Kommunikativ språkundervisning



Relevanta dokument
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

Tankar om språkundervisning

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

PRÖVNING Kurs: Grundläggande engelska Kurskod: GRNENG2

Hur förklaras språkstörning?

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

Moderna språk. Ämnets syfte

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Inför prövning i Moderna språk steg 4

Prövning i Moderna språk 2

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Man vill ju inte klaga. Om att framföra och hantera klagomål

Observations- och analysmaterial

Vägskälsdag 2 februari 2014

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2014/2015

Kursutvärderingsformulär

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Auktorisation som tolk

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Att använda strategier för muntlig kommunikation. LS i moderna språk, spanska åk 9

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Presentation av kombiämnen. Modersmål, finska, engelska, matematik och hälsolära

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Livsstil och hälsa - nytt tema i Grön Flagg tidigare tema : Kretsloppet

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Innehållsförteckning

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Svenska som andraspråk

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 8 Ärentunaskolan

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Sagor och berättelser

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Lokal Pedagogisk Planering

Terminsplanering för årskurs 6 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson

Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Kämpingebacken 3 och Kämpingebacken 7

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

Uppgifter talmönster & följder

Kvalitetsanalys. Regnbågens förskola

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Verksamhetsrapport 2012/2013

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Matris för engelska, åk 7-9

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

LIKABEHANDLINGSPLAN. för arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling på.

Transkript:

Kommunikativ språkundervisning Michaela Pörn, michaela.poern@abo.fi Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi

Om språksyn och språklärande Kognitiv syn på språklärande Social syn på språklärande Tidigare betonades språkets form, grammatiska strukturer och språklig korrekthet, medan man numera betonar språkets användning i kommunikation. 2 Från en formalistisk till en kommunikativ språksyn Språkanvändning skapar möjligheter till språklärande och språklärande kan ske under vilken social handling eller aktivitet som helst i interaktion individer emellan (Björk-Willén, 2006, Čekaite, 2006, Firth & Wagner, 2007, Kääntä 2010, Lilja, 2010, Markee, 2000, Slotte-Lüttge, 2005). Språktillägnande är inte endast ett kognitivt fenomen (som inom SLA), utan språk kan tillägnas genom att använda språket i social interaktion (Firth & Wagner, 1997, 2007; Markee 2000) Det finns ingen entydig gräns mellan språkanvändning och språkinlärning (Firth & Wagner, 1997, 1998; Markee 2004) Den förändrade synen påspråklärande öppnar en intressant språkpedagogisk diskussion om vi som lärare kan genomföra språkundervisningen såatt vi skapar mera utrymme för enskilde eleven att aktivt delta i interaktion på målspråket. hur den

Vilka är utmaningarna? Lärarna fokuserar för mycket på ord, uttal och grammatik, istället för att betona den praktiska färdigheten. Eleverna lär sig inte att använda det som de lär sig. Om jag inte följer boken så har jag genast föräldrarna i luren. Man lär sig mycket bättre då man har roligt än i den där boken då man sku bara sitta och skriva hela tiden och inte göra något annat. 333

Vad säger läroplanen? Fokus ligger på att utveckla en språklig repertoar hos eleven som gör det möjligt att använda språket för kommunikativa ändamål. Det handlar om att utveckla unga människors motivation, färdighet och självförtroende i deras möten med nya språkerfarenheter utanför skolan. Syftet med undervisningen i finska är att ge enspråkigt svenska elever sådana kunskaper och färdigheter att de nöjaktigt reder sig i tal och skrift i alldagliga språksituationer... (GGrL, 2004) I den nationella läroplanen synliggörs en kommunikativt inriktad finskundervisning där förmågan att förstå, reagera och svara på tilltal samt våga uttrycka sig på finska betonas. 4

Vad visar aktuell forskning? (t.ex. Pörn & Norrman, 2011; Toropainen, 2008, 2010) LÄSA SKRIVA LÄROBOKEN LÄRARLETT INDIVIDUELL T Lärare talar ofta svenska. 5

Målspråkets roll i språkundervisningen Börja använda målspråket så tidigt och konsekvent som möjligt. Våga, kämpa, ge inte upp. Vad gäller mig så vände jag från svenska till finska från en dag till en annan, alldeles sådär och de förstod nog ingenting... De ser inte alls lika förskräckta ut längre... Det är bara att säga många gånger så till sist förstår de nog. Eleverna behöver inte förstå allt i början. Jag säger det här på svenska nu för att det säkert ska bli klart. Undvik att översätta enkla instruktioner direkt till svenska. Det har jag aldrig tänkt på att jag översätter direkt, eleverna slutar ju att lyssna på den finska versionen om man alltid säger på svenska. 6

Hur kan vi göra språkundervisningen mer meningsfull för eleverna? Öka användningen av elevcentrerat temaarbete Undervisningen är oberoende av traditionella läromedel Olika ämnen integreras till en temahelhet och fokus ligger på såväl språk som innehåll Innehållet i temat kan åskådliggöras och/eller tydligt kopplas till elevernas vardagserfarenheter och intressen Lärarrollen bygger på en förståelse av att vi lär oss interaktivt, av varandra, genom kommunikation och socialt samspel Läraren är igångsättaren, inspiratören och handledaren. Att lära sig språk handlar om att språket ska användas. Dramaövningar stimulerar eleverna att våga uttrycka sig på ett främmande språk. Drama är inte teater, utan ett sätt att tänka, gå in i roll, byta perspektiv och därigenom våga prova på nya saker/bredda sin (verbala och icke-verbala) kommunikationsförmåga. Öka elevutbyten över språkgränsen Klasstandem 7

Drama steg för steg - ett exempel i årskurs 5 Finland, djur och natur Rautatieasemalla färdigskrivna pjäser Marjoja metsässä lokala draman Finsk tradition och kultur Fantoy & HM eleverna kan vara kreativa Aleksis Kivi faktabaserat drama Människan och hälsan Sairaala eleverna kan vara kreativa tillsammans 8

Hur kan vi stötta elevernas användning av målspråket i interaktion i klassrummet? Hur kan vi stötta elevernas förståelse av målspråket? Hur kan vi stötta elevernas produktion på målspråket? 9

Hur kan vi stötta elevernas först rståelse else? - Exempel på lärarens instruktioner Språklig stöttning (verbala strategier) Läraren talar tillräckligt långsamt, enkelt och tydligt, upprepar vid behov, omformulerar och förklarar det obekanta ordet, lägger det i en kontext osv. Icke-språklig stöttning (icke-verbala strategier) Läraren dramatiserar, använder kroppsspråk, gester, miner och konkreta föremål. Diskussion ger mer än rätt svar direkt... 10

Helppo del 1 11 1. Läraren: ensin läksy (1.0) huomenna (.) on <he:lppo läksy> (.) först läxan imorgon är läxan lätt 2. helppo (.) mikä on helppo lätt vad är lätt 3. Stefan: Mytchy 4. Läraren: ei se on paljon nej det är mycket 5. Fredrik: Hjälpläxa 6. Läraren: Mitä Vad 7. Fredrik Hjälpläxa 8. Läraren: ei ap[u se on apuläksy nej hjälp det är hjälpläxa 9. Elev [EI NEJ 10. Nemo: en liten 11. Läraren: vähän (1.0) mutta helppo (.) lite men lätt

Helppo del II 12. Läraren: [la la la: (.) helppo helppo [((går med lätta steg)) 13. Fredrik: Rolig 14. Läraren: no (.) e:i kiva: (0.5) nåja: kivakin mutta helppo on nå inte rolig också rolig men lätt är 15. (3.6) 16. Läraren: [<he:lppo>] (.) sanotaan että (0.5) u:h tämä on raskas lätt man säger att den här är tung [((skriver helppo på tavlan))] 17. [ON VAIKEA Uh: (.) mutta [helppo (.) hopp (.) hepp ÄR SVÅR men lätt [((lyfter upp stol, stönar)) [((lyfter upp stol, lätt)) 18. (0.5) Tomas 19. Tomas: Lätt 20. Läraren: NÅJA: (0.8) helppo läksy lätt läxa 12

Hur kan vi stötta elevernas produktion? - Stöd för förberedd och styrd produktion När ska läraren korrigera och hur? Läraren upprepar genom inbäddad korrigering Bekräftar innehåll och form samtidigt Hevosella 1. Läraren: hei 2. (1.0) 3. Läraren: millä Kalle tuli kouluun med vad kom Kalle till skolan 4. (3.5) 5. Kalle: Hevonen Häst 6. Läraren: Millä med vad 7. Kalle: hevo- (1.0) hevok:- (.) sella hä- medk:- häst 8. Läraren: hyvä (.) Kalle tuli kouluun hevosella (0.5) hyvä bra Kalle kom till skolan med häst bra 13

Kerro vaan yritä 14 1. Läraren: Tomas kerro jotain mitä sinä olet tehnyt (.) minä olen berätta något som du har gjort jag har 2. Tomas: minä olen (1.5) ja:-a du jag har 3. Läraren: kerro vaan yritä berätta bara försök 4. Tomas: (ohörbart) gjort (4.0) ja ha nu int gjort så mytchy 5. Läraren: Suomeksi på finska 6. Tomas: en tiedä jag vet inte 7. Läraren: et tiedä (.) oletko si- yritä kertoa jotain du vet inte har d- försök berätta något 8. Tomas: m- (0.5) minä olen (.) pelaamaan j- jag har gå och spela 9. Läraren: jå:-å 10. Tomas: guitar hero 11. Läraren: jaha: 12. Tomas: minulla on kaverit (.) minun kanssa ja jag har vänner med mig å 13. Läraren: onko nämä ollut (.) sinun luo[nasi har de här varit hos dig 14. Tomas: [kyllä (.) Kalle ja: (1.0) Ja å 15. Rasmus ja: (1.0) ja å: 16. Läraren: jå:-å kiva (.) sinä OSAsit Tomas (0.5) sinä osasit trevligt du KUNde du kunde 17. kertoa mitä sinä olet tehnyt (1.0) hyvä Tomas (.) ja berätta vad du har gjort bra och 18. minä kirjoitan ylös (1.0) mitä sinä olet tehnyt sinä jag skriver upp vad du har gjort du 19. osasit hyvin (0.5) Stefan du kunde bra

Hur kan vi stötta elevernas produktion? - Stöd för oförberedd och fri produktion Läraren ger eleverna tid att försöka producera på målspråket. När och hur fylla i elevens språkliga luckor? Att välja sina strider korrigera språkfel eller inte? Läraren uppmuntrar, berömmer och bekräftar. > Budskapet går fram fast allt inte är rätt... 15

Hur ser tandempartnernas interaktion ut i klassrummet? Muntliga aktiviteter För det mesta andraspråkstalaren som frågar modersmålstalaren Fokus på ordförråd (t.ex. söker efter ett ord) Modersmålstalaren korrigerar inte direkt Skriftliga aktiviteter Andraspråkstalaren frågar Ordförråd och ordval men också uttal, skrivsätt, böjning (mofologi), meningsstruktur (syntax) Modersmålstalaren korrigerar ofta på eget initiativ 16

Lärarens roll i tandemundervisning? Didaktiska utmaningar Hur uppmuntra eleverna att tala tandemspråket? ( språkpolis ) När fylla i elevens språkliga luckor? ( levande ordbok ) När uppmuntra eleverna att använda varandra som expert och resurs? ( stöttare ) Hur engagera bägge parter i textaktiviteter? Hur uppmuntra bägge parter att ta ansvar över samarbetsuppgifterna? 17