Nya värdekedjor i skogen



Relevanta dokument
Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Nya värdekedjor i den nordiska skogen

Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Bioekonomi från ord till handling

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Internationella karriärvägar

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Ekologisk hållbarhet och klimat

BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Industrin är grunden f

Upplägg. Norra Sverige en resurs för hela EU? 1. Uppmärksammat och erkänt. Särskilt anslag : 35 euro extra per invånare och år.

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

Långvarigt nätverksstöd

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Sjöbo. Medlemsmöte 2 mars

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Framtidens järnväg formas idag!

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Ekologiskt fotavtryck

Det nordiska samarbetet

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter.

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

OM GRÄNSHINDERDATABASEN

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

Branschstatistik 2015

Vem är genomsnittsskogsägaren?

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Guidelines Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen

Klimat- bokslut 2010

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen! Presentation av Knäckebrödshult Kommunalt skogsbruk för regional tillväxt och landsbygdsutveckling

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Ur karta Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Lantbrukets effekter på Åland 2014

3. Bara naturlig försurning

Skogscertifierade produkter från SCA

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Resilienta mikroregioner

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU

Nordplus ny programperiod Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv

Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

Kristinehamns hetaste nyhetsblad Mars 2004 Vad har vi på gång? 5 Slutpumpat i Pumpen 6 Vinn vår tävling! 8

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget Östersjöseminarium Stockholm

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Årsstämma Jan Johansson, vd och koncernchef

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Lättfattligt om Naturkultur

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

Biodrivmedel eller mat, eller både och?

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Ett scenario om energiförsörjning

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

ag föret små om Smått

Transkript:

Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005

Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp med nyckelpersoner i nordisk skogsforskning Tre delprojekt Nya inkomstkällor från skogen Öka efterfrågan på trä Skogens roll för att nå klimatmålet Mer förstudie än forskning

Författare till rapporten Sjur Baardsen, INA, UMB, Norge Arto Usenius och Jorma Fröblom, VTT Building and Transport, Finland Staffan Berg och Lars Högbom, Skogforsk, Sverige Bo Jellesmark Thorsen, S&L, KVL, Danmark Karsten Raulund-Rasmussen, S&L, KVL, Danmark

Andel skog i världen Skogen täcker ungefär 49.8 miljoner kvadratkilometer ca 33% av världens totala landyta Av detta utgör ca en tredjedel det boreala skogsbältet

Skogen är viktig i världen 1,6 miljarder människor på jorden är direkt beroende av skogen för sitt uppehälle 350 millioner människor lever i eller nära skogen och är beroende av den Av jordens ursprungsbefolkningar lever 60 miljoner människor i och av regnskogarna i Latinamerika, Sydostasien och Västafrika. 1.2 miljarder människor i utvecklingsländerna använder träd i jordbruket för att producera mat och inkomster

Europeiskt samarbete Integrated Project (IP)- EFORWOOD Technology Platform Innovative and Sustainable use of Forest Resources ERA-net Project Wood Wisdom

Skogen är viktig i Norden Stora skogsarealer Island: 30.000 hektar Norge: 8,7 miljoner hektar Sverige: 23 miljoner hektar Finland: 21 miljoner hektar Danmark: 440.000 hektar

SamNordisk Skogsforskning (SNS) Övergripande målsättning: Främja forskning om skogens mångsidiga funktion i ett hållbart skogsbruk Bistå med rådgivning till NÄJS och Nordiska Ministerrådet i frågor som rör skog och skoglig forskning SNS omfattar skogsskötsel, annan skoglig forskning samt användningen av trä och andra skogliga produkter. www.nordicforestresearch.org

Bilateralt samarbete Sverige-Finland Wood Material Science (20 Milj Euro) Två delprogram - grundläggande forskning - innovativ FoU Huvudsyfte att öka konkurrensförmågan i ett hållbart skogsbruk och i skogsindustrin

Nya inkomstkällor från skogen - upplevelser Jakt Kanotsafaris Älgsafari Bärplockning I städerna finns en betalningsstark målgrupp som vill och kan betala för upplevelser!

Nya inkomstkällor från skogen - samhällsnytta Skogsägaren kan producera virke och samhällsnytta parallellt. Exempel: Rent vatten Energi Binda koldioxid Biodiversitet

Öka efterfrågan på trä Merparten av de plank och brädor som produceras i Norden går till byggnader

Trä är bra, men Inte formstabilt Heterogent, vilket kräver extra marginaler Känsligt för röta och skadeinsekter Brinner

trä kan bli bättre... Behandling med kemikalier som acetylen och naturliga oljor/hartser Värmebehandling som ökar formstabiliteten och minskar vattenupptaget Men minst lika viktigt att marknadsföra trä som det naturliga alternativet

Skogen kan bidra till klimatmålet genom att Producera koldioxidneutral energi (brännved, flis och på sikt även syntetisk diesel) och därmed ersätta fossila bränslen Binda luftens koldioxid i träd, mark och skogsindustriprodukter

Fallstudie i Sverige Skogen i dag svarar för ca 8 % av energitillförseln - merparten från förbränning av lutar i skogsindustrin Skogens andel kan öka till 20-25 % av energitillförseln

Klimatmål kan stå i konflikt med andra miljömål Ökat uttag av biomassa från skogen ökar försurningen Intensiv skogsproduktion missgynnar biodiversiteten Risk för ökat kväveläckage

Skogsmarken är ett viktigt kollager I svensk skogsmark finns tusen gånger mer kol än vad Sverige släpper ut genom förbränning av fossila bränslen per år Viktigt att skogen sköts så att inte markens kolförråd kommer ut i atmosfären

Skogsforskning i de nordiska länderna

Utmaningar Klimatförändring Ökad efterfrågan och konkurrens om råvara Uppnå ekonomisk och miljömässig balans i utnyttjande av skog Attrahera unga forskare till skogssektorn

Förslag till ett offensivt forskningsprogram i tre delar

1. Landsbygdsbaserad näringsutveckling Hur ska skogen skötas för att ge ett lönsamt mångbruk Hur ska man ta betalt för mångbruk

2. Skog, kol och klimat Hur optimera kolinlagringen i skog? Hur klara avvägningen mot andra miljömål? Hur sköta skogsmarken?

3. Ökad användning av trä FoU för att utveckla och förbättra träets egenskaper Ta fram kunskapsunderlag för effektiv och trovärdig marknadsföring av trä

Sammanfattning Skogen är en viktig del av det globala ekosystemet Skogen är en gemensam nordisk angelägenhet Skogen är viktig för Nordens landsbygds-befolkning Mångbruk blir allt viktigare men vem ska betala - och hur? Skoglig forskning är en hörnsten för en konkurrenskraftig skogssektor