Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner. Rekommendation

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner Rekommendation

REDAKTÖR Anneli Heinonen Fjärde reviderade upplagan ISBN 978-952-293-035-4 (häftad) ISBN 978-952-293-036-1 (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2013 Tryckeri: Kommunernas hus, Helsingfors Försäljning: Finlands Kommunförbunds publikationförsäljning www.kommunerna.net/bokhandel Beställningsnummer 509401 Suomen Kuntaliitto Toinen linja 14, 00530 Helsinki PL 200, 00101 Helsinki Puh. 09 7711 Faksi 09 771 2291 www.kunnat.net

Innehåll 1 Principer för uppgörande av kontoplan...5 1.1 Inledning... 5 1.2 Kontosystemet... 5 1.3 Kontoplanen... 6 1.4 Interna poster... 7 1.5 Momsredovisningens krav på kontoplanen... 9 1.6 Elimineringar och rättelser i koncernbokslutet... 10 1.7 Utredningskonton... 11 1.8 Bokföring av rättelser... 11 2 Resultaträkningens konton...12 2.1 Försäljningsintäkter... 12 2.1.1 Allmänt om försäljningsintäkter... 12 2.1.2 Försäljningsintäkter av affärsverksamhet... 13 2.1.3 Ersättningar av staten till fullt belopp... 13 2.1.4 Ersättningar av kommuner och samkommuner... 14 2.1.5 Övriga intäkter från försäljning av prestationer... 16 2.2 Avgiftsintäkter... 16 2.3 Understöd och bidrag... 17 2.4 Övriga verksamhetsintäkter... 18 2.4.1 Hyresintäkter... 18 2.4.2 Övriga verksamhetsintäkter... 19 2.5 Förändring av produktlager... 19 2.6 Tillverkning för eget bruk... 19 2.7 Tilläggsuppgifter för statistiken... 20 2.8 Personalkostnader 21 2.8.1 Löner och arvoden... 21 2.8.2 Lönebikostnader... 22 2.8.2.1 Pensionskostnader... 22 2.8.2.2 Övriga lönebikostnader... 22 2.8.3 Personalersättningar... 23 2.9 Köp av tjänster... 23 2.9.1 Köp av kundtjänster... 23 2.9.2 Köp av övriga tjänster... 25 2.10 Material, förnödenheter och varor... 27 2.11 Understöd... 29 2.11.1 Understöd till hushåll... 29 2.11.2 Understöd till sammanslutningar... 31 2.11.3 Understöd till balansenheter... 32 2.12 Övriga verksamhetskostnader... 32 2.12.1 Hyror... 32 2.12.2 Övriga verksamhetskostnader... 32 2.13 Tilläggsuppgifter för statistiken... 33 2.14 Skatteinkomster... 34 2.15 Statsandelar... 35 2.16 Finansiella intäkter... 37 2.16.1 Ränteintäkter... 37 2.16.2 Övriga finansiella intäkter... 37 3

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner 2.17 Finansiella kostnader... 37 2.17.1 Räntekostnader... 37 2.17.2 Övriga finansiella kostnader... 37 2.18 Avskrivningar och nedskrivningar... 38 2.18.1 Avskrivningar enligt plan... 38 2.18.2 Nedskrivningar... 39 2.19 Extraordinära intäkter och kostnader... 39 2.20 Förändring av avskrivningsdifferens... 40 2.21 Förändringar i reserver... 40 2.22 Förändringar i fonder... 41 3 Balansräkningens konton... 42 3.1 Bestående aktiva... 42 3.1.1 Allmänt om bokföringen av tillgångar bland bestående aktiva [2012]... 42 3.1.2 Immateriella tillgångar... 43 3.1.3 Materiella tillgångar... 44 3.1.4 Placeringar... 47 3.1.5 Förvaltade medel... 48 3.2 Rörliga aktiva... 49 3.2.1 Omsättningstillgångar... 49 3.2.2 Finansieringstillgångar... 51 3.2.2.1 Fordringar... 51 3.2.2.2 Finansiella värdepapper... 53 3.2.2.3 Kassa och bank... 54 3.3 Eget kapital... 54 3.3.1 Grundkapital... 55 3.3.2 Uppskrivningsfond... 55 3.3.3 Övriga egna fonder... 55 3.3.4 Överskott och underskott från tidigare räkenskapsperioder... 59 3.3.5 Räkenskapsperiodens överskott och underskott... 59 3.3.6 Överföringar inom eget kapital... 59 3.4 Avskrivningsdifferens och reserver... 60 3.4.1 Avskrivningsdifferens... 60 3.4.2 Reserver... 61 3.5 Avsättningar... 62 3.5.1 Pensionsavsättningar... 62 3.5.2 Övriga avsättningar... 62 3.6 Förvaltat kapital... 63 3.7 Främmande kapital... 63 3.7.1 Långfristigt främmande kapital... 63 3.7.2 Kortfristigt främmande kapital... 68 3.7.3 Skulder till dottersamfund, samkommuner samt intressesamfund och ägarintressesamfund... 69 4 Konton... 70 Bilaga1: Exempel på registreringskoder i redovisningen... 87 Bilaga 2: Schema för nedskrivningar... 88 Bilaga 3: Bokföringsexempel som gäller fonder... 89 Bilaga 4: Statistikföring av samarbetsområden... 92 4

1 Principer för uppgörande av kontoplan 1.1 Inledning Finlands Kommunförbund ger denna rekommendation om mall för kontoplan i kommunernas och samkommunernas externa bokföring. Mallen har haft samma struktur sedan 1.1.2000. Den svenskspråkiga rekommendationen reviderades senast år 2004. I denna mall för kontoplan har gjorts de ändringar som föranleds av kommunsektionens allmänna anvisningar, lagstiftningen, statistikföringen m.m. Den svenska versionen har också genomgått språkliga revideringar. Mallen för kontoplan är avsedd att tjäna som hjälpmedel vid val av rubriker och numrering av kontona i resultaträkningen och balansräkningen. I mallen beaktas både de grupperingar som behövs för resultat- och balansräkningsschemat och klassificeringarna enligt utgifts- och inkomstslag i den ekonomiska statistiken. De mer specifika kontonamnen, liksom också kontonumreringen i sin helhet är endast riktgivande. Kommunen eller samkommunen kan avvika från kontonamnen och kontonumreringen om det är ändamålsenligt på grund av behovet av information eller det datasystem som används för bokföringen. Syftet är ändå att denna kontoplan i så stor utsträckning som möjligt ska bilda en enhetlig klassificeringsmall för den externa bokföringen i kommunerna och samkommunerna. Den reviderade mallen för kontoplan kan börja tillämpas omgående. [2012] I rekommendationen avses med kommun också samkommun om ingenting annat sägs. 1.2 Kontosystemet Kontosystemet består av en kontoplan och en registreringsplan. Kontoplanen innehåller: en kontoförteckning skriftliga anvisningar om vilka affärshändelser som ska bokföras på respektive konto en beskrivning av sambandet mellan det konto där en affärshändelse har bokförts och bokslutskontot. Registreringsplanen omfattar en redogörelse för hur bokföringen ska utföras rent tekniskt. Till registreringsplanen hör: en förteckning över använda bokföringsböcker en redogörelse för i vilken form bokföringsböckerna finns en redogörelse för hur överföringen från grundböckerna till huvudboken görs en redogörelse för vilka hjälpmedel och metoder som används vid bokföringen en beskrivning av verifikatslagen (verifikatserierna) och hur verifikaten behandlas och i vilken ordningsföljd och på vilket sätt de ska arkiveras. Det är ett minimikrav att kommunen har en kontoplan i skriftlig form för varje räkenskapsperiod och för registreringsplanens del att det finns en förteckning över bokföringsböckerna 5

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner och verifikationsslagen samt information om på vilket sätt de förvaras (BokfL 3 kap. 8 ). Men eftersom det i 2 kap. 10 1 mom. i bokföringslagen ingår ett krav på att bokföringsmaterialet ska bevaras ordnat så att det utan svårighet kan konstateras på vilket sätt databehandlingen har utförts, förutsätter detta i praktiken en mera omfattande dokumentering. Handels- och industriministerit har 26.1.1998 utfärdat ett beslut om de metoder som ska användas vid bokföring (nr 47/1998). Bokföringsnämnden har 1.2.2011 gett en allmän anvisning om bokföringsmetoder och bokföringsmaterial. Avsikten med anvisningen är att definiera de verifikationer som utgör grunden för bokföringen och innehållet i dessa för precisering av god bokföringssed och att ge anvisningar om de metoder som ska användas i bokföringen samt om förvaring av bokföringsmaterialet. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett utlåtande 99/17.5.2011 om tillämpningen av denna allmänna anvisning i kommunerna och samkommunerna. [2012] 1.3 Kontoplanen Enligt 2 kap. 2 2 mom. i bokföringslagen ska den bokföringsskyldige för varje räkenskapsperiod ha en klar och tillräckligt specificerad förteckning över sina bokföringskonton, vilken redogör för kontonas innehåll (kontoplan). Eftersom en kontoplan ska göras upp för varje räkenskapsperiod ska den förses med en anteckning om användningstiden. Anteckningen om användningstiden kan göras till exempel så att när man öppnar ett nytt konto i kontoplanen ger man öppningsdatumet som grunduppgift, eller om det går att ange den första användningsdagen i systemet antecknas denna som öppningsdag. Om kontot tas ur bruk kan det inte avlägsnas från registret förrän räkenskapsperioden går ut. Användningen av kontot förbjuds i stället från ett visst datum. Enligt 2 kap. 10 1 mom. i bokföringslagen ska kontoplanen bevaras minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Affärshändelser som är av olika slag ska ha egna konton. Det kan inte anses vara korrekt att ha blandade konton där man bokför både utgifter och inkomster. Det är inte tillåtet att bokföra skillnaden mellan inkomster och utgifter som nettobelopp. Olika slags betalningsmedel ska ha egna konton (t.ex. fordringar, bankkonton och kontanter). Varje konto ska bibehållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan dock ändras på grund av ändringar som beror på att verksamheten utvecklats, på grund av övergång till ett bättre kontosystem eller av någon annan speciell orsak. Eventuella ändringar i kontoplanen bör göras vid övergången till en ny räkenskapsperiod. En obruten verifikationskedja mellan verifikat och bokslut bör utan svårighet kunna konstateras (audit trail). Kontoplanen kan också innehålla konton på vilka man inte bokför externa affärshändelser och vilka inte tas med i bokslutet. Sådana är bl.a. konton som öppnats för budgetuppföljning eller kostnadsberäkning och som innehåller interna poster, eller konton som gäller vårdtagares medel liksom även sådana hjälpkonton för lönebokföringen som har tagits med i kontoplanen men som står utanför affärsbokföringen. För att vara säker på att materialet ska kunna granskas lönar det sig att i kontoplanen förse ett konto som inte hör till affärsbokföringen med en anteckning om att det inte används i den externa bokföringen. Redovisnings- och kontosystemet i en enskild kommun ska utarbetas med ledningens behov som utgångspunkt och bokföringen ska ge sådan information som är väsentlig för ledningen och beslutsfattandet i kommunen. Inom undervisningsväsendet kan det exempelvis finnas behov av att specificera Material, förnödenheter och varor (skolböcker, skolmaterial o.s.v.) på olika konton rentav rätt noggrant. Däremot passar denna indelning kanske inte inom en annan sektor där något annat kan behöva specificeras. 6

Kontonumrering Kontonumreringen i Kommunförbundets mall för kontoplan är en rekommendation enligt vilken utgifts- och inkomstslagen samt balanskontona förses med en fyra tecken lång kod. För ytterligare specifikation kan man ta i bruk en underkod. Intervallen i kontonumreringen har valts med tanke på eventuella senare behov av att ytterligare specificera kostnads- och intäktsslagen samt balansposterna. Registreringskoder Registreringskoderna bildas av kontonumret i den externa bokföringen och koder för den interna redovisningen. Med hjälp av de interna koderna indelas de ekonomiska transaktionerna i kommunen enligt till exempel ansvarsområde, uppgift, projekt, arbetsobjekt och produkt. Beroende på bokföringsprogrammet kan man skapa interna koder som anger till vilken del av budgeten transaktionen hör, budgetens bindningsnivå, motparten vid en ekonomisk transaktion samt momsgrupp. Exempel på registreringskoder finns i bilaga 1. Klassificeringar i den ekonomiska statistiken Klassificeringarna enligt utgifts- och inkomstslag i Statistikcentralens statistik över ekonomin har slagits ihop med mallen för kontoplan, och därför utarbetas inte längre någon separat publikation för dessa. Uppgiftsklassificeringen för statistiken ges däremot ut separat. I mallen för kontoplan har beaktats klassificeringen enligt utgifts- och inkomstslag i Statistikcentralens statistik över ekonomin. Den så kallade sektorindelningen (staten, kommunerna, samkommunerna och övriga) för försäljningsinkomster, understöd och bidrag samt köp av kundtjänster får man i den ekonomiska statistiken antingen genom att använda en motpartskod i registreringskoden eller genom att för dessa intäkts- och kostnadsslag öppna särskilda konton för sektorindelningen. [2012] 1.4 Interna poster Budgetuppföljningen och bl.a. särredovisningen av affärsverksamhet förutsätter att även interna affärshändelser registreras under räkenskapsperioden på kostnads- och intäktskontona samt på balanskontona i kommunens bokföring. I kommunens bokslut ska de interna posterna dock elimineras från resultaträkningen och balansräkningen. Interna utgifter och inkomster är inköp och försäljning av interna prestationer och interna hyror, interna bidrag, s.k. överföringsposter samt kalkylerade räntor och avskrivningar. Till de interna inkomst- eller utgiftsposterna hänförs också till exempel interna räntor mellan ett kommunalt affärsverk och kommunen, avkastning på grundkapital samt verksamhets- och finansieringsunderstöd till affärsverk. Interna utgifter eller inkomster är däremot inte inkomst- eller utgiftsöverföringar, utgifter som ska aktiveras (en del av de utgifter som bokförts i driftsekonomin flyttas t.ex. till ett investeringsobjekt), tillverkning för eget bruk, lagerförändringar eller överföringar till fonder och reserver (t.ex. överföringar till investeringsreserven, bokföring av avskrivningsdifferenser). Intern fakturering och interna hyror Utgifter och inkomster i den interna faktureringen samt interna hyror har följande kännetecken: 7

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner den interna faktureringen och de interna hyrorna ingår i anslagen eller de beräknade inkomsterna i budgeten faktureringen av interna prestationer baserar sig på ett överföringspris som man har kommit överens om på förhand den förvaltning som är köpare kan påverka mängden prestationer som ska faktureras. För interna utgifter och inkomster öppnas separata konton i bokföringen eller också särskiljs de från de externa affärshändelserna med hjälp av en motpartskod i registreringskoden. Överföringsposter Utgifter och inkomster som överförs är kalkylerade poster som samordnat hänförts till olika uppgifter inom kommunen enligt kalkylerade fördelningsgrunder. Överföringsposterna har följande kännetecken: inkomsterna eller utgifterna ingår varken i anslagen eller i de beräknade inkomsterna i budgeten utgifterna hänförs till uppgifterna i efterhand utgående från de verkliga kostnaderna den förvaltning som svarar för en särskild uppgift kan inte direkt påverka beloppet av de kostnader som överförs till den. Överföringsposterna bör inte registreras på den externa bokföringens konton då de till sin karaktär är kostnadsberäkningsposter. Vid behov kan överföringsposterna redovisas utanför bokföringen. Om överföringsposter ingår i faktureringar eller avräkningar eller i de uppgifter som ges till Statistikcentralen, bör beräkningen av dessa poster grunda sig på realiserade affärshändelser i den externa bokföringen. Kalkylerad avskrivning och kalkylerad ränta Kalkylerade avskrivningar och kalkylerade räntor på anläggningstillgångar är kostnadsberäkningsposter. De bör inte registreras i kommunens externa bokföring. Anslag för kalkylerade kapitalkostnader och motsvarande beräknade inkomster tas inte upp i budgeten. Om de anges per uppgift i motiveringarna till budgeten kan siffrorna tas från till exempel bokföringen över tillgångar bland bestående aktiva. [2012] I interna hyror och övrig intern fakturering som tas upp i bokföringen kan ingå kalkylerade räntor och avskrivningar. De elimineras då samtidigt som de interna posterna, och eventuella aktiverade interna bidrag elimineras i bokslutet. Interna balansposter Interna balansposter tas upp i kommunens bokföring då kommunen har en särredovisad balansenhet (affärsverk som bildats enligt kommunallagen, annan balansenhet eller fond som balansenhet) eller då anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående eller rörliga aktiva innehåller interna bidrag. För de interna balansposter som gäller både den särredovisade balansenheten och kommunens centralbokföring reserveras separata konton i kontoplanen. Elimineringen av interna leverantörsskulder och kundfordringar kan i bokslutet även göras med hjälp av en motpartskod eller reskontror. [2012] Interna balansposter som ska elimineras är fordringar och skulder mellan kommunen och en särredovisad balansenhet samt en grundkapitalplacering i balansenheten eller en åter- 8

betalning av grundkapital från balansenheten. Också interna bidrag som ingår i tillgångarna bland bestående eller rörliga aktiva och avskrivningar på dem ska elimineras när balansenhetens bokslut sammanställs med kommunens bokslut [2012]. Internt bidrag kan uppstå både för en tillgång som kommunen själv producerat och för en tillgång som ursprungligen har anskaffats av en extern leverantör. Om kommunen till exempel överlåter en tillgång till balansenheten till ett högre pris än anskaffningsutgiften uppstår ett internt bidrag som ska elimineras. Enligt realiseringsprincipen noteras endast realiserade utgifter och inkomster i bokföringen. Till anskaffningsutgiften för en tillgång bland bestående aktiva som kommunen själv tillverkat kan man till exempel endast hänföra sådana utgifter som betalas till utomstående. En bokföringsskyldig kan inte ens delvis ta upp sina interna debiteringar eller alternativa intäktsmöjligheter för den egna arbetskraften som en ökning av anskaffningsutgiften i bokföringen och bokslutet. Dessa principer som är förenliga med realiseringsprincipen ingår i Bokföringsnämndens utlåtande 1373/1996. 1 [2012] Till anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående aktiva kan inte hänföras till exempel kostnader för försäljning, marknadsföring eller allmän förvaltning och inte heller kalkylerade andelar av dessa kostnader. Sådana utgifter anges i resultaträkningen som årskostnader. [2012] Det är ändamålsenligt att öppna separata konton per balanspost för interna bidrag som bokförts bland bestående aktiva [2012]. 1.5 Momsredovisningens krav på kontoplanen De redovisningar av moms som skattemyndigheterna kräver ska kunna tas direkt ur huvudbokföringen. Man bör därför sträva efter att bokföra momsen för inköps- och försäljningstransaktioner i delbokföringar som sammanförs till dagboken så, att enskilda verifikat inte bokförs separat på momskontot. I syfte att säkerställa möjligheten att separera, avstämma och granska redovisningsmaterialet ska försäljningstransaktionerna delas upp i huvudbokföringen på separata konton enligt skattesatsen och andra behov av momsspecifikation. I momsdeklarationen anges momsen på försäljningen uppdelad enligt skattesats. Denna kan räknas fram i momskalkylen på basis av försäljningskontonas saldon, varvid den moms som ska erläggas på försäljningen kan bokföras på ett enda huvudbokskonto. [2012] Som uppgifter om omvänd moms på byggtjänster behövs separata uppgifter om försäljning av byggtjänster, köp av byggtjänster samt moms på försäljning av byggtjänster. I fråga om försäljning och köp inom EU behövs separata uppgifter om försäljning av varor till andra EU-länder, försäljning av tjänster till andra EU-länder, köp av varor från andra EUländer, köp av tjänster från andra EU-länder, moms på köp av varor från andra EU-länder samt moms på köp av tjänster från andra EU-länder. [2012] Även inköpsavdrag enligt olika skattesatser kan specificeras på olika huvudbokskonton. Avdragen kan dock i allmänhet särskiljas tillräckligt noggrant också vid nettobokföring på samma utgiftskonto, under förutsättning att transaktionerna inte sammanförs innan de tas upp i bokföringen. Man bör då använda sådana momskoder i bokföringen att man i efterhand utan svårighet kan härleda skattesatsen med hjälp av dem. 1 BokfN 1373/1996 - - Till anskaffningsutgiften räknas inte ett pris som faktureras av utomstående för arbete som utförs av studerande, utan endast de rörliga utgifter som arbetet medfört och en andel av de fasta utgifterna, om dessa utgör ett väsentligt belopp i förhållande till anskaffningsutgiften. Den bokföringsskyldige kan göra interna debiteringar med tanke på den interna redovisningen. - - Sådana debiteringar är dock inte affärstransaktioner och de ska hållas klart isär från affärsbokföringen. 9

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner Om momsen bokförs enligt bruttometoden, reserveras skilda konton i kontoplanen för sådana inkomster och utgifter och eventuella korrektivposter som påverkar den moms som ska redovisas. På så sätt hålls dessa åtskilda från andra likartade inkomster och utgifter och korrektivposter vilka inte påverkar momsens belopp. Vare sig brutto- eller nettoprincipen tillämpas är det önskvärt att man i kontoplanen inom gruppen finansiella konton reserverar separata konton där moms som ska betalas för försäljningen bokförs som skuld, och avdragsgill eller återbärbar moms som ingår i inköpen bokförs som fordran. När räkenskapsperioden löper ut sammanställs momsskulden och momsfordran, och i balansräkningen anges endast skillnaden (antingen bland övriga skulder eller bland övriga fordringar). Moms som ingår i anskaffningsutgiften för tillgångar bland bestående aktiva avdras innan anskaffningsutgiften bokförs, utom i de undantagsfall som det finns bestämmelser om i 114 och 130 i mervärdesskattelagen. Moms på eget bruk och moms på inköp inom verksamhet med avdragsbegränsningar bokförs bland kostnadsslaget för varan eller tjänsten i fråga. Om momsen (t.ex. moms på eget bruk eller måltid som hör till naturaförmån) inte kan hänföras till kostnadsslaget för servicen eller varan i fråga, kan den bokföras bland övriga kostnader. Bokföringsnämnden gav 6.5.2008 en anvisning om bokföringen av mervärdesskatt. [2012] Försäkringsbolagen har ändrat sin ersättningspraxis efter revideringen av momslagstiftningen. På grund av återbäringssystemet för moms har försäkringsbolagen dragit av momsens belopp från den försäkringsersättning som betalas till en kommun. Om ett försäkringsbolag exempelvis betalar en faktura för reparation av en av kommunens bilar som kommit till skada har bolaget i allmänhet endast betalat verkstadsfakturans nettobelopp och skickat en räkning på momsandelen till kommunen. Momsens andel bokförs i kommunen som fordran bland moms som berättigar till återbäring, om det inte är fråga om verksamhet med begränsad återbäringsrätt. 1.6 Elimineringar och rättelser i koncernbokslutet Affärshändelser mellan kommuner och de samfund som hör till den koncern som bildas av kommunen och dess dottersamfund, kan i kommunens bokföring bokföras på särskilda konton som kan användas för elimineringar och rättelser i koncernbokslutet. Om de enskilda interna fordrings- och skuldposterna är få, kan man i bokföringen öppna fordrings- och skuldkonton för varje dottersamfund, samkommun och intressesamfund. Aktier och andelar, lånefordringar och övriga fordringar bland bestående aktiva, kundfordringar, lånefordringar, övriga fordringar och resultatregleringar bland rörliga aktiva samt erhållna förskott, leverantörsskulder, övriga skulder och resultatregleringar bland balansräkningens passiva ska specificeras på följande sätt i noterna till balansräkningen: placeringar/fordringar/skulder till dottersamfund, samkommuner där kommunen är medlem samt till intresse- och andra ägarintressesamfund. Vid eliminering av ömsesidiga fordringar och skulder samt internt innehav kan man använda även leverantörs- och kundreskontrabokföring, balansspecifikationer eller en motpartskod. I den resultaträkning som ska upprättas för koncernbokslutet utför man elimineringarna antingen genom att använda särskilda konton eller genom att förse posterna med en motpartskod. 10

1.7 Utredningskonton Avstämningen av hjälpbokföringarna såsom reskontra- och lönebokföringen mot huvudbokföringen görs med hjälp av utredningskonton. Utredningskontot för utgifter har i mallen för kontoplan placerats bland övriga fordringar i gruppen finansieringstillgångar och utredningskontot för inkomster bland övriga kortfristiga skulder. 1.8 Bokföring av rättelser Om fel uppdagas i bokföringen och bokslutet för tidigare räkenskapsperioder eller om redovisningspraxis ändras, ska rättelser göras genom korrektivposter i bokföringen för den räkenskapsperiod då felet konstateras. [2012] Ändringar i bokslutsprinciper och rättelser av väsentliga fel vilka hänför sig till tidigare räkenskapsperioder görs genom rättelser i posten Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder bland eget kapital. Poster av ringa betydelse som hör till tidigare perioder bokförs i de resultat- och balansräkningsposter till vilka de kan hänföras. Väsentliga rättelser av fel görs alltså inte längre resultatpåverkande utan retroaktivt. När rättelser görs bör väsentlighetsprincipen iakttas (se bl.a. bokföringsnämndens utlåtande 2005/1750). Felaktigheter i uppgifter som gäller pågående räkenskapsperiod bör alltid rättas som resultatpåverkande. Skillnader som uppkommer på grund av periodisering utgör inte felaktigheter i denna bemärkelse, inte heller skillnader i som beror på att avsättningar uppskattats fel. (Se Kommunsektionens allmänna anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner 2010, s. 7 och den allmänna anvisningen om upprättande av balansräkning 2006, s. 6.) [2012] 11

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner 2 Resultaträkningens konton 2.1 Försäljningsintäkter 2.1.1 Allmänt om försäljningsintäkter Bland försäljningsintäkter upptas inkomster av varor och tjänster som är avsedda att säljas till ett pris som i regel täcker produktionskostnaderna. De ersättningar som kommunens affärsverksamhet (bl.a. vatten-, energi-, avfallshanterings-, trafik- och hamnverk, kantin, tvätteri, bilskola och annan motsvarande verksamhet av rörelsekaraktär) tar ut för sina prestationer bokförs dock bland försäljningsintäkter oberoende av om de täcker produktionskostnaderna eller inte. I resultaträkningen noteras endast externa försäljningsinkomster. Den interna försäljningen särredovisas för elimineringens skull på separata konton eller förses med en motpartskod. En försäljningsintäkt bokförs enligt tidpunkten då prestationen överlåts. Från försäljnings- och avgiftsintäkterna avdras försäljningens korrektivposter, som är följande: indirekta skatter som bestäms på basis av försäljningen, t.ex. moms och motsvarande skatter års-, kontant- och motsvarande rabatter och gottgörelser som har direkt anknytning till försäljningen. Dessutom kan man rätta kursdifferenser som sammanhänger med försäljningen och som uppstått till följd av förändringar i valutakurserna. Rättelserna görs enligt bokföringsnämndens gällande allmänna anvisning om bokföring av poster i utländsk valuta. Övriga korrektivposter som har samband med försäljningen, till exempel kreditförluster av kundfordringar och övriga korrektivposter som hör till försäljningen samt indirekta skatter som inte direkt baserar sig på beloppet av försäljningen, till exempel acciser, avdras i resultaträkningen som övriga kostnader. Av de kostnadsposter som hör till försäljningen behandlas försäljningsfrakter och försäljningsprovisioner inte som korrektivposter utan de bokförs inom det kostnadsslag till vilket de kan hänföras. Försäljningsintäkterna ska specificeras enligt momssatsen (fr.o.m. 1.7.2010 23 %, 13 %, 9 %, 0 %, momsfri, försäljning av varor till andra EU-länder, försäljning av tjänster till andra EU-länder, moms på köp av byggtjänster). Beroende på bokföringsprogrammet öppnas antingen ett separat konto enligt inkomstslag för respektive skattesats eller också särskiljs transaktionerna med hjälp av en särskild momskod. [2012] Den sektorindelning enligt inkomstslag som ska göras för den ekonomiska statistiken, dvs. Försäljningsinkomster av staten, Försäljningsinkomster av kommuner, Försäljningsinkomster av samkommuner och Försäljningsinkomster av övriga (t.ex. företag, församlingar, fonder, föreningar och privatpersoner) samt interna försäljningsinkomster görs antingen så att man öppnar separata konton för de olika inkomstslagen eller genom att de specificeras med hjälp av en motpartskod. [2012] Försäljningsinkomster av staten är inkomster av försäljning till staten enligt ovanstående 12

definition av försäljningsinkomster. Sådana försäljningsinkomster är bland annat ersättningar som erhållits enligt principen för full kostnadsersättning, såsom forsknings- och utbildningsersättning för läkare, ersättningar för sjukvård för beväringar, civiltjänstgörare och fångar, ersättningar för utgifter för flyktingar, ersättningar av statskontoret i enlighet med lagen om skada ådragen i militärtjänst, ersättningar för avbytarservice, ersättningar för personlig skuldrådgivning, ersättning för produktion av intressebevakningstjänster (tjänsteförmynderskap), den statliga finansieringen enligt pris per enhet för yrkesutbildning (inkomst enbart för samkommuner, inte kommuner), och övriga ersättningar som är avsedda att täcka alla kostnader. Dessutom ingår i försäljningsinkomster av staten även försäljningsinkomster av affärsverksamhet till statliga verk och inrättningar, liksom även eventuella andra inkomster av försäljning av prestationer till staten. Folkpensionsanstalten klassificeras som socialskyddsfond och räknas därför inte till statliga sektorn. [2012] Försäljningsinkomster av kommuner är bland annat medlemskommunernas ersättningar till samkommuner, övriga ersättningar för samarbete, ersättningar för läroavtalsutbildning vilka erhållits i egenskap av arbetsgivare samt försäljningsinkomster som erhållits genom försäljning av övriga tjänster eller prestationer till andra kommuner. Försäljningsinkomster av övriga är inkomster av försäljning till företag, församlingar, stiftelser, föreningar och privatpersoner, även Folkpensionsanstalten. Som försäljningsinkomster räknas även de ersättningar för måltider som personalen betalar och de ersättningar för företagshälsovård som betalas av företagare och andra som för egen räkning utför arbete i kommunen enligt 14 1 mom. 8 punkten i folkhälsolagen. Försäljningsinkomster är också den ersättning som Folkpensionsanstalten betalar till kommunen enligt 29 2 mom. i sjukförsäkringslagen för kostnader för företagshälsovård som Folkpensionsanstalten skulle vara skyldig att betala till företagare och andra som utför arbete för egen räkning (inte ersättningar för anordnande av företagshälsovård för kommunens/samkommunens egen personal, vilka hör till inkomstslaget Understöd och bidrag). [2012] Interna försäljningsinkomster är inkomster av försäljning till ett annat uppgiftsområde eller en annan enhet inom kommunen, inklusive inkomster av försäljning till kommunens egna affärsverk. 2.1.2 Försäljningsintäkter av affärsverksamhet Intäkter av affärsverksamhet bokförs bland försäljningsintäkter. Bland försäljningsintäkterna upptas också anslutningsavgifter som inte kan återbäras. I stället för att indela intäkterna av affärsverksamhet enligt intäktsslag såsom i denna mall för kontoplan, kan intäkterna särskiljas med hjälp av ansvarsenhets- eller uppgiftskoder. Då räcker det antagligen med att ha försäljningsintäkter och anslutningsavgifter som intäktsslag. 2.1.3 Ersättningar av staten till fullt belopp Statlig finansiering enligt pris per enhet (i samkommun som bedriver undervisningsverksamhet) [2012] Den finansiering enligt pris per enhet för driftskostnader (inkl. finansiering för läroavtalsutbildning) som betalas till en samkommun som bedriver undervisningsverksamhet (yrkesutbildning, yrkeshögskola och gymnasium). I samkommunen bokförs finansieringen på detta konto [2012]. De utbildningsersättningar som kommunen får för läroavtalsutbildning i egenskap av arbetsgivare (t.ex. den samkommun som anordnar utbildningen betalar ersättning till kommunen) bokförs däremot bland övriga försäljningsintäkter. [2012] 13

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner Kostnaderna för läroavtalsutbildningen, liksom också köp av utbildning som hör till läroavtalsutbildningen (t.ex. teoretisk utbildning) av andra utbildningsproducenter, bokförs bland kostnadsslagen för respektive uppgift. [2012] Statlig ersättning till universitetssjukhus för utbildning och forskning [2012] Ersättning för kostnader för läkar- eller tandläkarutbildning och forskning, vilken betalas till en samkommun som är huvudman för ett universitetssjukhus. Vid behov kan man öppna skilda konton för utbildningsersättningar och forskningsfinansiering. [2012] Statlig ersättning för utbildning till andra social- och hälsovårdsenheter [2012] Ersättning för kostnader för läkarutbildning eller hälsovetenskaplig forskning, vilken betalas till en samkommun som inte är huvudman för ett universitetssjukhus eller till en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården [2012]. Ersättningar för avbytarservice Bland ersättningar för avbytarservice bokförs de statliga ersättningar för administration av avbytarservice och avbytarverksamhet som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt betalar. Tillsynsersättningar inom veterinärvården [2012] Ersättning för tillsynsuppgifter som regionförvaltningsverket mot faktura betalar till kommunen med stöd av lagstiftningen om veterinärvård. [2012] Hemkommunsersättningar av staten Till hemkommunsersättningar av staten hör statliga ersättningar för elever som saknar hemkommun eller som har sin hemort i landskapet Åland. [2012] Ersättningar enligt integrationslagen Hit hör ersättningar som betalas enligt lagen om främjande av integration (1386/2010), både kalkylerade ersättningar och sådana som betalas enligt de verkliga kostnaderna. Kalkylerad ersättning betalas för anvisande till kommuner, vägledning, rådgivning och annan integrationsfrämjande verksamhet. Olika ersättningar kan specificeras på olika konton enligt behovet av uppföljning. [2012] Övriga ersättningar Ersättningar till en kommun som ingått avtal med en statlig rättshjälpsbyrå om tillhandahållande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten och statliga ersättningar för valkostnader i president- och riksdagsvalet bokförs bland Övriga ersättningar [2012]. Konsumentverkets ersättning till kommunen för ekonomi- och skuldrådgivning bokförs bland Övriga ersättningar. Ersättning betalas till kommuner som ingått avtal med närings-, trafik- och miljöcentralen. 2.1.4 Ersättningar av kommuner och samkommuner Hemkommunsersättningar Som hemkommunsersättningar bokförs de inkomster av hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som framgår av den månatliga spe- 14

cifikationen av statsandelen för kommunal basservice och eventuella kompletterande hemkommunsersättningar som kommunen får av en annan kommun på basis av ett avtal mellan kommunerna. Som hemkommunsersättningar bokförs också ersättningar som en samkommun får av någon annan kommun än en medlemskommun för sådana social- och hälsovårdstjänster som inte produceras på basis av ett samarbetsavtal mellan kommunerna. [2012] Hemkommunsersättningar som en persons nya hemkommun tagit ut av den tidigare hemkommunen på basis av ändringen i lagen om hemkommun kan med fördel följas upp i bokföringen på ett eget konto, till exempel Hemkommunsersättningar från tidigare hemkommun eller genom användning av någon intern kontokod. Om den nya hemkommunen tillhandahåller tjänster genom en samkommun och samkommunen fakturerar den tidigare hemkommunen direkt, har också samkommunen skäl att bokföra intäkterna på detta sätt. [2012] Som hemkommunsersättningar bokförs också ersättningar från någon annan kommun än en medlemskommun eller från en annan samkommun för ett sjukvårdsdistrikt vilka betalats för vården av en patient (Hälso- och sjukvårdsl 58 ) 2 [2012]. Medlemskommunernas betalningsandelar och ersättningar till samkommunen En ersättning som en samkommuns medlemskommun betalar till samkommunen enligt fakturering som grundar sig på antalet prestationer eller ersättande prestationer (t.ex. invånarantal), upptas i samkommunens bokföring som ersättning eller betalningsandel av medlemskommun. Som ersättning av medlemskommuner bokförs också de utjämningsavgifter för överstora vårdkostnader som en samkommun för specialiserad sjukvård tar ut separat. Beträffande finansieringen av samkommunens investeringar bör i grundavtalet tillräckligt detaljerat avtalas hur en medlemskommuns andel av samkommunens investeringar ska behandlas. En medlemskommun delta i anskaffningsutgiften för en investering genom internt tillförda medel, en finansieringsandel eller en kapitalplacering. 3 Om medlemskommunen deltar genom internt tillförda medel innebär det att betalningsandelen ingår i priset på de tjänster som samkommunen säljer. Deltagande genom en finansieringsandel innebär att medlemskommunens betalningsandel avdras i samkommunen som finansieringsandel för anskaffningsutgiften för anläggningstillgången (finansieringsunderstöd). Om medlemskommunandelarna av en investering avdras från anskaffningsutgiften förutsätter det ett avtal mellan medlemskommunerna, eftersom medlemskommunernas kapitalfinansiering i samkommunen i detta fall inte beaktas när samkommunens grundkapital indelas i medlemskommunandelar. I praktiken är det vanligast att medlemskommunerna deltar i finansieringen av investeringarna genom en kapitalplacering som noteras i medlemskommunen som en ökning av samkommunsandelen. Om samkommunens investeringar finansieras med främmande kapital bör man i grundavtalet också avtala om huruvida medlemskommunerna deltar i finansieringen av återbetalningen av det främmande kapitalet genom kapitalplaceringar eller om kostnaderna för återbetalningen räknas in i till exempel priset på tjänster. 2 Se Kommunförbundets cirkulär 30/80/2011: Kommunfakturering enligt 58 i hälso- och sjukvårdslagen [2012]. 3 De alternativa metoderna baserar sig på kommunsektionens utlåtande nr 15/1997. Alternativen är: 1. Medlemskommunens betalningsandel räknas in i priset på de tjänster som samkommunen säljer. 2. Medlemskommunens betalningsandel behandlas som understöd i resultaträkningen. 3. Medlemskommunens betalningsandel avdras som finansieringsandel från anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar (finansieringsunderstöd). 4. Medlemskommunens betalningsandel behandlas som en kapitalplacering. 15

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner (Bestämmelserna om ekonomi i samkommunernas grundavtal har behandlats bland annat i Finlands Kommunförbunds cirkulär nr 20/1999) [2012]. Övriga samarbetsersättningar Bland övriga samarbetsersättningar bokförs de ersättningar som kommunen får av en annan kommun för sådant avtalsbaserat samarbete som avses i 76 kommunallagen, till exempel ersättningar som värdkommunen får av avtalskommunerna för avtalsenlig verksamhet [2012]. 2.1.5 Övriga intäkter från försäljning av prestationer Intäkter från företagshälsovård [2012] Bland intäkter från företagshälsovård bokförs ersättningar som kommunen eller samkommunen tar ut för företagshälsovårdstjänster. Bland intäkterna bokförs även ersättningar via Folkpensionsanstalten för företagshälsovårdstjänster som tillhandahålls för företagare (bl.a. lantbruksföretagare) och andra som utför arbete för egen räkning där den totala ersättningen fördelar sig på det sätt som avses i 29 a i sjukförsäkringslagen, dvs. jämnt mellan Folkpensionsanstalten och företagaren. Folkpensionsanstalten betalar enligt sjukförsäkringslagen 50 % av de nödvändiga och skäliga kostnaderna för en företagares företagshälsovård, men det finns ett maximibelopp som fastställs per företagare. Därför kan den kostnad som orsakas hälsocentralen bli större än 50 %. De verkliga kostnader som företagshälsovårdstjänsterna ger upphov till bör faktureras till fullt belopp, både när det gäller arbetsplatsbesök och annan verksamhet i enlighet med lagen om företagshälsovård. [2012] Ersättningar från Folkpensionsanstalten för anordnande av företagshälsovård för kommunens eller samkommunens egen personal bokförs däremot bland inkomstslaget Understöd och bidrag [2012]. Övriga försäljningsintäkter Bland övriga försäljningsintäkter bokförs andra än de poster som har räknats upp ovan bland olika försäljningsintäkter. Här bokförs till exempel utbildningsersättningar som kommunen fått för läroavtalsutbildning i egenskap av arbetsgivare, måltidsersättningar som personalen betalar, övriga intäkter av bland annat försäljning av varor och tjänster (t.ex. full kostnadsersättning från obligatoriska försäkringar, ersättningar för tandtekniska kostnader, kommunen säljer tillgångar som bokförts som årskostnad m.m.). [2012]. 2.2 Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter är klientavgifter och andra avgifter för sådana varor och tjänster vilkas pris inte är avsett att täcka produktionskostnaderna i sin helhet eller vilkas pris bestäms utgående från kundens betalningsförmåga. Ofta finns det bestämmelser om grunden för avgifterna i lag eller förordning. Sådana avgiftsintäkter är till exempel klientavgifter inom hälso- och sjukvården, till exempel poliklinikavgifter och avgifter för vårddagar (inte ersättningar för tandtekniska kostnader som är försäljningsinkomster) samt jouravgifter, olika slags serviceavgifter inom socialväsendet, terminsavgifter, avgifter för planering och mätningsförrättningar, avgifter för byggnadstillsyn och inspektion (t.ex. avgifter för åtgärdstillstånd, rivningslov och tillstånd för miljöåtgärder), parkeringsavgifter och avgifter för avbytarservice. [2012] 16

Avgiftsintäkter är däremot inte till exempel måltidsersättningar som tas ut av personalen eller kunder och inte heller ersättningar för elevarbeten eller avgiftsbelagd serviceverksamhet vilka tas ut av kunder, även om de i vardagligt tal kallas avgifter och ersättningen inte täcker produktionskostnaderna. Sådana ersättningar utgör försäljningsintäkter (se kapitel 2.1.1 Allmänt om försäljningsintäkter). [2012] För den ekonomiska statistiken ges uppgifter om följande avgiftsintäkter separat: [2012] Avgifter för läkartjänster inom primärvårdens öppenvård (exkl. tandvård) års-, besöks- och jouravgifter (KlientavgiftsF 7 ) [2012] Klientavgifter för anstaltsvård inom den specialiserade sjukvården Klientavgifter för dagkirurgi inom den specialiserade sjukvården [2012] Avgifter för byggnadstillsyn/byggnadsinspektion Parkeringsavgifter Avgifter för avbytarservice. Avgiftsintäkterna specificeras enligt momssats och andra specifikationsbehov (moms 23 %, 13 %, 9 %, 0 %, momsfri). Beroende på bokföringsprogrammet öppnas antingen ett separat konto enligt inkomstslag för respektive skattesats eller också särskiljs transaktionerna med hjälp av en särskild momskod. [2012] 2.3 Understöd och bidrag Understöd och bidrag är inkomstöverföringar som varken är ersättning för försäljning av en prestation eller finansieringsandel för en investeringsutgift. Ersättningar som hör till understöd och bidrag är bland annat statsandelar för grundläggande utkomststöd, sysselsättningsstöd, sammanslagningsunderstöd, landskapsutvecklingspengar, EU-stöd för utvecklingsprojekt som ingår i kommunens driftsekonomi och ersättningar av Folkpensionsanstalten för sjuktransport. Statlig finansiering som en folkhögskola som drivs av en samkommun får för grundläggande yrkesutbildning eller gymnasieutbildning och som utgår från ett pris per enhet bokförs däremot bland försäljningsintäkter. Bland understöd och bidrag (av övriga) bokförs också stöd för skolresor som Folkpensionsanstalten betalar till huvudmannen när denne har ordnat transport för studerande i gymnasier och yrkesläroanstalter. [2012] Dessutom bokförs bland understöd och bidrag prisstöd för mjölk som betalas till skolor och daghem när kommunen själv ansöker om och får stödet direkt som inkomst. Däremot bokförs inte sådant stöd som mejeriet gottgör som inkomst för kommunen, utan utgifterna bokförs netto som inköp av livsmedel. I den ekonomiska statistiken ska understöden och bidragen specificeras i följande grupper: Sysselsättningsstöd Övriga understöd och bidrag av staten Understöd och bidrag av Europeiska unionen Understöd och bidrag av övriga. Till understöd och bidrag av Europeiska unionen hör endast understöd och bidrag som erhållits direkt av Europeiska unionen. Understöd och bidrag som förmedlats av staten hör till Övriga understöd och bidrag av staten. 17

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner Bland övriga understöd och bidrag av staten bokförs alla andra statsandelar och bidrag utom de som bokförs i kommunens resultaträkning direkt under Statsandelar eller i samkommunen bland Försäljningsintäkter (full kostnadsersättning av staten). Bland övriga understöd och bidrag (av staten) bokförs följande statsunderstöd som beviljas enligt ansökan: statsunderstöd för mindre undervisningsgrupper, statsunderstöd för samordningsprojekt för internationalisering och statsunderstöd för utveckling av inlärningsmiljöer och kvalitetsförbättring inom den grundläggande utbildningen (utveckling av klubbverksamhet i skolorna, utveckling av effektiverat och särskilt stöd, utveckling av mångkulturella färdigheter i skolorna, stöd för grundläggande utbildning för romska elever och utveckling av undervisningen i främmande språk). Bland övriga understöd och bidrag bokförs också statsunderstöd för sådan förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning som ges till elever med främmande språk eller samiska eller romani som modersmål samt behovsprövat statsunderstöd per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning, statsunderstöd till central- och landskapsbibliotek och statsunderstöd till kultur- och konstinstitutioner. Likaså hör utvecklings- och extra bidrag för fritt bildningsarbete och bidrag av typen studiesedlar till övriga understöd och bidrag (av staten). [2012] Den kalkylerade ersättning som staten betalar för mottagning av flyktingar enligt lagen om främjande av integration (1386/2010) utgör inte ett understöd utan en full kostnadsersättning av staten som bokförs bland försäljningsintäkter. [2012] Bland övriga understöd och bidrag (av övriga) bokförs bland annat ersättningar som Folkpensionsanstalten betalar till kommunen för anordnande av företagshälsovård för kommunens egen personal samt de betalningsandelar för låneräntor som en samkommun tar ut separat av sina medlemskommuner. [2012] Bland övriga understöd och bidrag (av staten) bokförs också sådana andelar eller understöd som en samkommun får av staten och som inte utgör finansiering enligt pris per enhet enligt principen om ersättning till fullt belopp. Hit hör till exempel den statsandel på 57 % som betalas för driftskostnaderna för en folkhögskola som drivs av en samkommun. 2.4 Övriga verksamhetsintäkter 2.4.1 Hyresintäkter Till övriga verksamhetsintäkter hör bland annat hyresintäkter. Dessa kan också tas upp på en separat rad i resultaträkningen om deras belopp bland verksamhetsintäkterna är väsentligt. Externa och interna hyresintäkter ska specificeras på separata konton eller förses med en motpartskod. För momsredovisningen bör hyresintäkterna indelas i: Hyror för byggnader, moms 23 % [2012] Hyror för byggnader, momsfria Hyror för mark- och vattenområden, moms 23 % [2012] Hyror för mark- och vattenområden, momsfria Övriga hyresintäkter, moms 23 % [2011] Övriga hyresintäkter, momsfria. 18

Statistiken förutsätter följande uppdelning av hyresintäkterna: Hyror för bostäder Hyror för övriga byggnader Hyror för mark- och vattenområden Övriga hyresintäkter. Från totalsumman för hyresintäkter avskiljs interna hyresintäkter. Bland hyror för bostäder bokförs hyresintäkter för bostäder. Där bokförs också bland annat hyror för personalens bostäder. Bland övriga hyresintäkter bokförs hyresinkomster för annat än bostäder, övriga byggnader och mark- och vattenområden. Där bokförs alltså bland annat hyresintäkter för maskiner och inventarier. 2.4.2 Övriga verksamhetsintäkter Bland övriga verksamhetsintäkter bokförs andra regelbundet inflytande verksamhetsintäkter än de ovan nämnda, till exempel felparkeringsavgifter, återkrav av utkomststöd (separat Återkrav av grundläggande utkomststöd och Återkrav av kompletterande och förebyggande utkomststöd) samt bibliotekens förseningsavgifter. [2012] Bland övriga verksamhetsintäkter upptas även väsentliga försäljningsvinster på anläggningstillgångar. Dessa försäljningsvinster ska specificeras i noterna till bokslutet. Smärre försäljningsvinster på anläggningstillgångar upptas i resultaträkningen som rättelser av avskrivningar. Stora försäljningsvinster tas upp som extraordinära intäkter om kommunen helt upphör med sådan verksamhet som anläggningstillgången har använts för. Personalersättningar för en enskild tjänsteinnehavare eller arbetstagare bokförs inte bland övriga intäkter utan de behandlas som en minskning av utgifterna i gruppen personalkostnader (löner och arvoden). Elevernas betalningsandelar av stödet för skolresor som har tagits ut av elever vid gymnasier och yrkesläroanstalter bokförs bland övriga verksamhetsintäkter. Övriga verksamhetsintäkter kan dessutom vara exempelvis försäkringsersättningar eller övriga ersättningar som orsakas av skada. (Personalersättningar behandlas dock som rättelser av utgifter i kontogruppen löner och arvoden.) 2.5 Förändring av produktlager Förändring av produktlager tas upp i resultaträkningen så att man efter rubriken verksamhetsintäkter redovisar en ökning av lager av färdiga varor och varor under tillverkning som en intäktsökning och en minskning av respektive lager som en intäktsminskning. Att ta upp en förändring av produktlager som en post i kommunens resultaträkning kommer i fråga främst när det gäller tomtmark som är avsedd för försäljning och affärsverksamhetens varor under tillverkning. 2.6 Tillverkning för eget bruk Värdet av aktiverade anläggningstillgångar som tillverkas för eget bruk redovisas i resultaträkningen under Tillverkning för eget bruk efter verksamhetsintäkterna. Tillverkning för eget bruk utgör en korrektivpost till resultaträkningen genom vilken den effekt tillverkningen för eget bruk har haft på räkenskapsperiodens resultat elimineras, om utgifter för tillverkning av anläggningstillgångar har upptagits som utgifter i resultaträkningen. Denna metod tillämpas 19

Mall för kontoplan i kommuner och samkommuner i första hand. Väsentliga interna bidrag får inte ingå i tillverkningen för eget bruk eller i anskaffningsutgiften för en anläggningstillgång som ska aktiveras i balansräkningen. Det andra alternativet i kommunsektionens allmänna anvisning är att tillverkning för eget bruk bokförs så att man inte tar upp tillverkningsutgifterna för en tillgång som ska aktiveras bland bestående aktiva bland de utgifter som bokförts i resultaträkningen. Andelen tillverkning för eget bruk tas upp som utgiftsöverföring så att andelen dras av från de utgifter som bokförts i resultaträkningen och aktiveras bland bestående aktiva. I så fall ingår till exempel aktiverade personalutgifter inte i personalkostnaderna i resultaträkningen. Vid förfarandet med utgiftsöverföring används i resultaträkningen inte posten Tillverkning för eget bruk som en separat post efter verksamhetsintäkterna. [2012] Kommunen kan skaffa tillgångar bland bestående aktiva antingen genom att bygga dem själv eller låta dem byggas av utomstående entreprenörer eller genom att köpa en redan befintlig tillgång. Kommunsektionen har i sitt utlåtande 101/2011 gett närmare anvisningar om behandlingen av tillverkning för eget bruk, när tillgångar bland bestående aktiva anskaffas genom byggande i egen regi, genom byggherreverksamhet eller genom köp av färdiga tillgångar. [2012] 2.7 Tilläggsuppgifter för statistiken Verksamhetsinkomster totalt I den ekonomiska statistiken samlas följande uppgifter in separat: Verksamhetsinkomster totalt och därav Interna inkomster totalt. Interna inkomster är interna inkomster av kommunens övriga verksamhetsenheter inklusive kommunens balansenheter, vilka ingår i verksamhetsinkomsterna. Budgetuppföljningen och särredovisningen av affärsverk och andra balansenheter förutsätter att också interna affärshändelser tas upp i kommunens bokföring på utgifts- och inkomstkontona under räkenskapsperioden. I kommunens bokslut ska de interna posterna dock elimineras från resultaträkningen och balansräkningen. Behovet att eliminera interna poster bör beaktas i den externa kontoplanen eller i en kod för den interna redovisningen. Med hjälp av dem kan man också i statistiken specificera totalbeloppet av interna inkomster som ingår i verksamhetsinkomsterna. [2012] Dessutom samlas följande uppgifter in för den ekonomiska statistiken: Överföringsposter Om utgifterna inte har fördelats på olika uppgifter enligt upphovsprincipen som utgiftsöverföringar eller som intern fakturering är det nödvändigt att överföra kostnaderna bland annat för kostnadsberäkningen och prissättningen, för att förbättra jämförbarheten mellan kommunerna och för att utreda den korrekta statsandelsgrunden för statsandelsåliggandena. I inkomstspecifikationen för den ekonomiska statistiken specificeras överföringsinkomsterna i överföringshyror och övriga överföringsinkomster. [2012] Utgifter och inkomster som överförs är kalkylerade poster som samordnat hänförts till olika uppgifter inom kommunen enligt kalkylerade fördelningsgrunder. Överföringsposterna beskrivs närmare ovan i punkten Interna poster. Övriga kalkylerade inkomster Övriga kalkylerade inkomster är sådana inkomster som inte är inkomster från den interna faktureringen och som inte tas upp bland beräknade inkomster i budgeten. 20