/ ägs av stockholmare I Stockholmsområdet finns kommuner med närmare 1,5 milj. invånare. 15 fritidshus, dvs. närmare 1/ av alla fritidshus i landet, ägs av personer boende i Storstockholm. Som framgår av figur.1 finns stockholmarnas fritidshus i så gott som hela landet. Storgöteborg består av 11 kommuner med närmare,8 milj invånare. fritidshus dvs. ca 8 % ägs av personer boende i Storgöteborg. Göteborgarnas fritidshus är koncentrerade till Västkusten. Stockholmarna har långt till stugan Genom att stockholmarnas fritidshus är mera spridda över Sverige än göteborgarnas har de i genomsnitt längre resväg till sina fritidshus 13 mil fågelvägen för stugägarna i Storstockholm mot närmare 8 mil för dem i Storgöteborg. Den genomsnittlige fritidshusägaren i Sverige, med sitt fritidshus liggande i Sverige, har 8 mil fågelvägen till fritidshuset. Boende i Storgöteborg fritidshus nära vatten Utifrån uppgifter i samband med fastighetstaxeringarna och vissa undersökningar som SCB har utfört kan uppskat- Figur.11 Antal fritidshus 1963 95 Second homes, 1963 95 1-tal 6 5 3 1 196 197 198 199 1995 Källa: Fritidsbebyggelsen i Sverige 1975/76, LMV; Fastighetstaxeringsuppgifter, SCB Källa: MR/REN, SCB baserat på FASTPAK 96, SCB 36 Miljöpåverkande faktorer Fritidshus
Turism Turismen är en jätteindustri som går in i alla samhällssektorer. Den är därför svår att bedöma och kontrollera vad gäller miljöpåverkan. Många turister och turistnätter Med mer än 665 miljoner internationella resenärer om året (1999) uppskattas turismen utgöra 8 % av världens handel och generera mer än miljoner jobb. Av EU:s BNP står turismen för 5,5 % enligt de första försöken att skatta turismens ekonomiska betydelse. Jämfört med stora turistländer som Spanien och Frankrike har Sverige få turister. Mycket grovt uppskattat kom ca,7 miljoner utländska turister till Sverige 1999, medan Frankrike tog emot 71 miljoner, enligt World Tourism Organization (WTO). Antalet övernattningar på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser under 1998 var 37,5 miljoner och under 1999 nästan miljoner, varav tre fjärdedelar var inhemsk turism. Till denna siffra ska läggas drygt 57 miljoner övernattningar hos släkt och vänner, ca 33 miljoner i egna fritidshus och lägenheter och 1 miljoner i hyrda stugor och lägenheter (1998). Figur.13 visar hur övernattningarna fördelas på typ av boende på kommersiella turistanläggningar. Figur.13 Övernattningar på hotell, campingplatser, stugbyar, vandrarhem i Sverige 1989 98 Tourist nights in Sweden by type of accommodation, 1989 98 Miljoner 35 3 5 15 1 5 Vandrarhem Totalt Stugbyar Hotell Camping 1989-9 -91-9 -93-9 -95-96 -97-98 Naturturism Av de turister som bor på hotell, campingplatser, vandrarhem o.dyl. kommer ca % från utlandet, se figur.1. Även om ungefär 8 % av de utländska turisterna i Sverige i första hand besöker storstäderna märks ett ökat intresse för naturturism. Sverige är speciellt intressant p.g.a. allemansrätten. De som kommit för att huvudsakligen ägna sig åt fiske, vandring, kanotpaddling eller andra naturorienterade aktiviteter uppgick enligt en undersökning gjord av Turistdatabasen (TDB) 1995 till ca 6, varav ca 8 % kom från Tyskland och Danmark. Lika många besökare nämnde naturorienterade aktiviteter eller upplevelser som ett bidragande skäl till att de hade valt Sverige som turistmål. De två kategorierna lade tillsammans ut miljarder kronor/år under sin vistelse här. Markbehov, nedskräpning, slitage Nedskräpning och slitage på mark är ett vanligt problem som förvärras av turismen. Lokala växt- och djurpopulationer kan trängas ut, och turistanläggningar kan förfula landskapet. Okänsligt anlagd infrastruktur för turismen kan på sikt minska attraktionskraften. Turisternas livsstil leder till att t.ex. skog, vatten och vilt utnyttjas mer. Turismens och fritidslivets tillväxt kolliderar allt oftare med behov av mark för odling, naturskydd och lokalt friluftsliv. Aktivitetsturism som utförsåkning kräver röjning av skog och hög vattenförbrukning på skidorter där konstgjord snö behövs. Golf kräver omstrukturering av landskapet över stora ytor och leder till hög vattenförbrukning och användning av konstgödsel och växtgifter. Antalet golfbanor i Sverige har under Miljoner Källa: SCB; SCR (Sveriges campingvärdars riksförbund) Figur.1 Svenskars och utlänningars övernattningar i Sverige 1989 98 Swedish and foreign tourist nights in Sweden, 1989 98 35 3 5 15 1 5 Totalt Svenskar Utlänningar 1989-9 -91-9 -93-9 -95-96 -97-98 199-talet ökat från 3 till 37. Det betyder att ytan ökat från uppskattningsvis 1 65 hektar till 35 hektar, dvs. mer än 6 %. Konstbevattningen kan antas ha ökat i motsvarande grad, liksom konstgödning och behandling med växtgifter. Fritidshusen i Sverige tar upp en markyta på ca 1 77 km. Det är mindre än,5 % av landets yta, men proportionerna blir helt andra om man ser på fritidsbebyggelsen från ett lokalt perspektiv, där den kan ta en stor procent av ytan i anspråk. Säsongsbunden turism påverkar mer Verksamheter som sker under korta säsonger påverkar miljön mer än turism som är utspridd i tiden. Många besökare vid stränder, skidanläggningar och sevärdheter kan leda till slitage, klotter och vandalism. Trafikträngseln kring veckoslut och helger reducerar den lediga tiden och ökar bränsleförbrukning, buller och luftföroreningar. På motsvarande sätt skapar en geografiskt snäv turism ett hårdare tryck, särskilt i känsliga områden som naturreservat, nationalparker, kuststräckor, sanddyner och bergsområden. Miljöpåverkande faktorer Turism 37
Figur.15 Turistövernattningarnas fördelning över Sverige 1999 i absoluta och relativa tal Tourist nights, by region, 1999 Figur.16 Inhemsk turism 1998, syftet med resan. Procent Domestic tourism by purpose, 1998 Affärsresa Fritidsresa Miljoner övernattningar Övre Norrland,9 Mellersta Norrland,5 Norra Mellansverige 5,68 Antal per invånare 5,67 6,6 6,73 Besök/deltagande vid mässa etc. (3%) Konferens etc. (%) Studiebesök (%) Enskild tjänsteresa (37%) Skidåkning (5%) Lugn och ro (7%) Vistelse i fritidshus (19%) Nöje och underhållning (%) Besök hos släkt och vänner (65%) Västsverige 8,16 Sydsverige,7,6 3,71 Ordinarie arbete på annan ort (33%) Totalt 8 miljoner resor Totalt 37 miljoner resor Småland, Öland, Gotland,56 Östra Mellansverige,37 Stockholmsområdet 6,9 Källa: SCB,93 3,86 5,69 Figur.17 Inhemsk turism 1998, transportmedel. Procent Domestic tourism by type of transport, 1998 Tåg (1%) Buss (%) Affärsresa Övrigt (%) Tåg (11%) Buss (7%) Fritidsresa Övrigt (%) Flyg (18%) Bil (6%) Flyg (3%) Bil (77%) Totalt 8 miljoner resor Totalt 37 miljoner resor Källa: TDB (Turistdatabasen), Åre Marknadsfakta Mest turister i väst I absoluta tal tar Västsverige och Stockholmsområdet emot störst antal turister i kommersiella turistanläggningar, men norra Sverige står för störst antal övernattningar inom turismen per invånare i regionen (figur.15). Medeltalet för Sverige var,5 turistnätter per invånare år 1999. (År 1998 var det,). Under 1998 gjordes 8, miljoner inhemska affärsresor och 37 miljoner fritidsresor. Ändamålet med resorna framgår av figur.16. Transporterna allvarlig miljöstörning Turism bygger till stor del på transporter som förbrukar olika former av energi, vilket leder till vitt spridda luftföroreningar. Dessa påverkar inte bara luften i sig, utan också kusthav, insjöar, skog och mark genom atmosfäriskt nedfall av framför allt kväveföreningar. Detta har näringshöjande och försurande effekter. Liknande luftspridda föroreningar genereras också av uppvärmning m.m. i samband med logi. Trafiken medför också buller från bilar, bussar och nöjesfordon, såsom snöskotrar, terrängfordon, motorbåtar och småplan. Bil och flyg förorenar mest. Transporterna inom Sverige sker till 8 % med dessa färdmedel (figur.17). När avfall dumpas från fritidsbåtar och när kolväten släpps ut med avgaserna från motorbåtar förorenas vattnet. Otillräckligt renat avloppsvatten som når hav och sjöar från turistanläggningar kan göra turistfrekventerade badplatser icke-badbara. Miljöanpassad turism Turismen i Sverige kan miljöanpassas och bygga på god naturresurshushållning som tar vara på naturens olika kvaliteter dess skönhet, dess biologiska mångfald och landskapsvariation. De för turism lämpade nationalparkerna och naturreservaten utgör naturturismens grundbultar. Information och utbildning är viktiga i sammanhanget. Hittills har ett -tal informationsanläggningar, s.k. naturum, uppförts för att berika upplevelserna i naturskyddade områden genom djupare kunskaper. 38 Miljöpåverkande faktorer Turism
Markanvändning Hur vi använder marken påverkar bl.a. möjligheterna att: Bevara den biologiska mångfalden, Långsiktigt kunna utnyttja olika naturrerurser och Skydda natur- och kulturlandskapet. Skogsbruket och jordbruket är de näringar som inverkar mest på dessa möjligheter. Markanvändning för industriell verksamhet, tätortsutbyggnad och tätortsliv samt kommunikationsanläggningar av olika slag har också en avgörande inverkan. En tredjedel av Sverige litet påverkad Sveriges totalareal innanför kustlinjen är 5 miljoner hektar. Därav är 1 miljoner hektar land och resten vatten. Ytan av de största sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är sammanlagt närmare 1 miljon hektar. Omkring 7 % av landets yta används för boende och produktion, dvs. utgörs av skogs-, jordbruks-, bostadsoch industrimark. Resterande yta är jämförelsevis litet påverkad. Den upptas av fjäll, berg, myr och sjö. Markens fördelning på olika ägoslag ger en översiktlig bild av dess användning, figur.18 och tabell.19 på nästa sida. Marken används ofta på mer än ett sätt Mark som redovisas som skogsmark i tabell.19 kan samtidigt användas som rekreationsområde eller som renbetesland. Åker och betesmark kan ingå i naturreservat osv. Tabell. visar bl.a. att en tredjedel av Sveriges yta är renbetesområden. Skyddad mark Ungefär 3,8 miljoner hektar, varav 3,1 miljoner hektar landareal, är skyddade områden i form av nationalparker, naturreservat m.m, tabell.. Det motsvarar 8,5 % av hela Sveriges yta. Figur.18 Markanvändningen i Sverige per län 1995/99 Land use in Sweden per county, 1995/99 Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västernorrlands Gävleborgs Dalarnas Uppsala Västmanlands Värmlands Örebro Stockholms Södermanlands Östergötlands Västra Götalands Jönköpings Gotlands Kalmar Hallands Kronobergs Blekinge Skåne Hela riket 6 8 1 BD AC Z Y X W C U S T AB D E O F I H N G K M % Jordbruksmark Skogsmark Bebyggd mark och tillhörande mark Berg, fjäll täkter och övrig mark Myr Vatten 1 Z AC BD Totalareal 5 milj. hektar = 5 k m 1) De fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är inte uppdelade på län Källa: Skogsstatistisk årsbok 1998, Skogsstyrelsen; Lantbruksräkningen 1999, SCB; Vattenareal från LMV Tabell. Några specialområden inom markanvändningen Some specific types of land use Typ av År Total areal 1 Andel av rikets markanvändning 1 ha totalareal % Tätorter 1995 58 1, Nationalparker 1997 6 1, Naturreservat 1997 863 6, Djurskyddsområden 1997 18, Naturvårdsområden 1997 15,5 Renskötselområden 1995 15 33,3 1) Inkl. vattenarealer Källa: Be 16 SM 961, SCB; Na 1 SM 981, SCB; Naturvårdsverket; MR/ REN, SCB O N S M W F T E G K U H X D Y C AB I Miljöpåverkande faktorer Markanvändning 39
Tabell.1 Markanvändning för bebyggelse och anläggning 1995 Land for buildings and roads in 1995 Typ av bebyggelse Totalt Därav i tätorter eller anläggning 1 ha % 1 ha % Permanentbostäder 373 33 18 55 Fritidshus 19 17.. Industrier 77 7 1 Kommunikationer 33 9 61 19 Övrigt 1 15 1 6 1 Totalt 1 1 1 37 1 1) Handel, offentlig service, lantbruksbyggnader m.m. Källa: Markanvändningen i Sverige, Tredje utgåvan, SCB 1998 Med bebyggd mark avser man inte enbart hus och vägar utan även tillhörande trädgårdar, parkeringsplatser och industrins upplagsplatser. Däremot ingår inte tomter som ska bebyggas, täkter, kraftledningsgator osv. Tabell.19 Landarealens fördelning på ägoslag inom län 1995/99, 1 ha Types of land by county circa 1995, 1 hectares Figur. Nybebyggelse innanför 3-meterszonen längs Sveriges västra kust Development in coastal zones along the Western coast of Sweden Antal byggnader Före 191 och okänt år 1915 19 195 9 1935 39 195 9 1955 59 1965 69 1975 79 1985 89 1995 97 tre år Län Ägoslag Total Vatten- Skogsmark Myr Berg Fjäll Åkermark 1 Betesmark 1 Övrig mark landareal areal 1 Stockholms 3 11 77 89 1 136 69 3 Uppsala 1 17 1 15 18 9 699 19 Södermanlands 3 17 9 131 18 87 66 5 Östergötlands 61 59 1 9 115 1 56 17 Jönköpings 75 73 95 3 8 1 7 78 Kronobergs 69 55 1 5 1 66 86 97 Kalmar 73 5 89 19 58 8 1 117 5 Gotlands 13 1 3 86 15 9 31 3 Blekinge 195 3 13 35 11 37 9 11 Skåne 383 65 56 175 1 13 3 Hallands 86 3 1 118 16 81 55 6 Västra Götalands 1 3 18 15 88 69 79 39 1 Värmlands 1 96 15 37 113 9 15 1 757 178 Örebro 61 57 9 18 9 68 85 78 Västmanlands 398 33 7 1 9 59 63 3 Dalarnas 1 1 77 6 6 3 819 Gävleborgs 1 93 156 73 5 7 1 819 153 Västernorrlands 1 73 93 55 6 88 168 16 Jämtlands 65 851 58 917 5 6 9 75 Västerbottens 3 13 913 9 836 7 9 5 5 379 Norrbottens 1 76 15 3 16 1 75 9 891 698 De fyra största sjöarna 9 Hela riket 3 5 95 98 989 77 7 3 61 1 93 3 93 1) I vattenarealen ingår inte havsvikar, de fyra största sjöarna (separat redovisade), vattenytor mindre än,1 hektar och vattendrag med en bredd mindre än 1 m (i Norrland m) Källa: Skogsstatistisk årsbok 1998, Skogsstyrelsen; Lantbruksräkningen 1999, SCB; Vattenareal från LMV 3 5 3 5 1 5 1 5 Västra Götalands län Hallands län Källa: Mi 5 SM 991, SCB Skåne län 195 kom den första strandlagen. Omkring 1975 skärptes lagen och i princip krävs dispens från bestämmelserna för nybyggnation inom strandskyddszonen. Denna zon sträcker sig minst 1 och som mest 3 m in från kust-/ strandlinjen. Enligt figur. var det nedgång i byggandet i 3 m-zonen efter mitten av 197-talet. En jämförelse med byggandet utanför zonen visar dock att nedgången där var ännu kraftigare. Relativt sett har alltså byggandet i zonen närmast kust-/strandlinjen ökat. Bebyggd mark Drygt 1,1 miljon hektar av Sveriges areal är bebyggd. Omkring hälften är bostadsmark permanent- eller fritidsbostäder. En knapp tredjedel används för transporter av olika slag. Tabell.1 visar vad som finns på den bebyggda marken totalt i landet och inom tätorterna. Skogsmarksarealen har ökat Det finns drygt 3 miljoner hektar skogsmark dvs. mark som är lämplig för skogsproduktion. Skogsmarksarealen har ökat med ca,8 miljoner hektar sedan 19-talet. Detta har huvudsakligen skett genom skogsplantering på nedlagd jordbruksmark och, efter dikning, på mossar och torvmarker. Samtidigt har en del skogsmark förlorats bl.a. till tätortsexpansion, fritidsbebyggelse, vägar, kraftledningsgator o.dyl. Förutom produktiv skogsmark finns det 5 miljoner hektar annan trädbevuxen mark, dvs. skog där trädtillväxten är svag, t.ex. trädbevuxna myrar, impediment osv. Jordbruksmarken har minskat Det finns ca 3,5 milj. hektar jordbruksmark (åkermark och betesmark). Detta är ca 9 hektar åkermark och ca hektar betesmark mindre än på 19-talet. Vissa undersökningar visar att av den jordbruksmark som lades ner på 196-talet har 3 % planterats med skog, 1 15 % blivit bebyggd med hus, vägar o.dyl. Återstoden, omkring hälften av den nedlagda jordbruksmarken, har förbuskats och blir också skog med tiden. Markanvändning Miljöpåverkande faktorer
Tätortsytor Stor skillnad i markyta per tätortsbo År 1995 fanns det nästan tätorter i Sverige med en sammanlagd yta på 53 ha (5 3 km ). Totalt upptog tätorterna 1,3 % av landarealen. Den högsta andelen, 1, %, gäller för Stockholms län, och den lägsta i Jämtlands län,, %. Tätast bor man i tätorterna i Stockholms län, med 1 m per tätortsinvånare år 1995. Den största tätortsytan per tätortsinvånare fanns i Dalarnas län med 1 33 m. Genomsnittet för riket var 75 m. Tabell.3. Sedan 196 har tätortsytan ökat med drygt 5 %, samtidigt som tätortsbefolkningen ökat med ca 35 %. Många småorter Förutom tätorterna, där invånarantalet måste vara minst personer, fanns det närmare 8 småorter med mellan 5 och 199 invånare. Småorternas areal är 8 7 hektar (87 km ) och alltså betydligt mindre än tätortsarealen. Genomsnittsarealen per invånare är i småorter 3 1 m mot 75 i tätorter. Allmänt tillgänglig mark har minskat Parker, små skogsdungar, gräsytor och annan öppen mark ger möjlighet för rekreation och naturupplevelser för tätortsborna. Genom att förtätningen av bebyggelsen tar i anspråk trädbeväxta ytor, öppen gräsmark osv. minskar den allmänt tillgängliga marken inuti tätorterna. Samtidigt sker ett tillskott av sådan mark i tätorternas utkanter vid expansionen. Andelen obebyggd mark till större delen tillgänglig för allmänheten av den totala tätortsytan har dock minskat sedan 197 med 7 procentenheter, från % till 37 %, tabell.. Störst har minskningen varit i tätorter med mer än 1 invånare exkl. storstäderna. Dock är drygt en fjärdedel av storstädernas mark obebyggd. Lite grönytor kring Malmö Det är stor skillnad i tillgång på grönytor inom fem km från tätortsgränsen mellan de 1 största tätorterna i landet, se figur.5. Andelen grönyta av totala ytan inom fem km är mindre än 1 % kring Malmö och Helsingborg, och mer än 5 % kring bl.a. Jönköping. Tabell.3 Tätorternas antal, folkmängd och landareal 1995 enligt länsindelningen 1998 Number of communities with + residents, their area and area per resident, 1995, by county (1998 boundaries) Län Antal Tätortsareal, land Tätorts- Hektar Procent av areal per totalarealen inv, m Stockholms 98 67 77 1, 1 Uppsala 5 1 35,1 617 Södermanlands 6 1 7, 691 Östergötlands 9 1 69,1 6 Jönköpings 91 1 785,1 8 Kronobergs 5 1 59 1,5 97 Kalmar 95 18 55 1,7 989 Gotlands 18 3 36 1,1 1 11 Blekinge 6 11 7 3,8 93 Skåne 1 56 6 5,1 58 Hallands 9 18 3,3 871 Västra Götalands 311 79 55,7 67 Värmlands 7 18 1, 965 Örebro 65 31, 895 Västmanlands 6 16 7,7 73 Dalarnas 18 3 67 1,1 1 33 Gävleborgs 87 91 1, 1 16 Västernorrlands 8 8,9 1 3 Jämtlands 5 9 59, 1 9 Västerbottens 7 17 3,3 878 Norrbottens 98 53,3 1 17 Hela riket 1938 5 69 1,3 75 Källa: Markanvändningen i Sverige, 1998 SCB Figur.5 Andel allmänt tillgänglig grönyta av total areal inom 5 km kring de tio största tätorterna Share of public green areas in total area within 5 km of Sweden s 1 largest urban areas Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Västerås Örebro Linköping Norrköping Helsingborg Jönköping Genomsnitt 6 8 1 % Grönyta Övrigt Källa: Markanvändningen i Sverige, 1998 SCB Med allmänt tillgänglig grönyta avses skogsmark, parker, öppen gräsmark, berg i dagen, impediment m.m. och som alla får beträda. Odlad mark och privata tomter ingår ej. Tabell. Den obebyggda markens andel av tätortsytan 197 95 storleksgruppsvis, procent Share of undeveloped land in communities with + residents, 197 95, by size 197 198 199 1995 Tätorter med mindre än 1 invånare 5 6 5 Tätorter med mer än 1 invånare exkl. storstäderna 3 3 31 Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö 31 9 8 7 Samtliga storstäder 38 37 Källa: Markanvändningen i Sverige, 1998 SCB Miljöpåverkande faktorer Tätortsytor 1
Utsläpp och utsläppskällor Utsläpp är en gemensam benämning på ämnen som mer eller mindre ofrivilligt släpps ut i naturen i form av fasta substanser, vätskor eller gaser. Utsläppen kan ske till luft, vatten eller mark. Hur de påverkar naturen varierar bl.a. med deras volym och koncentration, var de hamnar samt hydrologiska och meteorologiska förhållanden. Tabell.6 nedan visar vilka ämnen som släpps ut till luft, vatten eller till hela miljön och vilka verksamheter det gäller. Utsläppta mängder På följande sidor finns mer detaljerade uppgifter om utsläppta mängder av olika föroreningar: försurande ämnen till luft tungmetaller till luft och vatten klimatpåverkande gaser flyktiga organiska ämnen eutrofierande ämnen till vatten. Olika samhällssektorers utsläpp Utsläppen till luft och vatten från olika samhällssektorer och näringsgrenar som skogsbruk, jordbruk, industri, energi, trafik och kommunala reningsverk redovisas i separata avsnitt. Utsläpp och belastning Utsläpp till miljön definieras som avgång av oönskad materia från teknosfären till biosfären. Utsläpp sker till luft, vatten eller mark och avser mängden materia under en viss tidsperiod. Jord- och skogsbruksmark räknas som en del av biosfären. Därmed räknas definitionsmässigt inte hela läckaget från jord- och skogsbruket till utsläpp utan enbart den nettotillförsel som sker genom odlingsåtgärder. Den mängd av en bestämd materia som på viss tid når en recipient, t.ex. en sjö, kallas belastning. Tabell.6 De viktigaste utsläppen och utsläppskällorna Emissions and discharges and their sources Verksamhet Antal Utsläpp till luft Utsläpp till vatten anlägg- Koldi- Svavel- Kväve- Ammo- Flyktiga Dioxin 3 Metaller Syreför- Fosfor ningar 1 oxid dioxid oxider niak organiska brukande ämnen ämnen Uppgiften gäller år 1995 1998 1998 1998 1997 1998 1995 1995 1995 1995 Jord- och skogsbruk 173 Fiskodling 18 Gruvor 8 Industrier: Livsmedel 55 Textil 3 Massa och papper samt grafisk 6 161 Kemisk, petrokemisk och raffinaderier 6 Jord och sten 9 Järn, stål och metall 173 Verkstadsindustri inkl. ytbehandling 973 7 Energiverk: 35 Förbränning 8 Kärn Värmepumpar Småskalig vedeldning Trafik (bil, båt, flyg) exkl. int. bunkring 9 39 11 Kommunal avloppsrening 1 55 1 Avfallsanläggningar Sjukvård Krematorier 1 Totalt årsutsläpp, 1 ton 57 3 8 57 59 13 1 Totalt inkl. bunkring 6 7 65 97 1 1) Antal anläggningar som är tillståndspliktiga enligt miljöskyddslagen ) Exklusive metan 3) Dioxinutsläppen har minskat under 199-talet ) Jordbruket står för 9 % av utsläppen 5 ) Gäller främst zink, inklusive gruvdeponier 6) I utsläppssiffrorna ingår även träindustri 7) Gäller främst zink 8) Exklusive biobränslen 9) Samtliga utsläpp är exklusive internationell bunkring, dvs. bränsle som används till internationell flyg- och sjöfart 1) Inklusive avfallsanläggningar 11) Gäller bly 1) Gäller kvicksilver Källa: Miljödataenheten, Naturvårdsverket; Miljöstatistik, SCB Utsläpp och utsläppskällor Miljöpåverkande faktorer
Tabell.6 ger en översiktlig bild över de viktigaste utsläppen av olika ämnen till miljön. Utsläppssiffrorna är uppskattningar som SCB eller Naturvårdsverket gjort. Till grund för dessa har i vissa fall legat mätningar av utsläppen från industrier och andra anläggningar, men i flertalet fall har schablonberäkningar använts. Branschen svarar för mer än hälften av det totala utsläppet Branschen svarar för mer än 1 % av det totala utsläppet Branschen svarar för mindre än 1 % av det totala utsläppet Utsläpp förekommer CFC och andra ozonnedbrytande ämnen Ingen tillverkning av sådana ämnen förekommer i Sverige All användning av ozonnedbrytande ämnen håller i Sverige på att avvecklas Dessa ämnen förekommer dock bl.a. överallt där kyl-, frys- och andra klimatanläggningar finns Klorerade organiska föreningar Arbete att minska användningen av dessa ämnen pågår och har lett till att både användning och utsläpp minskar. Utsläpp till vatten (forts.) Till hela miljön Verksamhet Kväve Suspen- Klorerade Olja Metaller Över- Radioderade organiska och skotts- aktiva ämnen föreningar fett värme ämnen 1995 1995 1995 1995 1995 Uppgiften gäller år Jord- och skogsbruk Fiskodling 5 Gruvor Industrier: Livsmedel Textil Massa och papper samt grafisk 6 Kemisk, petrokemisk och raffinaderier Jord och sten Järn, stål och metall Verkstadsindustri inkl. ytbehandling Energiverk: Förbränning Kärn Värmepumpar Småskalig vedeldning Trafik (bil, båt, flyg) exkl. int. bunkring 9 Kommunal avloppsrening Avfallsanläggningar Sjukvård 9 Krematorier Totalt årsutsläpp, 1 ton Totalt inkl. bunkring Miljöpåverkande faktorer Utsläpp och utsläppskällor 3
Försurande ämnen till luft Enligt de förslag till delmål för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning som föreligger (januari ) ska utsläppen av svaveldioxid från svenska källor minska med 5% mellan 1995 och 1. Utsläppen av kväveoxider från svenska källor ska minska med 5% mellan 1995 och 1. Försurningen av mark och vatten orsakas dels av naturliga processer och olika åtgärder inom jord- och skogsbruk, dels av nedfall av försurande svavel- och kväveföreningar. De främsta källorna till dessa nedfall är utsläpp till luft av svaveldioxid från i första hand eldning med oljeprodukter och från industriprocesser. Kvävedioxidutsläppen orsakas huvudsakligen av samfärdseln. Sverige har kraftigt minskat de egna svavelutsläppen, figur.7. Det är främst en följd av övergång till olja med lägre svavelhalter. Utsläppen har minskat med ca 1 % sedan 1995. Trots att utsläppen i Sverige har minskat rejält har vi ett relativt stort svavelnedfall. Sverige är här beroende av internationella åtgärder som kan minska svavelutsläppen i Europa. Vägtrafik och annan samfärdsel svarar för ca 8 % av de totala utsläppen av kväveoxider, figur.8. Totalt har utsläppen minskat med ca 1 % sedan 1995. Figur.7 Svaveldioxid till luft från olika utsläppskällor 198 98 Emissions of sulphur dioxide from different sources 1 ton 6 5 3 1 Delmål år 1 Samfärdsel Industriprocesser Förbränning 198-8 -8-86 -88-9 -9-9 -96-98 Källa: Mi 18 SM 991, Naturvårdsverket och SCB Figur.8 Kväveoxider (uttryckt i NO ) till luft från olika utsläppskällor 198 98 Emissions of nitrogen oxides from different sources 198 98 1 ton 6 5 3 1 Delmål år 1 Samfärdsel Industriprocesser Förbränning 198-8 -8-86 -88-9 -9-9 -96-98 Källa: Mi 18 SM 991, Naturvårdsverket och SCB Figur.9 Koldioxid till luft från olika utsläppskällor 199 98 Emissions of carbon dioxide from different sources 199 98 Miljoner ton 1 8 6 199-9 -9-96 -98 Källa: Mi 18 SM 991, Naturvårdsverket och SCB Klimatpåverkande gaser Mobila källor Industriprocesser Förbränning Koldioxidutsläppen minskar inte Koldioxid är en växthusgas liksom klorfluorkolväten (freoner), metan, dikväveoxid, ozon m.fl. gaser. Ökningen av koldioxidhalten i atmosfären antas förstärka växthuseffekten, som på senare år uppmärksammats allt mer som ett globalt problem. Utsläppen av koldioxid har varit relativt konstanta under 199-talet, se figur.9. Koldioxidavgången från eldning med ved och andra biobränslen ingår inte i statistiken, eftersom motsvarande mängd koldioxid binds i träden etc. vid återväxten. Beräkningsunderlaget till figur.7 och.8 om svavel- och kväveutsläppen utgörs dels av emissionsfaktorer för olika bränsle- och drivmedelsslag och förbränningsförhållanden, dels av statistiska uppgifter från SCB om leveranser och förbrukning av bränslen och drivmedel. Vidare har uppgifter från Naturvårdsverket om industrins processutsläpp och vissa utsläpp från samfärdseln använts. Emissionsfaktorerna för svaveldioxid bygger i huvudsak på svavelinnehåll i bränslet. Se källan för detaljerade uppgifter. Beräkningsunderlaget till tabeller och diagram om koldioxidutsläppen utgörs dels av emissionsfaktorer för olika bränsle- och drivmedelsslag och förbränningsförhållanden, dels av statistiska uppgifter från SCB om leveranser och förbrukning av bränslen och drivmedel. Vidare har uppgifter från Naturvårdsverket om industrins processutsläpp och vissa utsläpp från samfärdseln använts. Emissionsfaktorerna för koldioxid bygger i huvudsak på kolinnehåll i bränslet. Se källan för detaljerade uppgifter. Metan en viktig växthusgas Metan bildas vid bakteriell nedbrytning av organiska ämnen. I jämförelse med koldioxid har metan en kortare livslängd i atmosfären. Dess bidrag till den förstärkta växthuseffekten är ungefär 15 % i ett tidsperspektiv på 1 år. De utsläpp som föranleds av människan uppgick 1998 till ungefär 56 ton, se figur.3. Dikväveoxid mest naturliga utsläpp Dikväveoxid beräknas svara för knappt 5 % av växthuseffekten från mänskliga utsläpp. De viktigaste antropogena (mänskliga) källorna är förbränning, Utsläpp och utsläppskällor Miljöpåverkande faktorer
Figur.3 Utsläpp av metan, 1996 98 Emissions of methane from different sources 1996 98 1 ton 3 5 Inrikes transporter Förbränning Avfallsdeponering Jordbruk Figur.31 Utsläpp av dikväveoxid 1996 98 Emissions of N O, 1996 98 1 ton 3 5 Mobila källor Förbränning Industriprocesser Jordbruk Figur.3 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen från olika källor 1998 Emissions of NMVOC, 1998 Övriga transporter (7%) Industri (7%) Övrigt (8%) Bostäder (9%) 15 15 1 5 1996-97 -98 Källa: Na 18 SM 981, Mi 18 SM 991, Naturvårdsverket och SCB Utsläpp av metan från jordbruk bygger på en modell med nationella emissionsfaktorer, medan övriga utsläpp i huvudsak är uppskattningar. Utsläppen av dikväveoxid bygger delvis på emissionsfaktorer anpassade för europeiska förhållanden och är därmed osäkra. 1 5 1996-97 -98 Källa: Mi 18 SM 991, Naturvårdsverket och SCB Lösningsmedel och produktanvändning (3%) Totalt ca 6 ton Vägtrafik (6%) Källa: Mi 18 SM 991, Naturvårdsverket och SCB trafik, gödselanvändning och luftnedfall av kväve. År 1998 uppskattades utsläppen till ca 5 ton, se figur.31. De naturliga utsläppen från mark och vatten beräknas vara mångdubbelt större. Flyktiga organiska ämnen Enligt de förslag till delmål som föreligger ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) från svenska källor minska med 5% till 19 ton per år från 1995 till 1. Klorföreningar hotar ozonskiktet Stratosfärens skyddande ozonskikt minskar till följd av utsläpp av klorerade och bromerade organiska föreningar. CFC-gaser (klorfluorkolväten) är den grupp ämnen som skadar ozonskiktet mest. Användningen av CFC är förbjuden i Sverige sedan 1995. Under lång tid framöver kommer CFC dock att läcka ut från äldre produkter och anläggningar. Utsläpp bidrar till marknära ozon I atmosfärens lägsta skikt bidrar ökande mängder luftföroreningar i form av flyktiga kolväteföreningar (t.ex. bensinångor) och kväveoxider till förhöjda ozonhalter, som framförallt kan vara skadliga för växter. De svenska utsläppen av flyktiga organiska ämnen uppgick 1998 till 6 ton, se figur.3. De största källorna är småskalig vedeldning och transportsektorn. Substanser till vatten Enligt överenskommelse inom HELCOM ska utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med % från 1995 till. Närsalter och syreförbrukande ämnen Närsalter, främst kväve- och fosforsalter, bidrar till övergödningen av sjöar, vattendrag och hav (s.k. recipienter). Även syreförbrukande substanser (som mäts som BOD eller COD) utgör en påfrestning på recipienterna. De dominerande källorna för dessa utsläpp är de kommunala reningsverken och massa- och pappersindustrin. I tabell.33 på nästa sida är utsläppen fördelade efter recipient. Reningsverken står för merparten av kväveutsläppen medan massa- och pappersindustrin dominerar för syreförbrukande substanser. Massa- och pappersfabriker har egna reningsverk medan många, främst mindre, industrier släpper sitt avloppsvatten till de kommunala reningsverken. Utsläpp i egen regi från andra branscher med processindustri, t.ex. kemisk industri och järn- och stålindustrin, av syreförbrukande substanser är marginella medan kväveutsläppen kan vara mera märkbara. Miljöpåverkande faktorer Utsläpp och utsläppskällor 5
Tabell.33 Utsläpp från kommunala reningsverk (KARV) och massa- och pappersindustrin 1998 per havsområde, ton Discharges to water from municipal waste water treatment plants and pulp and paper industry, 1998, by coastal areas, tonnes Kustområde Tot-P Tot-N BOD 7 COD Cr Bottenviken KARV 87 1 3 75 Massa och papper 6 11 7 9 91 Bottenhavet KARV 7 1 556 759 3 83 Massa och papper 17 1 3 33 996 16 518 Östersjön KARV 79 3 753 1 698 11 85 Massa och papper 6 58 7 863 38 987 Öresund KARV 3 1 1 755 3 911 Massa och papper Kattegatt KARV 8 199 1 76 7 866 Massa och papper 16 1 1 1 1 Skagerrak KARV 5 35 183 1 88 Massa och papper Inland KARV 187 11 83 5 363 7 159 Massa och papper 18 1 15 18 58 7 93 Totalt KARV 1998 3 1 376 11 7 58 63 KARV 199 7 5 31 1 5 6 19 Massa och papper 1998 365 3 37 71 98 7 599 Massa och papper 199 1 3 63 9 785 35 Källa: Mi SM 991, Naturvårdsverket och SCB Organiskt material mäts genom syreförbrukning vid nedbrytningen. BOD 7 är den mängd syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning under sju dagar. COD cr mäts som åtgången av syre vid kemisk oxidation. Figur.3 Antropogen kvävebelastning på havet från Idefjorden till Norrtäljeviken 1951, 1985 och 1995 Nitrogen from human activity in Swedish coastal waters, 1951, 1985 and 1995 1951 Industri Deposition på sjö och tätort (13%) (%) Skogsbruk (1%) Avlopp (tätort och glesbygd) (3%) Deposition på sjö och tätort (13%) Industri (6%) Avlopp (tätort och glesbygd) (3%) Totalt 66 ton Deposition på sjö och tätort (1%) Totalt 33 ton Skogsbruk (1%) Skogsbruk (1%) Industri (5%) 1985 1995 Jordbruk (5%) Enskilda avlopp (%) Jordbruk (8%) Enskilda avlopp (%) Jordbruk (5%) Utsläppen har minskat senare år Kväve anses vara det kritiska ämnet i övergödningen av haven. Tillförseln domineras av flodtransporterna, som varierar kraftigt mellan åren i takt med nederbörden. Ett regeringsuppdrag 1996/97 till Naturvårdsverket, Kväve från land till hav, hade som syfte att bedöma förändringarna av den antropogena delen (den del som orsakas av människans aktiviteter) av kvävetillförseln mellan 1985 och 1995. Undersökningen gällde Västerhavet och den mest känsliga delen av Östersjön, dvs. från Norrtäljeviken och söderut. Man kom därvid fram till den bild som visas i figur.3. Jordbrukets Retention: kvarhållande av närsalter i vattensystem och mark genom sedimentation, växtupptag eller processer där mikroorganismer omvandlar bundet kväve till kvävgas. Deposition: nedfall på mark, vatten och vegetation av luftburna ämnen, direkt ur luften eller via nederbörd. andel av belastningen har minskat under perioden från 5 % till 5 %. Till den totala antropogena kvävebelastningen på 5 ton kommer belastning från skogs- och jordbruksmark som för 1995 beräknades till 11 ton. Avlopp (tätort och glesbygd) (33%) Totalt 5 ton Källa: Naturvårdsverket Rapport 735 I figur.3 ges den antropogena kvävebelastningen med hänsyn tagen till retention. Underlaget till figurerna är dels tillgänglig information om punktkällornas utsläpp, dels skattningar om deposition från luften på inlandsvatten och hårdgjorda ytor i tätorter. Dessutom har man använt beräkningsmodeller för bl.a. läckage och retention samt antaganden om normaliserad vattenföring. Siffrorna för 1951 är mycket grova skattningar. 6 Utsläpp och utsläppskällor Miljöpåverkande faktorer
Figur.35 Metallutsläpp från punktkällor och trafik 197 95 Emissions and discharges of heavy metals from stationary sources and traffic 197 95 Ton/år 15 1 5 Ton/år 15 1 5 197/-71 Ton/år 6 15 1 197/-71 197/-71 Ton/år 5 197/-71-85 -9-95 Kadmium -85-9 -95-85 -9-95 Nickel Miljömålet ej uppnått -85-9 -95 TILL LUFT Arsenik Krom Ton/år 1 5 1 5 197/-71 Ton/år 3 1 Ton/år 1 5 1 197/-71 Ton/år 197/-71 5 197/-71 Källa till samtliga diagram: Naturvårdsverket 3 1-85 -9-95 Giftiga metaller Metaller som inte finns naturligt i biosfären är giftiga och kan ge skador på växter och djur. Eftersom de ackumuleras i näringskedjorna innebär de även en hälsorisk för människor. Miljömål delvis uppnådda Metallutsläppen till luft och vatten har minskat kraftigt sedan 197-talet. Enligt tidigare miljömål som fastställts av riksdagen skulle utsläppen av bly, kadmium och kvicksilver minska med 7 % och utsläppen av arsenik, koppar, krom, nickel och zink med 5 % mellan 1985 och 1995. Trots stora minskningar har miljömålen inte klarats vad gäller luftutsläpp av nickel och vattenutsläpp av bly, kadmium, kvicksilver och koppar. Bly Koppar -85-9 -95 Kvicksilver -85-9 -95 Zink -85-9 -95 Ton/år 1 5 1 75 5 5 197/-71 Ton/år 8 6 Ton/år 1 197/-71 8 6 197/-71 Ton/år 3 1 197/-71 TILL VATTEN Arsenik -85-9 -95 Kadmium Miljömålet ej uppnått -85-9 -95 Krom -85-9 -95 Nickel -85-9 -95 Miljömål mellan 1985 och 1995 Ton/år 5 15 1 5 197/-71 Ton/år 5 15 1 5 197/-71 Ton/år 8 6 197/-71 Ton/år 1 5 1 5 197/-71-85 -9-95 Utsläpp av tungmetaller är svåra att kartlägga. Uppgifterna i figur.35 bygger till viss del på schablonskattningar. Siffrorna från 197-talet inkluderar inte spridningen från utomhuslager, avfallsupplag och via dagvatten. De ger dock en uppfattning om utsläppens storleksordning. Betydande utsläpp till luft kommer fortfarande från metallindustrin. Kvicksilverutsläppen till luft kommer främst från krematorier, klor-alkaliindustrin och fjärrvärmeanläggningar. Viktigaste källan för zinkutsläpp till luft är verkstadsindustrin. Metallutsläppen till vatten är stora från gruvavfall och från de kommunala reningsverken. Till reningsverken kommer bly och koppar främst via dagvatten. Massaindustrin är en viktig källa till utsläpp till vatten av bl.a. bly, krom och nickel. Den metallbelastning som alltmer framstår som ett problem beror på användningen av olika produkter och på avfallshanteringen. En stor del av luftutsläppen kommer med vindarna från andra länder; exempelvis finns det höjda halter av nickel i mossa i norra Sverige p.g.a. utsläpp från stora smältverk på Kolahalvön. Kvicksilver kommer från kolförbränning i bl.a. Tyskland. Bly Miljömålet ej uppnått Koppar Miljömålet ej uppnått -85-9 -95 Kvicksilver Miljömålet ej uppnått -85-9 -95 Zink -85-9 -95 Miljöpåverkande faktorer Utsläpp och utsläppskällor 7
Skogsbruk Skogsbruket påverkar naturmiljön och den biologiska mångfalden bl.a. genom: Avverkning Markberedning Skogsplantering Dikning Skogsbilvägar Ungefär två tredjedelar av Sverige är täckt av skog. Tall och gran är de dominerande trädslagen i nästan hela landet. Till undantagen hör fjällbjörksregionen i norr samt ädellövskogarna i landets sydligaste delar. Utvärdering av skogspolitiken Skogsvårdsorganisationen gjorde på uppdrag av regeringen en utvärdering av skogspolitiken under 1997. Nedan redovisas resultat och slutsatser gällande miljömålen. Natur- och kulturmiljöhänsynen är godtagbar enlig skogsvårdslagen i samband med: återväxtåtgärder på 93 % av den undersökta arealen röjning på 89 % och gallring på 97 % av den undersökta arealen. I flertalet bestånd är dock naturvärdena låga redan innan åtgärden utförs. Lövträdsandelen efter röjning och gallring har ökat under senare år. Hänsynen till kulturmiljön är godtagbar på 93 % av föryngringsarealen men värdefulla biotoper som hyser rödlistade arter avverkas. Byggandet av permanenta skogsbilvägar har minskat. I stället byggs vägar av sämre standard och onödigt tätt med risk för negativa miljöeffekter. Biotopskydd och naturvårdsavtal bidrar till att säkerställa värdefulla småbiotoper. Hittills har medlen dock främst använts för att klara de akuta situationerna. Bildandet av naturreservat har ökat och i större utsträckning riktats mot andra delar än de fjällnära områdena. Takten i reservatsbildningen är dock inte tillräcklig för att kunna säkerställa värdefulla naturområden. Skogsägarna, i synnerhet storskogsbruket, är beredda att frivilligt avstå från att bruka områden. (Meddelande 1-1998, Skogsstyrelsen) Miljökvalitetsmål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Produktionsmål Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen ger. Totalt finns det ca 3 miljoner hektar skogsbärande mark i landet. Därav räknas drygt 3 miljoner hektar som produktiv skogsmark (jordmåns- och klimatförhållanden är där tillräckligt gynnsamma för att man med normala brukningsmetoder ska kunna åstadkomma en virkesproduktion på minst 1 m 3 per hektar och år). Ungefär 9 % av den produktiva skogsmarken utnyttjas för skogsbruk. Resten är reservat eller skog som markägaren frivilligt undantar från skogsbruk. Här ingår även skog där det, t.ex. på grund av topografi eller avstånd till väg, tekniskt eller ekonomiskt är olämpligt att bruka skogen. I figur.37 ser man att ungefär hälften av den svenska skogsmarken ägs av privata skogsägare. Skogens funktioner vid sidan om virkesproduktionen har uppmärksammats alltmer under senare år, inte minst till följd av 1993 års skogspolitik där beva- Figur.37 Areal skogsmark 1 fördelad på ägarkategorier 199 98 Area of forest by ownership category Övr. allmänna (7%) Staten (3%) Aktiebolag (39%) Privata (51%) Totalt 3 miljoner hektar 1) Exklusive reservat Källa: Skogsstatistisk årsbok, Skogsstyrelsen Figur.36 Miljöekonomisk profil för skogsbruk Environmental and economic profile of forestry Produktionsvärde Förädlingsvärde Sysselsättning Samtliga bränslen 1 Biobränslen El och fjärrvärme Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider 1 3 5 6 % 1) Här ingår samtliga energivaror som förbränns. Ej kärnbränsle eller koks som används som råvara vid metallurgiska processer ) Exklusive biobränslen Den miljöekonomiska profilen ger en översiktlig bild av hur ekonomiska faktorer och sysselsättning samvarierar med miljöfaktorer som energianvändning och utsläpp. De olika faktorerna uttrycks i procent av det totala värdet för den svenska ekonomin. För mer information se sid. 31! randet av den biologiska mångfalden jämställs med virkesproduktionen. Likaså har skogens betydelse för rekreation fått en mer framträdande roll. Hyggena blir mindre I och med den nya skogspolitiken gavs skogsägarna ökad frihet att använda sig av olika skogsskötselmetoder. Tidigare var slutavverkning (ofta kalavverkning) det klart dominerande sättet att avveckla ett bestånd. Det innebar att alla träd togs bort vid ett och samma tillfälle. Eventuellt kunde ett fåtal fröträd lämnas på lämplig mark. I dag ges bl.a. möjlighet att dela upp avverkningen av ett bestånd på flera tillfällen, genom att exempelvis först hugga en timmerställning för att senare återkomma vid ytterligare ett eller ett par tillfällen. Ännu i slutet av 198-talet kalavverkades ofta stora arealer, speciellt i Norrland. I norra Norrland har hyggenas genomsnittsareal sedan slutet av 197-talet minskat från ca 8 Skogsbruk Miljöpåverkande faktorer