Bebyggelse, säterdrift och landskap

1 Bebyggelse, säterdrift och landskap Projektdeltagare Marie Emanuelsson, jägmästare, skogs- och vegetationshistoriker. Institutionen för skoglig vegetationsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Annie Johansson, arkeolog. Stefan Nilsson, doktorand i kulturgeografi. Inst. för samhällsvetenskap, Avdelningen för geografi & turism, Karlstads universitet. Susanne Pettersson, arkeolog. Nordvärmlands Jakt & Fiskemuseum, Ransby. Eva Svensson, medeltidsarkeolog. Avdelningen för medeltidsarkeologi, Arkeologiska institutionen för medeltidsarkeologi, Lunds universitet. Allmän bakgrund Dalby socken i norra Värmlands län utgör länets, och ett av Sveriges, fornlämningstätaste område, ett faktum som blir ännu tydligare om de i sen tid avsöndrade socknarna Norra och Södra Finnskoga räknas in i Dalby socken. Merparten av fornlämningarna i området är av utmarksbrukskaraktär, och utgörs av fångstgropar för älg och lågtekniska järnframställningsplatser med tillhörande kolningsgropar samt sätrar (fäbodar). Dessa typer av fornlämningar har emellertid av tidigare forskning ansetts vara brukade under sen tid, sammanhörande med en mobil icke-jordbrukande befolkning eller nyttjade av människor bosatta i andra områden. Till följd av dylika antaganden, samt avsaknaden av fasta fornlämningar i form av förhistoriska gravar, har norra Värmland betraktats som ett område där permanent bosättning med en agrar ekonomi funnits endast under medeltid och senare. Under senare år har 15 fångstgropar för älg, 11 kolningsgropar, 19 lågtekniska järnframställningsplatser och 1 säter i området daterats. Dessa dateringar visar att: Fångstgropar för älg anlagts alltsedan yngsta stenålder (ca 3000 f. Kr) och fram i 1600-tal e. Kr. Lågteknisk järnframställningbedrivits under perioden mellersta järnålder (ca 400 e. Kr) 1600- tal e. Kr, med en intensiv produktionsfas under sen vikingatid tidig medeltid. Sätrar nyttjades för bete, odling och slåtter under medeltid och fram i sen tid. Under 1600- och 1700-tal intensifierades säterdriften kraftigt. Genom arkeologiska undersökningar av bebyggelselämningen Skramle, belägen i ett närliggande och likartat område, har emellertid förekomsten av en permanent, agrar bosättning påvisats redan under mellersta järnålder. Liknande resultat har erhållits vid arkeologiska undersökningar av bebyggelselämningen Skinnerud i Dalby socken (se vidare nedan). Genom dessa resultat kan de i området förekommande utmarksbrukslämningarna relateras till en agrar bebyggelse även under järnålder och medeltid i analogi med den historiskt kända situationen. Merparten av utmarksbruket har bedrivits som en del av ett självhushåll, men det har även förekommit produktion för avsalu. I norra Värmland har det främst varit fråga om en överskottsproduktion av lågtekniskt järn under vikingatid tidig medeltid. Produktion av olika utmarksvaror för avsättning på externa marknader under vikingatid tidig medeltid har under senare

2 år belagts för flera områden i norra Europa från Grönland i väster till Ryssland i öster. Denna intensiva produktion för avsalu förefaller gå tillbaka starkt i många områden under 1200-talet, med vissa lokala kronologiska variationer. Denna tillbakagång har möts av de olika lokalsamhällena med olika strategier, vilka endast i begränsad utsträckning har studerats i detalj. I norra Värmland är det möjligt att strategin utgjorts av en expansion i de agrara näringarna såsom säterdriften. Den expansion av säterdriften som kan beläggas under 1600- och 1700-tal kan hänga samman med en ny produktion riktat mot en ny extern marknad. Under 1500-tal och framåt är en regional arbetsfördelning riktad mot de svenska bergsslagerna märkbar. I västra Sverige förefaller man ha specialiserat sig på boskapsskötsel för avsalu till bergsslagsområdena. Problemet gård, säter och utmarksslåtter Ett problem i detta sammanhang är att definiera vad som varit gård respektive säter, eftersom dessa båda kategorier uppvisar många likartade egenskaper. Vid både gårdar och sätrar har det funnits byggnader med många likartade funktioner, och markanvändningen har omfattat såväl odling som bete och slåtter. Hittills har endast det historiskt kända bruket legat till grund för bedömningen av varje enskild enhet om det varit en gård eller en säter, vilket är ett alltför trubbigt instrument. Frågan om de historiskt kända sätrarna etablerats som sätrar eller som gårdar är av fundamental betydelse för tolkningen om det rör sig om en allmän bebyggelseexpansion eller introduktionen av ett nytt markanvändningssystem. Utmarksslåttern, särskilt myrslåttern, spelar en viktig roll i frågan om säterbrukets genes. Denna har, åtminstone historiskt sett, varit integrerad i det historiska systemet med gård och säter. Det har även framförts teorier om att det varit utmarksslåttern som låg till grund för etableringen av säterdrift, och därmed skulle föregå sätrarna i tid. Syfte Eftersom gårdar, sätrar och utmarksslåtter i historisk tid utgjort ett tydligt och sammanhängande system där de olika delarna samspelat, har det bedömts vara av stort intresse att studera en sådan enhet och försöka följa detta system bakåt i tiden. Syftet med detta projekt kan därför sammanfattas: Att studera en skogsbys historia med tonvikt på markanvändning och resursutnyttjande och förändringar av dessa över tid. Undersökningsområde Under 1995-1996 genomfördes en förstudie av ett antal gårdar med tillhörande sätrar i norra Värmland. Studierna innefattade genomgång av äldre kartmaterial, karteringar, pollenanlyser och en arkeologisk provundersökning. Förstudien visade att den lämpligaste undersökningsenheten utgjordes av Backa hemman. Inom Backa hemman är det framför allt tre objekt som är av intresse att undersöka; den övergivna gårdstomten Matsgården i Backa by, den övergivna bebyggelseenheten Skinnerud och bysätern Backasätern. Dessutom har ett antal starrmyrar, lämpliga för myrslåtter, lokaliserats i Backasäterns närområde.

3 Pga. sitt naturnamn kan Backa antas vara en av de äldsta bebyggelseenheterna i Dalby socken, och enligt lokal tradition skall Matsgården vara en av de äldsta gårdarna i byn. Matsgården och Skinnerud är dessutom två av få kända övergivna gårdstomter inom Dalby socken. Skinnerud har, utifrån sitt -rud-namn och sitt topografiska läge nära älvstranden, bedömts tillhöra en andra eller tredje expansionsfas av bebyggelsen i området. Skinnerud var sannolikt ursprungligen en utflyttning från Backa, och har i historisk tid inordnats under Backa i samband med perioder av ödeläggelse. Genom en arkeologisk provundersökning vid Skinnerud påträffades kulturlager, lämningar efter bebyggelse och åkermark som kunde dateras till vikingatid tidig medeltid. Förekomsten av smidesslagg i dessa kulturlager är ett tydligt tecken på att den samtida lågtekniska järnframställningen kan kopplas till den agrara bebyggelsen i området. Backasätern utgör en av de största bysätrarna i Dalby. Säterbyggnaderna har anlagts i områdets ytterkanter, omslutande de olika slåttervallarna. Detta sätt att organisera rummet ger intrycket av att det rör sig om en "fullbebyggd" säter, och kan kontrasteras mot en annan vanlig säterform i Dalby, där olika vallar med byggnader anbragts på rad. Förekomster av husgrunder av ålderdomlig karaktär i anslutning till de sentida husgrunderna och stående byggnaderna på Backasätern antyder att den kringbyggda sätervallen också var den ursprungliga formen. Undersökningsområdet kan sammanfattas vara: Backa hemman/trakt, Dalby socken i Värmlands län, med den övergivna sekundärenheten Skinnerud, byfäboden Backasätern och tillhörande myrslåtterlokaler. Frågeställningar Vid en studie av denna karaktär är det av stor vikt att lösa såväl grundläggande problem som att belysa mer komplexa förhållanden. Detta projekt har valt att fokusera på två huvudproblem kopplade till kronologi respektive funktion. Utredning av de kronologiska förhållandena vid de tre undersökningsobjekten BackaMatsgården, Skinnerud och Backasätern samt för myrslåttern. Detta gäller frågor rörande genes, ödeläggelse och förändrat resurs- och markutnyttjande. Hur uttrycks den vikingatida - tidigmedeltida högkonjunkturen i den lågtekniska järnframställningen i bebyggelselämningarna? Vilka effekter får tillbakagången av denna produktion för bebyggelsen och eventuellt sätrarna? Kan säterdriftens uppkomst relateras till denna tillbakagång för järnframställningen? Eller utgör systemet gård - säter en grundläggande struktur i ur agrar synpunkt marginella skogsområden? Hur påverkas systemet gård - säter av etablering respektive ödeläggelse av en sekundär enhet som Skinnerud? I vilken relation till säterdriften står utmarksslåttern, främst myrslåttern? Föregår den ena den andra, eller ingår myrslåttern i samma system som säterdriften?

4 Belysning av problematiken gård eller säter utifrån olika källmaterial. Är det möjligt att utarbeta kriterier för att skilja och identifiera dessa olika funktioner? Kriterier för identifikation av sätrar har bl a föreslagits vara; förekomst av avfallshögar (eftersom gödsel ej behövs) och förekomst av ett sparsammare fyndmaterial än vid gårdarna (indikerande ett säsongsmässigt nyttjande). Andra kriterier, baserade på den historisktetnologiskt kända brukningsformen, skulle kunna vara: underrepresentation av föremål kopplade till vinteraktiviteter, överrepresentation av kvinnoföremål, makrofossil från växter som brukats vid mejeribearbetning, vårstädning m m. I vilken relation står de olika formerna av markanvändning på sätern respektive gården till varandra, och hur förändras de över tid? Tvärvetenskap Studier kring skogsbygdens utveckling utförs bäst inom ramen för tvärvetenskapliga projekt. I detta projekt kommer fyra discipliner att samarbeta; arkeologi, historisk kulturgeografi, medeltidsarkeologi och skogs- och vegetationshistoria. Målsättningen är att dessa discipliner skall integreras i samband med såväl fältarbeten som mer syntetiserande bearbetningar. Då integreringen av de olika ämnena är av central betydelse kommer projektet att avrapporteras som en syntetisk publikation (se nedan Avrapportering). Utförande Projektet kommer att fokusera på undersökningsobjekten Backa-Matsgården, Skinnerud, Backasätern samt lämpliga myrslåtterlokaler. Det konkreta arbetet på de olika lokalerna kommer att bestå av följande moment: Backa-Matsgården: Inledningsvis karteringen över synliga lämningar och upptagande av provundersökningsytor. Även andra ytor inom Backa by skall inventeras i samma syfte. Fortsättningsvis skall lämpliga objekt/ytor undersökas arkeologiskt. Skinnerud: Fortsatta arkeologiska undersökningar av den lokaliserade bebyggelseenheten. Förutom studier av olika bebyggelsefaser skall även frågan om vilket sätt platsen utnyttjandes på under tider av ödeläggelse belysas. Allmänt om bebyggelselämningarna i Klarälvdalen: Pollenanalys för studium av etablering av bebyggelsen samt markanvändningskaraktär och förändring över tid. För de båda bebyggelseenheterna skall fyndmaterial och huskonstruktioner användas för att diskutera de olika hushållens förhållningssätt vid de olika ekonomiska konjunkturerna och förändringarna i näringsfång. Backasätern: Förfinad kartering och fosfatkartering för mer detaljerade studier av bebyggelselämningar, avfallshögar och markanvändningsanalyser. Arkeologiska undersökningar av enstaka husgrunder och eventuella andra lämningar av förmodad ålderdomlig datering. Pollenanalys för studium av markanvändning och datering. Diskussion av olika kriterier rörande frågan om det går att särskilja en säter från en gård. Gård säter: Försök att relatera bestämda vallar på sätern till bestämda gårdar i byn utifrån äldre kartmaterial för att studera gårdens och säterns interaktion på detaljnivå.

5 Myrslåtterlokaler: Genomgång av tillgängligt (äldre) kartmaterial och domböcker samt inventeringar och torvprovtagningar i fält för att ta fram lämpliga lokaler för pollenanalys. Pollenoch C-14-analyser för dateringar av myrslåtterns initialskede. Tidsplanering Projektet avser att löpa under tre år 1998-2000. Fältarbetet är avsett att utföras under de två första åren, med upp till fyra veckors fältarbete varje år. Avrapportering För de arkeologiska undersökningarna skall tekniska arkivrapporter sammanställas efter varje undersökningstillfälle. Slutrapporten skall utgöras av en integrerad syntes. Den skall avfattas på engelska och tryckas som en separat rapport. Resultaten från projektarbetet skall löpande presenteras på ett lättillgängligt sätt för en bredare publik. Internationellt samarbete Studieområdet för detta projekt utgörs av ett enda hemman, men avsikten är att resultaten från detta projekt skall ligga till grunden för jämförande studier med ett ryskt projekt med likartade frågeställningar. Det begynnande internationella utbytet mellan forskare sysselsatta med frågeställningar kring markanvändning och resursutnyttjande i s k marginalområden visar att det finns många gemensamma eller likartade problem. Detta samarbete ska omfatta både ett utbyte på personnivå med ett visst mått av integrerat samarbete, men också mer jämförande studier. Projektsamarbetet kommer att preciseras närmare i en ansökan till INTAS. Information till allmänheten En viktig roll för moderna forskningsprojekt är information till en bredare allmänhet, populärt kallat "universitetens tredje roll". Ett dylikt arbete är väsentligt för att det skall finnas möjligheter till demokratisk, samhällelig insyn i forskningsvärldens arbeten. Därför kommer en av projektdeltagarna, i samarbete med Jakt- och fiskemuséet i Ransby, att ha som huvuduppgift att på ett lättillgängligt sätt löpande presentera projektets resultat för en bredare allmänhet.

6 Litteratur Cabouret, M. 1989. Esquisse d'une chronologie des etapes de la formation de la vie pastorale en Norvege. (Norsk) Historisk tidsskrift 1/1989, s. 28-37. Emanuelsson, M. 1997. Bosättning, agrarkris och fäbodväsende. Vegetations- och markanvändningshistoria i Läde, Dalarna. Dalarnas forskningsråd Arbetsrapport maj 1997. Hedblom, F. 1945. De svenska ortnamnen på säter. En namngeografisk undersökning. Lund. Johansson, A. 1996. Säter. C-uppsats. Arkeologi-Samhällsvetenskap, Högskolan i Karlstad. Johansson, A. Nilsson, S. Pettersson, S. & Svensson, E. 1997. Bebyggelse och säterdrift i norra Värmland 1995-1996 en förstudie. Arbetsrapport 97:17. Samhällsvetenskap, Högskolan i Karlstad. Kvamme, M. 1988. Pollen analytical studies studies of mountain summer-farming in western Norway. The cultural landscape past, present and future. Red. Birks, H. H, Birks, H. J. B, Kaland, P. E. & Moe, D. Cambridge, s. 349-367. Magnusson, G. Medeltida fäbodlämningar i Ängersjö. I: Arkeologi i fjäll, skog och bygd. 2. Järnålder-medeltid. Red. Hemmendorff, O. Östersund 1989, s. 167-174. Myrdal, J. & Söderberg, J. 1991. Kontinuitetens dynamik. Agrar ekonomi i 1500-talets Sverige. Stockholm. Mörner, A. 1952. Kort oeconoomisk beskrifning öfwer Wermeland åhr 1762. I: Värmland förr och nu 1952. Karlstad, s. 9-152. Nilsson, S. 1996a. Bänteby. Utnyttjande av landskap i norra Värmland. B-uppsats. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet. Nilsson, S. 1996b. Bondemyten och byfrågan. C-uppsats. Kulturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet. Nilsson, Y. 1950. Bygd och näringsliv i norra Värmland. En kulturgeografisk studie. Lund. Pettersson, T. J-E. 1991. Säterbruk särskilt under 1600- och 1700-talen. I: Lima och Transtrand. Ur två socknars historia. 3. Red. Pettersson, T. J-E. Malung, s. 647-713. Sandnes, J. 1991. Utmarksdrift og ressursutnyttelse i Norge i eldre tid. I: Plov og pen. Festskrift til Svend Gissel 4. januar 1991. Köpenhamn, s. 213-221. Segerström, U, Hörnberg, G. & Bradshaw, R. 1996. The 9000-year history of vegetation development and disturbance patterns of a swamp-forest in Dalarna, northern Sweden. I: The Holocene 6,1, s. 37-48. Styffe, H. & Styffe, T. 1989. Sätrar i Dalby. Sysslebäck. Svensson, E. 1995a. Utmarksbruk i norra Värmland. I: Ny giv för värmländsk arkeologi. Värmland förr och nu 1995. Karlstad, s. 133-152. Svensson, E. 1995b. Järnframställning i norra Värmland. Arbetsrapport 95:9, Samhällsvetenskap, Högskolan i Karlstad. Svensson, E. 1997. Forest peasants. Their production and exchange. I: Visions of the past. Trends and traditions in Swedish medieval archaeology. Red. Andersson, H., Carelli, P. & Ersgård, L. Lund & Stockholm, s. 539-556. Szabo, M. 1970. Herdar och husdjur. En etnologisk studie över Skandinaviens och Mellaneuropas beteskultur och vallningsorganisation. Stockholm. Österman, A. 1976. Våtslåtter som den skildras i Nordiska museets uppteckningar. Myrmarker. En bok om bruket av våtmarkerna förr och nu. I: Bygd och natur, s. 32-59.